BUP under lupp. Några viktiga frågor.
|
|
- Elin Hermansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några viktiga frågor. BUP under lupp Reflektioner utifrån forsknings- och utvärderingsprojekt Kerstin Neander Kan vi ta reda på hur det vi gör idag står sig i jämförelse med nya evidensbaserade metoder? Vilka frågor är idag viktigast att beforska inom barnpsykiatrin? Hur ska vi kunna beforska vad som är viktigt i mötet på ett sådant sätt att det får vetenskaplig tyngd (evidens)? Det handlar om barns utveckling & psykiska hälsa. Indispensable Interaction Avhandling som bygger på fyra studier som på olika sätt tar sin utgångspunkt i samspelsbehandling för familjer med späda och små barn BUPdraget En studie som handlar om det barn- och ungdomspsykiatriska vardagsarbetet på två mottagningar Något om min väg hit Frågor väcktes i arbetet med späd- och småbarnsfamiljer på Gryningen En önskan att sammanlänka teori, praktik, forskning Gör vi någon nytta? Vad annat gör nytta? Hur då? Går det att förstå? Indispensable interaction Oumbärligt (absolut nödvändigt) samspel mellan barn och föräldar För att barn ska utvecklas För att barn ska överleva Denna kunskap utgör den teoretiska grunden för avhandlingen och för Fyra verksamheter för samspelsbehandling som studierna hämtat sitt empiriska underlag från. Björkdungens familjecentrum, Örebro Lindan, Lindesberg Lundvivegården, Skövde Gryningen, Karlskoga Erbjuder behandling i öppna former för familjer med svårigheter i samspelet mellan barn och föräldrar
2 Samspelsbehandling Syfte studie I Utgår från föräldrarnas uppdrag In video Marte Meo metoden In vivo i vardagliga situationer In verbis i samtal Att beskriva familjer som har deltagit i samspelsinterventioner mellan föräldrar och barn och undersöka förändringar i deras problembörda på kortare och längre sikt Deltagare & metod Longitudinell, naturalistisk studie 101 familjer - 94 mammor, 60 pappor, 118 barn (median 3 år) Frågeformulär om stress i föräldraskapet, socialt nätverk, psykisk hälsa, relationer till andra, livstillfredsställelse och barnens svårigheter Mättes vid start, efter 6 och 18 månader Bakgrundsdata & behandlings-dagbok Familjer påbörjar behandling 5 Familjer tillfrågas ej ej lämpligt (exkluderas av hälsoskäl) Familjer aktuella för studien 13 Bortfall Familjer deltar vid T1 Bortfall 6 Familjer deltar vid T2 2 Åter till studien 7 Bortfall Familjer deltar vid T3 Studie I Parents assessment of parent-child interaction interventions Föräldrarna hade avsevärda problem på de områden vi mätte Barnens problemtyngd större än i vanlig barnpsykiatri Vanligast kontaktorsak var aggressivt beteende hos barnen Förbättring efter 6 månader förstärkt efter 18 månader Familjerna fullföljde behandlingen Styrkor/svagheter Litet bortfall (bottom up) Naturalistisk studie Ingen kontrollgrupp För lite fokus på barnens utveckling
3 Går psykiska problem över av sig självt? (Eller: Behövs BUP?) I en prospektiv studie (n= 2587 barn) följdes barnen upp tre år efter en första mätning med SDQ (flera informanter). Den visade på stor stabilitet över tid Sämre utfall för externaliserande problem än emotionella. Sämre utfall om föräldrarna hade psykiska problem. Samma tendens oavsett graden av problem vid första mätningen Behov av effektiva interventioner eftersom självläkning inte är sannolik. Ford, T., Collishaw, S., Meltzer, H. & Goodman, R. (2007) A prospective study of childhood psychopathology: Independent predictors of change over three years. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 42, Vad säger forskningen om aggressivitet hos barn Aggressivitet och normbrytande beteende särskilt hos barn under 12 år - är en av de viktigaste prediktorerna för fortsatt negativ utveckling. Lipsey, M. W. & Derzon, J. H. (1998) Predictors of violent or serious delinquency in adolescence and early adulthood: A synthesis of longitudinal research. In: Loeber, R. & Farrington, D. P. (eds) Serious & violent juvenile offenders. Risk factors and successful interventions. Sage Publications, Thousand Oaks, CA, pp Vad säger forskningen om aggressivitet hos barn Syfte studie II Aggressivt beteende hos barn i alla åldersgrupper tenderar att vara stabilt över tid om det inte behandlas, varför det är av yttersta vikt att tillhandahålla effektiva behandlingsprogram för familjer som har barn med denna problematik Wilson, S. J., Lipsey, M. W. & Derzon, J. H. (2003) The effects of school-based intervention programs on aggressive behavior: A meta-analysis. Journal of Consulting and Clinical Psychology 71, Is it possible or desirable to engage fathers in parent-child interaction interventions? Samma deltagare som i studie I Studie II Fathers involvement in parent-child interaction interventions I familjer med två biologiska föräldrar deltog 89% av papporna i behandlingen om än med något lägre intensitet än mammorna Frågan om önskvärdheten (för mammornas resultat) är obesvarad. Men det är ju barnen det bör handla om Några utgångspunkter för studie III och IV Från riskfaktorer till skyddande faktorer Familjen är central för ett barns utveckling, men även andra personer kan ha stor betydelse Men ännu vet vi för lite om hur dessa gynnsamma eller skyddande processer ser ut.
4 En narrativ ansats Syfte studie III och IV Att skapa sammanhang och mening av sina upplevelser och erfarenheter är centralt för människan Vi gör det genom berättelser Att tillsammans med föräldrar undersöka de processer inom och utom ett behandlingssammanhang - som av dessa föräldrar uppfattas som betydelsefulla för barnens eller familjens utveckling. Deltagare fas 1 Föräldrar som deltagit i behandling och avslutat minst 3 år tidigare 16 intervjuer med 10 mammor och 6 pappor från 13 familjer Deltagare fas 2 Personer som i första fasens intervjuer av förälder pekats ut som särskilt betydelsefulla för barnets/familjens utveckling 24 intervjuer med 26 betydelsefulla personer genomförda tillsammans med föräldrarna socialsekreterare bvc-sköterska förskollärare rektor kontaktfamilj personlig assistent fritidsledare släktingar lärare familjebehandlare Betydelsefulla personer Hermeneutisk fenomenologisk metod beskriven av Max van Manen (1997) Målet för analysen är att hitta teman som är meningsskapande Tolkningsmetod
5 Tre typer av läsningar Den holistiska läsningen Den selektiva läsningen Den detaljerade läsningen Ett viktigt led i processen är att skriva och skriva om Den ständiga växlingen mellan helhet och delar De betydelsefulla personerna utanför behandlingssammanhanget 3 socialsekreterare 1 bvc-sköterska 1 rektor 1 personlig assistent 2 förskollärare 1 lärare 2 fritidsledare 1 kontaktfamilj Intervjuades tillsammans med föräldern i ett utforskande partnerskap Jag menar jag såg ju när jag kom och hämtade Adam på dagarna hur deras leenden blev så här jättestort att: Åh, vad skönt nu kommer hon äntligen. Och när jag ringde och sa att han var sjuk. Det var inte: Åh, så tråkigt, nej. Utan det var: Jaha. Och det, det kändes hemskt, alltså. För mitt barn då, som i och för sig var busigt men så himla go om man ägnade sig lite åt honom. ( ) Och på nya dagiset var det första gången som jag såg att folk blev glada när jag kom med Adam på morgonen. ( ) Det kändes väldigt tryggt för mig att lämna Adam till några som jag visste tyckte om honom. Och inte till några som helst ville att han skulle vara sjuk och någon annanstans...man hör ju på henne att hon blir glad när man ringer. De andra bara: Det är inte telefontid nu, ring en annan dag! ( ) Jag vet inte hur man ska beskriva det. För henne kunde jag ringa precis Var det så att hon hade någon patient, eller vad det kallas, så då sa hon det att: Du, kan jag ringa upp dig sedan? Och jag visste att hon ringde upp mig, när den har lämnat. Även om hon hade bara ett par minuter, så ringde hon alltid upp. ( ) Men hon ringde alltid upp och hon lät alltid lika glad och lika intresserad. Sedan om det kanske var fejk, det vet inte jag, men hon lät glad och intresserad. Förståelse av intentioner Meltzoff, Andrew N. (1995) Understanding the Intentions of Others: Re-enactment of Intended Acts by Eighteen Month-old Children, Developmental Psychology 31(5): Behov av att lyckas i skolan Rutter, Michael (2000) Resilience Reconsidered: Conceptual Considerations, Empirical Findings and Policy Implications, in Samuel J. Meisels and Jack P. Shonkoff (eds) Handbook of Early Childhood Intervention, 2nd edn, pp Cambridge:Cambridge University Press.
6 Studie III Important meetings with important persons Goda (välgörande) möten kan uppstå också när förutsättningarna är dåliga Föräldrarna uppfattar goda avsikter och personligt engagemang Vardagliga händelser ordinary magic Man måste veta varför man är på jobbet Nya berättelser ersatte de gamla Den betydelsefulla behandlingen? De betydelsefulla behandlarna? 10 familjebehandlare Intervjuades tillsammans med föräldern i ett utforskande partnerskap Studie IV Bridging the gap the co-creation of a therapeutic process Början av processen utmärktes av föräldrarnas rädsla kontra behandlarnas tillit. Mot denna bakgrund strävade både föräldrar och behandlare med att göra situationen begriplig och med att vara lyhörda för varandra. Alltså jag var orolig. Riktigt orolig. [ ] Jag var väldigt rädd när jag började här för att ni också skulle bekräfta att jag var en dålig mamma. [ ] Jag hade ju resonerat med mig själv att jag hade gått så långt så att jag hade tänkt att: Tar dom Adam så får dom ta Adam. För då har dom bestämt att han har det bättre någon annanstans. Så, så långt hade jag alltså tänkt. Så jag hade redan, jag hade redan öppnat den dörren. Ja. Det hade jag. Och det var tufft. För det kommer jag ihåg. Usch, vilken ångest det var. [ ] Och det, det kan jag säga nu då som jag kommer ihåg det nu så tror jag liksom att det förstod nog inte jag. Nej. Jag undrar om någon förstod det här. Nej, det tror jag inte Fanny. Ändå trots att visst förstod vi din utsatthet och så, men kanske inte riktigt så starkt som du beskriver det nu. Nej, det har jag inget minne av eller någon känsla av att det var. Nej, men det var ju så hemligt. Den var ju så hemligt så och förbjudet på något sätt för skulle jag säga det, då vart det ju så. Och det Då skulle man minsann få upp Jag vet ju också att i början, det tog väldigt lång tid innan jag kunde släppa barnen utan och känna det här att: Vet ja, om dom inte kollar dom? Ja. Det var mycket så. [ ] Men alltså när jag nu sitter och tänker också så inser jag då att jag tror aldrig, att jag under den tiden som ni var inskriven här eller som vi hade kontakt, att jag egentligen hade någon grundläggande oro för att inte du skulle fixa det här. [ ] Att det var någon slags grundstyrka eller grundkompetens eller så, den känner jag att jag aldrig tvekade över Ja, jag vet inte, jag fick känna mig som att det var jag som höll i taktpinnen, mer eller mindre. Att det var vi som skulle formulera ett uppdrag och vi kunde när som helst strunta i det om vi inte ville. Och det var upp till oss hela tiden. Och då kändes det som att det var tryggare. På något vis, mitt i den här krisen, så var du en positiv kraft i dig själv, i att du var öppen och tog emot och samspelade och försökte få råd och stöd och ta till dig. Och då kunde du också förmedla det till Mark.
7 Tillsammans beskriver dessa teman samskapandet av en terapeutisk process, som är möjlig genom att båda parter bidrar till att överbrygga det gap som skapas av rädsla, skillnader i makt och i förtrogenhet med sammanhanget. Gemensam reflektion om relationen Och sen så just den här känslan att du var ingen vad ska jag säga nu utan att det låter dumt du var ingen chef över mig, utan vi vart jämspelta och vi vart kompisar. Ja, men det blev vi. Ja. Vi umgås ju inte, vi är ju inte privatkompisar, utan jag tycker att vi vart jättebra kompisar där. Vad kan detta betyda? Medan behandlarna använder ord som en speciell relation eller ömsesidighet är det flera av föräldrarna som använder ordet kompis, eller som en kompis när de skall beskriva samarbetet Det handlar om en mellanmänsklig relation Alla som är med bidrar till hur den kommer att utformas Skillnader i makt och förtrogenhet med sammanhanget Att vara förälder är en väsentlig och sårbar del av ens personlighet Ansvaret för hur relationen utvecklas ligger helt hos behandlaren, men detta ansvar axlas också i hög grad av föräldrarna. Vi behöver inse att vi inte på djupet kan förstå vilka tankar och känslor föräldrar har när de söker hjälp (från empati till mentalisering?) Uppdragsdiskussioner är centrala kanske mest för att det blir tydligt att förälderns synpunkter är viktiga!!! En bild växte fram av den goda behandlaren som någon som är vanlig, vänlig, kunnig och kan medge att han eller hon kan ha fel.
8 Den lesbiska linjalen Aristoteles om etisk flexibilitet Det goda sättet att överväga formar sig, liksom den lesbiska linjalen, efter den form den ska mäta/möta; det är lyhört och respekterar komplexiteten. Martha C Nussbaum. känslans skärpa tankens inlevelse. Symposium Vad är verksamt vid terapi? (Lambert 1992) Klientfaktorer 40% Placebo 15% Terapeutisk allians 30% Teori & metod 15% Neander, K. (1996) Möten i Gryningen : erfarenheter från psykosocialt behandlingsarbete med späd- och småbarnsfamiljer Natur och Kultur, Stockholm. Neander, K. & Skott, C. (2006) Important Meetings with Important Persons: Narratives from Families Facing Adversity and their Key Figures. Qualitative Social Work, 5(3), Neander, K., & Skott, C. (2006). Quell' operatore tanto speciale: storie di relazioni efficaci Lavoro sociale, 6 (3), Neander, K. & Skott, C. (2008) Bridging the Gap the Co-creation of a Therapeutic Process. Reflections by Parents and Professionals on their Shared Experiences of Early Childhood Interventions. Qualitative Social Work 7(3), Neander, K. & Engström, I. (2009) Parents' assessment of parent-child interaction interventions a longitudinal study in 101 families. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health 3 (8) (Open access ) BUPdraget Uppföljning av arbetet vid två öppenvårdsmottagningar Top down Projektledare + en projektmedarbetare Här presenteras ett axplock av preliminära resultat Design SDQ mamma pappa barn/ungdomar från 9 år Tre mättillfällen inför kontakten med BUP (T1) efter 6 månader (T2) Efter 18 månader (T3) Bakgrundsdata och behandlingsinsatser kan hämtas ur IMX och patientjournaler Vid T2 och T3 frågor om bemötande Procedur Information och frågeformulären till T1 skickades ut av sekreterarna med kallelsen. Lämnades till mottagningen vid första besöket och skickades vidare till PFC. Vid T2 och T3 skickades formulär och följebrev ut från PFC (+ en påminnelse). Svarskuvert adresserade till PFC.
9 Process Databearbetning på börjades snabbt. Förutom SDQ hämtades data ur IMX Kontinuerlig återrapportering till mottagningarna och till klinikledningen Idag: några resultat under vägen att reflektera över Databearbetning av det totala materialet pågår Idag: gemensam reflektion vilka övriga frågor är mest intressanta/relevanta att ställa till materialet Barn/ungdomar kallas Avskrivs då de inte kommer 5 Kan vi inte spåra Familjer aktuella för studien Familjer avböjde att delta bortfall (22%) Någon eller några i familjen deltar vid T1 (281 mammor & 212 pappor & 231 barn/ungdomar) Bortfall 107 mammor & 104 pappor & 92 barn/ungdomar Någon eller några i familjen deltar vid T2 (174 mammor & 108 pappor & 139 barn) Bortfall 5 mammor & 8 pappor & 12 barn Någon eller några i familjen deltar vid T3 (169 mammor & 100 pappor & 127 barn) Vi fick snabbt syn på väldiga olikheter. Kön Ålder Behandlingstider/antal besök Väntetider Ingångsvärden SDQ Effekter Könsfördelning totalt och jämförelse Mott 1 (n=48) & Mott 2 (n=51) (Σ n=99) Kön (n=316) Åldersfördelning Mott 1 (n=48) & Mott 2 (n=51) (Σ n=99) Obs ej hela materialet! Mott 1 medel 11,69 median 12,5 Mott 2 medel 13,41 median 14
10 Åldersfördelning hela materialet Antal besök T1-T2 Mott 1 & Mott 2 (uttryckt i procent av rapporterade ärenden ) Samtliga Mott 1 Mott 2 Mott 1 medel 12,01 median 13 Mott 2 medel 13,23 median 14 Mott 1 n= 79 medelvärde 3,29 median 2 Mott 2 n=62 medelvärde 7,55 median 7 Detta väckte frågor Vad beror olikheterna på? Olika behov i befolkning? Resurser i omgivningen? Kompetensen i personalgruppen? Omgivningens bild av vilka man bör emittera? Är olikheter av detta slag önskvärda/acceptabla? En ny svensk studie Pathways to child and adolescent psychiatric clinics: a multilevel study of the significance of ethnicity and neighbourhood social characteristics on source of referral Anna-Karin Ivert1*, Robert Svensson1, Hans Adler3, Sten Levander1, Per-Anders Rydelius2 and Marie Torstensson Levander1 Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health 2011, 5:6 SDQ The Strength and Difficulties Questionnaire Utvecklat av den engelske barnpsykiatern och forskaren Robert Goodman. översatt till ett femtiotal språk och används i både forskning och klinisk verksamhet runt om i världen SDQ belyser fem olika dimensioner emotionella symtom uppförandeproblem hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem kamratproblem prosocialt beteende
11 SDQ innehåller också Impact -frågor om problemen inverkan i det dagliga livet Poängberäkning Fem frågor per dimension; 0-2 poäng per fråga; 0 10 poäng per dimension Total belastning genom att addera skalorna 1-4 Impact-sidan poängberäknas för sig Information om poängberäkning på hemsidan. Belastning vid T1 enligt mammorna (ej hela materialet) Emotionella problem Mott 1 n=88 medel 14,58, median 15 Mott 2n=81 medel 15,21, median 15. Cohen s d Ma =.52 ; Pa =.31; B/U = En genomgående bild Mammorna skattade problemen högre än papporna. Barnen/ungdomarna skattade sina problem som allvarligare än vad både mammorna o papporna gjorde Emotionella störningar mottagning 1 & mottagning
12 Emotionella problem flickor och pojkar Beteendeproblem mottagning 1 & mottagning Beteendeproblem flickor och pojkar Mammorna o papporna beskriver en neg utveckling T2 T3, men barnen en positiv. Men kvar över cut off Prosocialt beteende Papporna skattar barnens problem lägre (än vad mammor o barn gör) men också deras resurser!!! Barn/ungdomar skattar sina problem högre (än vad mammor o pappor gör) men också sina resurser Generellt sett ligger man högt på prosocialt beteende.
13 Impact (median) vid T1, T2 & T3 Impact (medelvärde) vid T1, T2 & T3 Vad får man bäst hjälp med? Z enl ma (d) Sign Z enl pa (d) Sign Z enl b/u (d) Sign Stor effekt omedelbart, men sedan utvecklas det inte jättemycket. För korta kontakter? Eller ingen idé med långa kontakter? Impact (.72) Emotion (.52) Total (.42) Conduct (.32).000*** (.65).000*** (.31).000*** (.45).000*** (.44).000*** (.50).003** ** (.41).000*** ***.000***.001**.064 Hyperakt (.16).010* (.27) (.17).688 Peer (.14) (.24) ** Prosocialt (.13) (.29).029* (.28).391 Var får man enligt barnen/ungdomarna bäst hjälp med vad? Z på mott 1 Sign Z på mott 2 Sign Impact *** * Emotion *** Total * * Conduct Hyperakt Peer * * Prosocialt Ska man gå vidare och titta på det de olika mottagningarna är särskilt bra på? Ner på individnivå? Finns det ngn relation mellan effekter och nöjdhet?
14 Blev du inledningsvis bemött på ett bra sätt? Obs ej hela materialet Var du delaktig i planeringen kring ditt barns utredning/behandling? (fråga 14) Har du varit delaktig i planeringen av utredningen/behandlingen? (fråga 15) Uppgifter som kan tas fram remittent behandlingstidens längd antal besök hur kontakten avslutades vilka i familjen deltog i behandlingen vilka professionella deltog i behandlingen diagnoser barnets födelseland Vilka frågor är ur klinisk synpunkt mest relevanta att ställa till materialet? Effekt i relation till problematik? insatsens omfattning? insatsens innehåll? hur nöjd man är? hur delaktig man känt sig? Annat? Vad fungerar för vem under vilka förutsättningar?
Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt
Möten. Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt barn föräldrar behandlare föräldrar (och barn) Göteborg den 18 oktober 2012 Kerstin Neander Socionom/fil dr Varför detta tjat
Läs merfrågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt
Utgångspunkt är. Intersubjektivitet, mentalisering och Marte Meo frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt
Läs merAtt verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer
Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer Eva Andersson Pedagog/samordnare Maria Svanström Socionom Gryningen En behandlingsenhet för späd- och småbarnsfamiljer
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merHur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Läs merBilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.
A1: Barnens självskattning vid första mättillfället (Svar inkom från totalt 17 barn vid första mättillfället.) A2: Barnens självskattning vad andra mättillfället (4 barn hade hoppat av och endast 13 svarade
Läs merFörsta linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014
Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merMöt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merRisk för framtida kriminalitet
Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merPSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merVISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Läs merReferenser till Normbrytande beteende hos unga: Risker, skydd och vikten av strukturerad bedömning
1 Referenser till Normbrytande beteende hos unga: Risker, skydd och vikten av strukturerad bedömning Av Henrik Andershed & Anna-Karin Andershed American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and
Läs merVärna våra yngsta. Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Monica Hedenbro. Socionom Leg.Psykoterapeut Med.
Värna våra yngsta Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem Socionom Leg.Psykoterapeut Med.dr 17 oktober 2018 Ögonblicket Nutid Dåtid Framtid Vivian Wahlberg A-M Widström Daniel Stern Maria
Läs merBeteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan
Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merTillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson
Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården
Läs merSDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet Cosmos asyl-och integrationshälsan
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merKorttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen
Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort
Läs merKan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende?
Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende? 2010 Omfattande instrument låg svarsfrekvens, anpassad för e-mail 2011 Minskad enkät något bättre svarsfrekvens, anpassad för
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet
ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen
Läs merSalutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs merAtt anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete
Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju
Läs merDansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna
Läs merKunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016
Läs merDe små gesternas betydelse
De små gesternas betydelse Familjer som konsulter till socialtjänsten en utvärderingsstudie om samarbetet ihop med åtta familjebehandlare, Bromma familjebehandlarteam (BFB), 2018 VÅR STUDIE > Inramning
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merCPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson
CPP Child and Parent Psychotherapy Susanna Billström Jessica Pehrson Ericastiftelsen Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram (3 år), div. kurser och uppdragsutbildningar Psykoterapi och stöd i olika former
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merStandardiserade bedömnings. mnings- metoder
Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merChildhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merBeing lifted or held back by relationships in treatment and everyday life - Adolescents' experiences of treatment for eating disorders
Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life - Adolescents' experiences of treatment for eating disorders Handledare: Lars Kjellin Docent, forskningsledare på PFC Sanna Aila
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merIt s all about survival
It s all about survival Eva Lindgren Psykiatrisjuksköterska Universitetslektor/avd chef Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tel: 0920-49 22 19 Mobil: 070-292
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merVårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Läs merVad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
Läs merIbland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.
Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merKatrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö
Katrin Bernstad Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö Viktoriagården då. Enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö Startade som en behandlingsförskola
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merKänslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer
Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm
Läs merMarte Meo och Samordningsmöten (MoS) STINA BALLDIN SOCIONOM MARTE MEOTERAPEUT OCH HANDLEDARE
Marte Meo och Samordningsmöten (MoS) STINA BALLDIN SOCIONOM MARTE MEOTERAPEUT OCH HANDLEDARE Med samspelet framför ögonen och anknytningsteorin i bakhuvudet Video feedback interventionens områden Föräldrars
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se
Läs merBreaking the vicious circle
Breaking the vicious circle STUDIES ON THE INTERPLAY BETWEEN MENTAL HEALTH AND SCHOOL ACHIEVEMENT AMONG STUDENTS IN THE FIRST YEARS OF PRIMARY SCHOOL IN SWEDEN. Fiffi Boman, Social Medicine and Global
Läs merBarnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGDOMAR
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGDOMAR Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad behandlingsinsats på Terapikolonier ut till barn, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Samtliga synpunkter som
Läs merThe Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)
The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över
Läs merVälkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merRemitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009
Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merAtt utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält
Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält Pia K Eriksson doktorand i socialt arbete Helsingfors universitet pia.k.eriksson@helsinki.fi Kontext 1/2 Doktorsavhandling under
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merMammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD
Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD Fleming Lab Department of Psychology University of Toronto (UTM), Kanada & Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa,
Läs merBARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Enkätsammanställningen används i verksamhetens
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merVinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?
Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs mer2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen
2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer
Läs merABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige
ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merFrågor och svar ACT, C-ACT och CAT
FRÅGOR OCH SVAR Vårt dnr: 2017-04-11 Avdelningen för vård och omsorg Ingela Rundström den 8 maj 2017 Frågor och svar ACT, C-ACT och CAT Detta är en argumentsamling, som ytterst syftar till att besvara
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merKurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merDel 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
Läs merFamiljeterapi med spädbarn och deras föräldrar
Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar Familjeterapikongress Stockholm 2018 S t i n a H e l m strand Leg psykolog och psykoterapeut med inriktning mot familj stina.helmstrand@gmail.com STINA HELMSTRAND,
Läs merFrågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44
Styrkor och stress i föräldraskapet (SSF) har utvecklats av professor Malin Broberg Göteborgs universitet på basen av en tidigare enkät Family Impact Questionnare, FIQ Beskrivning av instrumentet Instrumentet
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Samtliga synpunkter som framkommer i
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs mer