RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Transkript

1 RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? Roger Carlsson

2 Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller vanföreställningar, - personlighetsförändringar och tankestörningar, - ovanligt eller bisarrt beteende, - svårigheter med sociala kontakter och ett fungerande vardagligt liv (Wikipedia)

3 Hur upplever den som är i en psykos sin livssituation? Jag vet inte var psykoser kommer ifrån Pebbles Karlsson Ambrose, 2012 Reportage om återhämtning och väg till ett fungerande liv Smålandsposten 21/9, 2013

4 Psykossjukdomar Symtom: positiva, negativa och desorganiserade Psykoser symtom och förlopp är i hög grad heterogena Nedsättningar i kognitiva funktioner är vanliga Psyko-organiska psykoser, - utlöst av tex. missbruk, sjukdom Övriga psykoser, - orsaker okända Stress-sårbarhetshypotesen kompromiss mellan olika kunskapsområden som möjlig förklaring till psykostillstånd

5 Vanliga prodromal symtom, psykossjukdom Minskad förmåga till koncentration och uppmärksamhet Minskad motivation och förmåga till initiativ drive Depressiv stämning Sömnstörningar Ångest Social tillbakadragenhet Försämrad förmåga att etablera och vidmakthålla relationer Misstänksamhet Irritabilitet

6 Traumatiska livserfarenheter och risk för att utveckla psykos Fler trauman i anamnesen (Morrison, Ram & Larkin, 2003) Epidemiologiska studier visar på ökad frekvens av övergrepp under barndomen (t.ex. Janssen et al., 2004; Bebbington et al., 2004, Reed et al 2005) Andra erfarenheter har rapporterats som potentiellt bidragande (som ett oönskat barn, mobbning, uppväxt med hemlöshet, boende i en innerstad). Förluster är också vanligt före första insjuknandet (Morgan et al.2007) Longitudinella hög-risk studier visar på ökad risk i familjer med hög stress (Copenhagen high-risk study) Dock metodproblem, svårigheter att nå samma resultat vid upprepade studier (Bendall, et al., 2008)

7 Förlopp vid psykossjukdom DUP (obehandlad psykos, < 1år-god prognos) Premorbid Psykosdebut Prodromal Återinsjuknande Residualfas Ålder

8 Förlopp vid psykossjukdom DUP Premorbid Psykosdebut Prodromal Återinsjuknande Residualfas Ålder Psykossymtom Psykostillstånd, svårt förutsäga förlopp Fullständig återhämtning Flera återfall Långvarigt psykostillstånd

9 Tre typer av psykosinsjuknande Akut insjuknande, en gång - sällan fler, - fullständig återhämtning - 10% Psykos med flera återfall, ofta affektiva inslag, - flera återfall men återhämtning - 30%, - flera återfall, successiv försämring - 50% Långvarig psykos, personlighetsförändring, påfallande sociala problem, - ej återhämta sig efter första insjuknandet - 10% (Murray 2005)

10 Psykossjukdomar Affektiv sjukdom med psykos (depression, mani, bipolär sjukdom) affektiv Schizoaffektiv psykos blandform Schizofreni Schizofreniform psykos Kortvarig psykos Vanföreställningssyndrom icke-affektiva Psykos, orsak av organisk sjukdom Drogutlöst psykos Psykos UNS

11 Förekomst av psykos i befolkningen Psykosliknande symtom i befolkningen 8% (Md), risk för psykotiska symtom 4% och psykossjukdom 3% (Van Os et al, 2009) Typiskt insjuknande och kön; Kvinnor har oftare ett senare insjuknande (25-30), bättre social funktion och bättre följsamhet i behandlingen än män (15-25). Män har oftare ett missbruk. (Koster et al, 2008) Livstidsrisken att insjukna i schizofreni 0,7%, troligen lika i alla länder (Saha et al, 2005, 2006)

12 Psykos kan medföra försämringar i varierande grad i: Beteende Tankeverksamhet, tal Affekter Perception Kognitiva funktioner Sjukdomsinsikt Särskilt uttalade försämringar vid schizofreni. Vid affektiv psykos, affektiva symtom, växlande förlopp

13 Fortsatt psykosutveckling mot schizofreni DSM IV TR (DSM V) och ICD 10, smärre skillnader Minst två av nedanstående symtom: - Vanföreställningar - Hallucinationer - Desorganiserat tänkande och tal - Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende - Negativa symtom Försämringar i social och arbetsmässig funktion Varaktighet, > 6 månader (DSM), > 1 månad (ICD) Uteslutning av annan diagnos Komorbiditet andra diagnoser, schizotypal personlighet, ångest, depression Kognitiva störningar är vanliga

14 Det är känt sedan de tidiga åren av modern psykiatri att en akut och behandlingsbar psykos övergår i ett kroniskt tillstånd när affekterna minskar (Eugen Bleuler 1911/1950)

15 Familjär aspekt vid schizofreni Risk för insjuknande om anhörig har schizofreni: - en av föräldrarna; 10% - båda biologiska föräldrarna; 20% - enäggstvilling; 40% - tidigt adopterade barn med schizofren biologisk förälder; 10%

16 Funktionsnedsättningar vid schizofreni Nedsatt social och arbetsmässig funktion Kognitiva störningar associeras med funktionshinder i högre grad än symtom

17 Schizofreni - vanlig uppfattning idag Nedsatt informations- och filterprocess Hjärnan tolkar information och skapar bisarra realiteter Vanföreställningar kan ses som copingstrategier 17

18 Patienter med psykotiska syndrom har ofta - Nedsatt social och arbetsmässig funktion - Generella kognitiva nedsättningar nedsatt koncentration och motorik, störda affekter - Specifika störningar i uppmärksamhet, inlärning och minne samt exekutiva funktioner - Vanligast vid schizofrena syndrom men förekommer också vid affektiv psykos och kortvarig psykos - Påfallande ofta problem med social kognition, igenkänning av ansikten affekter och ansikten - Kognitiva störningar associeras med funktionshinder i högre grad än symtom (Heinrichs 1998, Rund 2004, Friis 2002, Bilder 2000, Hoff 1996)

19 Kognitiva störningar vid schizofreni 1: Observerade redan under barndom Amminger 2000 Ofta under prodromalperioden Amminger 2002 IQ 1-2 sd lägre, jämfört med friska (matchade för ålder, kön och utbildning) Levander 2001 Låga resultat i icke-verbala deltest Iverson 2001 Neuropsykologiska funktioner, stabila i ett livsperspektiv Moritz 2002, Heaton 2001 Kognitiva störningar predicerar reducerad social funktion och arbetsförmåga Green 1996, Brekke 1997

20 Kognitiva störningar vid schizofreni 2: Stor variation mellan individer i graden av nedsättningar som kan påvisas med standardiserade test Metaanalyser har visat på: Försämringar i IQ, minne, språk, uppmärksamhet och exekutiva funktioner Fioraventi et al 2005 Genomgång av 204 studier visade på att många (alla?) kognitiva funktioner kan drabbas Heinrichs & Zakzanis 1998

21 Schizofreni; argument för biologiska, genetiska och psykologiska orsaker Störningar i hjärnans utveckling Störningar i neurotransmittorer Hypofrontalitet Volymminskning av neocortikala, limbiska strukturer Mest konklusivt fynd, P 300 Genetiska faktorer Störningar i kognitiva förmågor, ssk uppmärksamhet, minne, tempo och exekutiva funktioner Psykosociala faktorer, ssk känslig vid återinsjuknande - hög Expressed Emotions (EE), - stress Multifaktoriell etiologi stress sårbarhetshypotesen