Marte Meo och Samordningsmöten (MoS) STINA BALLDIN SOCIONOM MARTE MEOTERAPEUT OCH HANDLEDARE
|
|
- Ulla Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marte Meo och Samordningsmöten (MoS) STINA BALLDIN SOCIONOM MARTE MEOTERAPEUT OCH HANDLEDARE
2 Med samspelet framför ögonen och anknytningsteorin i bakhuvudet
3 Video feedback interventionens områden Föräldrars lyhördhet och sensitivitet (eller andra vuxna) Barn och föräldrars beteenden utifrån specifika observationspunkter Utgår från att förstärka det som är utvecklingsstödjande för barnet i samspel med vuxne Ofta fokus på beteenden, sensitivitet och/eller anknytning
4 Video feedback program VIPP - Video Interaction to Promote Positive Parenting VIG - Video Interaction Guidance VHT - Video Home Training (Orionmodellen) PALS - Playing and Learning Strategies VIP - Video Interaction Project IG - Interaction Guidance RFI Relationship Focused Interaction Marte Meo Video feedback
5 Video feedback program forts. PPEY - Parents Plus Early Years Programme STEEP - Steps Toward Effective Enyoyable Parenting Caves Clinical Assisted Video feedback Exposure Session Circle of Security TRIP - Transactional Intervention Program
6 Video feedback program gemensamma komponenter Uttalade specifika mål för interventionen Normativ idé om vad barn behöver för att utvecklas - utvecklingspsykologi Barn och vuxna filmas i mer eller mindre standardiserade situationer Utgår från att stärka det som är utvecklingsstödjande för barnet i samspelet med vuxna Filmen redigeras i utifrån olika terminologi men liknande principer Filmen återges till vuxna under stödjande och okritiska former reflektion och diskussion
7 Aktuellt på forskningsfältet Video feedback har i flera studier visat goda effekter på föräldrabeteende, föräldraattityder, barnets utveckling och pedagogers lyhördhet Kortare program (runt 6 sessioner) mer effektiva i att förbättra föräldraförmågan Program med tydligt fokus på beteende eller föräldrasensitivitet mer effektiva Lättare att förändra föräldrasensitivitet än anknytning effekter på beteendenivå leder inte nödvändigtvis till förändring i anknytningsmönster (Fukkink, 2008; Fukkink & Tavecchio, 2010, Juffer et al, 2008; Bakermans-Kranenburg et al, 2003, 2005; Stewart-Brown & Mc Millan, 2010).
8 Marte Meo Av egen kraft Fokus på SAMSPEL Utvecklad i Nederländerna av Maria Aarts (Aarts, 2006) Praktiseras bl.a. i Skandinavien, Tyskland, Schweiz, Australien, USA (Find) och även i Indien i modifierad form
9 Teoribakgrund Utvecklingspsykologi Anknytningsteori (Bowlby, 1988) Social inlärningsteori (Bandura, 1977) Affektteori Systemisk teori Copyright 2012 Stina Balldin 9
10 Användningsområden Barnhälsovård Familjearbete inom socialtjänst och barnpsykiatri Spädbarnsverksamhet Förskola och skola Ungdomar, t.ex. i familjehem Funktionshinder och andra behov av särskilt stöd Habilitering Äldrevård Adoption
11 Marte Meo Identifiera barnets specifika utvecklingsbehov Uppmärksamma och tydliggöra resurser och förmågor som möjliggör utveckling hos barnet Stödja och hjälpa den vuxna att se behov och resurser hos barnet samt egna möjligheter att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov d.v.s. identifiera och stärka de färdigheter som redan finns i den vuxnes samspel
12 Marte Meo forts. Filma i den miljö samspelet äger rum Redigera filmen utifrån utvecklingsstödjande principer Återge filmklipp till föräldrar eller dem som har omsorgs-/ pedagogiskt ansvar Antal sessioner och insatsens längd kan variera Används som enskild metod eller som ett komplement till andra insatser
13 Marte Meo Film - ett verktyg Analys görs utifrån de utvecklingsstödjande dialogprinciperna, vilka knyts till barnets specifika utvecklingsbehov och ligger till grund för återgivningen Intervention tydlig och konkret återgivning, med hjälp av noga utvalda videosekvenser, som knyts till barnets behov + avlutas med en hemuppgift
14 Uppdragsgivare i Marte Meo Föräldern/pedagogen/vårdaren är alltid uppdragsgivare och den som formulerar problemet Finns det en remittent kan den också komma med ett uppdrag. Det är inte alltid samma uppdrag, vilket behöver bli tydligt uttalat
15 Arbetsfråga spädbarnsverksamhet Hur kan jag på bästa sätt trösta Kalle och vara tillräcklig för min pojke? Jag vill förstå Lisa bättre när hon är arg Jag vill känna mig mer bekväm när jag är tillsammans med Ville Jag vill att Sara lyssnar på mig
16 Arbetsfråga förskola/skola Jag vill hjälpa Malin att hålla fokus och bli mer självständig Jag vill hjälpa Peter att lösa konflikter Hur kan jag hjälpa Albin så att han kan ta till sig instruktioner, både i grupp och individuellt Jag vill hjälpa Ellen att koncentrera sig och slutföra sina uppgifter
17 Filmen Ca 5 minuter film, något längre i förskola/skola En vardaglig samspelssituation filmas I förskola/skolan filmas barnet både i grupp och i samspel med pedagogen Undvik att välja en svår samspelssituation vid första filmtillfället
18 Utvecklingsstödjande dialogprinciper Initiativ/Uppmärksamhetsfokus Bekräftelse Turtagning Benämning Positivt ledarskap Triangulering Start- och slutsignaler
19 Utvecklingsstödjande dialogprinciper - Indien
20 Var är katten?
21 Föräldern lyhördhet för den unika familjen Ta hänsyn till vilka resurser föräldern har Anpassa tempot - hur fort kan man gå fram Många föräldrar vi möter behöver lära sig något nytt inte något de kunnat men glömt Copyright 2012 Stina Balldin 21
22 Var konkret! Du ska prata med ditt barn - Om vad? - Berätta vad pratar du med ditt barn om? - Varför? - Pratandet ger struktur, rytm, förutsägbarhet, uppmuntran och gränser - begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Du måste ha mer struktur i din vardag -??? - Konkreta förslag gå igenom sekvenser av dagen, d.v.s. benämn vad struktur kan vara
23 Bildens kraft Bilden i Marte Meo hjälper oss att dela upplevelsen med andra En konkret och gemensam referens - samtalet kan länkas till specifika, konkreta bilder/sekvenser på filmen I traditionella samtal är det inte alltid lätt att se med tanken det ögat inte kan se
24 Bildens kraft, forts. Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv Tomas Tranströmer Copyright 2012 Ingegerd Wirtberg & Stina Balldin 24
25 Förskola/skola Möjligheterna finns i samspelet Skollivet är en viktig arena där barnet lär sig om sociala relationer med jämnåriga Barnet får arbeta hårt med att organisera sitt sociala liv Lära sig vidmakthålla och bryta relationer Konversera, dela med sig, ge beröm, vänta på sin tur osv Självreglering
26 Barns utveckling Att veta vad man själv tänker och tycker och känner och att hitta uttryck för det Att veta att andra också tycker, känner och tänker Att få komma med i flocken n
27 Två grundläggande behov GEMENSKAP SJÄLVSTÄNDIGHET Barn med trygg anknytning kan utveckla både förmågan att vara i en gemenskap och att vara självständig (jfr inre arbetsmodeller)
28 Trygg anknytning påverkar kamratskapandet Barnets tidiga erfarenheter av värme, föräldrasensitivitet och positiv respons medför tillit i relationer och en inre bild av att vara värd positiv respons från andra Detta skapar trygghet och säkerhet i samspel med andra och ett tryggt och aktivt utforskande av världen - vilket främjar positiv och utvecklande lek med kamrater och i sin tur medför positivt utforskande av idéer, perspektiv, roller och handlingar och därmed utvecklandet av de sociala förmågorna
29 Marte Meo - användningsområden i förskola/skola Kan användas när barnet har samspelsproblem, t.ex. Beteendeproblem Trotssyndrom Neuropsykiatriska diagnoser Blyghet Tysta barn Funktionshinder
30 Samspelssvårigheter Låg status i klassrummet/barngruppen Lågt självförtroende Bristande social kompetens Avvisade av jämnåriga Blir inte bjudna på kalas Följer inte regler Svaga prestationer i skolan Stör
31 Vad behöver barn kunna för att fungera i grupp? Vara i grupp Fokusera på läraren Uttrycka sig begripligt för andra barn Ta en instruktion Fullfölja uppgifter med stöd Koncentrationsförmåga Kunna vänta på sin tur Samarbeta Sätta ord på egna tankar och initiativ (språk) Ha idéer kring lek och arbete Uppfatta och följa regler Kunna välja initiativ Kunna hejda sina egna initiativ till förmån för andras (Wirtberg et al, 2013)
32
33 MoS-studien i Skövde (Axberg et al, 2006) Målgrupp: Barn, 4-12, som uppvisar externaliserande beteendeproblem Design: Före-efterstudie, icke randomiserad Interventionsgrupp (MoS): n = 33 Kontrollgrupp (TAU): n = 16 Teoretiskt perspektiv: social inlärningsteori, coersion teori och anknytningsteori Resultat: I MoS-gruppen fanns en signifikant minskning av barnens symtom, både i skolan och i hemmet. Ingen minskning av barnens symtom i TAU-gruppen (sedvanliga insatser). Inga bortfall i studien efter det att intervention (MoS) påbörjats.
34 Marte Meo och Samordningsmöten (MoS) en pågående studie Randomiserad studie MoS 52 barn TAU 47 barn Medelålder: 7år 80 pojkar och 19 flickor Finansierat av Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen
35 Syfte med MoS-studien i Skara Att utvärdera en insats vars syfte är att ge barn tidigt utvecklingsstöd i förskole/skolmiljö Att jämföra MoS med sedvanliga insatser
36 Målgrupp Barn med beteendeproblem och samspelssvårigheter (4-12 år) Komma tillrätta med barns aggressivitet och uppförandestörningar (bristande samspelsförmåga gör att barnet lätt eskalerar sitt antisociala beteende) Fokus på barnets behov av utvecklingsstöd Hem och Skola Samverkan mellan föräldrar och pedagoger - samarbete utifrån de dubbla socialiseringsarenor som hem och förskola/skola utgör
37 MoS - samarbete kring barnet Marte Meo i skolan M.M vägledare (socialpedagog i förskola/ skola) BARNET Vad är utvecklingsstödjande? Samordningsmöten Samordnare (socionom socialförvaltning) Marte Meo i hemmet M.M terapeut (familjebehandlare socialförvaltning)
38 Marte Meo i förskola/skola För att få en uppfattning om barnets behov av stöd och ledning studeras barnet på film i samspel med pedagoger och kamrater Pedagoger får hjälp att utveckla ett tydligt ledarskap, skapa en lugn lärandemiljö och uppfatta det enskilda barnets behov av stöd. Tydligt och positivt ledarskap i klassrummet samt tydlig återkoppling till eleverna sänker stressnivån och uppmuntrar lust till lärande (Hattie, 2008). Pedagoger ges en tydlig återkoppling om hur de lyckas i sitt arbete och konkret information om vad som förväntas av dem anpassat till barnets utvecklingsnivå (Wirtberg et al, 2013)
39 Samordningsmöten Strukturerade möten en samordnare leder mötet där föräldrar, pedagoger och övriga involverade ges möjlighet att samtala Mål: Att skapa en miljö där föräldrar och pedagoger ges möjlighet att ta del av varandras berättelser och frågor kring barnet - utforska egna berättelser/samskapa nya berättelser om barnet Att formulera mål för arbetet i förskola/skola målen ska vara konkreta, avgränsade och genomförbara för att kunna följas upp
40 Marte Meo och samordningsmöten forts. Sammanhangsmarkering Vad är utvecklingsstödjande för barnet? Vad kan skolan göra? Vad kan föräldrarna göra? Vem hjälper skolan?(specialpedagog) Vem hjälper föräldrarna? (socialförvaltning, Bup) Vem håller ihop arbetet? (samordnare)
41 Sammanhangsmarkering, forts. Vem/vilka är uppdragsgivare Definiera förväntningar och krav, ansvar och befogenheter Vem har problem och med vad Vem upplever förändring Återknyt till arbetsfrågan för att inte tappa fokus
42 Preliminära resultat i MoS Skara (Axberg et al, 2014) Enligt lärarnas skattningar i TRF uppvisar de barn som fått MoS färre problembeteenden efter interventionen än före. Denna skillnad finns inte i TAU-gruppen (måttlig effektstorlek:.57) När det gäller SESBI-R fanns skillnader i både MoS och TAU-gruppen, men skillnaden var större i MoS-gruppen (effektstorlek:.63 i MoS och. 33 i TAU) Användarvänligt: nästan alla fullföljde MoS och både föräldrar och pedagoger uppskattar modellen Även små effektstorlekar ska betraktas som betydelsefulla för interventioner som ges inom skolans ram - i praktiken medför dessa förändringar en minskning på ca 20-30% av aggressivt/störande beteende i skolan (Wilson & Lipsey, 2007) TRF = Teacher Report Form SESBI-R = Sutter-Eyberg Student Behaviour Inventory
43 Fler resultat i MoS Återstår föräldrarnas skattningar CBCL (Child Behavior Checklist) mäter beteende och symptom, ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory) mäter beteendeproblem och intensitet Mer än bara effekten Vilka barn blev föremål för insatsen? Vilka barn fick mest ut av insatsen? Vilken problemtyngd hade de barn som blev hjälpta av MoS? Förändrades föräldrarnas psykiska hälsa? Vad bestod MoS av? Vad bestod TAU av?
44 Feedback på MoS Ett barn sa: - Jag har fått en "ny" fröken En förälder sa: - Detta är det bästa vi haft, så stärkta vi som föräldrar blev i att se vårt barns initiativ. Vi har i alla år haft så att kallat stöd men där har vi alltid känt oss som att vi inte klarade av vårt barn. Så får vi Marte Meo, det blev så bra, ett lugn infann sig hos oss och vårt barn Flera föräldrar har sagt: - Det blir inte skolmötet som vi är så vana vid, detta är något annat, här är vår ord också viktiga
45 Teori och metod Igen: Med samspelet framför ögonen och anknytnings- teorin i bakhuvudet Teori - en förklaringsmodell ett sätt att förstå vad vi arbetar med Marte Meo fokus på samspel - ett sätt att främja en trygg anknytning
46 Teoretisk förankring olika fokus Anknytningsteori Social inlärningsteori Hur olika beteenden påverkar relationen Hur vi lär oss olika beteenden
47 Anknytningsteori (Bowlby, 1969) Anknytningsperson hemma och i förskola/skola Trygg bas Inre arbetsmodeller Lyhördhet, sensitivitet och förutsägbarhet Tid och engagemang
48 Föräldrasensitivitet Uppmärksamma signalen Tolka signalen Ge adekvat svar på signalen Ge svar i tidsmässig anpassning Ge svar kontinuerligt över tid Lyhördhet, sensitivitet, och förutsägbarhet är viktigt även i förskola och skola!
49 Barnets beteende t.ex. gråt, ilska, oro kan väcka omsorgskänslor sorgsenhet och saknad raseri De inre arbetsmodellerna påverkar förälderns/den vuxnes reaktionssätt
50 Social inlärningsteori (Bandura, 1977) Vi lär genom Erfarenheter av socialt samspel Observation (kräver många färdigheter) Imitation
51 Teori och metod, forts. Olika förklaringsmodeller har olika tyngd och betydelse beroende på fokus och sammanhang Marte Meo på en spädbarnsverksamhet Marte Meo i förskola/skola (MoS) Marte Meo med tonåringar Marte Meo inom äldrevården o.s.v
52 Olika förklaringsmodeller kan befrukta varandra Många behandlingsprogram kombinerar element från flera teorier för att det behövs! Anknytningsteori?? Social inlärningsteori Vad händer egentligen när vi ser på film?
53 Olika förklaringsmodeller kan befrukta varandra Anknytningsteori Hjärnan Kognitiv teori Affektteori Social inlärningsteori
54 Teorier forskning praktik Vilket är vårt fokus? Vilka mätinstrument använder vi? Mäter mätinstrumenten det vi avser att mäta? Kan vi jämföra med andra studier? Gör vi det vi säger att vi gör? Det får konsekvenser
55 Referenser, forts. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G, & Wirtberg, I. (2006) The development of a Systemic School-based Intervention: Marte Meo and Coordination meetings. Family Process, Vol. 45, No 3. Axberg, U., Balldin, S., Bergström, M., Hansson, K., Svensson, P., & Wirtgberg, I. (2013). Bättre hälsa bland Skaras barn och ungdomar. Lokalt sektorsövergripande folkhälsoarbete. Forskningsrapport Lunds Universitet, Skara Kommun. Bakermans-Kranenburg, M.J., Van IJzendoorn, M.H., & Juffer, F. (2005). Disorganized infant attachment and preventive interventions: A review and metaanalysis. Infant Mental Health Journal, 26, Bandura, A. (1977). Social Learning Theory. Prentice-Hall, Inc. United States of America. Copyright 2012 Stina Balldin 55
56 Referenser forts. Bowlby, J. (1988). En trygg bas. Kliniska tilläpningar av bindningsteorin. Natur och Kultur. Hedenbro. M. & Wirtberg.I. (2000) Samspelets Kraft. Marte Meo möjlighet till utveckling. Liber Fukkink. R.,G. Video feedback in wide screen: A meta-analysis of family programmes. Clinical Psychology Review 28 (2008) van der Horst F.P.C. (2011) John Bowlby. From Psychoanalysis to Ethology. Willey and Blackwell. Juffer M., Bakermans-Kranenburg & Marinius H. Van Ijzendoorn (2008) Promoting Positive Parenting An Attachement-Based Intervention. Psychology Press. Meadows, S. (2010. The child as social person. Routledge, New York. Copyright 2012 Stina Balldin
57 Referenser forts. Neander, K. (2008). Bridging the Gap the Co-creation of a therapeutic Process. Reflections by Parents and Professionals on their shared Experiences of Early Childhood Interventions. Qualitative Social Work, Vol. 7 (3), Neander, K. (2009). Indispensable Interaction. Parents perspectives on parent child interaction interventions and beneficial meetings. Avhandling, Örebro Universitet. Osterman, G., Möller, A., Wirtberg, I. (2010). The Marte Meo method as a means of supporting new adoptive parents. Adoption & Fostering, Vol. 34 (2). Stewart-Brown. S. and Mc Millan. A.S. (2010) Promoting The Mental health of Children and Parents Evidence Outcomes. Home and Community Based Parenting Support Programmes ans Interventions. Report of Workpackage 2 of the DATAPREV PROJECT. Warwick Medical School..
58 Referenser forts. Vik, K., Hafting, M. (2009). The outside view as facilitator of self-reflection and vitality: A phenomenological approach. Journal of Reproductive and Infant Psychology, Vol. 27 (3), Vik, K. (2010). from the outside looking in a phenomenological study of postnatal depression, mother-infant interaction and video guidance. Avhandling, Oslo Universitet. Wirtberg, I., Petitt, B., & Axberg, U. (2013). Marte Meo and Coordination Meeting: MAC. Cooperation to Support Children s development. Palmkrons förlag. Finns nu utgiven även på svenska. Øvreeide, H. & Hafstad, R. (1996). The Marte Meo method and developmental supportive dialogues. Haarderviijk: Aarts Productions.
59
Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Video Feedback Intervention. Stina Balldin, socionom, Marte Meo handledare och doktorand
Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Video Feedback Intervention Stina Balldin, socionom, Marte Meo handledare och doktorand Samspel Video feedback Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Forskning inom
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merEffekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner
Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merMöten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt
Möten. Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt barn föräldrar behandlare föräldrar (och barn) Göteborg den 18 oktober 2012 Kerstin Neander Socionom/fil dr Varför detta tjat
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merFlyktingsituation i världen
Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation
Läs merIntensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merSkolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merFörskolan som trygg bas
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium
Läs merBedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)....... Studentens namn Personnummer Kursbeteckning Antal veckor VFU.. Kommun/Partnerområde... VFU-lärare Skola/institution Skolår... HFU-lärare
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merSyftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling
Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems Sammanläggningsavhandling I. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G. & Wirtberg, I. (26) The development of a systemic
Läs merMina ögon talar om vem du är
Mina ögon talar om vem du är Vad du säger om mig det du tror om mig sådan du är mot mig vad du gör mot mig hur du lyssnar till mig och hur du ser på mig -så n blir jag!! (Okänd) Vägledande samspel/icdp
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merArbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola
Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merSKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!
SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan! Skolforum 2015-10-27 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merPSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merBeteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan
Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merRF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation
RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem
Läs merSLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som
Läs merFlyktingbarnteamet Göteborg
UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merKIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare 10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel,
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merVerksamhetens innehåll
Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merLedarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens
Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merSvenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merGemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merRödebyområdets elevhälsa
Rödebyområdets elevhälsa Inledning Skolan har två huvuduppdrag; att främja barns lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Dessa områden hänger nära samman och här ingår också elevhälsan som
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merLikabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus
Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller
Läs merPEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Läs merKvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan
Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Behövs det? Birgitta Svensson, PhD Folkhälsovetenskap Regional utvecklingsledare Region Värmland Bakgrund Sjunkande andel barn som är behöriga till gymnasiet,
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merMÄNNISKANS LIVSCYKEL
MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av
Läs merFörebyggandets konst förebyggande arbete i skolan
Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merKognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller
Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merGrupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merBjörkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merVerksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass
Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merLisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016
När psykoterapirummet öppnas upp - ett systemiskt perspektiv i psykoterapi med unga vuxna Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 INNEHÅLL
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merEleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.
Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merFlik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:
Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling och handlingsplan för jämställdhet Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska även en plan mot kränkande
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merFörskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016
Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merReflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young
Reflekterande lärande hos ungdomar Guided self determination-young Anna Lena Brorsson, Diabetessjuksköterska, Doktorand, Astrid Lindgerns Barnsjukhus, Huddinge Anna Lindholm Olinder, Diabetessjuksköterska,
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING
ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar
Läs mer