Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Transkript

1 Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö

2 De första levnadsårens Hjärnans utveckling särskilda betydelse Känslomässig reglering mjuk hård Hur hjärna påverkas av tidiga erfarenheter Tidiga samspelserfarenheter formar senare relationer

3 Spädbarnets förmågor Socialt beteende Preferens för ansiktets konturer och mänsklig röst Välutvecklade sinnen - hörsel de Casper & Fifer lukt Macfarlane syn Rosander & von Hofsten 2000 Tidig förmåga att samordna olika sinnesintryck och att sortera bort ovidkommande stimuli Smith & Ulvund 1991

4 BARNETS UTVECKLINGS KRAFTER R.N Emde 1992 Nyfikenhet, aktivitet vill ha ökad stimulering Självreglering, att vara I fysisk balans och reglera sömn-vakenhet Passa in I den sociala situationen, anknytingsmönster Medfödda affekter Kognitiv bearbetning

5 BARNET 0-18 mån Socialt leende (2 mån) Separations räds la (7-8 mån) Affektintoning, Delad uppmärks amhet (9-10 mån) Objekts kons tans, egna intentioner (11-12 mån) Egocentris k utgångs punkt (14-15 mån) Självmedvetenhet, utökad imitations förmåga (18-19 mån)

6 BARNET 2-3 ÅR S pråket utvecklas 1. Medfödd organiserad predisposition 2. Behöver språklig stimulans 3. Skapar språkförståelse Låts as lek och användning av s ymboler Trots ålder, s äger nej

7 Barnet 4 år - Mentalisering och reflekterande förmåga Allen et al 2008 En mänsklig förmåga som gör att vi kan reglera affekter och utveckla sociala relationer Att kunna se sig själv utifrån = självreflektion Att kunna se andra innefrån = empati Att kunna tänka kring känslor, varför blev jag så rädd reflektera så att jag kan göra mer av de positiva känslorna. Otrygg anknytning är en av bristerna som gör det svårare att leva sig in i andras tankar och känslor. Också svårare att förstå egna mentala erfarenheter

8 John Bowlby Barnpsykiater Psykoanalytiker Studerande ungdomsbrottslingar Filmade separationer Rapport till WHO

9 Små barns reaktioner på separationer Heinicke & Westheimer 1966 Protest, några timmar ca en vecka Förtvivlan, några dagar flera veckor Losskoppling

10 ANKNYTNINGSTEORI Broberg et al 2006 Evolutionsbiologisk bas Beskriver inre arbetsmodeller hos barnet Beskriver föräldern som trygg bas och säker hamn som underlättar barnets utforskande av världen En teori med ovanligt stark förankring i empirisk forskning

11 Anknytning 1-3 åringar Broberg et al 2008 Organiserad Trygg 60-70% Undvikande 15-25% Ambivalent 5-15% Desorganiserad 15-20% Avsaknad av anknytning

12 DESORGANISERAD ANKNYTNING van IJzendoorn et al % i normalpopulationen 80% i extremt socialt utsatta familjer Barnets inre värld kännetecknas av: skräck, förvirring, inre kaos, ensamhet, övergivenhetskänslor och hjälplöshet

13 Hotfull omvårdnad Hesse & Main 2006 Misshandel av barnet självt, ett syskon eller den andra föräldern Skrämmande lek Att bli lämnad till andra personer utan förvarning, och utan att ha lärt känna dessa tillräckligt Andra skrämmande beteenden ljud, rörelser, minspel

14 Hjälplös omvårdnad Salomon & Georges 1999 Föräldern visar egen rädsla speciellt när barnet uttrycker behov av närhet/beskydd Dissociation föräldern försvinner psykiskt under kortare eller längre stund Förälderns hjälplösa beteende blir skrämmande för barnet som behöver någon som är större, starkare och snäll OBS hjälplös omvårdnad förstärks av verklig hjälplöshet

15 Forskningsresultat Sroufe et al 2005 Fors kning i medelklas s familjer Inga tydliga signifikanta samband mellan otrygg anknytning och specifika symtom. 15% desorganiserad anknytning med risk att utveckla utagerande beteende. Fors kning i högris k familjer Otrygg anknytning korrelerar med dåliga kamrat relationer, lynniga känslo- uttryck, depressions symtom och aggressionsutbrott. Ambivalent mönster ångest sjukdom Undvikande och desorganiserat mönster kliniska nivåer av dissociation

16 RISKFAKTORER FÖR OTRYGG ANKNYTNING, den vuxnes bidrag Jude Cassidy et al 2008 Psykisk insufficiens Brister i personligheten Krisförlopp Missbruk Utvecklingsstörning Socialt belastad situation

17 Allmänna tecken hos barn till deprimerade mödrar Murray et al 2011 Stresskänsliga Mat- och sömnproblem Vokaliserar och jollrar mindre Färre positiva ansiktsuttryck Missnöjda eller undvikande deprimerade Sårbara för övriga belastningsfaktorer Bristande koncentrationsförmåga Sämre kognitivutveckling Förhöjd risk att utveckla depression i tonåren

18 RISKFAKTORER FÖR OTRYGG ANKNYTNIG, barnets bidrag J Cassidy 1999 Prematuritet Sjukdom Lätt för tiden SGA Utvecklingsstörning Sensorisk överkänslighet

19 BARNETS PERSONLIGHETSDRAG I stressfulla situationer riskerar: Aktiva barn att bli hyperaktiva och ha stora svårigheter att komma till ro själva Passiva barn bli extremt passiva, tysta och sjunka in i sig själva Barn har olika grad av stabilitet och förmåga att etablera rytm och att vara öppna för kontakt

20 INS TABIL Skrikiga, svårtröstade och hyperaktiva barn AKTIV Robusta, tydliga, pådrivande barn med spänningar i armar och ben STABIL Inåtvända, deprimerade hypotona barn Stillsamma, tysta tålmodiga barn med spänningar i rygg och hals PASSIV

21 Risktecken hos spädbarn Mat o sömnproblem Motorisk oro Skrikighet Motorisk spänning Inåtvändhet, ovanligt snällt, sover mycket Uppgivenhet, undviker blickkontakt Tycks föredra andra framför föräldern

22 Remissorsaker barn 1-41 år Mat- och sömnproblem Aggressionsutbrott Gränssättnings-problem Avskärmnings-tendenser Överdriven självständighet Separationsproblem Misstänkt utvecklingsstörning

23

24 BEHANDLINGSMODELLEN - områden för interventioner: Samspel mellan förälder och barn Individuellt psykoterapeutiskt arbete med föräldern Föräldrasamtal

25 DIREKT KONTAKTARBETE Affektreglering Identifiera signaler och bekräfta barnet Uppmuntra all form av dialog - joller,beröring och ögonkontakt Uppmuntra lust och lek Ge utvecklingsrådgivning

26 PSYKOTERAPEUTISKT ARBETE MED MODERN/FADERN Stärka föräldrarollen Arbeta med egen identitet skild från barnets Bearbeta relationen till barnets far/mor Se på ursprungsfamiljen, egen barndom Arbeta med skuldkänslor och bearbeta kriser Självständighet - beroende

27 Föräldrasamtal Hur stödja varandra på bästa sätt i föräldraskapet? Hur förändras parförhållandet? Prioritera barnets behov framför egna behov

28 Omvårdnad och anknytning Vem är anknuten till vem? Hur och från vem lär vi oss omvårdnad? Primär omvårdnadsperson och anknytningshierarki Omvårdnadens ABC: Kunna skydda/beskydda sin avkomma Vara starkare och klokare än barnet och SNÄLL Vara lyhörd för barnets signaler BÅDE vad det gäller närhet-/trygghetssökande OCH utforskande

29 Minnesota Studien Sroufe et al deltagare som följts från graviditet till 30 år ålder Unga fattiga mammor Barnen följs avseende personliga egenskaper, utvecklings avvikelser och beteende problem Hur förhåller sig den tidiga anknytningen till barnets förmåga att lösa andra utvecklingsuppgifter senare under barndom och tonår?

30 Resultat Sroufe et al 2005 Vid 2 år: Trygga: Självständiga, större entusiasm o glädje, nyfikna o flexibla Ambivalenta: Gnälliga, kämpar mer med föräldern än för att lösa problem Undvikande: Söker inte hjälp hos föräldern, känslomässigt avstånd, svårt att använda föräldern som resurs Desorganiserad: Beteende problem, fientlighet, olydnad, isolering

31 Resultat Sroufe et al 2005 Vid 8 års ålder Trygg: Mer självständiga, populära kamrater Ambivalenta: Osäkra, osjälvständiga o klängiga i krävande situationer. Mobbingoffer Undvikande: Smög till sig kroppskontakt, väckte lärarnas ilska. Mobbare Desorganiserad: Har det allra svårast, går in i skolan från ett underläge som växer

32 Psykopatologi i vuxen ålder Sroufe et al 2005 En minoritet av barnen med trygg eller otrygg anknytning utvecklar psykopatologi Ambivalent: Ångest problematik, borderline, suicidala impulser, depression Undvikande: Uppförande problem, depression Desorganiserad: Dissociativa störningar ADHD

33 Allan Sroufes egen sammanfattning Även om variationer i anknytnings mönster inte ska ses som direkta ors aker s å är det ett faktum att det inte finns någon annan analys erbar företeels e i tidig barndom som är viktigare. Barnets anknytning har betydelse för att initiera utvecklingslinjer och för att det har ett samband med så många utvecklingsfunktioner socialt relaterande, kroppslig aktivering, känslomässig reglering och nyfikenhet mfl. Anknytnings erfarenheten blir avgörande för formandet av personligheten.