Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Transkript

1 Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion Fredrik Almqvist

2 Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska Somatiska Psykiska, tex. temperamentet Medverkande Omgivningen Sårbarhet Motståndskraft Störningens nivå o. karaktär Beteende, självreglering Kognitiva processer Affektiva processer Relationer, anknytning Skyddande F. Almqvist 2001 o 2003, 2005

3 Barnet Genetiska Medfödda Anskaffade Samspelet Anknytning Föräldrarna Barndomsfamiljen Parrelationen UTVECKLING Grundtrygghet Tillit Självständighet Initiativförmåga Arbetsförmåga Identitet Skapande Omsorg Integritet Vishet Fredrik Almqvist 2005

4 Barnet Genetiska Medfödda Utvecklade Händelser i livet örsummelse Förlust Trauma Sårbarhet Samspel Anknytning Grundtrygghet Tillit Självständighet Initiativförmåga Skyddande Arbetsförmåga faktorer Identitet Frisk eller Störning Föräldrarna Barndomsfamiljen Parrelationen Dagvård Skola Hobbyn Klubbar Media Fredrik Almqvist 2005

5 Almqvist et al 1999, 2001 PSYCHIATRIC SYMPTOMS, DISORDERS AND TREATMENT CONTACTS IN CHILDHOOD An Epidemiological Study in Finland European Child&Adolescent psychiatry ( Suppl. 4) eds. F.Almqvist, K. Kumpulainen, K. Puura Störningens svårighetsgrad Pojkar Flickor Alla Ej störning 50% 63% 54% Lindrig 24% 24% 24% Moderat 24% 12% 18% Allvarlig 6% 1% 4%

6 De vanligaste störningarnas prevalens Diagnosgrupp Pojkar Flickor Alla Ingen diagnos 62% 74% 68% Allmän ångest 3% 7% 5% Depression 8% 5% 6% Begränsade rädslor 2% 2% 2% Beteendestörning. & trots 7% 3% 5% ADHD / MBD / DAMP 11% 3% 7% Psykosomatisk störning 4% 2% 3% Annan diagnosi 3% 4% 3% Almqvist et al 1999, 2001

7 Psykiska störningens nivå PojkarFlickor Alla Ej störning 61% 74% 67% Reaktiv 11% 8% 10% Neurotisk 21% 16% 19% Borderline 5% 1% 3% Psykotisk 2% 2% 2% Almqvist et al 1999, 2001

8 De psykiska störningarnas spektrum hos barn och ungdomar Internaliserande Mellangrupp Externaliserande Ångest Depression Tvångssymptom Störningar i tänkandet Asocialitet Aggressivitet Hyperaktivitet Impulsivitet Störningar i uppmärksamhet Hyperaktivitet Fredrik Almqvist 2001 o 2003

9 Co-morbiditet: samma barn - nästan alla som är patienter - har flera än en störning Almqvist 2001 AN Ångest Nedstämdhet ADHD Rädslor Beteendestörningar

10 Den Psykiska hälsans ekologi Socialt stöd och relationer Samhällets strukturer och resurser Psykisk Hälsa Individuella faktorer och erfarenheter Värderingar och normer i samhället Fredrik Almqvist 2000, 2003, 2005

11 Samverkan mellan barndomsfaktorer och risk för psykisk störning under ungdomsåren Barndomen Riskkvot under ungdomsåren Socialgrupp I 1 Socialgrupp IV 3 Hel familj 1 Inte hel familj 3 S I och inte hel familj 1,5 S IV och inte hel familj 7 SI o inte hel familj o sjukdom 5 S IV o inte hel familj o sjukdom 15 F Almqvist 1984, 1999

12 Barnet /elevn -konstitution -utvecklade egenskaper Samspel Föräldrar Läare Familjen Skolan Skydda Stimulera Rollförvirring Traumatiska upplevelser Brådska och oro Utveckling Hälsa och inlärning Reglera Förstå Stöda Begränsa Lära Media ja virtuella miljöer Exploatering Fredrik Almqvist 2004

13 Funktionell Emotionell Kapacitet Hur individen i det dagliga livet samordnar sina färdigheter (sociala,motoriska, kognitiva, språkliga, sensoriska ) för att fungera i samspel med andra mänskor på bästa möjliga sätt, gestalta omgivningen och förmedla sina behov. Kognitiva Sensoriska Språkliga FUNKTIONELL EMOTIONELL KAPACITET Affektiva Motoriska Samspel, Kommunikation Fredrik Almqvist 2007

14 Funktionell Emotionell Kapacitet Ex. 9- mån baby Kognitivt söker ett dolt föremål Språkligt Sensoriskt - njuter av beröring, -skiljer på ljud, synintryck och rörelser Affektivt - tar initiativ - besvarar affekter och gester - känner igen mänskor FEK nivå; Intentional two- way communication Samspel - babyspråk Känner igen och skiljer mellan uttryck Motoriskt - sträcker sig efter, kryper efter målmedvetet Fredrik Almqvist 2004

15 Hjärnhalvorna Höger Vänster Nonlineär Holistisk Visual Spatial Autobiografisk information Nonverbal kommuniktion Integrativ kroppslig känsla och reglering Självets former Starka primära känslor Sosial förståelse Mind-sight Cor pus cal los um Lineär Logisk Språklig handlägning (ja / nej, på / av) Rätt / Fel

16 EMOTIONELL KOMMUNIKATION Själarna möts och det uppstår samhörighet (Moments of meeting) I denna resonans kan man tillsammans uppleva och dela information Det som man upplever i resonans lämnar minnesspår ( engram) som finns kvar efteråt i form av representationer Intentionaliteten är viktig i samspelet; då aktiverar spegelneuronerna Då sinnena / själarna möts och kommer i resonans betyder det att energin som finns i de primära emotionerna gjort sin verkan ; två hjärn- eller neuronsystem har mötts. Förälder förmedlar sitt förvärvade arv till sina barn Till vem ger vi lov att sätta våra barns CNS i resonans?

17 Hur lär man sig mentalisera? Genom erfarenhet av god anknytning En trygg bas som gör det möjligt att ge sig ut och öva, och en säker hamn att återvända till En tillräckligt god spegling av känslor Lekfullhet som gör det möjligt att pröva på olika alternativ och möjligheter

18

19 För att ordna mentalvård på Svenska behövs Den gemensamma kommunala sektorn Tredje sektorn Privata sektorn Samordning Samarbete Nätverk Svenska tjänster Tjänster med krav på fullständiga kunskaper i svenska Svenskspråkig vidareutbildning Stöd av de Finlandssvenska fonderna

20 + Kunskap finns Utgångspunkter + Utbildad personal finns Men - Personresurserna är utspridda - Glesbygdsproblematiken med varierande befolkningsunderlag Behövs: Tjänster och extra resurser för vidareutbildning och samordning!

21 UTMANINGAR Förbättrad diagnostik och kategorisering Bättre diagnostiska hjälpmedel / metoder (av olika slag / ur olika synvinklar) Förenande av psykologiska och biologiska och social metodik Evaluering av intervention / vård (preventiva metoder och såväl biologiska som psykologiska / samspelsmetoder Fördjupning i enskilda sjukdomar / syndrom ( vilket sannolikt leder till ökat antal undergrupper) Prognostiska äkta longitudinella studier för identifiering av såväl riskfaktorer som skyddande el. salutogena faktorer