FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Transkript

1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet Tytti Solantaus 2014

2 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte och samtalets förlopp för alla deltagare (Första samtalet/delen, andra samtalet/delen och rådslaget) 2. Om ungdomen inte deltar i samtalet skall loggboken som utarbetats för samtal mellan föräldern och läraren användas (bilaga 4). 3. Centrala begrepp Styrka betyder i ett FBT- samtal något som fungerar som vanligt i vardagen trots att det finns svårigheter. Då man funderar på hur en viss vardaglig rutin fungerar innebär svaret "helt ok, inget särskilt" en styrka som skall uppmärksammas. En förmåga att intressera sig för och njuta av små och stora saker är också en styrka. Sårbarhet avser något som redan nu är ett till eller som kan leda till problem senare om inget görs åt saken. Plan för handling avser en överenskommelse om konkreta handlingar. Man funderar på hur man kan stöda de styrkor som identifierats i vardagen och vilka handlingar man vidtar gäl- lande eventuella sårbarheter. 4. Uppmärksamhet på eventuella förändringar. I hemmet, i skolan och i ungdomens fritids- miljö kan det hända saker som tynger ungdomen och som syns i dess välbefinnande. Syftet med samtalet är att upptäcka sådana situationer och att handla på basen av dem. 5. Möjlighet och rätt till olika perspektiv. Synpunkter och erfarenheter hos föräldrar och lä- raren kan avvika mycket från varandra. Det handlar inte om rätt och fel, utan om att var och en har sitt eget perspektiv, sin egen upplevelse. Barn och ungdomar är också olika i hemmet och i skolan eftersom utvecklings- miljöer är väldigt olika. Grunden för goda och konstruktiva samtal är respekten för den andras och varandras uppfattningar och perspek- tiv. 6. Ett FBT- rådslag ordnas då det under FBT- samtalet kommer fram ett behov av utomstående stöd i hemmet eller i skolan. Även ett elevvårdsmöte kan ordnas som ett rådslag. Till rådslaget bjuder man in personer som kan erbjuda konkret stöd till ungdomen, familjen eller läraren. Vid behov kan även medlemmar från familjens eget nätverk bjudas in.

3 2 Diskussion om ungdomens, familjen och skolmiljön 1. Att bli bekant, att komma igång Hur skulle ni beskriva er familj? En hurudan familj är ni? Vårdnadshavarna/Ungdomen Hur skulle ni beskriva skolan och klassen som ungdomen går i? Hurudan är skolan och klas- sen med tanke på denna ungdom? Ungdomen/Läraren 2. Hur skulle du beskriva dig själv/ni beskriva ungdomen? Hurudan är du/ungdomen hemma, i skolan, på fritidsintressen och tillsammans med kompisar? 3. Vad njuter och gläds du av/ungdomen av hemma och i skolan? 4. Hurudan är du till ditt humör och din sinnesstämning/är ungdomen till sitt humör och sin sinnesstämning? Styrka: Ungdomen är i regel positivt och uttrycker sina känslor på ett mångsidigt sätt. Sårbarhet: Känslor av nedstämdhet, ängslighet, rädsla, irritation eller ilska dominerar. Ungdomen uttrycker inte alls sina känslor eller ger uttryck åt dem endast i begränsad utsträckning 5. Hur fungerar och beter du dig/ungdomen sig hemma och i skolan? Styrkor utgörs av att ungdomen har en förmåga till positiv samvaro och interaktion med såväl vuxna som jämnåriga, att ungdomen intresserar sig för nya saker, njuter av gemensamma aktiviteter, har en förmåga att bekanta sig med olika människor, kan stå på sig på ett konstruktivt sätt och kan reda ut och försonas efter en konflikt o.s.v. Sårbarheter utgörs av att ungdomen drar sig undan samvaro, har svårt att stå på sig och säga "nej" även om det så vill, råkar ständigt i konflikter, får raseriutbrott o.s.v.

4 3 6. Hur fungerar vardagsrutinerna och -sysslorna hemma? Ungdomen/Vårdnadshavarna Måltider Styrka Sårbarhet Sömn Styrka Sårbarhet Att gå till och att komma hem från skolan Styrka Sårbarhet TV, dator och spel Styrka Sårbarhet Fritid, fritidsintressen Styrka Sårbarhet Läxor Styrka Sårbarhet 7. Hur fungerar rutinerna under skoldagen? Ungdomen/Läraren Att komma till skolan, att gå hem från skolan Styrka Sårbarhet Lektioner Styrka Sårbarhet Måltider Styrka Sårbarhet Raster Styrka Sårbarhet Funktion i en grupp Styrka Sårbarhet Frånvaro och förseningar Styrka Sårbarhet 8. Hur går inlärningen? 9. Trivs du/ungdomen i skolan? Vad tycker du/ungdomen särskilt om i skolan? Hur märks det? 10. Hur fungerar samvaron med klasskamrater och andra jämnåriga? Styrka: Ungdomen har vänner och är delaktig i olika aktiviteter, upplever sig höra till en kamratkrets, är omtyckt o.s.v. Sårbarhet: Ungdomen har blivit ensam, upplever sig inte hör hemma någonstans, råkar ständigt i konflikter, mobbar och/eller är mobbad o.s.v..

5 11. Har du/ungdomen någon fritidssysselsättning, är du/ungdomen intresserad av något speciellt? 12. Finns det en lärare eller någon annan vuxen i skolan som du/ungdomen kan vända sig till om han eller hon så önskar? Hur är det inom fritidsverksamheten eller någon annanstans (t.ex. en släkting, en förälder till en vän o.s.v.) 13. Finns det någonting sådant i skolan som återspeglar sig på dig/ungdomen i form av t.ex. rastlöshet eller nedstämdhet? Detta kan t.ex. vara mobbning, ständigt nya vikarier, lä- rarens insjuknande, rastlöshet i klassen, avsaknad av lugnare klassutrymme o.s.v. 14. Hur lätt och i vilka situationer uppstår det konflikter hemma, i skolan eller i umgänge med vänner? Vad händer i dessa situationer? Hur agerar envar? Samtala också om ifall någon under konflikterna tappat tålamodet, sagt elaka saker eller blivit hårdhänt. Styrka: Konflikter förekommer, men man reder ut dem och kan försonas efter dem. Sårbarhet: Konflikter uppstår ofta, de präglar samvaron, det är svårt eller omöjligt att göra upp efter sådana, fysisk eller psykiskt våld hänför sig till konflikterna (sårande ord, skäll o.s.v.) 15. Finns det ytterligare något som ungdomen, vårdnadshavarna eller läraren önskar ta till tals, något som kunde ha betydelse för ungdomens skolgång och för samspelet mellan ungdomen och vårdnadshavarna/läraren? 4

6 16. Har ni varit oroliga för ungdomen? Har ni sökt och fått hjälp? Varifrån? Vad säger du själv? Har du varit orolig för något? Styrka: Ingen särskild oro finns eller har funnits, alternativ har man sökt och fått hjälp (inget behov av extra stöd). Sårbarhet: Någon har bekymmer, man har sökt men inte fått hjälp eller så har man inte tagit itu med problemet inte 17. Har du/ungdomen ett socialt nätverk? Nätverket kan vid behov byggas upp och förstärkas genom ett FBT- rådslag. 18. Hemmets och skolans mål för fostran. Hurdana egenskaper upplevs som viktiga mål för fostran i hemmet och i skolan? Dessa kan utgöras av empati, god självkänsla, kreativi- tet, självständighet, ansvarskänsla, respekt av andra människor och fysisk integritet o.s.v. Hemmets och skolans mål kan vara olika, t.ex. understryks färdigheter i att fungera i en grupp i skolan. Styrka: Målen är liknande eller så kompletterar de varandra. Sårbarhet: Målen står i strid med varandra. 19. Hur lätt eller svårt är det för dig/för er att samtala om utmaningar och problem som finns i hemmet, hos ungdomen och i skolan? 20. Hur fungerar samarbetet mellan hem och skola i sin helhet? Har ni önskemål för framtiden? 21. Gör ett sammandrag av de styrkor och sårbarheter som framkommit under samtalet. Planera tillsammans en handlingsplan (följande sida). Återkom sedan till denna sida och fråga Hur kändes detta samtal? Det är möjligt att föra ett nytt samtal efter en tid om det så önskas och framför allt, om det i familjens eller ungdomens liv, eller i skolan, sker förändringar som på ett eller annat sätt kan äventyra ungdomens välbefinnande. 5

7 6 Plan för handling Ungdomens namn: Datum: Närvarande: En överenskommelse om hur man stöder följande styrkor: I hemmet: I skolan: Gällande sårbarheter kommer man överens om följande handlingar: I hemmet: I skolan: