Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Transkript

1 Möten. Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt barn föräldrar behandlare föräldrar (och barn) Göteborg den 18 oktober 2012 Kerstin Neander Socionom/fil dr Varför detta tjat om möten..? Lite olika trådar Barn utvecklas i samspel med andra (framför allt sina föräldrar) Vuxna (både föräldrar och behandlare) utvecklas i samspel med andra Egen klinisk erfarenhet Egen och andras forskning om möten Behandlingstankar av särskilt intresse Samspelsbehandling För familjer som brottas med svårigheter i samspelet mellan barn och föräldrar Utgår från föräldrarnas uppdrag Vilar på anknytningsteoretisk grund Gryningen i Karlskoga (startade 1987) Kerstin Neander

2 Pågående forskningsprojekt Involving fathers in attachment based parentchild interaction interventions DAPHNE III. Europeiskt projekt om barnmisshandel Holland, Portugal,Ungern, Tyskland&Sverige Intervjuer med föräldrar som utretts av socialtjänsten för misstänkt fysisk barnmisshandel. Tillbaka till samspelsbehandling Vad säger forskarna? Hurbörden varautformad? Vad säger forskarna? Less is more Less is moreand moreis better Moreis better Hm. Den mest relevanta frågan. Vad fungerar för vem? Under vilka förutsättningar? Och vad är verksamt i behandling? Kerstin Neander

3 Vad är verksamt i behandling? (Lambert 1992) Klientfaktorer 40% Terapeutisk allians 30% Vad är kraften i hembesöket? Den överväldigande gemensamma positiva faktorn som förklarar varför hembesök i späd-och småbarnsfamiljer ger resultat -ligger i relationen mellan hembesökaren och familjen. Under utveckling. Placebo 15% Teori & metod 15% Stern, D. (2006). Introduction to the special issue on early preventive intervention and home visiting. Infant Ment Health J, 27(1), 1-4. Tankar om behandling av föräldrar med missbruksproblem? Vilka vägar verkar leda åt rätt håll? Behandling som syftar till att öka föräldrarnas reflekterande funktion eller mentaliseringsförmåga Mentaliseringsteorinutgår från att människobarnets mest grundläggande behov är att bli förstådd som en intentionell varelse med ett inre mentalt liv. Mentalisering Att se sig själv utifrån och andra inifrån Förmågan att förstå sitt eget och andras beteende utifrån inre, mentala tillstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. Vad är kärnkapaciteten hos de mödrar vars barn blev klassificerade som trygga? Fonagysforskning tyder på att förälderns förmåga att mentalisera kring sitt barn (reflekterande funktion) kan ha en avgörande betydelse för att barnet utvecklar en trygg anknytning (Fonagyet al 1991) Peter Fonagy Kerstin Neander

4 En god reflekterande funktion (RF) hos en förälder innebär att föräldern bär barnets mind (medvetande/sinne) sin mind (medvetande/sinne) att föräldern försöker ta barnets perspektiv att förälderns intresserar sig för och försöker tolka barnets inre värld på ett sätt som barnet uppfattar Studier om missbrukande föräldrar Visar på låg RF Absent-minded Behandlingen kan ha effekt på RF och barnens trygghet en god RF är relaterad till förmågan att regelera affekter Några exempel Minding the Baby (Slade) CircleofSecurity -studie om missbrukande mammor i fängelse (Cassidy et al 2010) MarteMeo samspelsbehandling med videofeedback (Aarts) Minding the Baby (Arietta Slade) Bygger på teorierna om RF Vänder sig till högriskfamiljer -börjar vecka 28 i graviditeten och håller på tills barnet fyllt två år En barnsjuksköterska o en socialarbetare i varje familj knutna till ett hälsocenter. Relationen med terapeuterna är central Ett hembesök per vecka minuter, men stor flexibilitet. Brett anslag hjälper till med det som behövs Mycket låg drop-out Minding the baby i Norden Finsk intervention Holding tight eller Babys mind in mind (Pajulo et al 2006) Norsk intervention Mot en trygg base Sverige? Kerstin Neander

5 Marte Meo utvecklat av Maria Aarts Använder videoklipp av samspelet mellan förälder och barn Föräldern ges möjlighet reflektera kring barnet Behandlare och förälder sida vid sida Gemensamt. Betonar starkt relationen behandlare familj Kan vara svårt om föräldern har starkt negativa bilder av sitt barn Reflektioner från min egen forskning Goda (välgörande) möten kan uppstå också när förutsättningarna är dåliga! Föräldrarna uppfattar goda avsikter och personligt engagemang Låt det ta tid Behandlaren som en trygg bas för förälderns utforskande En bildväxte framavnågonsomärkunnig, vanlig och vänligoch kanmedgeatthanellerhonkanha fel. Beskrivningar av ögonblick av intersubjektivitet Intersubjektivitet (Daniel Stern) Behandlare förälder: intersubjektivitet som en förutsättning för en samarbetsrelation och förändring Föräldrar barn: intersubjektivitet som en förutsättning för barnets utveckling intersubjektivitet Delad känsla Delad uppmärksamhet Delad intention Ge möjlighet att delaupplevelser och känslor Negativa känslor avtar när de delas (Delad rytm??) Positiva känslor ökar när de delas Visa att du tål Våga vara personlig Kerstin Neander

6 Det finns ofta känslor av. Förälderns delaktighet Rädsla. Skam.. I att utforma behandlingsuppdraget mål arbetsformer Att dela teorierna Hur ökar man förälderns RF? Arbetet omfattar både det yttre observerbara beteendet och förälderns inre bilder av barnet Inta ett utforskande förhållningssätt! Tillsammans med föräldern! Att hjälpa föräldern att tänka runt vad det är barnet försöker förmedla! (kanske ta barnets röst?) Hur ökar man förälderns RF? Stimulera föräldern att tyda barnets signaler cues och miscues Medverka till glädje, lust och lek. Inta en mentaliserande hållning i förhållande till föräldern vad är det föräldern förmedlar? Hur ökar man förälderns RF? Stöd förälderns lyhörda gensvar Ge utrymme också för förälderns negativa känslor visa att du tål dem och gör impulserna begripliga Motverka mikroseparationer stöd föräldern i att öka den känslomässiga närvaron Det är barnets gensvar till föräldern (ögonblick av intersubjektivitet) som är förälderns belöning inte behandlarens beröm Kerstin Neander

7 Hur ökar man förälderns RF? Erbjud alternativa beskrivningar ( reframe ) av vad barnet gör (men undvik kamp) Förmedla kunskap om barnet på ett icke moraliserande sätt. Publikationer Kerstin Neander Neander, K. (1996). Möten i Gryningen : erfarenheter från psykosocialt behandlingsarbete med späd-och småbarnsfamiljer. Stockholm: Natur och Kultur. Neander, K., & Skott, C. (2006). Important Meetings with Important Persons. Narratives from Families Facing Adversity and their Key Figures. Qualitative Social Work, 5(3), Neander, K., & Skott, C. (2008). Bridging the Gap the Co-creation of a Therapeutic Process. Reflections by Parents and Professionals on their Shared Experiences of Early Childhood Interventions. QualitativeSocial Work, 7(3), Neander, K., & Engström, I. (2009). Parents' assessment of parent-child interaction interventions a longitudinal study in 101 families. Child Adolesc Psychiatry Ment Health, 3:8. Neander, K. (2009). Indispensable Interaction. Parents perspectives on parent child interaction interventions and beneficial meetings.örebro university, Örebro. Neander, K. (2011). Mötets magi. Om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting.willhelmsson-göstas, M., Wiberg, B., Neander, K. & Kjellin, L. (in press) "Hard work" in a new context. Clients' experiences of psychotherapy. Qualitative Social Work. Kerstin Neander