Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Transkript

1 Gruppträff 1 Tema: Känslor Budskap: Alla känslor är okej : Att prata om känslor, benämna dem och tala om känslors funktion. Samt visa på kopplingen känsla tanke handling. Grundmaterial: mappar, pennor, sudd, namnlappar, Hela människanhjulet, blädderblock/whiteboard, Personliga rättigheter. Dagens material: Arbetsblad 1:1, 1:2, ballonger. Till rast: Förfriskningar. Hela människan-hjulet/känslor. Illustration: Tove Hennix. 1

2 Inledning Känslor är en grundläggande motor i allas våra liv, men många talar alldeles för lite om dem och får svårt att förstå och definiera dem. I olika utsatta lägen kan dessutom känslor som man känner bli skam- och skuldbelagda och en viktig uppgift blir att förmedla att känslor i sig aldrig kan vara fel och att lära ut att man kan samtala om hur man kan hantera dem. Välkomna till gruppen Gör en kort presentation: Gruppledare och deltagare presenterar sig med: Namn. Ålder. Några korta personliga förhållanden, som känns relevanta för sammanhanget. Lägg in något personligt och lustfyllt i presentationen. Till exempel: Min bästa efterrätt är, Om jag vore ett djur, Jag blir glad av. Förhoppningar på deltagande i gruppen. Läs: Personliga rättigheter. (Anpassa efter ålder. Se nedan.) Gör: Regler. Säg: Något kort om syftet med gruppen, och formalia som antalet gruppträffar, tidpunkter etcetera. Presentera: Hela människan-hjulet. Regler Skapa regler tillsammans med gruppdeltagarna. Om gruppen inte själv kommer på dessa, är följande regler viktiga: Det som sägs i gruppen stannar i gruppen. Rätten att stå över, det vill säga att man får vara med utan att göra och utföra eller säga något. Var och en pratar för sig, åsiktsfrihet. En pratar i taget. 2

3 Att anmälningsskyldighet finns, att om du som vuxen får reda på att någon annan vuxen gör ett barn illa så kommer du att se till att medverka till att få stopp på det genom att ordna hjälp, men aldrig bakom någons rygg. Om metoden Hela människan-hjulet är en tankemodell där deltagarna gemensamt och individuellt arbetar med sig själva i förhållande till inre och yttre faktorer i livet och vardagen. Förklara hjulet på en åldersadekvat nivå. Gör tillsammans en inventering av vilka känslor som finns låt känslorna stå kvar på tavlan/blädderblocket! (Kan användas i avslutande övning, se nedan.) Tala om känslors funktion, som ett slags signalsystem. Förmedla vikten av att känna sina känslor. Berätta att känslor inte kan vara rätt eller fel, de bara är! Tala om känslorna, ledsen, arg, rädd och glad som exempel på så kallade, bas-känslor. Tala om hur människor agerar, beter sig, handlar och tänker utifrån sina känslor. Lär ut knepet HALT, hungrig, arg, ledsen, trött. (Se nedan.) Tala om vikten av att, både känna och sätta ord på känslor. Diskutera hur människor lärt sig om känslor, vem har lärt oss om känslor och hur man uttrycker dem, vad som är okej etcetera. Diskutera: Kan man se känslor utanpå en person? Kan någon annan se någons inutikänsla? Diskutera vem som känner och vad den känner. Diskutera om kroppsliga symptom kan vara uttryck för outtryckta eller undertryckta känslor. Visa tankemodellen Känsla Tanke Handling. HALT HALT står för hungrig, arg, ledsen, trött. Man kan använda knepet som ett trafikljus som växlar från grönt till gult och sedan rött, där man kan lära sig att stanna redan vid gult genom att fråga sig Varifrån kommer känslan, och vad ska jag göra åt den? 3

4 Kan man själv lära sig att se varifrån en känsla kommer kan man göra en korrekt och effektiv motåtgärd. Som att äta, sova/vila, säga ifrån, be om tröst eller ge sig själv tröst. Vem känner? De flesta har fått höra av andra vad de känner och vilka känslor som är okej. Man kan också råka ut för att människor flyttar sina egna känslor till andra, som att säga du är arg, fast det är den som säger det som är arg. Alla äger själv tolkningsföreträde till sina känslor, och det är viktigt att själv känna efter vilka känslor man faktiskt har. Kanske har man övat på att låta bli att känna, det kan hjälpa för stunden, men inte på sikt. Det kan också vara bra att tala om att känslor är en färskvara, en reaktion på något som händer i det inre eller yttre. Känslorna finns där för vår överlevnad och vårt välmående. Känsla Tanke Handling Känsla Handling Tanke Känsla Tanke Handling. Illustration: Studentlitteratur. Känslan den har man. Men vad ger den känslan för tanke? Och vad ger tanken för handling? Olika tankar om de känslor man har får olika effekter. Till exempel kan känslan ARG ge upphov till tanken Jag får inte vara arg och då blir handlingen Jag sväljer ilskan och vad kan resultatet bli? Kanske att man inte talar om vad som gör en arg och att detta då upprepas. Alternativt att känslan ARG ger tanken Jag har rätt att slå någon och handlingen blir ett slag. Vad händer då? 4

5 Diskutera gärna i gruppen vad en bra lösning skulle kunna vara, utan att den kränker någon annan eller att man kränker sig själv/går emot sina egna värderingar. Övning Arbetsblad 1:1 En svår känsla Dela ut arbetsbladet och be deltagarna att fortsätta följande mening skriftligen En svår känsla att bära inom mig är. Diskussion Prata i gruppen om hur det kändes att skriva ner känslan. Den här övningen går ut på att se och känna en känsla som man tycker är svår. Även om man inte delar den med andra, ger man känslan ett uttryck och erkänner att den finns och ger sig rätten att känna den. Övning Lek Ballongövningen Dela ut en ballong till var och en i gruppen. Be var och en tänka på en känsla som är svår att visa. Be dem föreställa sig att de blåser in den känslan i ballongen så att den fylls med luft och därefter knyta ihop den. Be dem sedan att stoppa den fyllda ballongen innanför tröjan. Fråga om det gått iväg till förskola, skola, arbete etcetera med en sådan känsla i kroppen. Be att de tar fram ballongen och sätter sig på den utan att ha sönder den. Lek skola/arbete. Gruppledaren pratar en stund som lärare, chef etcetera. Fråga om de sitter skönt, om de kan koncentrera sig på vad som sägs. För att koncentrera sig behöver man panga ballongen. Be att alla har sönder sina ballonger. Hur kändes det? När, hur och för vem släpper du ut och kan visa din känsla? (Detta kan vara en öppen fråga, som en personlig inventering.) 5

6 Att visa hur det påverkar oss i vardagen att bära runt på svåra känslor, och hur mycket bättre vi fungerar när vi får släppa ut våra känslor. Övning Arbetsblad 1:2 Känslor Dela ut arbetsbladet till deltagarna och be dem att skriftligen svara på följande frågor. Vilken känsla har jag lätt för att visa andra? Vilken känsla har jag svårt för att visa andra? Vilken känsla tycker jag är svårt att acceptera hos mig själv? Vilken känsla har jag svårt att ta emot från andra? Vilken/Vilka känslor har jag lätt för att ta emot från andra? Den jag gärna visar mina känslor för är Den jag gärna talar med om mina känslor är Övningen går ut på att undersöka vilka känslor som är svåra att hantera, och vad är mindre svårt. Men också att se vilka möjligheter man har att visa och uttrycka sina känslor. Samtal i grupp Be om spontana kommentarer, reaktioner och reflektioner om övningarna. Tala om vikten av att dela känslor med andra, och att uttrycka de känslor man har. Förmedla ordspråket: Delad sorg halv sorg. Delad glädje dubbel glädje. Tala om vikten att ha någon att dela sina känslor med. 6

7 Avslutande övningar Grupprunda En gång då jag kände mig Låt deltagarna välja någon känsla från den inledande inventeringen, eller välja fritt, och avsluta meningen. Till exempel: En gång då jag kände mig GLAD var då jag fick slå en straff som avgjorde matchen. Detta är en avdramatiserande övning för att lära sig känna igen en känsla och uttrycka/dela den med andra. Grupprunda Höjdpunkter och Bottennapp Var och en berättar något kort om något som känns som en höjdpunkt, respektive ett bottennapp i veckan som gått. Höjdpunkter och bottennapp kommer att vara genomgående på alla träffar. Tanken är att öva upp förmågan att se och kunna uttrycka både det som varit svårt och det som varit bra under veckan. Det blir också ett sätt att lära känna varandra. Avslutning Välj en avslutningsritual som varje gruppträff avslutas med. Till exempel: Alla ställer sig i en ring, varpå alla vänder sig åt vänster och klappar personen framför på axeln och säger: Bra jobbat!. Sedan vänder sig alla åt höger och upprepar proceduren. 7

8 Personliga rättigheter Som person har jag rätt 1 Att både känna och uttrycka mina känslor. 2 Att få respekt för vad jag tycker och känner. 3 Att berätta om mina behov för någon även om den människan inte bryr sig. 4 Att få mina behov betraktade som lika viktiga som andras. 5 Att själv ta ansvar för vad jag gör och eventuella konsekvenser. 6 Att ibland ställa krav på andra. 7 Att vara som jag är och att tycka om mig själv. 8 Att säga nej utan att känna mig självisk. 9 Att bli behandlad med respekt. 10 Att be om hjälp och om vänskap. Jag kanske inte alltid får det, men jag har rätt att fråga. 11 Att ibland vara ologisk. 12 Att göra misstag. 13 Att ändra mig. 14 Att säga jag vet inte. 15 Att säga jag håller inte med. 16 Att säga jag förstår inte. 17 Att utvecklas, lära nytt och förändras. 18 Att må bra fast andra mår dåligt. Källa: Tonårsprogrammet 2000, Ersta Vändpunkten, Stockholm. Den här texten läses vid varje grupptillfälle. Är det en grupp med mindre barn välj ut ett par rättigheter, cirka fem, och jobba med dem. 8