Dagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående
|
|
- Filip Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Dagens teman 1 Betydelsen av att förstå människan som biologisk varelse 2 Att lära sig knyta an 3 Omvårdnadens betydelse 4 Trygg, otrygg och desorganiserad anknytning 5 Trygghet är grunden för lek och lärande 6 När omvårdnaden inte är tillräckligt bra 7 Planering för livet, inte för stunden Referenser (alla Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P & Tjus T. (2015). Klinisk barnpsykologi utveckling på avvägar 2:a utgåvan Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori -- betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken tillämpningar av anknytningsteorin Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan betydelsen av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan 1. Betydelsen av att förstå människan som biologisk varelse Vi styrs av två olika klockor Kortkurs i genetik Hjärnans utveckling under fostertiden och de första levnadsåren Hjärnans utveckling påverkas av miljön Förlossningen Anknytningens ursprung Människan är en nomad bland andra = vi är vana vid att bli burna Den biologiska klockan rör sig långsamt, tidsenheten är minst år Den kulturella klockan skenar, tidsenheten rör sig om decennier Inte längre arv eller miljö utan Arv och miljö i samverkan Den transaktionella modellen Interaktion mellan olika system över tid 1
2 Några genetiska grundbegrepp v Varje cell i kroppen innehåller DNA- molekylen v Barnets unika DNA- sammansättning bestäms när äggcell och spermie förenas och blandar genetiskt material från båda föräldrarna v DNA- molekylen innehåller all information som behövs för att bygga och hålla igång organismen v Informationen är förpackad i kromosomer som i sin tur består av gener v En viktig uppgift för generna är att instruera celler att tillverka specigika protein, när detta ska ske och hur mycket som ska tillverkas v Proteinerna utför sedan olika typer av arbete Gen-miljö-interaktion v En tredjedel av våra gener finns i flera varianter, vilka kallas för alleler. Oftast handlar varianterna om att allelerna är olika långa (ll, lk, kl, kk) v I vissa fall tycks olikheten ha betydelse, men bara om den kombineras med en viss miljöomständighet v Kombinationen arv (ll, lk, kl, kk) och miljö gör därmed barn olika känsliga för vissa miljöinflytanden v Kan vara både negativt och positivt Epigenetik miljöberoende reglering av genotypen v Regleringsgener styr om och när andra gener ska akti- veras eller avaktiveras, och detta kan påverkas av fak- torer i den omgivande miljön v Det Ginns indikation på att detta har betydelse vid utvecklingen av både schizofreni och depression v Utsatthet för barnmisshandel har knutits till miljö- baserade genförändringar så att barnens serotonin- utsöndring störs v Rökning och stress, hos både mamma och pappa, har också knutits till sådana s.k. epigenetiska förändringar v Epigenetiska förändringar kan överföras till nästa generation Det händer mycket, men. v Forskare är snabba med att rapportera nya spännande fynd, man vill gärna vara först v Journalister är benägna att skruva till det lite extra för att nyheten ska sälja v Det gäller därför att både följa utvecklingen med intresse OCH att vara skeptisk när nya omvälvande fynd beskrivs v Mirakel inträffar inte i den vetenskapliga världen, de är förbehållna andra verksamheter Hjärnans utveckling under fostertiden och de första levnadsåren Från kostigar till höghastighetsbanor Miljöberoende = de banor som används mest får snabbaste förbindelser Hjärnans utveckling under fostertiden påverkas av: Sjukdomar hos mamman Stress under graviditeten hos både mamman Förlossningen Epigenetik & hjärnans utveckling under de första levnadsåren Hjärnan är människans viktigaste organ, det gäller att sköta sig och vara rädd om den Allvarlig omsorgssvikt påverkar hjärnans utveckling, med långsiktiga konsekvenser Ju längre barnet lever med allvarlig omsorgs- svikt desto större är riskerna för långsiktiga, i värsta fall permanenta, förändringar av hjärnans struktur och funktion Därför är det viktigt med tidiga interven- tioner som ger långsiktig förändring 2
3 2. Att lära sig knyta an Anknytning Är av livslång betydelse Barnets första utvecklingsuppgift Vad är anknytning? Varaktighet över tid Den som det riktas mot är inte utbytbar Har stark känslomässig relevans Söker den andres närhet Upplever obehag vid ofrivillig separation Söker trygghet, tröst och beskydd hos den andre v Teorin behandlar hur bandet växer fram mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare under de första levnadsåren människor senare i livet balanserar närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet och upptäckarglädje å den andra Anknytning utvecklas successivt I. Att lära sig känna igen (0 2 månader) II. Att lära sig uppskatta ( 3 6 månader) III. Att ty sig till (7 månader 3 år) I. Anknytning som instinktsmässigt beteende (7 17 månader) II. Anknytning blir successivt mer språkligt beroende utvecklas mot upplevd trygg- het (1 ½ - 3 år) Primär anknytningsperson v Barn utvecklar i allmänhet anknytning till Wlera personer (3 6) v Anknytningen är relationsspeciwik och i huvudsak bestämd av den vuxnes om- vårdnadsbeteende gentemot barnet v Anknytningshierarki - anknytning till olika personer är olika viktiga Anknytningens ändamål v Vi behöver skyddas mot faror, särskilt när vi är små v För att kunna utforska världen behöver vi känna oss trygga v Vi behöver lära oss känslomässig reglering v Vi behöver lära oss förstå oss själva och andra människor som sociala varelser med intentioner och begär (= mentalisering) v Vi behöver förbereda oss för att själva bli dugliga omvårdnadspersoner 3
4 Pionjärerna Mary Ainsworth & John Bowlby Det är inte det biologiska bandet som avgör v Kontinuitet i kontakten v Upplevelsen av den vuxne som Större, Starkare, Klokare OCH snäll v Särskilt viktig är kontakten i anknytnings- relevanta situationer där barnet känt sig rädd/orolig och den vuxne tröstat barnet v För barn som vuxit upp i familjehem är familjehemsföräldrarna typiskt sett de viktigaste anknytningspersonerna Människan är en social varelse Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av separation i synnerhet för barn i åldern 1/2-3 år Separationsreaktioner och sorg Protest - - Vart tog du vägen?? Kom hit!! Förtvivlan - - Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. Losskoppling - - Jag måste klara mig och för att kunna ty mig till nya personer måste jag koppla loss från dig. Inte från beroende till oberoende v Psykoanalysens John Waynesyndrom v Utvecklingen handlar om att balansera två motstridiga behov Behovet av ett utforska världen och att stimulera den växande hjärnan Behovet av att inte utsätta sig för alltför stora faror v Vi måste i varje utvecklingsfas i livet hitta den bästa balansen mellan dessa behov v Ja nästan! Knyter alla barn an? v Att knyta an är inte det samma som att anknytningen är långsiktigt hälsosam för barnet v Viktigt att skilja mellan anknytning och anknytningskvalitét v Att ett barn knutit an till sin förälder är alltså i sig inget argument för att barnet inte ska omhändertas 4
5 Vilka barn är det som INTE knyter an v De som inte får chansen v Man bör få chansen före 2-2 1/2 års ålder v ERA- studierna och de nya studierna från Rumänien mycket viktiga! Bowlbys egen sammanfattning i WHO- rapporten 1951 For the moment it is sufwicient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experien- ce a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/ her, in which both Wind satisfaction and enjoy- ment. Ett samhälle som bryr sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar Närhet - utforskande v Anknytningssystemet är som en termostat Rädsla - - behov av närhet och skydd, anknyt- ningssystemet aktiverat, utforskande- systemet nedkopplat Lugn - - utrymme för utforskande och avstånd, utforskandesystemet aktiverat, an- knytningssystemet i stand- bye- läge 3. Omvårdnadens betydelse Att få någon att ta hand om väcker starka känslor v Gummibandsprincipen Teorin lämnar oss inte oberörda Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina Wingrar i munnen. Ett spädbarn i min famn. Och i ett slag negerar detta spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ett misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för att det har blivit fel, utan för att det har blivit rätt. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna att klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN ) Mary Ainsworths tudier av samspelet mellan mor och barn i Uganda på talet la grunden för kunskapen om betydel- sen av föräldrars lyhördhet för barns signaler 5
6 Omvårdnad och anknytning Kollektiv omvårdnad/ allföräldraskap Två sidor av samma mynt Upptagen av oro = ger inte föräldern utrymme för arbete TRYGGHETSCIRKELN Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov Barnuppfostran och anknytning v Gränssättning är en nödvändig del av barnuppfostran v Relationen är nyckeln till hur gräns- sättningen fungerar v Anknytningen har betydelse för hur lättfostrat ett barn blir v Föräldrasamarbete Förgrömmade unge 6
7 Du och jag Alfred Barnets moraliska jag växer fram ur samspelet med föräldern Milda disciplineringsstrategier, som tonar ner betydelsen av maktdemonstrationer från föräl- derns sida, i kombination med lyhörd och inkännande omvårdnad, stärker barnens vilja att samarbeta eller acceptera föräldrarnas priori- teringar En ömsesidig, positiv interpersonell hållning mellan förälder och barn är en avgörande faktor bakom framväxten av samvetskänslor och autonom självreglering hos barnet. (Koschanska, 2002) Föräldrasamarbetet viktigt som modellinlärning för barnet förmår stödja snarare än sabotera varandra, har ungefär samma barnuppfostringsstil och värderingar, delar upp ansvaret för barnuppfostran och familjens vardagsliv på ett sätt som båda är tillfreds med, förmår lösa sina konglikter utan att dra in barnet som koalitionspartner eller domare Den grundläggande föräldraupp- giften består, precis som anknytningen! v I mellanbarndomen v Under tonåren v När barnet själv blir förälder v Föräldraskap är ett livslångt åtagande Fast sättet som ett gott föräldraskap utövas på måste anpassas inte exponerar barnet för allvarliga konglikter sinsemellan Trygg och otrygg och anknytning vid 1 2 års ålder Organiserad - - samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern, men relationens grad av villkorslöshet varierar TRYGG - - barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker hamn. Relationen villkorslös UNDVIKANDE - - barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad. Relationen villkorad - deaktivering AMBIVALENT - - barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet. Relationen villkorad - hyperaktivering Desorganiserad anknytning Samspelet mellan barn och förälder har innehållit för många starka element av rädsla/skrämsel. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern. Både hotfullhet och hjälplöshet är skrämmande Senare under förskoleåren utvecklar många barn med tidigare desorganiserad anknytning s. k. kontrollerande anknytning Barn med D- anknytning lär sig av med att lyssna på sina egna behov Många lär sig dessutom att närhet har ett högt pris 7
8 Trygg/otrygg anknytning Metaanalyser visar att % trygg anknytning % otrygg anknytning kulturell variation mellan förekomst av A och C D- anknytning till en av föräldrarna förekom- mer hos 15 % av barnen i normalgrupper, men hos upp till 85 % i uttalade riskgrupper Inre arbetsmodeller (IAM) v Baserat på barnets samspel med anknyt- ningspersonen utvecklas IAM av själv och andra. v IAM bygger på både omedvetna förspråk- liga och medvetna språkliga minnen v Besvarar frågor som: "Finns andra till- gängliga när jag behöver skydd? Får jag vara i fred när jag behöver det? v Kan jag lita på min anknytningsperson? IAM används för att minska osäkerheten v Nya människor bemöts baserat på våra tidigare erfarenheter, dvs som om de redan var kända v Skapar trygghet v Är svårare att förändra ju mer befästa de blivit v Särskilt allvarligt om IAM är negativa, eftersom de försvårar nya positiva erfarenheter Vad betyder olika typer av tidig anknytning för beteendet mot jämnåriga? Relationen färgas främst av barnets själv- bild (SB), bild av andra (BA) och mentaliseringsförmåga (MF) Trygg Positiv SB, positiv BA & hög MF. God empati och uppskattas av andra. Blir ofta en positiv ledare i gruppen Undvikande Bräcklig SB, negativ BA & låg MF. Har en tendens att bli bråkig och aggressiv i relation till andra barn. Ambivalent Negativ SB, positiv BA & låg MF. Söker andra, ofta på ett undergivet sätt. Kan bli hackkyckling eftersom barnet har svårt att säga ifrån Vad betyder olika typer av tidig anknytning för senare känslomässiga relationer? Nya personer bemöts som om de vore kända, dvs baserat på barnets tidigare erfarenheter av samspel med sina anknytningspersoner: Trygg Söker tröst vid behov i övrigt självständig Undvikande Söker inte andra för tröst, tennsoldat som plötsligt kan klappa igenom och bli väldigt liten. Betonar vikten av oberoende. Drar sig undan när andra behöver en som mest. Ambivalent Klängig och osjälvständig, ofta svårt att vara skild från sin anknytningsperson. Tror att hon/han måste göra sig påmind hela tiden för att inte bli bortglömd. Vad betyder den tidiga anknyt- ningen för utvecklingen av olika typer av problem? Organiserad otrygg anknytning är framför allt en riskfak- tor för utveckling av mindre välfungerande relationer Trygg Skyddsfaktor, men inget vaccin, mot utveckling av psykopatologi senare under barndomen. Undvikande Enstöring som kan bli aggressiv och ut- agerande i pressade lägen. Risk för somatiska problem, ökat alkoholbruk & promiskuitet Ambivalent Ängslig, med ökad risk för utveckling av ångestproblem senare under barndomen och tonåren 8
9 Vad betyder tidig D- anknytning för utvecklingen av problem? Allvarligaste riskfaktorn för olika former av: Relationsproblem psykisk ohälsa, främst utagerande beteende- problem, men också borderlineproblem och dissociation senare i livet i synnerhet i kombination med andra riskfaktorer Målinriktat partnerskap (= skillnaden mellan att vara 2 ½ och 4 år) v att förstå att anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov v att skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt v att dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden v att göra en rimlig skattning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består v att påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål 50 Anknytning i förskoleåren - - upplevd trygghet (felt security) v Trygg anknytning i förskoleåren innebär en inre övertygelse hos barnet om att barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs att barnet vet att att föräldern är tillgänglig för barnet föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till v Barn i allmänhet uppnår detta utveck- Upplevd trygghet frigör barnet v Barnets behov av närhet till föräldern i var- dagliga situationer sjunker kraftigt v Barnet får därmed större möjligheter än tidigare att med kraft och energi ägna sig åt andra typer av relationer som också är väldigt viktiga för den fortsatta utvecklingen kamrater lärare andra vuxna lingssteg vid 3 ½ till 4 ½ års ålder Trygghet är grunden för lek och lärande Anknytning och utforskande är kommuniceran- de kärl, vilket innebär att När anknytningssystemet aktiveras går utforskandesystemet ner i stand- bye- läge och vice versa Utforskande och upptäckarglädje förutsätter alltså trygghet, men Utforskande kan också tjäna som tillfälligt försvar när anknytningspersonen inte är tillgänglig Fara rädsla - anknytning 9
10 Natural clues to danger v Vara i en främmande miljö v Vara med främmande vuxna v Vara skild från sina anknyt- ningspersoner v Inte vara frisk Trygghet föder nygikenhet 55 Trygghet är en förutsättning för lek och lärande! 6. När omvårdnaden inte är tillräckligt bra Omvårdnaden kommer av sig själv, MEN den enda omvårdnad som kommer av sig själv är den vi själva varit med om! Vissa barn får sin föräldraförmåga i dop- present Andra har själva fått putsa på sin föräldraspegel Alltför många fortsätter tyvärr att ge den omvårdnad de själva fått som barn Uthålligt föräldraskap v Bowlby, J. (1944). Forty- four juvenile thieves and their home backgrounds - Övergivna av sina pappor - Upprepade, och för barnen obegripliga separationer från sina mammor utan en stadigvarande ersättare v Samhällets förmåga att stötta särskilt den mest engagerade föräldern (oftast mam- man) är central v Barn behöver långsiktigt fungerande relationer; om inte föräldrarna kan erbjuda detta måste andra göra det Anknytningsrelevanta aspekter av omvårdnad; rangordning 1 Inte skrämmande för barnet 2 Förutsägbar i sina egna reaktioner 3 Förmögen att skydda barnet mot olika faror 4 Villig att prioritera barnets behov 5 Lyhörd för barnets signaler; OBS vad gäller både utforskande och trygghet 6 Har sinne- för- sinne (eng. mind- mindedness) 10
11 Att bedöma omvårdnadsförmåga Omvårdnaden avspeglar sig i förälderns observerbara samspel med sitt barn förmåga att prioritera föräldraskapet framför andra vuxenaktiviteter, OBS i handling inte i prat inre bilder av sig själv, sitt barn, sin relation till sin ev. partner och sin egen barndom dominerande sinnesstämning när hon/han är tillsammans med sitt barn Sociala adresser och verkliga riskfaktorer Sociala adresser (Bronfenbrenner, 1979) som miss- bruk & psykisk sjukdom påverkar inte i sig barn Barn påverkas av den omvårdnad de får Sociala adresser meningsfulla enbart om vi påvisar hur de påverkar omvårdnaden Därför måste vi kartlägga samspelet förälder - barn OCH hur barnet påverkas Då går det att diskutera/argumentera med föräldern varför det måste bli en ändring antingen i förälderns omvårdnad ELLER genom byte av primär omvårdnadsperson Tecken på omsorgssvikt hos spädbarn Tillbakadragenhet (sustained withdrawal); spädbarnet undviker blickkontakt, vrider bort huvudet, söker inte blickkontakt Ovanligt snällt ; sover betydligt längre perioder på dagen än spädbarn i allmänhet Föredra andra framför föräldern; vaknar upp och samspelar med andra vuxna Kroppsliga behov; mat, viktuppgång, sömn Observation av barn i vardagen 1 Att barnet knutit an till föräldern är inget belägg för att barnet fått en god omvårdnad! 2 Anknytningen är relationsspecigik Är barnet selektivt i kontakten och visar att det föredrar sin förälder i stunder när anknytningssystemet aktiveras? Resulterar barnets kontakt med föräldern i att det blir tryggare/lugnare (= anknytningssystemet deaktiveras) Visar barnet tecken på rädsla/osäkerhet i kontakten med föräldern 3 Barnets utforskande av världen ü Utforskar barnet världen runt omkring sig? ü Utsätter barnet sig för onödiga faror; har dåligt begrepp om att skydda sig 4 Har barnet nära relationer till andra vuxna än föräldern (mormor, farmor, dagmamma etc.) 7. Planering för livet, inte för stunden 1. Viktigt med tidiga och långsiktiga insatser för små barn som drabbas av allvarlig omsorgssvikt 2. Utredning och bedömning av föräldrars om- vårdnadsförmåga är avgörande, denna måste - Ske tidigt - Vara noggrann (inspelat samspel & samtal) - Vara baserad på bästa aktuella kunskap om små barns behov - Vara realistisk, snarare än förhoppningsfull - Innefatta en bedömning av familjens sociala nätverk När omsorgssvikten bedöms bli långvarig tidig placering, tyd- liga spelregler Barnet måste få möjlighet att utvecklas biologiskt i en miljö som kan stödja utvecklingen (OBS den sårbara hjärnan) lära sig använda familjehemsföräldrarna som källa till tröst och trygghet (trygg bas/säker hamn) utveckla andra inre arbetsmodeller än i ursprungs- familjen hjälp med destruktiva inre arbetsmodeller som det har med sig i bagaget (som i värsta fall omöjliggör för barnet att ta emot vad familjehemmet kan erbjuda) chans att hantera relationen till de biologiska föräld- rarna utifrån att det Ginns en trygg bas (= familjehemmet) 11
12 Om barnet behöver byta vårdnadshavare 1. Efter 3 år i samma familjehem är social- nämnden skyldig att pröva frågan om vård- nadsöverglyttning och därefter var 6:e månad 2. OBS stor skillnad på 3 år av 4 eller 3 år av Socialnämnden måste kunna visa att man ansträngt sig och att o o Noggrann tidig utredning visat att återförening med de biologiska föräldrarna är utesluten, eller Att man arbetat aktivt för att stärka den bio- logiska förälderns förmåga men att detta miss- lyckats och inte bedöms vara en framkomlig väg Vilka insatser gör bäst nytta? Insatser i det biologiska hemmet fungerar bäst om de sätts in preventivt eller väldigt tidigt, är Glexibla och har stor uthållighet Adoption och uppväxtplacering i fosterhem är de internationellt sett empiriskt bäst belagda interventionerna för små barn som redan ut- satts för allvarlig omsorgssvikt, men de förut- sätter att - Adoptiv- /fosterföräldrar får adekvat stöd & handledning under lång tid - De avlastas från ansvar för föräldrarna 12
Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merSchema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Läs merDagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens
Läs merDet kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen
Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,
Läs merAnknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
Läs merSmå barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).
Läs mer1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling
Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --
Läs merAnknytning i förskolan;
Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål
Läs merBehovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merUtvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merVad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?
Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion
Läs merSpädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Spädbarn igår idag i morgon Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår Sverige på 16-1800 talet Sjukdom, försummelse, okunskap och fattigdom
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merSvenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O
Läs merDet ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete
Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström
Läs merAnknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merAnknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merPsykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö
Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merVad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt
Barn Blir Vad är Barn blir Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Målgrupp: barn i förskola, 1 5 år, vars föräldrar av olika anledningar inte förmår vara så tillgängliga
Läs merRIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området
RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för
Läs merVälkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merAnknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår
Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially
Läs merAnknytning I. De första åren
Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen
Läs merRelationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang
Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merDesorganiserad anknytning
Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda
Läs merAtt uppmärksamma det späda barnets behov
Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll
Läs merBarnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9
Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merAnknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.
Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren
Läs merSmå barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt
Små barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt Pia Risholm Mothander, FD, docent Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Anders Broberg, FD, professor Psykologiska
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merBirkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden
Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merFamiljeterapi med spädbarn och deras föräldrar
Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar Familjeterapikongress Stockholm 2018 S t i n a H e l m strand Leg psykolog och psykoterapeut med inriktning mot familj stina.helmstrand@gmail.com STINA HELMSTRAND,
Läs merDet goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
Läs merFöräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merEn fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling
+ - En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling Kerstin Neander 3 mars 2008 Här börjar livet. Vad hjälper ett barn? Vad stjälper ett barn? Skyddsfaktorer Anknytning Att duga
Läs merVad gör vi nu? Pia Risholm Mothander. Docent, f.d. un.lektor, Stockholms universitet.
Vad gör vi nu? Pia Risholm Mothander Docent, f.d. un.lektor, Stockholms universitet prm@psychology.su.se Hur ska vi omsätta den kunskap vi fått de här dagarna? Utvecklingspsykologi Risker och möjligheter
Läs merLivskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merUtveckling på avvägar om Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori - - www.gu.se
2015-09-11 Broberg, A., Almqvist, K. Risholm Mothander, P & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi utveck- ling på avvägar 2:a utgåvan Utveckling på avvägar om Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T.
Läs merFamiljehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Läs merFråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.
HFD 2017 ref. 40 Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merBarn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012
Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merMedicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom
Läs merAnknytning/ Relationer
Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska
Läs merAnknytning och våld i familjen. 1. Vad är anknytning? Det är inte det biologiska bandet som avgör. Anknytningsteori i sammanfa6ning
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Referenser (alla Natur och Kultur) Anknytning och våld i familjen Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Broberg, A., Almqvist,
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merDRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merBarns introduktion i förskolan
Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie
Läs merRelaterat till barns socioemotionella utveckling och psykopatologi
1. Normativa aspekter av anknytning Vad är anknytningsteorin? Evolutionsteoretiska och psykobiologiska grunder Anknytningsformering Inre arbetsmodeller II. Individuella skillnader i anknytning Förklaringar
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merEffekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner
Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/
Läs merAnknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merObservera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?
Läs merBarn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.
INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merANKNYTNING I FÖRSKOLAN
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT KRING ANKNYTNING MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE Grundnivå Pedagogiskt arbete Julia Hellgren Linnea Klasson 2019-FÖRSK-G21 Program: Förskollärarprogrammet
Läs merVårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merVerksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Läs merBorderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs mer