Anknytningsprocess och samspel i praktiken. Monica Hedenbro Leg.Psykoterapeut/Med.dr 11 januari 2017
|
|
- Lina Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anknytningsprocess och samspel i praktiken Leg.Psykoterapeut/Med.dr 11 januari 2017
2 Böcker och Filmer Familjer i Miljö Samspelets Kra6 A8 Bygga en Familj Familjebehandling på goda grunder Psykosocial Obstretrik Avhandling: The family Triad Kärlekens Dialog Dialogens Kra6 KommunikaHonens Kra6 CPICS Svårigheter och Möjligheter i Föräldra-Barn Samspel A8 Mötas Barn skall bli hela människor Känslans Dialog
3 ARV och MILJÖ
4 Anknytningsprocess Kulturella aspekter Barnet ANKNYTNINGSBETEENDE sy6ar Hll överlevnad Föräldern Annan vikhg person BINDNING Hll barnet
5 TRYGG BAS A# Tryggas Känna Tillit Samhörighet Barnet kan använda sina anknytningsbeteenden på e# posi>vt sä# SYFTE: Skapa möjlighet för barnets uborskande och utmaningar Använda i nära rela>oner senare i livet
6 Möjligheter - Tidigt Svårigheter - Senare Inre struktur- Posi>v vägledning Impulskontroll Ak>vitetsnivå-Motorisk/kommunika>v Koncentra>on-Uppmärksamhetsfokus Reglera känslor
7 Affektreglering Anknytningsteorin är i grunden en regleringsteori. Inte enbart Rädsla Psykobiologiskt tonar den primära anknytningspersonen in de dynamiska växlingarna i barnets inre affeknllstånd Minimera barnets nega>va affeknllstånd maximera de posi>va Reparerar felintoning eller frånvaro Rela>onella o Känslomässiga färdigheter - implicita minnen Hur gör man för a1 söka tröst eller ge tröst i nära rela9oner Hur gör man för a1 reglera starkt nega9va känslo9llstånd
8 Mentalisering Förmågan a1 förstå si1 eget och andras beteende u9från inre mentala 9llstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. Se sig själv u9från och andra inifrån Förälderns förmåga a# mentalisera om barnet, a# leva sig in i barnets inre psykologiska >llstånd är central i barnets anknytning Behov av a# bli sedd och förstådd som en mental varelse. Mentaliseringsförmåga uppstår när intersubjek>viteten pga emo>onell och kogni>v utveckling blir medveten o reflekterande Ligger >ll grund för barnets utveckling av egen mentaliseringsförmåga
9 MetaemoHoner Föräldrarnas tankar och känslor om känslor Uppmärksamma Acceptens Reglering
10 IntersubjekHvitet Separat mo>va>onssystem bredvid anknytning Tillskriva andra e# inre mentalt liv, känslor, tankar Ofrånkomlig aspekt av människans mentala liv, den aspekt som djupast definierar oss som människor Intersubjek>v kommunika>on och kärleksfullt samspel skapar närhet >ll betydande andra. Blickar, ansiktsu#ryck, kroppshållning, gester, röstmelodi och tonfall. Intersubjek>v, rela>onell dialog - tvåpersonsstruktur
11 Temperament Känslighet Intensitet Ak>vitet Övergångar Koncentra>on
12 Utvecklingsstödjande principer Följ Barnets fokus BekräWa Vänta på gensvar Turtagning Blickkontakt Engagemang Affekt
13 VikHga Begrepp Inkludering Exkludering Allians Gemensamt fokus Samordning föräldrainterak>on Synkronisering
14 Datainsamling LTP / familj leker i studion Metod Intervjuer ENRICH Videoinspelning hemma Familjeklimat Beteendeformulär Film barn i små grupper
15 Turtagning
16 Synkronisering
17 Gemensamt Fokus Första triaden är familjen Studerats med objekt P-P-O Triadstudier P-P-P
18 Tresamhet Naturligt Möjligheter Svårigheter Olika sammanhang
19 När två blir tre Familjesystemet utvidgas >ll a# omfa#a fyra olika system Man och Hustru Mamma och Barn Pappa och Barn Mamma- Pappa och Barn (Mamma och Pappa)
20 Systemen är ömsesidigt relaterade Hll varandra och påverkar varandra De#a betyder a# varje delsystem är känsligt för utveckling och förändring i de andra systemen. De kombinerade interak>onerna skapar den hela familjeprocessen Minuchin 1985
21 Alliansens betydelse 9 månader gamla barn ger Bids i posi>va situa>oner signifikant fler ggr då familjen har en god allians Men i samma ålder Bids i nega>va situa>oner signifikant fler då familjen har en dålig allians
22 Studier av John Go8man som kan predicera skilsmässorisken hos nygi6a par Longitudinella studier Konflikt Diskussioner Fysiologiska mätmetoder Affektkodning
23 Paret blir Föräldrar Betydelsen för Hur konfliktdiskussionen ser ut i 6:e graviditets-månaden predicerade vid 3 månader Hur mycket barnet grät Hur mycket log och skra#ade Hur mycket posi>v affekt pappan visade mot barnet Hur samarbetande eller konkurrerande föräldrarna var Barnets vagusnervstonus ( förmåga a# trösta sig och uppmärksamhetsfokus) John Go/man
24 Elisabeth Fivaz-Depeursinge et al Familjeallians En familjevariabel som definierar graden av koordina>on som deltagarna lyckas skapa när man genomför en uppgiw.
25 Fyra nivåer i bedömningen Organisa>on: Är alla inkluderade Deltagande: Är alla i sina roller Delat uppmärksamhetsfokus Känslomässigt engagemang
26 hild arents nteraction oding ystem In dyads and triads Faktorer Bekräftning Turtagning Barns bidrag Triangulering Synkronisering Tredje parts fokus Ögonkontakt Inkludering Tempo Gemensamt fokus
27 InterakHon över Hd Den gemensamma rytmen hi#as och formas >digt. Familjen arbetar med en inre modell av a# alla tre är delak>ga men a# barnet skall kunna delta i turtagningar Föräldrarna ger stort utrymme >ll barnens bidrag Den synkroniserade kommunika>onen bidrar >ll a# barnet kommer i turtagningar
28 InternaHonell jämförelse Amerikanska familjer har e# signifikant snabbare tempo med fler bidrag, turtagningar bekräwningar och förtydliganden än svenska familjer. De#a gäller även barnet vid tre månader. Elementen i kommunika>onen är dock mycket lik och rytmen formas oavse# om den är snabbare eller långsammare to be in step Affekten påverkas inte
29 Turtagningar 3 månader Turtagningar 9 månader Turtagningar 18 månader Peer competenc e at 48 months 0.20 p= p= p= Social competenc e at 48 months 0.26 p= p= p= 0.104
30 Synkronisering Barns bidrag Turtagning Inkludering Social kompetens
31 Fallstudie E# barn med au>sm jämförs med de övriga 19 barnen i studien i föräldra-barn interak>on (3-48 månader)
32 Contributions Attention to Object Positive Vocalization Hiccoughs Months Case child Comparison group Months Case child Comparison group Months Case child Comparison group Months Case child Comparison group
33 Turn-taking sequences Turns Months Case child Months Case child Comparison group Comparison group
34 Contributions Negative Vocalization Neutral Vocalization Months Case mother Months Case mother Comparison mothers Comparison mothers 10 Initiates Object Attention to Child Months Case mother Comparison mothers Months Case mother Comparison mothers Months Case mother Comparison mothers
35 Turn-taking sequences Months Case mother Comparison mothers
36 Attention to Child Negative Vocalization Affirmation 14 2, , , Months Case father Months Case father Months Case father Comparison fathers Comparison fathers Comparison fathers
37 SAMSPELSBEHANDLING In VIVO In VIDEO In VERBIS
38 Varför Samspelsbehandling Samspelet påverkar inte bara rela>onen och anknytningen Samspelet påverkar också utvecklingen av de egna inre modellerna hos barnet samt hjärnan och fysiologin Förmåga t.ex. affektreglering, mentalisering, social kompetens Samspelsbehandling sywar >ll a# påverka samspelsmönstren så a# de stödjer barnets utveckling och välmående
39 SAMSPELSMETODER Marte Meo Triadlek/CPICS Mim Theraplay Bof Samlek Lekarbete WWW
40 MAFI Mikro Analys Familje Interven>on
41 SAMSPELSBEHANDLING VIDEO Videofilmning Analys Redigera Återge Samtal Process
42 Anknytningsbaserad Familjeterapi Center For Family Intervention Science Guy Diamond Suzanne Levy Prawin Israel Gary Diamond
43 Fem uppgifter 1. Ett relationellt synsätt 2. Allians med ungdomen 3. Allians med föräldrarna 4. Knyta an på nytt 5. Uppmuntra uppgifter som ökar kompetens och autonomi
Småbarnsårens Psykologi och Behandlingsmetoder
Småbarnsårens Psykologi och Behandlingsmetoder Monica Hedenbro Leg.Psykoterapeut/Med.dr Föreläsningens tema Anknytning Bindning Självteorin Interaktionsvariabler Familjesystemet Behandlingsmetoder ARV
Läs merMonica Hedenbro Med.dr Leg.Psykoterapeut Östersund 16 mars 2012
Monica Hedenbro Med.dr Leg.Psykoterapeut Östersund 16 mars 2012 Böcker o Filmer Familjer i Miljö Samspelets Kraft Att Bygga en Familj Familjebehandling på goda grunder Psykosocial Obstretrik Avhandling:
Läs merVärna våra yngsta. Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Monica Hedenbro. Socionom Leg.Psykoterapeut Med.
Värna våra yngsta Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem Socionom Leg.Psykoterapeut Med.dr 17 oktober 2018 Ögonblicket Nutid Dåtid Framtid Vivian Wahlberg A-M Widström Daniel Stern Maria
Läs merMöten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt
Möten. Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt barn föräldrar behandlare föräldrar (och barn) Göteborg den 18 oktober 2012 Kerstin Neander Socionom/fil dr Varför detta tjat
Läs merMentaliseringsutveckling i samspel och lek
Mentaliseringsutveckling i samspel och lek -en studie av mentaliseringsteorins användbarhet i behandlingsarbetet med yngre barn på BUP Maria Borg 1 Sammanfattning I denna studie undersöks hur vi kan använda
Läs merFamiljeterapi med spädbarn och deras föräldrar
Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar Familjeterapikongress Stockholm 2018 S t i n a H e l m strand Leg psykolog och psykoterapeut med inriktning mot familj stina.helmstrand@gmail.com STINA HELMSTRAND,
Läs merKorttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen
Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort
Läs merAtt verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer
Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer Eva Andersson Pedagog/samordnare Maria Svanström Socionom Gryningen En behandlingsenhet för späd- och småbarnsfamiljer
Läs merFöräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell
Läs mer1.Från Bedömning till självständig aktivitet
1.Från Bedömning till självständig aktivitet Bedömningsområde A/ tänka på: Arrangera situa8onen e9er personen: si/a eller stå? bredvid eller mi/emot? Hur länge? Hur mycket material? organiserat material,
Läs merfrågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt
Utgångspunkt är. Intersubjektivitet, mentalisering och Marte Meo frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt
Läs merFFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN
FÖR YNGRE BARN SVERIGE VI SOM ARBETAR MED YNGRE BARN Magdalena Uthberg Firouzeh Badiee VAD KRÄVS FÖR ATT ARBETA MED FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i Certifierade terapeuter Tilläggsutbildning 1 HUR KOM
Läs merObservera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?
Läs merBarnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen
Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen Johanna Månsson Leg psykolog, Fil Dr VO Neonatalvård och Barnkirurgi Skånes universitetssjukhus Johanna.Mansson@skane.se Agenda Kognitiv utveckling
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merLivskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merEffekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner
Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merMentaliseringsbaserad terapi (MBT)
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?
Läs merSeglingsledaren och ledarskapet
Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige
ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand
Läs merAnknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Läs merPsykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet
Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet Remisser till Viktoriagården ca 280/år: Självremisser,
Läs merLedarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merFÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler
FÖRÄLDRAARBETE i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn 2013-01-30 Anders Schiöler Bedömningsperiod Nybesök med enbart föräldrar 1-2 ggr Föräldrar och barn 1 gång, ev dela upp sig 2-4 gånger
Läs merDet goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs merUtveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter
2014-11- 09 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Bäs8s Lekkamrater p ro Lä Vänner Släkten Familjen Vänner Anknyt n Temperament ing Min f röken en Pedagogiska mål Den övriga personalen Förskolan ga må
Läs merKatrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö
Katrin Bernstad Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö Viktoriagården då. Enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö Startade som en behandlingsförskola
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merKap 8: Marknadsföring genom rela5oner
Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner I takt med a) tjänstenäringarna växt sedan 1990- talet och kvaliteten jämnats ut mellan olika företag har service och goda rela>oner blivit allt vik>gare som konkurrensverktyg.
Läs merRelationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang
Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria
Läs merVad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
Läs merSamtalsteknik: Mo#verande samtal
Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merDen härmande människan
Humanistdygnet 2013 Nature designed a baby with an imita2ve brain Den härmande människan Mikael Heimann Emil Holmer Chato Rasoal Ane= Sundqvist InsCtuConen för beteendevetenskap och lärande, avdelningen
Läs merLekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman
Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar
Läs merVägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1
Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merAtt möta blivande och nyblivna föräldrar med barn - introduktion till perinatal psykiatri
Att möta blivande och nyblivna föräldrar med barn - introduktion till perinatal psykiatri Björn Salomonsson, Monica Hedenbro & Christer Ekelund Enheten för Reproduktiv Hälsa Institutionen för Kvinnors
Läs merIllustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Läs merRätten att uttrycka sig fritt
Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.
Läs merAtt förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse
Läs merPsykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö
Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merA" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar
A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar Fatumo Osman, Sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand, Högskolan Dalarna, Karolinska Ins;tutet Introduc;on Somali-svenska
Läs merGrundläggande färdigheter
Grundläggande färdigheter Lite läsning inför förskoleteamets kurs Utveckling och lärande i förskolan Lars Löwenborg 1 De grundläggande färdigheterna Mycket krävs för att förskolan ska bli den optimala
Läs merVår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga
Läs merVälkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merKapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är
Läs merMentalisering Att leka med verkligheten
Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna
Läs merPsykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar
Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merFöräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.
Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund
Läs merUtvecklingspsykologi tonår GPU vt-17. Anders Jacobsson Ericastiftelsen
Utvecklingspsykologi tonår GPU vt-17 Anders Jacobsson Ericastiftelsen Anders.jacobsson@ericastiftelsen.se Introduktion Ungdomsserien Skam första avsnittet: Eva och Jonas, 16 år, åk 1 gymnasiet Globala
Läs merAnknytning i teori och praktik
Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk
Läs merSchema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Läs merLågaffek(vt bemötande i förskolan A8 hantera och förebygga stress, problemskapande beteenden och utbro8
Lågaffek(vt bemötande i förskolan A8 hantera och förebygga stress, problemskapande beteenden och utbro8 2017 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning & utveckling provivus.se En bra lösning i
Läs merHälsa och välbefinnande hos personer med flerfunk7onsnedsä8ningar
Swedish Ins7tute for Disability Research (SIDR) Hälsa och välbefinnande hos personer med flerfunk7onsnedsä8ningar Mats Granlund Presenta7on vid den na7onella konferensen Livets Möjligheter Essinge konferenscenter
Läs merUtvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merVinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?
Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör? Gripande timme, pojke som lider, svag tillit till att andra ska hjälpa Avskedprocess i temat under timmen Att fylla på sig, hålla
Läs merBorderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge
Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merEn fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling
+ - En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling Kerstin Neander 3 mars 2008 Här börjar livet. Vad hjälper ett barn? Vad stjälper ett barn? Skyddsfaktorer Anknytning Att duga
Läs merBarn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige
Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merVälkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Jämt Föräldraskap
Läs merDe små gesternas betydelse
De små gesternas betydelse Familjer som konsulter till socialtjänsten en utvärderingsstudie om samarbetet ihop med åtta familjebehandlare, Bromma familjebehandlarteam (BFB), 2018 VÅR STUDIE > Inramning
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån
Läs merSelektiv mutism och dess behandling
Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till
Läs merDe tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"
De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merVår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?
Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor
Läs merRegionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare
Regionala Mötesdagar 2012 Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Uppdraget Uppdragets syfte är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merVälkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13
Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merVar alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland
Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth
Läs merVinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?
Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå? Ambivalens hos pojken som han får vara i i leken God allians,
Läs merFöräldrastöd i Angered en översikt
Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi
Läs merÅrlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Läs mer