Vad innebär det att vara koncentrerad?
|
|
- Lovisa Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt många intryck att man inte kan ta in allt. I varje ögonblick måste man välja ut vissa aspekter för att kunna förstå vad man är med om. Vissa intryck är användbara och viktiga för människan att reagera på medan andra är irrelevanta och man blir splittrad om de får styra ens handlande. Koncentrationsförmåga är en mental process där man värderar och sorterar vilka intryck som får tränga in respektive stängas ute. Att t ex koncentrera sig på en uppgift betyder att man kan: - rikta sin perception, sina tankar, sina känslor mot uppgiften - utesluta ovidkommande (i sammanhanget oviktiga) stimuli - komma igång med, hålla fast vid och avsluta uppgiften (Kadesjö, Barn med koncentrationssvårigheter). För att ett barn ska vara koncentrerat måste det ske ett möte mellan barnets yttre verklighet och inre liv. Det viktigaste är dock att det finns en känslomässig och betydande överenskommelse mellan intrycken från omvärlden och barnets egna förutsättningar, både utvecklingsmässigt och känslomässigt. Vilka intryck barnet tillåter att tränga in eller stänger ute bestäms av flera element, varav de viktigaste är följande: - Barnets tidigare erfarenheter, kunskap och intellektuella nivå. - Barnets känsloliv, dvs. vilka emotionella reaktioner som intrycken från omvärlden väcker hos barnet. - Barnets motivation till att vilja närma sig den konkreta uppgiften. (Kadesjö, Barn med koncentrationssvårigheter) Det är inte svårt att se om ett barn är koncentrerat. Om aktiviteten motsvarar barnets sätt att arbeta med verkligheten, dess erfarenheter, kunskap och intellektuella nivå visar det med sin kroppshållning och sitt sätt att röra sig. Att dess psykiska och intellektuella energi är inriktad på uppgiften. Om en uppgift är lockande och intressant är det lättare för ett barn att koncentrera sig. Men uppgifter som påminner om tidigare motgångar och ger associationer till obehagliga erfarenheter kan få barnet att undvika att engagera sig i uppgiften. Barn uppfattas kanske som okoncentrerade om det i en inlärningssituation inte finns någon överenskommelse mellan barnets motivation och den vuxnes syften. Men i själva verket kan barnet vara koncentrerat på andra sidor av denna situation, t ex på de andra barnen, andra ljud, på att inte misslyckas osv. Typiska problem hos barn med koncentrationssvårigheter Gruppaktiviteter som kräver uppmärksamhet, samspel och förmåga att hålla sig till regler fungerar dåligt. Deras uppmärksamhet pendlar från det ena till det andra. De har svårt att få ordning på det som de skall göra. De håller inte reda på de saker de behöver, utan tappar tråden och verkar ofta lätt förvirrade.
2 De har det svårt att få ett begripligt sammanhang i vad de är med om, svårt att förstå vad situationen innebär och svårt att lära sig saker. De upplever sig ofta som utlämnade till händelseförlopp som de inte kan påverka. De hamnar ofta i konflikter med andra barn och förstår inte varför de andra blir arga på dem. En del av dessa barn söker stimuli. Detta gör de för att aktivera sitt centrala nervsystem som fungerar långsamt. De är som radarskärmar som ständigt söker signaler från omgivningen och när de inte hittar några sådana skapar de nya intryck genom att t ex röra sig eller prata. De verkar inte höra tillsägelser och håller sig inte till de regler som man kommit överens om, vilket gör att det är svårt att lita på dem. De lyder inte, verkar inte höra vad man säger till dem, sätter upp sina egna regler, förstår inte att de går över gränsen och får hela tiden egna idéer om vad som ska göras i leken. Det finns en del barn som har svårt att komma igång med lek eller skolarbetet och måste puffas på för att få något gjort. De undviker och avvisar till en början allt nytt; nya människor, ny mat, nya rutiner osv., särskilt om man tvingar dem. De kallas ofta för dagdrömmare. Barn med koncentrationssvårigheter har svårt att utveckla och behålla nära och ömsesidiga kamratrelationer. Detta beror på att en kamratrelation förutsätter först och främst att båda parter kan ge (det gäller i känslor, förmåner, uppmärksamhet och ansvar) och ta i relationen. Kamratrelationen kräver att man måste kunna förstå vad en social situation ställer för krav och anpassa sitt beteende efter det. Men ett barn med koncentrationssvårigheter har varken tålamod eller förmåga att kunna tolka vad som är viktigt eller vad som pågår i en situation där många barn är samlade. För att bli vän med någon måste man acceptera att det tar tid att bygga upp en kamratrelation. Barn med koncentrationssvårigheter är otåliga har svårt att försiktigt närma sig andra barn. Deras intensiva önskan att få en vän får barnet att uppvakta kamraten på ett sätt som upplevs av den andra som påträngande. (Kadesjö, Barn med koncentrationssvårigheter, 2002) Inom senare forskning utgår man från att utvecklingen om rolltagande sker i samspel med andra barn och vuxna. T ex när barn leker rolleken kan konflikter uppstå men de måste lära sig integrera sina egna uppfattningar med andras för att leken ska kunna fortsätta (Evenshaug & Hallen, 2001). Passiva barn med koncentrationssvårigheter När man diskuterar barn med koncentrationssvårigheter tänker de flesta av oss i första hand på dem som är överdrivet aktiva. Men det är också viktigt (angeläget) att uppmärksamma de passiva och motoriskt stillsamma barnen. De är inte lika krävande för de vuxna i sin omgivning men även de behöver extra stöd och förståelse för att utvecklas. Olika typer av koncentrationssvårigheter Som pedagog är det vanligt att man säger att ett barn har koncentrationssvårigheter, vilket är en vanlig formulering för att benämna olika beteenden. Just därför är det viktigt att analysera vad man egentligen menar med det eftersom begreppet inrymmer ett brett spektrum av beteenden. Man brukar säga att det finns primära (1) och sekundära (2) koncentrationssvårigheter.
3 1. Vissa barn har svårigheter i de flesta situationer som de befinner sig i, vilket skapar stora och bestående koncentrationssvårigheter i barnets vardag. Men i dessa fall berörs även föräldrar, förskollärare, fritidspedagoger och lärare. De typiska problem som barn med primära koncentrationssvårigheter brukar ha är följande: - uppmärksamhetsstörning - impulsivitet - svårigheter med att finna lämplig aktivitetsnivå - svårigheter med att uppfatta och följa instruktioner och regler. Det är inte ovanligt att ett barn med primära koncentrationssvårigheter har en psykosocialt påfrestande uppväxtsituation. Även om det inte är förhållandena i uppväxtmiljön som är orsaken till koncentrationssvårigheterna kan de ha en avgörande betydelse för hur svår problematiken är. 2. I andra fall kan koncentrationssvårigheterna vara en följd av eller en reaktion på förhållanden i barnets miljö, t.ex. brister eller stressfaktorer i barnets uppväxt. Om man skulle avlägsna dessa, skulle barnet inte längre ha några specifika svårigheter. Dessa kallas för sekundära koncentrationssvårigheter eller situationsbundna koncentrationssvårigheter. Lässvårigheter och koncentrationssvårigheter Har ett barn stora koncentrationssvårigheter av något slag påverkas förstås barnets förmåga att lära sig sådant som kräver ansträngning och koncentration. Om ett barn inte orkar vara uppmärksamt på en sådan arbetsuppgift mer än den korta stund då läraren lyckas fånga barnets intresse får det förstås svårt att lära sig läsa. Om det sedan är så att de flesta andra i gruppen går snabbt framåt i sin inlärning och detta barn inte hänger med när uppgifterna efterhand blir svårare och kräver mer av koncentration och ansträngning, kan onda cirklar uppstå. Barnets nätverk Alla situationer i hem, skola och närmiljö där barnet befinner sig i direkt samspel med människor eller saker omfattar mikrosystemet. Det som utspelar sig mellan mikrosystemen är viktigare för ett barns utveckling än det som försiggår i dem, vilket man vet från nätverksforskning. Barnet är en del av mikrosystemet och det är där som han/hon gör sina erfarenheter och skapar sin verklighet. I ett bra nätverk är det viktigt med bra förbindelser med olika mikrosystem. Relationer mellan flera mikrosystem omfattar mesosystemet. Det är relationer mellan familjen och andra personer i barnets närmiljö som detta system består av. Exosystemet omfattar olika sociala strukturer som indirekt påverkar barnets utveckling. T ex samspelet inom familjen och familjens samspel med den närmiljö som påverkar barnets utveckling. Makrosystemet omfattar normer, värderingar, traditioner, politik osv. Bronfenbrenner har genom en rad undersökningar visat hur faktorer på alla nivåer påverkar och påverkas av samspelet inom familjen (Evenshaug & Hallen, 2001). Barnets utveckling är beroende av föräldrarnas roll som förmedlare av påverkan från större system som nätverk, grannar, skola, arbetsplatsen, andra myndigheter. När familjen som system får möjligheter att fungera i en relativt stöttande miljö, kan den ta till vara de
4 grundläggande utvecklingsbehoven hos sina medlemmar (Klefbeck & Ogden, Barn och nätverk) Barnets individuella utveckling hänger nära samman med familjens utveckling i den s.k. familjecykeln. För att förstå utvecklingspsykologi i ett samspelsperspektiv bör man alltså ha kunskap om familjecykelns normala biologiska och psykosociala förlopp. Varje familj upplever en rad förändringar under sin utvecklingscykel. Detta sker både i biologisk och i psykosocial bemärkelse, t ex genom födslar, dödsfall, skolstart, flytt osv. Vid liknande händelser sätts samspelet mellan familjemedlemmarna ibland på svåra prov på grund av att många stressfaktorer kan samlas inom en kort tidsperiod (Liljegren, 2000). Vardagens påfrestningar är så stora att dessa påverkar deras beteende och utveckling. Många barn tvingas under sin dag att växla mellan aktiviteter på ett sätt som motverkar lusten och möjligheten till fördjupning. Man ändrar rutiner utan att fråga sig vad det kan betyda för barnen i gruppen. I dagens värld utsätts barn och ungdomar för en massa intryck och det händer saker runt omkring dem nästan hela tiden; under sin dag i förskolan eller skolan möter de massor av människor, utgör en del i flera grupper, erfar omväxlande händelser i olika miljöer. Men allt detta har inte bara positiva konsekvenser utan detta bombande med intryck medför att de tidigt får ta del av händelser i en orolig värld genom t.ex. otäcka tv-bilder och tillspetsade rubriker i tidningar. Om man som vuxen är otydlig i sin styrning och i den struktur som man erbjuder barnen utlämnar man många barn till att bli splittrade. Barn och ungdomar har idag möjlighet att pröva på och delta i en mängd olika aktiviteter och man kan lätt få det intrycket av att barn ges möjligheter till utveckling och framgång bara de tar tillvara på utbudet. Dock klarar inte alla det och det finns risk för att en ny ojämlikhet dyker upp: mellan de som kan utnyttja allt detta och de som inte kan det. Det finns barn och ungdomar som känner att de själva inte kan påverka sin egen livssituation och då är risken stor att de blir osäkra individer med många skol- och kamratmisslyckanden som söker efter något som kan ge tillvaron en mening. Idag är vardagens påfrestningar så stora att de tenderar att framkalla koncentrationssvårigheter hos fler barn än de som man arbetar med. Inriktning av stöd till barn med koncentrationssvårigheter Det är många förväntningar som riktas mot ett barn i varje vardagssituation. Om förväntningarna inte överensstämmer med barnets förmåga anses det vara ett problem. Om man har en målsättning med olika insatser för ett barn med stora koncentrationssvårigheter bör detta minska konflikten mellan vad omgivningen förväntar sig och vad barnet faktiskt förmår. Detta kan ske genom att antingen anpassa kraven, anpassa miljön eller genom att hjälpa barnet utveckla sina färdigheter. Det viktigaste i bemötandet av ett barn med primära koncentrationssvårigheter är att rätta sina krav till vad barnet förmår genom att förstå dess hinder. Förändringar i miljön kan dessutom göra det lättare för barnet att klara det som omgivningen väntar sig av dem. Man minskar också konflikten mellan omgivningens förväntningar och barnets förmåga om barnet får hjälp att utveckla sina färdigheter inom viktiga områden såsom språk, inlärningsförmåga, motorik, uppmärksamhetsförmåga och sociala färdigheter.
5 Det är viktigt att förhindra negativa följder. Trots olika insatser kommer barn med stora koncentrationssvårigheter alltid att ha svårt med saker, vilket får negativa följder för självförtroendet. Därför är det viktigt att man hela tiden söker nya vägar för att stärka deras självförtroende. Det är också viktigt att bygga en helhetssyn på barnets utveckling. Genom detta kan man se hur de olika utvecklingsområdena det motoriska, kognitiva, emotionella och sociala hänger samman och bildar en helhet där de olika delarna är beroende av varandra. Helheten kan inte bildas utan delarna, men det är inte självklart att de delar som man identifierar tillsammans bildar en helhet. Ett barn har rätt att uppfattas och bemötas som en kännande, tänkande individ med egna upplevelser av vad det är med om. Barnet behöver mötas av uppmuntran för att han/hon skall få en chans att utveckla ett gott självförtroende och för att dess fina sidor skall komma till sin rätt. Man måste förstå barnets speciella svårigheter för att kunna berömma och uppmuntra istället för att tjata och kritisera samt veta vad barnet klarar av. Barn med stora koncentrationssvårigheter har svårt att skapa struktur i sin kaotiska värld. De behöver hjälp med att organisera och skapa sammanhang i sin tillvaro och att forma en sammanhållen verklighet av vardagens många intryck som det förstår och upplever sig kunna påverka. Man ska vara så tydligt som möjligt för att visa vad det är som gäller. Vad kan vi vuxna göra för att hjälpa barn som har koncentrationssvårigheter? Varken tjat, varningar eller bestraffning har någon större effekt. Det är inte nyttigt att bli irriterad eller arg på barnet. Om man istället förstår och inser det som ligger bakom ett beteende eller speciellt handlingsmönster och inser att det inte handlar om ovilja eller olydnad hos barnet brukar det vara lättare att bemöta situationen. Man kan förhindra en del av misslyckandena om man ser ett mönster i svåra situationer och kan ana när de kommer att uppstå. Som vuxen måste man utgå från barnets förmåga när man tar ställning till vad man tycker att barnet skall klara av. Vid långa förklaringar, prat-pedagogik, stänger dessa barn successivt av sin uppmärksamhet Text & bild: Sabiha Otlu lärare 4-9 Källförteckning Kadesjö B. (2002) Barn med koncentrationssvårigheter Evenshaug & Hallen, (2001) Barn- och ungdomspsykologi Klefbeck & Ogden, (2001) Barn och nätverk Liljegren B. (2000) Elever i svårigheter
ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Frågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Motivering till språkträning
Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets
Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Självständigt arbete på grundnivå del 1
Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011
Pedagogisk beskrivning skolbarn
Pedagogisk beskrivning skolbarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Datum: Till berörda pedagoger i skolan Beskriv eleven utifrån aspekterna nedan. Det som är angivet inom
Hur lärare erfar koncentrationssvårigheter bland elever
Hur lärare erfar koncentrationssvårigheter bland elever Anna Nyström LAU390 Handledare: Anita Franke Examinator: Clas Olander Rapportnummer: HT10-2611-208 Abstract 1 Examensarbete inom lärarutbildningen
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD
Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn
Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem
Malmö stad Limhamn-Bunkeflo sdf Klagshamns rektorsområde Välkommen till Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem verksamhetsplan förskoleklass Vision för Klagshamns rektorsområde På vårt rektorsområde
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
Vår gemensamma värdegrund.
Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Lika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
GRUPPER OCH REGLER. Scen 1
Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2
2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström
Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström Att organisera för lek och fantasi Vem är jag och varför vet jag det jag gör? 2 Att organisera för lek och fantasi outveckla en pedagogisk miljö som
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Lidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete
Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Likabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Checklista - vanliga stressorer
Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala
Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde
2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
En föräldramanual om läxläsning
En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Opalens måldokument 2010/2011
Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan
BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt
Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som
PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Neuropsykiatriska funktionshinder
Neuropsykiatriska funktionshinder Avledbarhet Föreställningsförmåga Motorisk kontroll Social interaktion Perception Kommunikation Uppmärksamhet Impulsivitet Hyperaktivitet ICF s 11 färdigheter Etik och
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
En likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Habiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2017 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Livskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse
BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år
Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
TORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17
Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,
Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet
KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att
1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7
KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Förskolan Akvarellen
Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan
Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46