Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Transkript

1 Gruppträff 7 Tema: Förändring Budskap: Jag är värdefull. Förändring är möjlig. : Att utforska vad förändring är och vilka vägar till förändring som finns. Grundmaterial: Mappar, pennor, sudd, namnlappar, Hela människanhjulet, blädderblock/whiteboard, Personliga rättigheter. Dagens material: Arbetsblad 7:1, 7:2, 7:3, ljus, diplom, Sinnesrobönen, Autobiografi, bollar, utvärderingsformulär. Till rast: Förfriskningar. Hela människan-hjulet/andligt jaget. Illustration: Tove Hennix. 45

2 Inledning Den här avslutande träffen ska hjälpa deltagarna att reflektera över förändring och vägen dit, men också titta på existentiella aspekter av livet. Vad ger deltagarna kraft och tillfredsställelse? Hur söker man det som är meningsfullt? Välkomna till gruppen och presentera dagens tema och påminn om förra veckans tema. Gör valfri namnlek eller namnrunda Läs personliga rättigheter Gå igenom reglerna Högläsning Läs Autobiografi i fem kapitel i boken på s Diskussion Diskutera texten i gruppen. Ibland finns det val att göra som vi inte ens ser, där vi ser två valmöjligheter kan det finnas fler. Och vilka val ger sann förändring? Kan det vara svårt att göra det valet kanske är det tryggare att gå samma gata som man känner igen, i stället för att välja en ny? Vill man hamna i samma grop hur många gånger som helst? En enkel historia som visar att det finns många sätt att förhålla sig till ett problem och att olika val ger olika konsekvenser, liksom olika sorters förändring. 46

3 Högläsning Läs Sinnesrobönen Sinnesrobönen Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden Att åter läsa sinnesrobönen återkopplar till tanken om att särskilja det vi som individer har makt över. Att önska en förändring som säger Inget våld ska finnas mer i världen är fint, men kanske inget som går att konkret jobba med. Var kan du som individ göra skillnad för dig själv och ditt liv? Diskutera Vad är andlighet? Vad ger livet mening? Vad känns meningsfullt? Vad ger tillfredsställelse? Vad är självbild, självtillit, självkänsla, självförtroende? Vad är gemenskap? Vilka kan man ha gemenskap med? Hur kan man hitta sin egen kraft och kreativitet? Vad hjälper till att höja självkänslan? Vad ger spänning? Vad ger lugn och ro? Vad skapar stress? Vad är skuld och skam? Hur kan man göra sig av med skuld och skam? Varför finns känslor av skuld och skam är det något jag har gjort eller något som någon annan gör? Vad är moral och etik gentemot sig själv, andra och samhället? 47

4 Välmående Att tala om andlighet är ett sätt att hitta in bakom yttre faktorer, som familjeförhållanden, skola/arbete etcetera. Och att tala om vad som för varje individ skapar mening i livet är dels ett sätt för varje deltagare att se och värdera sina egna önskemål och lyckogörare, samt att hitta den skatt som en eventuell förändring kan hjälpa till att multiplicera. Diskussionerna är också tänkta att se och inventera vad vi kan göra, och gör, för att komma i olika tillstånd som stress, spänning eller lugn. Synen på oss själva Att påvisa olika aspekter av förhållandet till oss själva kan hjälpa deltagarna att se vilka områden de kan arbeta med. Enkelt uttryckt handlar självförtroendet om vad vi vågar göra och vad vi tror oss kunna åstadkomma, medan självkänslan går djupare och handlar om hur vi ser på oss själva och vårt värde och kompetens. Självtilliten handlar om tron på oss själva och självbilden är den inre bild vi bär med oss, och som påverkar våra tankar och val. Alla dessa aspekter är delar av hur vi ser på vårt värde som individer. Tanken är också att se hur man kan höja de här känslorna. Gemenskap Åter tas vikten av att dela känslor och livet med andra upp, men också att det inte finns några mallar för hur gemenskap ska se ut. Skuld och skam Tala om skillnaden mellan skuld och skam. Skuld är det man skäms för inför andra, skam är när man skäms inför sig själv enkelt uttryckt. Eller som Marta Cullberg Weston uttrycker det i kapitel 11 i den här boken: Skam uppträder när man känner sig misslyckad eller vanärad som person. Man skäms över sig själv, över den man är. Det typiska är att man upplever hela sin person som defekt och dålig. 48

5 Vid skuld är det i stället ofta en specifik handling som man ångrar, inte att man känner att hela ens person är värdelös. Ibland kan man till och med hitta ett sätt att sona sitt brott. Det är en viktig skillnad mellan att ha gjort ett misstag eller att känna att man är ett misstag. Skuld kan gottgöras medan skam är en brännmärkning som är svår att bleka bort. (Cullberg Weston 2009) Poängtera att det är skillnad på skuld och skam för egen eller andras brister och fel. Är det något man själv har gjort, känner skuld för att man gjort, så kan man be om förlåtelse. Är det någon annan som givit en skulden, kan man lämna tillbaka den känslan och placera den där den hemma nämligen hos den andre. Skam har mer att göra med vem man är. Den kan också ofta vara påförd av andra, ibland kan den finnas med i flera generationer. Individen ska inte behöva aningslöst, medvetet eller medvetet, bära den vidare. Det kan vara tungt. Att prata om detta kan vara ett sätt att reducera skam som inte är ens egen. Ens egen skam kan också behöva pratas kring. Arbetsblad 7:1 Skuld och skam Dela ut arbetsbladet och be deltagarna att fortsätta meningen En sak jag känner skuld för och en sak jag skäms för. Diskussion Diskutera i gruppen hur det kändes att skriva svaren? Kan det finnas bra skuld? Varför känner man känslor av skuld och skam? Att tydliggöra vilka känslor man bär runt på är en väg att göra sig av med känslorna. Det är också viktigt att se att känslorna kan ha en funktion som är bra. 49

6 Känsla Tanke Handling Presentera igen tankemodellen och hur det finns möjlighet att förändra tankar och handlingar genom att ta hand om de känslor man har. Men också att det finns en cirkelrörelse som gör att känslorna förändras tack vare de handlingar och tankar vi har. Vilket gör att man kan förändra genom att handla annorlunda, att våga välja nya vägar, att ta makten och handla så som man önskar att man tänkte (jag är värdefull!) och i förlängningen skapa en känsla av att vara värdefull som även ger en ny tanke om sig själv. Känsla Handling Tanke Känsla Tanke Handling. Illustration: Studentlitteratur. Arbetsblad 7:2 Förändring Dela ut arbetsbladet och be deltagarna att skriftligen svara på: En förändring hos mig själv som jag är tacksam för Förändring kan förefalla svårt. Genom att ta tillvara och se en förändring som redan skett skapas en känsla av möjligheter. Detta är också ett sätt att bygga på det positiva. 50

7 Lek Bolleken Alla ställer sig i en stor ring mitt på golvet. Gruppledaren har från början hand om alla bollarna (i en påse eller korg). Gruppen ska utforma ett kastschema med bollen. Det vill säga om ledaren börjar att kasta till A, kommer hon/han alltid att kasta till A. A väljer att kasta till B, som i sin tur väljer att kasta till C, och så vidare. Tills alla deltagare är inbegripna i kastschemat. Siste man kastar till A. Efter en, två prövkastrundor matar ledaren in allt fler bollar. Leken är igång. Lek och samarbete för sin egen skull. Det blir alltid roligt. Arbetsblad 7:3 Värd att älskas Dela ut arbetsbladet till deltagarna och be dem skriva sitt namn på det. Be dem sedan skicka det till sin granne till vänster som skriver en fortsättning på meningen: Du är värd att älskas därför att du är, till exempel En bra vän, Trygg, Nyfiken eller någon annan egenskap som de värderar hos dem som har sitt namn på pappret. Sedan skickar hon/han vidare pappret till vänster och det fortsätter tills alla har fått tillbaka pappret med sitt namn och alla har skrivit på allas. När alla har fått sitt papper som alla har skrivit på läser alla, en i taget, upp sitt papper högt och byter då under läsningen ut du mot jag. En övning i att se det positiva i varandra och öva förmågan att ta emot positiva värderingar från andra. Och att uttala orden: Jag är värd att älskas. 51

8 Ljusrundan Alla deltagare får ett ljus (med manschett) och ställer sig i en ring med ljuset i handen. Gruppledaren börjar eller avslutar övningen (är man två kan en börja och en avsluta). Rundan börjar med att en person tänder sitt ljus och uttalar en önskan högt eller tyst för sig själv om något som hon/han önskar för sig själv och säger högt en önskan för gruppen. Lågan skickas sedan vidare tills allas ljus är tända, då går alla in mot mitten med ljusen framför sig och gruppledaren säger några väl valda ord, räknar sedan till tre och då blåser alla ut ljusen samtidigt. Den här övningen kan man också om man vill lägga in i första mötet och sedan vid varje träff tända ett ljus som får symbolisera önskelågan. Det går också att fästa nya önskningar vid lågan varje gång. Avslutande övning Grupprunda Höjdpunkter och Bottennapp Var och en berättar något kort om något som känns som en höjdpunkt, respektive ett bottennapp i veckan som gått och under tiden som gått. Diplom Beroende av sammanhang kan man utforma diplom, deltagarbevis med deltagarens namn, datum, organisation etcetera, och kanske någon liten minnesgåva till exempel en kraftsten, ett prisma eller ett kalejdoskop. Det blir också ett sätt att göra en riktig avslutning. Utvärdering Dela ut utvärderingsformulär (se bilaga) och poängtera att de är anonyma. Använd gärna de KASAM-utvärderingsinstrument som är utprövade för att passa för barn, ungdomar och vuxna. 52

9 Avslutning Avsluta gärna med några ord om önskningar, drömmar och framtid. Be deltagarna att inte bara tro utan veta inom sig att de kan välja förändring i egen kraft eller med hjälp av andra. Använd samma avslutningsritual som tidigare. 53