BARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE

Transkript

1 BARNS UTVECKLING 0-4 ÅR TEMADAG: UPPFÖLJNING AV UTVECKLING, BARNHÄLSOVÅRDEN I SKÅNE Johanna Månsson & Malena Åsard Leg. psykologer Mödra- och Barnhälsovården i Lund & Malmö På agendan Det nyfödda barnet Temperament Kognitiv utveckling Anknytning trygga relationer Barnets förmåga och behov av att dela sina upplevelser med andra Känslomässig utveckling Självutveckling 1

2 Det nyfödda barnet Spädbarnet föds med förmågor och förutsättningar att möta sin omvärld Aktivt från början med att ta in sin omvärld Hjärnan är programmerad att söka kontakt Kan kommunicera med sin omvärld och se till att få sina behov tillfredsställda De tre första månaderna en utvecklingsmässig omställning Från livet i livmodern till livet utanför en anpassningsprocess Kapaciteten att reglera Fysiologiska, autonoma system: Stabilisera hjärtslag, andning, temperatur Motorik: Reflexer, tonus, motorisk aktivitet och ökad avsiktlighet Beteende: Reglering av sömn och vakenhet utveckla robusta sömn- och vakenhetsmönster, hantera stress (suga eller kommunicera behov till omvärlden), Hörsel Det nyfödda barnet - Redo att ta in sin omvärld Vrider på huvudet efter ljudkälla Uppfattar variationer av ljud men behöver erfarenhet för att lära sig vad de betyder Särskiljer moderns röst från andras Föredrar komplexa ljud, t ex människoröster och sociala ljud Syn - Det minst utvecklade sinnet vid födelsen Barnet behöver erfarenheter för att uppnå optimal synförmåga Dålig synskärpa - Uppfattar skarpa kontraster och stora rörelser Hör i eko och dubbel-seende p g a ej tillräcklig samordning mellan hjärnhalvorna Omvärlden anpassar sig! Tydlig preferens för ansikten Nyfödda intresserar sig främst för ansiktets konturer och kontraster Efter hand alltmer intresserad av ansiktets centrala delar (ögon, näsa, mun) Preferens för de ansikten de exponerats mest för Tvillingar 2

3 Grader av vakenhet och sömn Sömn 1. Djupsömn regelbunden andning, ingen spontan kroppsaktivitet, startles 2. Lättsömn/aktiv lättsömn/rem-sömn - oregelbunden andning, ögonen slutna men rör sig, grimaserar. Ca 50% av sömnen är REM. Viktigt för tillväxt i CNS. Vakenhet 3. Dåsighet Varierande aktivitetsgrad. Öppna ögon, men frånvarande blick. Mjuka och fördröjda kroppsrörelser. På väg mot sömn eller vakenhet. 4. Vaken inaktivitet Redo för samspel! Öppna ögon, uppmärksam blick, klarvaken, fokuserar på olika stimulus, regelbunden andning och mjuka rörelser. 5. Aktiv vakenhet Viss oro, gnäll, kinkig, oregelbunden andning. 6. Skrik eller gråt Hög motorisk aktivitet, spänd kropp, kan vara svårt att bryta igenom skrik och få kontakt. Den viktiga gråten Gråt/skrik det första sättet att kommunicera på. Omvärldens respons man står inte ut! Efter graviditeten hjärnan fortfarande inte tillräckligt utvecklad för att barnet ska kunna klara sig på egen hand. Men! tillräckligt utvecklad för att kunna aktivera andra människor som kan hjälpa det att överleva. 3

4 En liten person redan från början! Från födelsen har barnet sitt särpräglade sätt att möta världen. Biologiskt grundade olikheter mellan individer = Temperament Temperament = personlighetens biologiska bas Hur barnet beter sig (istället för varför) Temperament Personlighet Miljö Temperament forts. Dimensioner, snarare än kategorier Domineras av positiva eller negativa känslor Aktivitet och tempo Blygsel, avvaktande förhållningssätt Sociabilitet Nyfikenhet på nya saker Anpassningsbarhet Reaktivitet hur starkt och snabbt barnet reagerar på olika stimuli Det nyfödda barnets förmåga att skydda sin sömn genom att vänja sig vid utifrån kommande ljud el ljus. Hur barnet tolkar vissa erfarenheter, intryck och stimuli Stabila drag? 4

5 Kognition vad är det? En uppsättning mentala förmågor som är involverade i nästan allt en människa gör. Mekanismer för hur vi uppfattar omvärlden, vad vi lär oss och kommer ihåg, hur vi löser problem och vad vi observerar och uppmärksammar. Biologisk, neurologisk mognad Kognitiv utveckling Personliga erfarenheter Barnet är motiverat att utforska sin omvärld Barnet behöver vuxnas stöd för att kunna utforska efterhand tar sig barnet iväg själv Kognition 0-2 år domineras av sinnesupplevelser, yttre handlingar, HÄR och NU Kognitiv utveckling första levnadsåret De medfödda reflexerna dominerar. Inget målinriktat beteende. Slumpmässiga beteenden övergår i alltmer organiserade handlingar. Handlingarna i första hand riktade mot den egna kroppen. De första vanorna inträder. Barnet upprepar handlingar som leder till önskat mål, t ex gripa efter, förflytta sig. Handlingarna är riktade mot omvärlden. Intresse för handlingars verkningar Tydligt målinriktat beteende. Barnet kan kombinera handlingar för att uppnå mål. Dra fram stol Kliva upp Sträcka sig efter Enkla imitationer. Barnet kan dra slutsatser om något som ska ske, t ex förälder klär på sig jacka förälder ska gå. Barnet förstår att saker finns kvar även om de inte synd 5

6 Kognitiv utveckling andra levnadsåret Upprepa beteenden med variation - utforskar olika strategier för att uppnå samma mål. Förståelse för orsak verkan. Bättre problemlösare, t ex använda verktyg för att uppnå mål Barnet kan imitera andras beteende, t ex bygga torn av klossar, göra grimaser och ritövningar. Imitera efter avsikt Inte bara föräldrar! 1 ½ till 2 år Tydligt att barnet börjat forma inre, mentala bilder av sin omvärld Av objekt, personer eller händelser Koncept eller kategorier, då liknande objekt grupperas ihop Färre trial-and-error Nå en lösning på ett problem inne i huvudet = tecken på mentala bilder! Förskjuten imitation Låtsas-lek Ur föräldraperspektiv: Möjliggör utforskande med åldersanpassad stöttning Barnet behöver göra erfarenheter på egen hand! Kladdandets underbara konst Ner på golvet! Hemmet och den absoluta närmiljön räcker! 6

7 Kognitiv utveckling > 2år Ökande frigörelse från den omedelbara situationen Ökad minnesförmåga Men! Tänkandet präglas av situationen, vad barnet ser här och nu. Svårt att gå tillbaka i handlingsförlopp Svårt att förutse konsekvenser Konkret tänkande Egocentrism svårt att anta andras perspektiv Nyfikenhet och strävan efter trygghet två livsviktiga drivkrafter 7

8 Anknytning specifika, känslomässiga band till bestämda personer Anknytning är ett känslomässigt band och så småningom - en inre bild av detta band. Bandet är varaktigt Riktas mot en eller flera individ/er som inte är utbytbar/a Ofrivillig separation från personen man är anknuten till leder till obehag Fysisk närhet lindrar obehaget (ffa spädbarnsåren) Under första halvåret utvecklingsuppgift att känna igen sina vårdare, de viktigaste personerna i sin omgivning Under andra halvåret - utvecklingsuppgift att visa att de knutit an till sina vårdare och på sikt till flera andra personer Att utveckla anknytning är en process Hur utvecklas anknytning mellan förälder och barn? 3 faser i spädbarnsåldern + 1 fas i förskoleåldern Fas 1. Signaler riktas inte mot specifik person (från födelse till 8-12 veckor) Babyn vet ännu inte vem/vilka som blir hans/hennes anknytningsperson er. Reagerar likartat på olika vuxna som har ett kompetent omvårdnadsbeteende. Efter hand inträder en rytm mellan babyn och den/de som tar hand om det mest. 8

9 Anknytningens utveckling forts. Fas 2. Signaler riktas mot en eller ett par specifika personer (från 8-12 veckor till 6-8 månader) Barnet alltmer selektiv i sina kontaktförsök, det räcker inte med vem som helst! Barnet mer aktivt att söka social kontakt Anknytningspersonen får lättare positiv reaktion från barnet Barnet visar tydligt vem/vilka det föredrar Fas 3. Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från 8-9 månader till ca 3 år) Den viktigaste, mest dramatiska fasen... Startar i samband med att barnet själv kan reglera avståndet till anknytningspersonen. Typiskt för åldern: Rädsla för främlingar och ovilja att separera Viktiga komponenter i anknytningen: Utforskande och nyfikenhet drivkraften att förstå hur världen fungerar. Ökad mognad gör att barnet kan öka sitt utforskande. Rädsla reaktioner och beteenden som aktiveras vid upplevt hot eller fara. Anknytningsbeteende Beteenden som underlättar för barnet att skapa närhet till föräldern. Människobarnet använder beteenden utifrån sina förutsättningar! Omvårdnad Beteenden som aktiveras hos föräldern när barnet signalerar rädsla eller oro. Föräldern i beredskap och svarar an på barnets signaler. 9

10 Anknytningen ser till att barnet håller en optimal närhet till en beskyddande vuxen. Optimal = balans mellan utforskande och trygghetssökande Övervaka Hjälpa Glädjas med Välkomna barnet tillbaka Uppmuntra barnets utforskande Skydda Trösta Hjälp att reglera känslor Trygg bas Säker hamn LADDA BATTERIERNA! Inspirerat av Circle of Security. Se t ex Marvin et al. (2006) Changing Toddlers and Preschoolers Attachment Classifications: The Circle of Security Intervention. Journal of Consulting and Clinical Vol. 74, No. 6, Fas 4. En relation byggd på överenskommelse och partnerskap (fr o m ca 3 år) Barnet inser att bandet till anknytningspersonen utgörs av en relation, oberoende av fysisk närhet Upplevd trygghet - Vetskapen om att anknytningspersonen finns där vid behov En överenskommen plan för hur närhet uppnås när den behövs Antalet situationer som orsakar rädsla och oro sjunker Barnet får större möjligheter att ägna sig åt utforskande av omvärlden och andra relationer 10

11 När kommunikationen ser annorlunda ut T ex barn med utvecklingsstörning (grav) och blinda barn Frånvaro av socialt leende Frånvaro av huvudrörelser, följer inte förälder med blicken Diffusa emotionella uttryck och anknytningssignaler Långsam processhastighet gensvaret kommer sent Föräldraupplevelser: Svårt att tolka barnet signaler Föräldern mindre emotionellt tillgänglig Färre situationer när omsorgsbeteende aktiveras Det kan ta tid men det är inte kört! Är alla anknytningsrelationer lika viktiga? Nej, inte alltid. Hierarkiskt ordnade Det handlar inte vem som är bäst det handlar om vana! I kulturer med kollektiv uppfostran utvecklas också specifika anknytningsrelationer 11

12 Biologiska band är inte avgörande Nästan alla barn knyter an till någon Avgörande är: Kontinuitet i kontakten Upplevelsen av den andra som Större och Starkare helst också Snäll och Klok Men Att knyta an till någon behöver inte betyda att relationen är hälsosam Trygg anknytning är en hälsofaktor Att dela upplevelser med någon annan Nyföddhetsperioden Samspel på basal nivå Synkronicitet mellan barn och förälder, den relationella dansen Barnet kan spegla, imitera och avläsa ansiktsuttryck Efterhand alltmer komplexa samspel Delad uppmärksamhet Förälder och barn riktar gemensamt uppmärksamheten mot någonting utanför Delad avsikt, delat mål Barnet vet att föräldern kan förstå vad det vill, att barnet kan styra andra genom gester och ljud. 12

13 Att dela upplevelser med någon annan forts. Delad känsla Föräldern imiterar beteende. Ljud och mimik. Föräldern betonar det underliggande känslomässiga innehållet i handlingen. Känslomässigt bemötande bekräftar barnet - Vi är en del av en relation! Föräldern förmedlar vilka känslor som kan uppmuntras, vilka som bör tonas ned. Inte bara negativa emotioner som regleras ned. Även positiva emotioner regleras upp! Stödjer barnets emotionella reglering Att dela upplevelser med någon annan forts. Känslomässigt stöd i nya, okända situationer Barnet försöker med blicken fånga en känslomässigt betydelsefull person för att få en emotionell signal som kan vägleda om hur det bör bete sig Barn förväntar sig reaktioner i samspel från omgivningen. Respons från omgivningen viktig bekräftelse 13

14 Ur förälderns perspektiv Att dela upplevelsen med sitt barn. Vad behövs? Närhet, tillgänglighet Sensitivitet Reflekterande förmåga: Ork och förmåga att avläsa barnets signaler Att leva sig in i barnets känslomässiga upplevelse Inte låta de egna känslorna ta över situationen, bibehålla positionen som någon större, starkare, klokare och snäll De grundläggande känslorna Universella, d v s utlöses av liknande situationer, över kulturgränser. Grundläggande känslor har ett fast fysiologiskt reaktionsmönster och yttre uttryck/mimik. Evolutionär betydelse. Positiva: Glädje Intresse Neutral: Förvåning Negativa: Ledsnad Rädsla Ilska Avsmak, avsky 14

15 Känslomässig reglering Vad är det? Förmågan att kunna kontrollera känslomässiga upplevelser hos sig själv. Anpassa känslornas intensitet och typ av beteenden och uttryck Spädbarnet har svårt att reglera på egen hand. Behöver hjälp från andra, Neurologisk, kognitiv, språklig mognad och erfarenheter av socialt samspel. Börja kunna röra på sig själv reglera genom att själv söka upp tröst. Vuxna hjälper barnet att hantera intensiva känslor - Successivt klarar barnet detta själv. Äldre barn erövrar förmågan att fördröja känslouttryck. Förståelsen för vad som är socialt lämpligt (förskoleåren) Att kunna sätta ord på känslor, förklara hur det känns, efterfråga stöd Socialisering Det lilla barnets självuppfattning Uppfattningen av att vara en egen, unik individ: Jag är avgränsad (fysiskt) från andra Det är jag som uppfattar världen - det är jag som gör erfarenheterna Jag är kraften bakom mina handlingar Jag är densamma, oavsett omständigheterna Jag i relation till andra Jag har vissa egenskaper, kvaliteter, (på sikt) i jämförelse med andra Mitten av andra levnadsåret: Spegel reflekterar mig! Barnet omtalar sig själv med jag eller namn Den är min! Vid 3-4 års ålder: Berättelsen om mig Självutvecklingen uppstår inte i ett vakuum Samspel med andra är avgörande! 15

16 Självrefererande och självutvärderande känslor Självrefererande känslor uppstår när barnet kan göra en utvärdering av sitt eget beteende i förhållande till en norm; vad man får/inte får göra, vad man ska kunna klara av etc. Den inre normen etableras genom samspel med andra. Skam Om man gjort något galet. Om man misslyckats med något. Uttryck: Sänkt blick, hängande huvud, gömmer ansiktet. En utvecklingsföregångare till skuld, då barnet tillägnat sig moralisk norm. Stolthet Om man gjort något bra. Normen om vad som är bra? Uppfattningen om andras förväntningar blir till barnets egen inre norm. Den händelserika 2-3 årsåldern Språklig utveckling: ord, de första meningarna. Ökat samspel med jämnåriga Snabb motorisk utveckling Självutveckling Självständighet Kan själv! Små konflikter var tredje minut, större konflikter 2-3 ggr/tim Ur föräldraperspektiv Både roligt och krävande Välj striderna Barn behöver motstånd Ilska är inte farligt Tålamod som har en gräns Föräldern har ansvaret Visa att man kan försonas Time out men inte utvisning! 16

17 TACK! 17