Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Transkript

1 Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anknytning i olika åldrar Faktorer som påverkar anknytningens stabilitet & förändring L U N C H Interventionsmetoder som syftar till att öka andelen trygg anknytning hos små barn K A F F E Anknytningsteoribaserad psykoterapi med barn, tonåringar och vuxna Referenser (alla Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi -- utveckling på avvägar. Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknyt-ningsteori -- betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken -- tillämpningar ac anknytningsteorin (utkommer i september) Vad är anknytning? anknytning = att stå i förbindelse med någon större helhet Teorin behandlar Hur ett känslomässigt band växer fram mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare under de första levnadsåren hur människor senare i livet förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet, upptäckarglädje och betoning av egen styrka och förmåga å den andra Den psykobiologiska utgångspunkten Anknytning en effekt av ett evolutionärt selektionstryck barn riktar anknytningsbeteenden mot sina omvårdare - och får skydd. Barnets hjärna är vid födseln inte tillräckligt utvecklad för att möjliggöra ett självständigt fungerande. Barnets känslighet för familjens mikrokultur; den kvalitativa miljövariationen. 1

2 Människan en primat bland andra primater Det nyfödda barnets utsatthet Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina fingrar i munnen. Ett spädbarn i min famn. Och i ett slag negerar detta spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ett misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för att det har blivit fel, utan för att det har blivit rätt. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna att klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN ) Omvårdnad Olika typer av anknytning i åldern månader Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och trygg hamn UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet Desorganiserad Inre arbetsmodeller (IAM) -- mentala representationer av anknytningen IAM = Barnets erfarenheter av faktiskt samspel med AP representerade som bilder av: barnet själv (som exempelvis värd eller inte värd att älskas) föräldern (som någon barnet exempelvis kan/inte kan vända sig till och få beskydd av i stunder när fara hotar) Likartade teoretiska begrepp Internaliserade objektsrelationer (Winnicott) Scheman av att vara med andra (Stern) Om föräldern varit en trygg bas/säker hamn Barnet har en trygg anknytning IAM är enhetliga och koherenta -- semantiska och episodiska minnen lagras tillsammans och är tillgängliga för uppdatering 2

3 Föräldern har inte varit en trygg bas/säker hamn Barnet har en otrygg anknytning Multipla inkoherenta IAM aktiverar försvar Defensivt uteslutande information om omvårdarens otillgänglighet utesluts som skydd mot ångest. Semantiska och episodiska minnen lagras parallellt, i olika minnessystem och blir sämre tillgängliga för uppdatering. Barnet är upptagen av relationen men kan inte använda sig av erfarenheten Defensiv förskjutning av uppmärksamhet från närhet till avstånd. Barnet fokuserar instrumentella handlingar och saker Också otrygga IAM ger trygghet Den anknytning barnet utvecklat till föräldern är barnets bästa lösning, utifrån de förutsättningar som relationen givit barnet Även otrygg anknytning ger trygghet eftersom den ger barnet en sammanhållen världsbild rörande det viktigaste som finns -- hur fungerar nära relationer Betydelsen av olika Inre arbetsmodeller (IAM) på sikt IAM utvecklas till generaliserade förväntningar på hur barnet kommer att bli bemött i känslomässigt viktiga relationer (t.ex. uppskattad och beskyddad snarare än utnyttjad och hånad) IAM formar därigenom barnets sätt att närma sig och samspela med personer utanför familjen, som kamrater, lärare, fosterföräldrar, och senare i egna kärleksrelationer Desorganiserad anknytning Barn är ganska väl förberedda för hot som kommer utifrån, men ej för sådana som härstammar från anknytningsrelationen Samspelet mellan barn och förälder har varit skrämmande för barnet Direkta hot (misshandel, vanvård, övergrepp) Hjälplös förälder Psykologiskt frånvarande förälder (deprimerad/dissociativ) Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern Barnet misslyckas med att organisera anknytningen till föräldern enligt något av mönstren A, B eller C Desorganiserad anknytning i förskoleåren Kontrollerande anknytning = barnet tar över ansvaret för anknytningsrelationen Vänlig kontroll (compulsive caregiving) -- barnet gör sitt bästa för att hålla föräldern på gott humör Fientlig kontroll -- barnet tar befälet, styr och ställer med föräldern och regerar familjen Barnet slutar lyssna på sin egen inre röst. Det viktiga blir inte att känna efter hur barnet själv mår och be om tröst och beskydd när det behöver det, Det viktiga blir i stället att minimera risken för att utsätta sig för en oförutsebart skrämmande, eller hjälplös, förälder Tidig desorganiserad anknytning och senare utveckling Barn med desorganiserad anknytning i åldern månader löper en kraftigt förhöjd risk att utveckla Aggressiva beteenderubbningar under förskole- och skolåren Ångeststörningar senare i ungdomen Dissociativa tillstånd i tidig vuxenålder (och möjligen borderlinestörning) Riskabla omvårdnadsbeteenden som förälder Särskilt stor är risken om det samtidigt föreligger en eller flera psykosociala riskfaktorer 3

4 Barn som inte ges möjlighet att utveckla en anknytningsrelation Studier i Europa och USA från Studier av barn uppvuxna på barnhem i Östeuropa och sedan placerade i adoptiv- eller fosterfamiljer i England (ERA-studierna), Holland, Nordamerika & Australien Barn som tillbringat sina första år med täta byten av vårdare, och utan möjlighet att forma en anknytningsrelation, kan drabbas av långsiktiga, i värsta fall permanenta, psykiska skador: oförmåga att senare i livet knyta nära ömsesidiga relationer kraftigt förhöjd risk för allvarliga utagerande beteendeproblem Michael Rutter och ERA-gruppen (2006) Anknytning fas IV Fas IV frigör barnet Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt Barnet får större möjligheter än tidigare att med kraft och energi ägna sig åt relationer till kamrater lärare andra vuxna Anknytningen till föräldrarna blir inte mindre viktig, däremot aktiveras den mera sällan Anknytning i mellanbarndomen Psykologisk tillgänglighet (felt security) övertygelse om att AP har/tar sig tid att lyssna på barnet och att kommunikationen med AP är öppen, dvs. barnet kan berätta vad som helst utan att riskera att bli avvisad fysisk tillgänglighet är möjlig om/när den behövs övertygelse om att AP kommer att svara konstruktivt på kontaktförsök/rop på hjälp Anknytning -- personlighetsdrag hos barnet Förskoleåren -- relationsspecifik och knuten till föräldrarna och någon/några andra I mellanbarndomen interagerar barnet med fler personer (jämnåriga & vuxna) på egen hand, och skaffar sig därmed en bredare erfarenhet av nära relationer Anknytningen utvecklas mot en generaliserad förväntan på vad barnet kan vänta sig av nära känslomässiga relationer 4

5 Ju äldre vi blir desto mer formas självbilden av hur Vi fungerar tillsammans med jämnåriga Anknytning i tonåren Tonåringens mer avancerade kognitiva funktioner (de formella operationernas stadium) ger möjlighet att konstruera mer övergripande IAM Mamma hjälper mig alltid när jag känner mig nere, Pappa bryr sig inte om mig när jag är ledsen, eller så blir han arg utvecklas till När jag behöver det så kan jag få god hjälp av vissa personer, medan andra avvisar mig. Därför måste jag vara noga med vilka jag tyr mig till Nya erfarenheter ger nya insikter Andra människor kan vara bättre än föräldrarna när det gäller att tillgodose anknytningsbehov vissa blir ilsket upptagna av den bristfälliga relationen, och hamnar i ständiga uppslitande bråk med föräldrarna andra nedvärderar föräldrarna och avfärdar dem helt och hållet idealt leder reflexionen till nya insikter och en mera objektiv syn på föräldrarna de har fel och brister som grundar sig i deras egen historia de har sina förtjänster, det vore dumt att inte ta chansen att få det stöd som de kan erbjuda En mogen lösning underlättar djupa känslomässiga relationer till människor utanför ursprungsfamiljen främst genom att ungdomen inte behöver spela ut sitt tidigare drama i dessa relationer Målkorrigerat partnerskap Tonåringar som har lika god kognitiv förmåga som föräldern (eller bättre) låter sig inte luras så lätt är inte lika auktoritetsbundna eller förlåtande som yngre barn Anknytning i fas IV förutsätter känslomässig öppenhet och ärlighet från båda parters sida Ett målkorrigerat partnerskap med tonåringar är en utmaning för föräldrar, särskilt om de har något att dölja kräver att få vara kvar på sin gamla piedestal (om du inte accepterar barndomens spelregler -- jag bestämmer och du lyder -- så kan du gå) Förälderns anknytning och ungdomens frigörelse Föräldrar med otrygga IAM av sin egen barndom har svårare att fungera som en trygg bas/säker hamn för sina tonåringar känner sig obekväma med att tonåringen i allt högre utsträckning vänder sig utåt gör tonåringen osäker på förälderns motiv försvårar förhandlingar om åldersadekvat gränssättning med bibehållandet av ömsesidigt förtroende (jmfr barnen i snabbköpet) Anknytning och känslomässig reglering Systemet kan gå i baklås Olösta konflikter med föräldrarna gör sig påminda Frigörelsen innebär ett bokslut Starka känslor som kommer inifrån aktiverar anknytningssystemet likaväl som rädsla förorsakad av yttre hot Försök till frigörelse leder därmed till så starka känslor att anknytningssystemet blir aktiverat 5

6 Trygg lösning på paradoxen Tonåringar med trygg anknytning kan aktivt undvika att söka sig till föräldrarna, när anknytningssystemet är aktiverat, därför att tonåringens behov av att hävda sin autonomi tar överhanden ( undvikande i jagets tjänst ) Föräldrarna klarar av att visa ännu tydligare att de finns där både som en säker hamn, som det är OK att söka sig till när det stormar på havet, OCH en trygg bas, som det är OK att lämna när stormen bedarrat Tonåringen hitta så småningom en ny åldersadekvat balans mellan sitt självständiga utforskande av världen, och sitt behov av trygghet och beskydd Otrygg lösning på paradoxen Ungdomen står inför en övermäktig uppgift Bär på starka negativa känslor, Saknar tilltro till förälderns förmåga/villighet att hjälpa henne/honom hantera dessa känslor Den känslomässiga regleringsförmågan bryter samman Tonåringen hanterar sina motstridiga känslor med olika typer av utagerande eller självskadande beteenden Psykobiologiskt är samma system aktiverade vid anknytning som vid missbruk! Från vaggan till graven Barndom: att veta att man kan få emotionellt stöd när man behöver det Ungdom: att träna sig i att få men också att ge emotionellt stöd till jämnåriga Vuxendom : att kunna reglera sina egna behov att få stöd för att kunna ge emotionellt stöd till någon som inte kan klara sig själv Att kunna växla mellan att få och att ge emotionellt stöd i en jämbördig kärleksrelation Ålderdom: att veta att man kan få emotionellt stöd av sina barn Anknytningsmönster från spädbarn till vuxen Generell kontinuitet Miljömässig stabilitet Tidiga erfarenheter, ramar för möjliga senare erfarenheter Assimilering och automatisering Lagbunden diskontinuitet Miljömässig förändring Reflekterande förmåga Nya erfarenheter (kärleksrelation) Ingenting är förutbestämt! Med nya förmågor följer nya möjligheter en människas historia kan inte ändras, men den kan berättas på många olika sätt (Erik Hesse, 1996) Det sätt som vi berättar vår historia på har betydelse för Vår egen psykiska hälsa Hur vi är som föräldrar 6