Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Transkript

1 Gruppträff 5 Tema: Min kropp & mina gränser Budskap: Min kropp är min, och jag har kroppsliga och sexuella gränser. Syfte: Att uppmärksamma att en individ har både kroppsliga och sexuella gränser, samt att reflektera över vem som sätter gränserna. Grundmaterial: Mappar, pennor, sudd, namnlappar, Hela människanhjulet, blädderblock/whiteboard, Personliga rättigheter. Dagens material: Arbetsblad 5:1, Bra att veta. Till rast: Förfriskningar. Hela människan-hjulet/kroppen. Illustration: Tove Hennix. 33

2 Inledning Hela människan-hjulets tårtbitar kan användas för att belysa att man på hjulets områden har gränser. Till exempel emotionella och intellektuella gränser. Denna gruppträff tar fasta på framförallt de kroppsliga och sexuella gränserna. Det är i synnerhet kring dessa som andras gränsöverskridanden och kränkningar kan leda till stress och trauma. Välkomna till gruppen och presentera dagens tema och påminn om förra veckans tema. Gör valfri namnlek eller namnrunda Läs personliga rättigheter Gå igenom reglerna Inledande diskussion Diskutera i gruppen vem som bestämmer över ens kropp? Vem sätter gränser? samhället? kultur? tabun? religion? media? tidsanda? moral? andra människor? lärare? kamrater? familjemedlemmar? föräldrar? individen själv? Diskutera vidare följande ämnen: Aspekter som ansvar, respekt, skydd och ålder. När har någon ansvar för någon annan? Vad innebär respekt och vad kan bristen på respekt leda till? Vad betyder ett nej, och måste man alltid säga nej för att ha rätt 34

3 till sin egen kropp? Vilka skydd finns i samhället? Vad spelar ålder för roll? Etcetera. Rollfördelning mellan vuxna/föräldrar och barn/tonåringar. Kan beröringar som till exempel klapp, kyss, kram, blickar och annat vara bra, obehagliga och skrämmande upplevelser? Diskutera olika situa tioner som exempel på positiva och negativa upplevelser. Vem får beröra mig, när, hur, var och varför? Kan kroppsliga gränser överträdas på andra sätt än rent fysiskt? Var kan individen få hjälp? Övning Lek Hur nära får någon komma? Deltagarna ställer sig mitt emot varandra på två led med ett par tre meter mellan sig. Deltagarna i det ena ledet närmar sig den som de står mitt emot. Antingen stannar de själva vid sin gräns, eller när den andra personen säger stopp. Gör sedan samma övning men där man närmar sig någon bakifrån och sedan från sidan. Byt sedan roller. Totalt blir det sex omgångar, tre gånger att man närmar sig där man får pröva rollen i rörelse, tre i stillastående positioner. Diskutera Spontana reaktioner, reflektioner och känslor. Har vi olika gränser? Vems gränser gäller? Är det alltid så här tydligt, och hur kan man annars visa sina gränser? Tala om rätten att säga nej och stopp. Förmedla vikten av de tre begreppen: NEJ STICK BERÄTTA NEJ STICK BERÄTTA Rödljus. Illustration: Studentlitteratur. 35

4 Rita eller berätta om liknelsen med ett trafikljus. Rödljuset är känslan av hot, som ger tanken nej som du uttrycker. Att det gula är handlingen att du tar dig därifrån och att det omedelbara hotet då avtagit. Och att det gröna inträder då du berättat om det du varit med om. Berätta att i familjer där vuxna har svårt att sätta gränser kan det uppstå kroppsliga och sexuella kränkningar. Om detta sker, är det aldrig barns eller ungdomars fel. Ansvaret ligger alltid hos den vuxne som kränker. Vad han eller hon än säger. Betona behovet av att det är viktigt att berätta för att få skydd, stöd, tröst och upprättelse. Detta kan också ske i efterhand. Kroppsliga och sexuella kränkningar, till exempel våld, ger hos den drabbade upphov till känslor av skuld och skam. Det skapar ofta hög stress och det kan då bli till det man brukar kalla ett trauma. Diskutera om det kan uppstå känslomässiga kränkningar utöver kroppsliga och sexuella. Syfte Att känna sina egna kroppsliga gränser samt att se och respektera andras. Det är också viktigt att öva på sin rättighet att säga nej och stopp. Högläsning Läs och dela ut Bra att veta. Bra att veta Jag har rätt att få respekt för mitt Nej! om någon går över min gräns. Jag har rätt att säga Nej! till kramar och pussar även om den andra vill krama och pussa mig. Jag har rätt att få stänga min dörr om mig för att få vara ifred, duscha, klä mig eller vad jag önskar göra. Jag har rätt att skydda mig själv på det sätt jag kan och be vem jag vill om hjälp om någon tittar på, talar till eller rör mig på ett sätt som känns obehagligt. Jag har rätt att säga Nej! om någon ber mig om att göra något sexuellt som jag ej är redo för eller känner lust till. 36

5 Jag har rätt att bestämma vad jag tycker är rätt eller fel för mig, när det gäller sex, så länge jag inte går över någon annans gräns. Jag har rätt att skydda mig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Det är aldrig mitt fel när en vuxen kränker mig sexuellt. Den vuxne bär hela ansvaret. Det är olagligt och straffbart. Om jag som är barn eller tonåring kränks kroppsligt eller sexuellt kan jag behöva tala ut med någon som kan ge mig hjälp. Jag har rätt att berätta och få hjälp för egen del om jag blir vittne till kroppsligt eller sexuellt våld i min familj. Även om jag har blivit hotad eller lovat att inte säga något. Diskutera Spontana kommentarer, reaktioner och reflektioner på texten. Övning Arbetsblad 5:1 Gränser Dela ut i grupp och be deltagarna att besvara följande frågor skriftligt: Kroppsliga gränser som är viktiga för mig? Sexuella gränser som är viktiga för mig är? Känslomässiga gränser som är viktiga för mig är? En gräns som någon har överträtt, som fått mig att må dåligt? En gräns som jag trätt över hos någon annan, som jag tänkt på, ångrat eller mått dåligt av? Jag känner skuld för att? Jag skäms för att? Jag kan prata med? Diskussion Gå igenom var barn, unga och vuxna kan få hjälp från professionella om fysiska och sexuella gränser kränks. Anmälningsskyldigheten föreligger. Kom ihåg att barn och unga väntar sig stöd och hjälp av vuxna ut ur svåra livssituationer. Om detta förbises blir det lätt en ny kränkning av att man signalerat ett hjälpbehov, och inte blivit tagen på allvar. 37

6 Diskutera i gruppen om varför man känner skuld och skam om någon kränker ens gränser. Vems är felet när en gräns överträds? Alltid? Vad kan man göra för att ens gränser ska vara tydliga och vad kan det bero på när de inte är det? Syfte Att tydliggöra sina egna gränser. Att synliggöra när de blivit överträdda och fundera på om man själv kan kränka andras gränser. Samt att visa på kopplingen mellan självkänsla och att upprätthålla gränser. Avslutande övning Grupprunda Höjdpunkter och Bottennapp Var och en berättar något kort om något som känns som en höjdpunkt, respektive ett bottennapp i veckan som gått. Avslutning Använd samma avslutningsritual som tidigare. 38