Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
|
|
- Henrik Magnusson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anknytning i olika åldrar Faktorer som påverkar anknytningens stabilitet & förändring L U N C H Interventionsmetoder som syftar till att öka andelen trygg anknytning hos små barn K A F F E Anknytningsteoribaserad psykoterapi med barn, tonåringar och vuxna Referenser (alla Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi -- utveckling på avvägar. Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknyt-ningsteori -- betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken -- tillämpningar ac anknytningsteorin (utkommer i september) Vad är anknytning? anknytning = att stå i förbindelse med någon större helhet Teorin behandlar Hur ett känslomässigt band växer fram mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare under de första levnadsåren hur människor senare i livet förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet, upptäckarglädje och betoning av egen styrka och förmåga å den andra Den psykobiologiska utgångspunkten Anknytning en effekt av ett evolutionärt selektionstryck barn riktar anknytningsbeteenden mot sina omvårdare - och får skydd. Barnets hjärna är vid födseln inte tillräckligt utvecklad för att möjliggöra ett självständigt fungerande. Barnets känslighet för familjens mikrokultur; den kvalitativa miljövariationen. 1
2 Människan en primat bland andra primater Det nyfödda barnets utsatthet Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina fingrar i munnen. Ett spädbarn i min famn. Och i ett slag negerar detta spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ett misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för att det har blivit fel, utan för att det har blivit rätt. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna att klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN ) Omvårdnad Olika typer av anknytning i åldern månader Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och trygg hamn UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet Desorganiserad Inre arbetsmodeller (IAM) -- mentala representationer av anknytningen IAM = Barnets erfarenheter av faktiskt samspel med AP representerade som bilder av: barnet själv (som exempelvis värd eller inte värd att älskas) föräldern (som någon barnet exempelvis kan/inte kan vända sig till och få beskydd av i stunder när fara hotar) Likartade teoretiska begrepp Internaliserade objektsrelationer (Winnicott) Scheman av att vara med andra (Stern) Om föräldern varit en trygg bas/säker hamn Barnet har en trygg anknytning IAM är enhetliga och koherenta -- semantiska och episodiska minnen lagras tillsammans och är tillgängliga för uppdatering 2
3 Föräldern har inte varit en trygg bas/säker hamn Barnet har en otrygg anknytning Multipla inkoherenta IAM aktiverar försvar Defensivt uteslutande information om omvårdarens otillgänglighet utesluts som skydd mot ångest. Semantiska och episodiska minnen lagras parallellt, i olika minnessystem och blir sämre tillgängliga för uppdatering. Barnet är upptagen av relationen men kan inte använda sig av erfarenheten Defensiv förskjutning av uppmärksamhet från närhet till avstånd. Barnet fokuserar instrumentella handlingar och saker Också otrygga IAM ger trygghet Den anknytning barnet utvecklat till föräldern är barnets bästa lösning, utifrån de förutsättningar som relationen givit barnet Även otrygg anknytning ger trygghet eftersom den ger barnet en sammanhållen världsbild rörande det viktigaste som finns -- hur fungerar nära relationer Betydelsen av olika Inre arbetsmodeller (IAM) på sikt IAM utvecklas till generaliserade förväntningar på hur barnet kommer att bli bemött i känslomässigt viktiga relationer (t.ex. uppskattad och beskyddad snarare än utnyttjad och hånad) IAM formar därigenom barnets sätt att närma sig och samspela med personer utanför familjen, som kamrater, lärare, fosterföräldrar, och senare i egna kärleksrelationer Desorganiserad anknytning Barn är ganska väl förberedda för hot som kommer utifrån, men ej för sådana som härstammar från anknytningsrelationen Samspelet mellan barn och förälder har varit skrämmande för barnet Direkta hot (misshandel, vanvård, övergrepp) Hjälplös förälder Psykologiskt frånvarande förälder (deprimerad/dissociativ) Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern Barnet misslyckas med att organisera anknytningen till föräldern enligt något av mönstren A, B eller C Desorganiserad anknytning i förskoleåren Kontrollerande anknytning = barnet tar över ansvaret för anknytningsrelationen Vänlig kontroll (compulsive caregiving) -- barnet gör sitt bästa för att hålla föräldern på gott humör Fientlig kontroll -- barnet tar befälet, styr och ställer med föräldern och regerar familjen Barnet slutar lyssna på sin egen inre röst. Det viktiga blir inte att känna efter hur barnet själv mår och be om tröst och beskydd när det behöver det, Det viktiga blir i stället att minimera risken för att utsätta sig för en oförutsebart skrämmande, eller hjälplös, förälder Tidig desorganiserad anknytning och senare utveckling Barn med desorganiserad anknytning i åldern månader löper en kraftigt förhöjd risk att utveckla Aggressiva beteenderubbningar under förskole- och skolåren Ångeststörningar senare i ungdomen Dissociativa tillstånd i tidig vuxenålder (och möjligen borderlinestörning) Riskabla omvårdnadsbeteenden som förälder Särskilt stor är risken om det samtidigt föreligger en eller flera psykosociala riskfaktorer 3
4 Barn som inte ges möjlighet att utveckla en anknytningsrelation Studier i Europa och USA från Studier av barn uppvuxna på barnhem i Östeuropa och sedan placerade i adoptiv- eller fosterfamiljer i England (ERA-studierna), Holland, Nordamerika & Australien Barn som tillbringat sina första år med täta byten av vårdare, och utan möjlighet att forma en anknytningsrelation, kan drabbas av långsiktiga, i värsta fall permanenta, psykiska skador: oförmåga att senare i livet knyta nära ömsesidiga relationer kraftigt förhöjd risk för allvarliga utagerande beteendeproblem Michael Rutter och ERA-gruppen (2006) Anknytning fas IV Fas IV frigör barnet Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt Barnet får större möjligheter än tidigare att med kraft och energi ägna sig åt relationer till kamrater lärare andra vuxna Anknytningen till föräldrarna blir inte mindre viktig, däremot aktiveras den mera sällan Anknytning i mellanbarndomen Psykologisk tillgänglighet (felt security) övertygelse om att AP har/tar sig tid att lyssna på barnet och att kommunikationen med AP är öppen, dvs. barnet kan berätta vad som helst utan att riskera att bli avvisad fysisk tillgänglighet är möjlig om/när den behövs övertygelse om att AP kommer att svara konstruktivt på kontaktförsök/rop på hjälp Anknytning -- personlighetsdrag hos barnet Förskoleåren -- relationsspecifik och knuten till föräldrarna och någon/några andra I mellanbarndomen interagerar barnet med fler personer (jämnåriga & vuxna) på egen hand, och skaffar sig därmed en bredare erfarenhet av nära relationer Anknytningen utvecklas mot en generaliserad förväntan på vad barnet kan vänta sig av nära känslomässiga relationer 4
5 Ju äldre vi blir desto mer formas självbilden av hur Vi fungerar tillsammans med jämnåriga Anknytning i tonåren Tonåringens mer avancerade kognitiva funktioner (de formella operationernas stadium) ger möjlighet att konstruera mer övergripande IAM Mamma hjälper mig alltid när jag känner mig nere, Pappa bryr sig inte om mig när jag är ledsen, eller så blir han arg utvecklas till När jag behöver det så kan jag få god hjälp av vissa personer, medan andra avvisar mig. Därför måste jag vara noga med vilka jag tyr mig till Nya erfarenheter ger nya insikter Andra människor kan vara bättre än föräldrarna när det gäller att tillgodose anknytningsbehov vissa blir ilsket upptagna av den bristfälliga relationen, och hamnar i ständiga uppslitande bråk med föräldrarna andra nedvärderar föräldrarna och avfärdar dem helt och hållet idealt leder reflexionen till nya insikter och en mera objektiv syn på föräldrarna de har fel och brister som grundar sig i deras egen historia de har sina förtjänster, det vore dumt att inte ta chansen att få det stöd som de kan erbjuda En mogen lösning underlättar djupa känslomässiga relationer till människor utanför ursprungsfamiljen främst genom att ungdomen inte behöver spela ut sitt tidigare drama i dessa relationer Målkorrigerat partnerskap Tonåringar som har lika god kognitiv förmåga som föräldern (eller bättre) låter sig inte luras så lätt är inte lika auktoritetsbundna eller förlåtande som yngre barn Anknytning i fas IV förutsätter känslomässig öppenhet och ärlighet från båda parters sida Ett målkorrigerat partnerskap med tonåringar är en utmaning för föräldrar, särskilt om de har något att dölja kräver att få vara kvar på sin gamla piedestal (om du inte accepterar barndomens spelregler -- jag bestämmer och du lyder -- så kan du gå) Förälderns anknytning och ungdomens frigörelse Föräldrar med otrygga IAM av sin egen barndom har svårare att fungera som en trygg bas/säker hamn för sina tonåringar känner sig obekväma med att tonåringen i allt högre utsträckning vänder sig utåt gör tonåringen osäker på förälderns motiv försvårar förhandlingar om åldersadekvat gränssättning med bibehållandet av ömsesidigt förtroende (jmfr barnen i snabbköpet) Anknytning och känslomässig reglering Systemet kan gå i baklås Olösta konflikter med föräldrarna gör sig påminda Frigörelsen innebär ett bokslut Starka känslor som kommer inifrån aktiverar anknytningssystemet likaväl som rädsla förorsakad av yttre hot Försök till frigörelse leder därmed till så starka känslor att anknytningssystemet blir aktiverat 5
6 Trygg lösning på paradoxen Tonåringar med trygg anknytning kan aktivt undvika att söka sig till föräldrarna, när anknytningssystemet är aktiverat, därför att tonåringens behov av att hävda sin autonomi tar överhanden ( undvikande i jagets tjänst ) Föräldrarna klarar av att visa ännu tydligare att de finns där både som en säker hamn, som det är OK att söka sig till när det stormar på havet, OCH en trygg bas, som det är OK att lämna när stormen bedarrat Tonåringen hitta så småningom en ny åldersadekvat balans mellan sitt självständiga utforskande av världen, och sitt behov av trygghet och beskydd Otrygg lösning på paradoxen Ungdomen står inför en övermäktig uppgift Bär på starka negativa känslor, Saknar tilltro till förälderns förmåga/villighet att hjälpa henne/honom hantera dessa känslor Den känslomässiga regleringsförmågan bryter samman Tonåringen hanterar sina motstridiga känslor med olika typer av utagerande eller självskadande beteenden Psykobiologiskt är samma system aktiverade vid anknytning som vid missbruk! Från vaggan till graven Barndom: att veta att man kan få emotionellt stöd när man behöver det Ungdom: att träna sig i att få men också att ge emotionellt stöd till jämnåriga Vuxendom : att kunna reglera sina egna behov att få stöd för att kunna ge emotionellt stöd till någon som inte kan klara sig själv Att kunna växla mellan att få och att ge emotionellt stöd i en jämbördig kärleksrelation Ålderdom: att veta att man kan få emotionellt stöd av sina barn Anknytningsmönster från spädbarn till vuxen Generell kontinuitet Miljömässig stabilitet Tidiga erfarenheter, ramar för möjliga senare erfarenheter Assimilering och automatisering Lagbunden diskontinuitet Miljömässig förändring Reflekterande förmåga Nya erfarenheter (kärleksrelation) Ingenting är förutbestämt! Med nya förmågor följer nya möjligheter en människas historia kan inte ändras, men den kan berättas på många olika sätt (Erik Hesse, 1996) Det sätt som vi berättar vår historia på har betydelse för Vår egen psykiska hälsa Hur vi är som föräldrar 6
Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling
Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --
Anknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår
Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially
Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.
Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren
Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).
Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens
Anknytning I. De första åren
Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen
Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Anknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
Barn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog
Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer Carolina Laine Leg. psykolog Vad är anknytning? Anknytning Att stå i förbindelse med en större enhet Anknytningsteorin handlar om Hur ett känslomässigt
Verktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Uppväxt i familjehem En kvalitativ studie om hur unga vuxna ser på sin barndom inom familjehemsvården
Uppväxt i familjehem En kvalitativ studie om hur unga vuxna ser på sin barndom inom familjehemsvården Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2008 Författare: Johan Nyman och Katrin Stefansdottir Handledare:
Anknytning i förskolan;
Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål
Förskolan som trygg bas
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Barn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Traumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Barnets anknytning till sina fosterföräldrar
Barnets anknytning till sina fosterföräldrar Kandidatnummer: 5002 Diakonhjemmet Høgskole Bachelor i socialt arbete Vitenskapelige metoder og bacheloroppgave Kull: SOS11. 3:e studieår Antal ord: 7476 5.
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå
Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,
Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?
Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Mina ögon talar om vem du är
Mina ögon talar om vem du är Vad du säger om mig det du tror om mig sådan du är mot mig vad du gör mot mig hur du lyssnar till mig och hur du ser på mig -så n blir jag!! (Okänd) Vägledande samspel/icdp
Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter
SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv
du måste ha kärlek till varje pris
du måste ha kärlek till varje pris Om anknytningsstil hos par som besöker familjerådgivningen Susanne Wittkull Psykoterapeutprogrammet, kognitiv inriktning 90p Vårterminen 2010 Uppsats 15 hp Handledare:
Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Barns upplevelser av instabil samhällsvård
Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och
Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga
Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska
Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3
Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram
IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Salutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Kris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007
Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007 Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri Vad är det som förändras
Barns delaktighet i familjerättsliga processer
Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart
Anknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation
Anknytning och sex Tell me how you were loved and I will tell you how you make love Esther Perel, 2010-10-04 Anknytning John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation När aktiveras anknytningsmönstret?
Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn
GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn Christina Thinsz Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet Vårterminen
Det känns som jag inte har haft nåt riktigt liv än Fyrtiofem tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp. Inga Tidefors Inga.tidefors@psy.gu.
Det känns som jag inte har haft nåt riktigt liv än Fyrtiofem tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp Inga Tidefors Inga.tidefors@psy.gu.se SiS-rapport som kan beställas eller laddas ner på http://www.stat-inst.se
Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK
Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk
Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse
Övning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Andelen trygga relationer i förskolan
Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,
Utmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Skolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla
Bedömningsunderlag förskola
1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
"Trygghet är en port till lärandet" Förskollärares syn på hur trygghet gynnar barns lärande
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn-unga-samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och Lärande 15 högskolepoäng, grundnivå "Trygghet är en port till lärandet" Förskollärares syn på hur trygghet gynnar barns
Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.
Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman
Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP
Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP Små barn har samma behov av trygga vuxenkontakter som de hade för 30 år sedan, men de senaste decennierna har
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Leda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
MÄNNISKANS LIVSCYKEL
MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av
Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Motståndskraftiga barn
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Moment B, uppsats 15 hp Termin 6 Höstterminen 2014 Motståndskraftiga barn En kunskapsöversikt om hur en uppväxt som präglas av alkoholmissbruk påverkar
Framtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,
Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv
1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor
EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014
EXAMENSARBETE En ny värld öppnar sig Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan Gunhild Lindmark 2014 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen
Respekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Likabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Barns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt
Barns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt När är en viss förmåga möjlig? CNS utveckling avgör Vad styr utvecklingen? nature or nurture? plasticitet kritiska perioder känsliga perioder Utvecklingen
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska
INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI
VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3
Bättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen