Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen
|
|
- Henrik Samuelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen Johanna Månsson Leg psykolog, Fil Dr VO Neonatalvård och Barnkirurgi Skånes universitetssjukhus Agenda Kognitiv utveckling Informationsbearbetning Mentalisering Social utveckling Samspel och social kommunikation Självutveckling Emotionell utveckling Självrefererande emotioner Emotionell reglering Beteenden som väcker frågor eller oro Små barn som inte svarar på kontakt och samspel Små barn som verkar uppvarvade 1
2 Tidslinjen var befinner vi oss? 0-2 år HÄR och NU Tänkande bygger på konkret utforskande och yttre handlingar. Långsam processhastighet ny information tar längst tid Barnet lär sig handlingar främst genom observation Barnet kan imitera Andra vet vad jag vet - Andra känner till vad jag vill ha - Andra ser det jag ser Etablerat anknytning till minst en person. Trygghetsbehovet tillfredsställs främst genom fysisk närhet. Barnet har svårt att reglera sina egna känslor behöver ofta och mycket vuxenstöd 2 ½ - 3-åringen Kognitiv utveckling: Ökad symboliseringsförmåga Kan frigöra sig alltmer från det omedelbara och konkreta Tänkandet inte direkt kopplat till handling och interaktion Mentala, inre bilder av omvärlden Barn kan iakttaga och imitera med viss uppskjutning Ökad användning av symboler språket, objekt får symbolisera något annat (lek) 2
3 Kognitiv utveckling: Informationsbearbetning Erfarenhet I takt med att barnet lär sig mer om omvärlden Välkända situationer Bearbetas snabbare Automatiseras Kategorisering Åsynen av ett objekt Kategorisera - Snabbt tillskriva det egenskaper Styrning, planering och fokus Förståelse för enkla regler, men svårt att skifta Svårt att hejda impulser, ffa i affekt Kognitiv utveckling: Mentalisering Vad är det? Tolkning av eget och andras beteende som uttryck för mentala tillstånd, önskningar, avsikter, uppfattningar. Att tänka om sina egna och andras tankar Insikten om att andra kan sakna kunskap eller ha kunskap som skiljer sig från den egna Förståelse för andras perspektiv 3-åringen Förståelse för att människor kan vilja och tycka olika Tal om andras känslor och sinnestillstånd ökar men svårt att mentalisera 3
4 Fortfarande svårt att gå tillbaka i händelseförlopp i tanken att förutse konsekvenser av handlingar att följa logiska regler att resonera om abstrakta problem, som de aldrig stött på tidigare manipulera sanningen Jag är jag - Om självuppfattning Att förstå sig själv som en separat individ med vissa färdigheter och egenskaper Självet som uppfattar Jag är en egen individ som är och agerar i världen Att känna igen sig själv i spegeln eller på bild Att benämna sig själv Självbeskrivningar Självet som är uppfattat (av andra) Andra ser på mig som en egen individ, med vissa egenskaper Viss standard för vad som är ett riktigt beteende i vissa situationer. Insikt om gränserna för den egna kapaciteten Social insikt 4
5 Självrefererande emotioner Skam Hur barnet uppfattar att andra bedömer det. Att bli avvisad, inte duga, att vara misslyckad. Uppmärksamhetsblygsel: Att uppleva sig bli exponerad och observerad Skuld Att träda över en social regel/norm. Stolthet Att överskrida standard och förväntningar. Skam och skuld får viktiga självreglerande effekter! Identifiera och korrigera fel Viktig signal till omvärlden: Barnet är införstådd med att handlingen inte är ok Barnet kan ha fått en tydlig upplevelse av att inte klara av en viss färdighet Viktigt med omvärldens bemötande! Jag kan själv! Jag kan allt! Upptäckten av sig själv - Insikt om att vara en egen, unik individ Världen växer, barnets förmåga att utforska ökar, nya relationer gör intåg Barnet tar alltfler egna initiativ - Självständigheten ökar Barnet prövar egen vilja och egen kompetens övar på att uttrycka den Starka känslor är normalt och konflikter är vanligt förekommande Ilska är inget farligt! Ilska är viktigt- barnet uttrycker integritet, behov och viljekraft Barnet behöver motstånd för att utvecklas Respekt och sympati för känslan, utan att godkänna handlingen Bibehåll den vuxna positionen du kan bli arg, men ändå vara trygg med mig! Glöm inte att barnet fortfarande är litet! 5
6 Emotionell utveckling Ökad förståelse för vilka känslor som vanligtvis hänger ihop vissa situationer (generaliserad bild) Ökad förmåga att avläsa känslo/- och ansiktsuttryck på bild och genom att höra röster Språkutveckling Ökad förmåga att benämna känslor Empati Att känna med andra 0-1 år Barnet reagerar på situationens emotionella innehåll 2 år Egocentrisk tröst 3 år - Anpassad tröst Anknytningen ser till att barnet håller en optimal närhet till en beskyddande vuxen. Optimal = balans mellan utforskande och trygghetssökande Övervaka Hjälpa Glädjas med Välkomna barnet tillbaka Uppmuntra barnets utforskande Skydda Trösta Hjälp att reglera känslor Trygg bas Säker hamn LADDA BATTERIERNA! Inspirerat av Circle of Security. Se t ex Marvin et al. (2006) Changing Toddlers and Preschoolers Attachment Classifications: The Circle of Security Intervention. Journal of Consulting and Clinical Vol. 74, No. 6,
7 Anknytningsutveckling vid 3 år Barnet inser att band till anknytningsperson/-erna utgörs av relation En överenskommen plan för hur närhet uppnås när den behövs Antalet situationer som väcker anknytningssignaler sjunker Kan klara sig med tröst och stöd utan fysisk närhet Större möjligheter att ägna sig åt utforskande av omvärlden och andra relationer Upplevd trygghet - Vetskapen om att anknytningspersonen finns där vid behov Utveckling i ett sammanhang Vad? Biologisk sårbarhet? Ärftlighet Temperament Utvecklingsfas Förälders hälsa Familjestruktur Vardagslivet Ekonomi Plötsliga förändringar i tillvaron Förskolan, barngrupp och personal, rutiner Föräldrar Förskola samarbete? Socialt nätverk, utanför familjen Tryggt område Möjlighet till utevistelse Samhället, lagstiftning osv skapar förutsättningar för barnet Samhälle, kultur Närmiljö Nätverk Familj Förskola Barnet Hur? Anamnes, levnadshistoria Föräldrabeskrivning Föräldra-oro? Observation i möte med barn och familj Samspel Info från förskolan Barnet över tid 7
8 Barn med svårigheter i socialt relaterande och kommunikation Flackhet i kontakt, avsaknad av kontakt, bristande ömsesidighet och turtagning i samspel, över- eller underkänslighet för stimuli Finns fog för att fundera vidare Joint attention - Förmågan att samordna uppmärksamheten med en annan människa, i relation till ett objekt eller en händelse 1. Förmågan att känna igen ansikten, hålla kvar ögonkontakt, barnet har en förkärlek för det mänskliga ansiktet och sociala ljud 2. Ca 6 månader följa annans blick. Snabba växlingar mellan förälderns (eller annans) ögon och objektet som han/hon tittar på. 3. Ca 9 månader imperativ pekning (uppmanande) 4. Ca 12 månader deklarativ pekning (informerande) Delad uppmärksamhet viktig komponent för språkutveckling Initierad delad uppmärksamhet eller Besvarande delad uppmärksamhet Barn med svårigheter i socialt relaterande uppvisar färre av båda Tecken som kan identifieras tidigt Kan ej förklaras av intellektuell funktionsnedsättning 8
9 Svårigheter i socialt relaterande - i lek och samspel Få leenden, endast kortvarig ögonkontakt, lystrar inte till sitt namn Nappar inte på annans initiativ Checkar inte av Är du med mig? ; Jag vill ha den ; Ser du vad jag ser? Koordinerar inte gester, läten/ord och blick Svarar inte an på andras gester Ska jag hjälpa dig? ; Vill du ha den? Frånvaro av låtsaslek (3-åringen har symboliserande förmåga) Involverar inte andra Från ca 4 år, svårighet att mentalisera, dra slutsatser som andras känslotillstånd, intentioner, perspektiv Barn som är uppe i varv Regleringssvårigheter, mat- och sömnproblem 3-4-åringen, svårighet att bibehålla fokus och koncentration, utagerande beteenden, påfallande hög aktivitetsnivå Sondera kring: Vardagslivet högt tempo? Stress? Oro? Stimulans när finns tid för återhämtning? Balans Samspel när finns tid för att vara tillsammans? hur är tiden tillsammans? 9
10 Barn som är uppe i varv och/eller tappar fokus Impulsivitet - Svårt att sitta still I högvarv Svårt att koncentrera sig och hålla fokus, ouppmärksam Stresskänslig Svårt att komma igång och bli klar Drar på sig irritation Snabba humörsvängningar och konflikter Insomningsproblem Diagnos? Välgrundad misstanke Svårigheter över tid Framträdande över flera situationer och förorsaka betydande svårigheter Oförenlig med utvecklingsnivå Hjälp barnet och familjen där de är här och nu Familjens och förskolans resurser? Vad kan göras på BVC? Utöka erbjudande om besök följa barnet över tid, på lite närmre håll Dialog med förskolan, inhämta förskolepersonalens bild Sondera kring föräldrarnas ev oro Avlasta stress och oro genom samtal Förväntad vs faktisk förmåga Anpassningar utifrån barnets förmåga just nu Problem, utifrån vems perspektiv? Barnets behov vs vardagens krav Vad händer om vi avvaktar? Risk? Remittera vidare till MBHV-psykologer, BUP, Spädbarnsteam Efterfråga handledning! 10
3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merMentalisering och smärta
Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs mertar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merBARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE
BARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE Johanna Månsson & Malena Åsard Leg. psykologer Mödra- och Barnhälsovården i Lund & Malmö På agendan Det nyfödda barnet
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån
Läs merESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014
ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merVätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg och förskola Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merVälkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merBHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merMadeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merLivskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Läs merA. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt
Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Läs merVad innebär det att vara koncentrerad?
Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt
Läs merHissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).
Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merIllustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merSamspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning
Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merInspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer
Inspirationsdag Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete 2018 10 31 Dalarna Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merKonsultation med förskola
Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter
Läs merVätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg, förskola Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merDet goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merTidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merGrundläggande färdigheter
Grundläggande färdigheter Lite läsning inför förskoleteamets kurs Utveckling och lärande i förskolan Lars Löwenborg 1 De grundläggande färdigheterna Mycket krävs för att förskolan ska bli den optimala
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merLisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
Läs merBARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merFÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merLikabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Lunnen 2014-2015 Förskolan Lunnens vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat
Läs merRätten att uttrycka sig fritt
Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merRelationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn
Relationsarbete Vertikala relationer vuxna Horisontala relationer barn Några begrepp Diskriminering Kränkning Mobbning Trakasserier Likabehandlingsplan Främja barns lika rättigheter Motverka all form av
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merTill åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från
Läs merÅrlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Läs merMÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN
DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merUppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen
Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen
Läs merManual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHVsjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merRelationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang
Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Edabacken Planen gäller under perioden 15-08-01--16-08-01 Vår vision: På vår förskola skall varje barn möta trygga förebilder. Öppenhet, respekt,
Läs merNär föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud Den 14 november, 2018, Eskilstuna Christine Eriksson-Mattsson Agnetha Hammerin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf
Läs merLikabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken
2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Läs merSolgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Förskolechef Erja Svensson Vår vision:
Läs merEXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
Läs mer