Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014"

Transkript

1 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

2 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av verksamheter med första linje-uppdrag... 7 Instrument... 7 Resultat från utvärderingen... 8 Översikt... 8 Resultat Resursenheten barn och unga Kontaktorsak Insats Mått på psykisk hälsa SDQ C-GAS Resultat BUSC Kontakt Insats Mått på psykisk hälsa SDQ C-GAS Resultat Ungdomsmottagning Översikt Kontakt Insats Mått på psykisk hälsa CORE-OM C-GAS Resultat Barn- och mödrahälso-vården Översikt Kontakt Insats Mått på psykisk hälsa

3 Nästa steg Når vi rätt målgrupp? Är vi tillgängliga? Hur ser samarbetet med övriga aktörer ut? Har vi rätt kompetens för att möta de barn och unga som söker hjälp? Tabeller Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) 20 Tabell 7. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Tabell 8. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde) Tabell 9. C-GAS Medelvärde efter kön Tabell 10. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal)

4 Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 26 Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Tabell 17. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Tabell 18. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde) Tabell 19. C-GAS Medelvärde efter kön Tabell 20. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 40 Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 24. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 25. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Tabell 26. CORE-OM skattningar genomförd av barnet/ungdomen vid första besök (medelvärde) Tabell 27. C-GAS Medelvärde efter kön Tabell 28. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Tabell 29. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 30. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 52 Tabell 31. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 32. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 33. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Figurer Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet... 8 Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön 9 Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)

5 Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Figur 10. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom Figur 11. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder Figur 12. C-GAS Lådagram från resultatet vid första och senaste besök Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Ta bort? Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Figur 20. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom Figur 21. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder Figur 22. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Figur 30. CORE Lådagram över delskalornas spridning uppdelat efter kön Figur 31. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 32. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Figur 33. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 34. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 35. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Figur 36. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 37. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)

6 Inledning Samhällets insatser till barn och unga som drabbas av lätt till medelsvår psykisk ohälsa är ofta bristfälliga, de får ofta vänta länge och tvingas ofta kämpa för att få den hjälp de behöver. Upplevelsen är att barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa faller mellan stolarna då det saknas strukturer för att möta dessa barn och unga på rätt nivå. Många kommuner och landsting har under de senaste åren arbetat med att utveckla en nivå av stöd mellan de generella insatserna och specialistnivån för barn och ungas psykiska hälsa, den så kallade första linjen. Tanken med att utveckla en första linje är att stöd och hjälp ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid till de barn och unga som behöver det. Barn och ungas behov av stöd och vård vid psykisk ohälsa kräver att kommun och landsting samarbetar och gemensamt tar ansvar för att tillgängliggöra rätt insatser i rätt tid. Skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver därför samverka för att utveckla en fungerande första linje. Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga I juni 2011 träffade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen (Socialdepartementet) en överenskommelse om ett treårigt arbete med synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Projektets övergripande mål är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas på ett sådant sätt att unga och deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver det. Ett femtiotal kommuner och landsting medverkar i projektet. Idag finns det stora lokala och regionala variationer i hur man organiserar och tillgängliggör insatser inom första linjen. Under åren genomfördes Modellområdesprojektet psykisk hälsa barn och unga i fjorton geografiska områden tillsammans med SKL. Målsättningen med projektet var att skapa ett underlag för olika modeller för hur första linjen kan organiseras i områden med skilda geografiska och demografiska förutsättningar. Under Psynkprojektet psykisk hälsa barn och unga som pågår är nästa steg att påbörja arbetet med att utvärdera första linjens verksamheter och insatser. Första linjen Första linjen är den eller de verksamheter eller funktioner som har till uppgift att vara de som först tar emot barn, unga eller familjer som söker hjälp för att ett barn eller en ungdom mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra grundläggande utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av problematik och tillstånd av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan uppstå i olika stadier av ett barns liv. Barn och unga har under sin uppväxt kontakt med olika typer av offentliga verksamheter som har möjlighet att upptäcka och ge insatser vid psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att både kommunala och landstingsdrivna verksamheter aktivt deltar i arbetet med att utveckla första linjen. Parallellt med arbetet att

7 bygga upp och utveckla första linjen inom landstinget och kommunen pågår även ett arbete med att öka samarbetet mellan de två huvudmännens verksamheter. Att upptäcka och ge insatser i tid kräver ofta ett samarbete mellan olika verksamheter. Ett tydligt exempel på ett sådant samarbete är skolans möjlighet att upptäcka barn som riskerar eller har indikerad psykisk ohälsa och hjälpa dessa vidare till verksamheter inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. Som en del av det utvecklingsarbete som bedrivs genom Psynkprojketet pågår ett arbete med att utveckla första linjen inom kommun och landsting. En del av det arbetet fokuserar på att ta fram gemensamma mått för att utvärdera effekten av de insatser som ges inom första linjen. 13 geografiska områden och 27 kommunala och landstingsdrivna verksamheter runt om i Sverige deltar i arbetet. Utvärderingen är ett led i att utveckla verksamheterna och att säkerställa att de insatser som erbjuds inom första linjen är effektiva i sitt mål att stödja barn och unga. Utvärderingen kan användas av respektive område för att utveckla och förbättra den egna verksamheten och som underlag för att förankra första linjen i respektive kommun och landsting. Syftet är också att genom att beskriva olika verksamheter sprida kunskap och erfarenhet för hur man kan bygga upp och utveckla en första linje i de områden i Sverige där insatser på första linjen ännu inte är utvecklade

8 Utvärdering av verksamheter med första linje-uppdrag Utvärderingen av första linje-verksamheter har skett i tre omgångar under , två förberedande under 2013 och en huvudomgång under mars till september I den här rapporten presenteras en sammanställning av data från BUSC som samlats in under huvudomgången, mars till september Under mätperioden genomfördes en utvärdering i 27 verksamheter med ett uppdrag att möta barn/ungdomar och föräldrar som söker hjälp inom första linjen. Under utvärderingen samlade verksamheterna in information genom att använda gemensamma formulär och instrument. Utvärderingen bygger på att man vid första och uppföljande besök använder sig av dessa formulär och instrument för att samla information om de insatser som ges i verksamheten. Nedan följer en beskrivning av vilken information som har samlats in och på vilket sätt. Instrument För att samla in information kring vem som kommer till verksamheten och vilken typ av insats barnet/ungdomen eller föräldern har fått används en enkät framtagen specifikt för utvärderingen. Enkäten vill fånga upp basinformation om barnet/ungdomen, information om hur kontakten hanterats och hur kontakten fortgått. Det gemensamma mått som valts för att mäta hur de barn/ungdomar som kommer till verksamheterna mår är de formulär som kallas för Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Clinical Outcome in Routine Evaluation Outcome Measurement (CORE-OM) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS). SDQ och CORE-OM är liknande instrument men åldern som de kan användas på skiljer sig. För verksamheter som träffar ungdomar och unga vuxna över 18 år används skattningsformuläret CORE-OM och verksamheter som endast träffar barn under 18 år använder SDQ. Skattningar med hjälp av antingen SDQ eller CORE-OM gjordes vid både första och uppföljande besök. Även C-GAS skattades vid första och uppföljande besök av den som gav insatsen, det gjordes för samtliga åldersgrupper. Den information som samlats in med hjälp av SDQ/CORE-OM, C-GAS och enkäten sammanställdes efter mätperiodens slut den 30 september Därefter genomfördes en genomgång av all sammanställd data. Utfallet från denna genomgång finns under rubriken resultat

9 Resultat från utvärderingen Översikt Mellan mars och september 2014 har 194 barn, ungdomar eller föräldrar kommit i kontakt med första linjen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden. Det vill säga alla de barn, ungdomar och föräldrar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin insats under mellan mars till september. De verksamheter i Angered som in gått i utvärderingen är Resursenheten barn och unga (Socialtjänsten), Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC), Ungdomsmottagningen och Psykologerna på Barn- och mödrahälsovården. Dessa fyra verksamheter skiljer sig i uppdrag och kommer därför att presenteras var för sig. Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet Till Resursenheten barn och unga kom den under mars till september 50 barn, till BUSC 41, till Ungdomsmottagningen 49 och till Barn och mödrahälsovården

10 Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön

11 Resultat Resursenheten barn och unga De fyra verksamheterna kommer att presenteras var för sig och först presenteras resultatet från Resursenheten barn och unga. Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 42 procent flickor/kvinnor och 56 procent pojkar/män. Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 21 42,0 Pojke/man 28 56,0 Ej angivet 1 2,0 Total ,0 De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 0 och 20 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 8,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 8,9 år jämfört med 7,8 år. I figur 3 och tabell 2 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt. Bland flickorna/kvinnorna är det flest som kontaktar verksamheten i åldersgruppen

12 Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år år år år år år år år Total På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På Resursenheten barn och unga har 5 antal upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september Denna uppföljning har skett med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar som fått en insats på verksamheten har följts upp i 10 procent av fallen

13 Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På Resursenheten barn och unga har de träffat socionom/kurator, psykolog, specialpedagog, och sjuksköterska. Flest besök skedde hos en socionom/kurator då 86 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan. Den som gav insatsen träffade i 10 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men behandlarna har också träffat föräldrarna, i 48 procent av fallen träffade behandlarna både barn/ungdom och föräldrar under insatsen. I 18 procent av fallen träffade behandlaren endast föräldern. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet uppnåtts, som 44 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 4 har 17 procent av barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket. En stor andel har också angivit annan orsak. Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontaktorsak Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på

14 barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För Resursenheten barn och unga är det vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet. Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 6. På Resursenheten barn och unga är det vanligast med att kontakten kommit från MVC/BVC och Socialtjänstens myndighetsutövande gren

15 Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Det är vanligast är att kontakten togs genom remiss från annan verksamhet men det är i stort sett lika vanligt med tidsbokning eller telefonintervju. Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till Resursenheten barn och unga i Angered? I figur 8 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt

16 Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för verksamheten är familjerelaterad problematik, det vill säga 36 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på Resursenheten barn och unga hade familjerelaterad problematik. Andra vanliga kontakorsaker än: relationsrelaterad problematik och skolrelaterad problematik. De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är familjerelaterad problematik vanligast med 48 procent och för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad problematik (39 procent) och skolrelaterad problematik (36 procent). Se tabell 3 för ytterligare information om skillnaden mellan könen. Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)

17 Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression Koncentrationssvårigheter/överaktivitet Relationsrelaterad problematik Psykosomatisk problematik Självdestruktivs beteende Familjerelaterad problematik Oro/ångest Stressrelaterad problematik Matrelaterad problematik Aggressivitet Dålig självkänsla Skolrelaterad problematik Kris Sömnproblem Rädsla Missbruk Annan

18 Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande samtal till föräldrar som ges i 67 procent av fallen

19 Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Insats Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Konsultation till annan aktör Gruppverksamhet för föräldrar Gruppverksamhet för barn/ungdom Funktionell Familjeterapi (FFT)

20 Barnorienterad Familjeterapi (BOF) Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag Samspelsbehandling föräldrar och barn Strukturerad vård- och omsorgsplan Samordnad individuell plan (SIP) Medicinsk bedömning Kostrådgivning/konstsamtal Hälsosamtal Insats från sjukgymnast Stödjande samtal till barn/ungdom Stödjande samtal till föräldrar Stödjande samtal med familj Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk Systematisk psykologisk behandling, kognitiv Kartläggning/utredning Specialpedagogisk insats Systematisk psykologisk behandling, annan Annan Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet och barnet eller ungdomens behov. På Resursenheten barn och unga är det genomsnittliga antalet besök 6,6 stycken. Av dessa har 9 procent besökt verksamheten en gång. Den som genomförde flest antal besök hade 28 träffar

21 Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Antal Medelvärde Antal besök 43 6,6 Mått på psykisk hälsa Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS) vid Resursenheten barn och unga i Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår. SDQ SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och 17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år. SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet, kamratproblem samt styrkor som benämns som prosocialt beteende, som till exempel omtänksamhet och generositet. Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman i en total där 40 är den högsta möjliga problematik. Det har totalt genomförts 26 SDQ-skattningar på Resursenheten barn och unga i Angered vid första besöket. Detta inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv. Totalt antal SDQ-skattningar genomfört av barnet själv är 10 och av förälder 16. Ingen lärare gjorde en skattning. Totalt genomfördes 12 uppföljande skattningar av SDQ, dvs. i 46 procent av fallen följdes den första skattningen upp. Av de 50 barn/ungdomar som kom till Resursenheten barn och unga i Angered mellan mars och september 2014 genomfördes minst en SDQ-skattning för 19 barn (38 procent). Av dessa barn/ungdomar fick 9 barn (47 procent) en uppföljande skattning av SDQ. Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Första besök Uppföljande besök Självskattning 10 5 Föräldraskattning

22 Lärarskattning 0 0 Totalt I tabell 7 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 7. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Totalt Emotionella symptom 4,90 Uppförandeproblem 3,10 Hyperaktivitet 4,40 Kamratproblem 3,80 Prosocialt beteende 8,20 Problem i vardagen 3,67 Total SDQ 16,20 Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 8. I det fallet skattar föräldrarna barnens problematik som lägre. Det betyder dock inte att barnen och föräldrarna har olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQ-versionerna har gör att det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i de olika versionerna. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 8. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde). Totalt Emotionella symptom 4,75 Uppförandeproblem 2,63 Hyperaktivitet 4,94 Kamratproblem 3,44 Prosocialt beteende 7,56 Problem i vardagen 3,46 Total SDQ 15,75 Lådagramen i figur 10 och 11 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av SDQ-skattningen. Lådagram Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln Första visar linjen var i 50 Angered procent av resultaten sammanställning hamnar. I av den verksamhetsstatistik horisontella linjen på från respektive mars sida till om september 2014 rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger 21 medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i lådagrammet.

23 Figur 10. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom. Figur 11. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder. C-GAS C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste

24 månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex , 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. C- GAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger. Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 22 barn eller ungdomar på Resursenheten barn och unga i Angered. Tabell 9. C-GAS Medelvärde efter kön Antal Medelvärde Flicka/kvinna 11 59,5 Pojke/man 11 57,0 Total 22 58,2 När man ser på fördelningen av skattningarna för C-GAS ser vi skillnaden mellan flickor/kvinnor och pojkar/män. Vanligast är ett C-GAS-resultat mellan Tabell 10. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Totalt 22 Totalt

25 Figur 12. C-GAS Lådagram från resultatet vid första och senaste besök. Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På Resursenheten barn och unga i Angered har 10 barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket, det betyder att 45 procent av alla skattningar följts upp

26 Resultat BUSC Nedan presenteras resultatet för Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC). Av de 41 barn och unga som sökt sig till verksamheten är 22 procent flickor/kvinnor och 78 procent pojkar/män. Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 9 22,0 Pojke/man 32 78,0 Total De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 4 och 16 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 10,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 9,8 år jämfört med 12,3 år. I figur 13 och tabell 12 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt eftersom det är för få tjejer/kvinnor

27 Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år år år år år år år år Total På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På BUSC har inga upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På BUSC har de träffat psykolog, läkare och sjuksköterska. Flest besök skedde hos en sjuksköterska då 95 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan

28 Den som gav insatsen träffade i alla fall träffade behandlarna både barn/ungdom och föräldrar under insatsen. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet har uppfyllts, dock har endast anledning till avslut angivits 4 gånger. Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontakt Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För BUSC är det vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet kontaktar verksamheten. I 8 fall har föräldrarna själv tagit initiativ till kontakt

29 Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 16. På BUSC är det vanligast med att kontakten kommit från elevhälsan eller skolan. Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)

30 Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste kontaktvägen på BUSC är remiss från annan verksamhet. Tidsbokning har skett i 2 fall. Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till BUSC? I figur 18 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för BUSC är koncentrationssvårigheter/överaktivitet, det vill säga 76 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på BUSC hade koncentrationssvårigheter/överaktivitet. En annan vanlig kontakorsak är skolrelaterad problematik. Se tabell 13 för ytterligare information om skillnaden mellan könen

31 Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)

32 Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression Koncentrationssvårigheter/överaktivitet Relationsrelaterad problematik Psykosomatisk problematik Självdestruktivs beteende Familjerelaterad problematik Oro/ångest Stressrelaterad problematik Matrelaterad problematik Aggressivitet Dålig självkänsla Skolrelaterad problematik Kris Sömnproblem Rädsla Missbruk Annan

33 Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är insats kartläggning/utredning (100 procent) och medicinsk bedömning (83 procent). Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)

34 Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Insats Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Konsultation till annan aktör Gruppverksamhet för föräldrar Gruppverksamhet för barn/ungdom Funktionell Familjeterapi (FFT) Barnorienterad Familjeterapi (BOF) Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag Samspelsbehandling föräldrar och barn Strukturerad vård- och omsorgsplan Samordnad individuell plan (SIP) Medicinsk bedömning Kostrådgivning/konstsamtal Hälsosamtal Insats från sjukgymnast Stödjande samtal till barn/ungdom Stödjande samtal till föräldrar Stödjande samtal med familj Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk Systematisk psykologisk behandling, kognitiv Kartläggning/utredning Specialpedagogisk insats Systematisk psykologisk behandling, annan Annan Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet och barnet eller ungdomens behov. På BUSC är det genomsnittliga antalet besök 2,8. Dock har endast 4 fyllt i antal besök. Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Antal Medelvärde

35 Antal besök 4 2,8 Mått på psykisk hälsa Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS) vid BUSC i Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår. SDQ SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och 17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år. SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet, kamratproblem samt styrkor som benämns som prosocialt beteende, som till exempel omtänksamhet och generositet. Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman i en total där 40 är den högsta möjliga problematik. Det har totalt genomförts 49 SDQ-skattningar på BUSC i Angered vid första besöket. Detta inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv. Totalt antal SDQskattningar genomfört av barnet själv är 16 och av förälder 33. Ingen lärare gjorde en skattning. Inga uppföljande skattningar av SDQ genomfördes. Av de 41 barn/ungdomar som kom till BUSC i Angered mellan mars och september 2014 genomfördes minst en SDQ-skattning för 39 barn (95 procent). Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Första besök Uppföljande besök Självskattning 16 0 Föräldraskattning 33 0 Lärarskattning 0 0 Totalt

36 I tabell 17 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 17. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Totalt Emotionella symptom 3,00 Uppförandeproblem 2,75 Hyperaktivitet 6,13 Kamratproblem 2,31 Prosocialt beteende 7,75 Problem i vardagen 2,60 Total SDQ 14,19 Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 18. I det fallet skattar föräldrarna barnens totala problematik som större. Det betyder dock inte att barnen och föräldrarna har olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQversionerna har gör att det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i de olika versionerna. Tabell 18. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde). Totalt Emotionella symptom 2,76 Uppförandeproblem 3,12 Hyperaktivitet 7,03 Kamratproblem 3,21 Prosocialt beteende 7,12 Problem i vardagen 3,09 Total SDQ 16,12 Lådagramen i figur 20 och 21 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av SDQ-skattningen. Lådagram Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln visar var 50 procent av resultaten hamnar. I den horisontella linjen på respektive sida om rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger 2014 medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i 35 lådagrammet.

37 Figur 20. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom. Figur 21. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder

38 C-GAS C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex , 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. C- GAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger. Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 41 barn eller ungdomar på BUSC i Angered med ett medelvärde på 68,3. Tabell 19. C-GAS Medelvärde efter kön Antal Medelvärde Flicka/kvinna 9 67,1 Pojke/man 32 68,6 Total 41 68,3 Vanligast bland barnen på BUSC i Angered är ett C-GAS-resultat mellan Tabell 20. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Totalt

39 Figur 22. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På BUSC i Angered har inga barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket

40 Resultat Ungdomsmottagning Översikt Mellan mars och september 2014 har 49 antal barn eller ungdomar kommit i kontakt med ungdomsmottagningen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden. Det vill säga alla de barn och ungdomar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin insats under mellan mars till september. Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 87,8 procent flickor/kvinnor och 12,2 procent pojkar/män. Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 43 87,8 Pojke/man 6 12,2 Total ,0 Av de barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 14 och 25 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 19,6 år. Flickorna/kvinnorna är något yngre än pojkarna/männen med en medelålder på 19,4 år jämfört med 21,3 år. I figur 23 och tabell 22 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi inte se att detta mönster återupprepas eftersom det är så få antal pojkar

41 Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år år år år år år år år Total På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På ungdomsmottagningen har 4 upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september Denna uppföljning har skett med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar som fått en insats på ungdomsmottagningen har följts upp i 8 procent av fallen

42 Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På ungdomsmottagningen har de träffat socionom/kurator och läkare. Flest besök skedde hos en socionom/kurator då 98 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan. Den som gav insatsen träffade i 97 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men behandlarna har också träffat föräldrarna, vid ett fall träffade behandlaren också föräldern. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet uppnåtts, som 52,5 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 24 har barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket eller remitterats vidare i ungefär lika stor utsträckning. Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontakt Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För

43 ungdomsmottagningen är det vanligast är att barnet eller ungdomen själv kontaktar verksamheten. Vid 12 fall togs kontakten genom en annan verksamhet. Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 26. På Ungdomsmottagningen är det ingen verksamhet är mycket vanligare än den andra när det gäller kontakt med verksamheten. Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)

44 Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste kontaktvägen på ungdomsmottagningen är tidsbokning eller telefonintervju. Möjliga kontaktvägar på ungdomsmottagningen är drop-in och remiss från annan verksamhet eller verksamhetsgren. Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till ungdomsmottagningen? I figur 28 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för ungdomsmottagningen är nedstämdhet/depression, det vill säga 47 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på ungdomsmottagningen hade nedstämdhet/depression. Andra vanliga kontakorsaker än: familjerelaterad problematik, oro/ångest och stressrelaterad problematik. De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är nedstämdhet/depression och oro/ångest för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad problematik, familjerelaterad problematik, stressrelaterad problematik och dålig självkänsla. Se tabell 23 för ytterligare information om skillnaden mellan könen

45 Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)

46 Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression Koncentrationssvårigheter/överaktivitet Relationsrelaterad problematik Psykosomatisk problematik Självdestruktivs beteende Familjerelaterad problematik Oro/ångest Stressrelaterad problematik Matrelaterad problematik Aggressivitet Dålig självkänsla Skolrelaterad problematik Kris Sömnproblem Rädsla Missbruk Annan

47 Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den absolut vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande samtal till barn/ungdom. Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)

Föräldrastöd i Jönköping

Föräldrastöd i Jönköping Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska

Läs mer

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm. A1: Barnens självskattning vid första mättillfället (Svar inkom från totalt 17 barn vid första mättillfället.) A2: Barnens självskattning vad andra mättillfället (4 barn hade hoppat av och endast 13 svarade

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa

Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa - Ansvarsfördelning, målgrupp och insatser (arbetsmaterial) 1 Sammanfattning 2 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 En ny modell... 6 Första linjen...

Läs mer

Våra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014

Våra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014 2015-07-20 1 (10) PM Jane Harvey Sociala kvalitetsenheten Socialnämnden Våra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014 Sammanfattning Våra VIKTiga barn är en verksamhet inom barn-

Läs mer

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk

Läs mer

Evidens på första linjen unga VISIT Hagfors. Ulf Hjelm Psykolog

Evidens på första linjen unga VISIT Hagfors. Ulf Hjelm Psykolog Evidens på första linjen unga VISIT Hagfors Ulf Hjelm Psykolog Välkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med? En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att

Läs mer

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom

Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom 1 Inledning Socialstyrelsen beskriver psykisk ohälsa som psykiska symtom som hindrar känslomässigt välbefinnande, optimal utveckling

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Utvärdering av Barnhälsan

Utvärdering av Barnhälsan Utvärdering av Barnhälsan En pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa www.lio.se Sammanfattning Barnhälsan är en pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildningskatalog 2017 Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildning i flera led för effektiv kunskapsspridning Hälsa i Sverige för asylsökande och

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Medverkande: Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Moderator Gunnel Löndahl öl BUP Malmö; konsultläk Första

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017 Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017 Kjerstin Bergman Nationell samordnare regionalt utvecklingsarbete BoU Skottland

Läs mer

Motion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga

Motion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga 2015-09-22 Regionledningskontoret Motion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 2015-08-18 Tjänsteskrivelse 2015-06-05 Motion

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri. ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Innehållsförteckning Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa... 0 framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt... 0 Inledning... 2 Historik

Läs mer

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Var kan jag få hjälp som passar bäst för mig? Första linjen eller Barn-

Läs mer

Välkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med?

Välkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med? Välkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med? VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. 2015-01-28 VISIT,

Läs mer

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Utvärdering Gröna Kortet Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Gröna kortet är: Rutiner och checklista för personal

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan

Barn- och Elevhälsoplan Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Stöd för analys och handlingsplan

Stöd för analys och handlingsplan Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för

Läs mer

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings

Läs mer

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området 2013-11-15 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Landskrona. ca 43400 invånare. Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende

Landskrona. ca 43400 invånare. Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende Landskrona ca 43400 invånare Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende Värdegrund BRA -Bemötande -Resultat -Ansvar Organisation Familjehemssektionen (Fosterhem)

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg

Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg KOMMUNERNA OCH REGIONEN I GÄVLEBORGS LÄN Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg - antagen av Länsledning Välfärd 2016-10-14. 2016-10-14

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Remiss

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial)

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Innehållsförteckning Inledning... 2 Historik - Att bygga upp första linjen... 4 Fas 1 fokus

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Sammanfattning Yngre barn i Sverige mår i allmänhet bra. I tonåren ökar

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL OM FÖRSTA LINJENS INSATSER TILL BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA

TILLÄGGSAVTAL OM FÖRSTA LINJENS INSATSER TILL BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (11) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL OM FÖRSTA LINJENS INSATSER TILL

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011-2014. Stefan Persson & Curt Hagquist

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011-2014. Stefan Persson & Curt Hagquist VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011-2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Rapport,

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2016:3 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink

Läs mer