Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Transkript

1 Gruppträff 2 Tema: Individen och förståndet Budskap: Jag är värdefull Syfte: Att förmedla individualitetens betydelse, vikten av introspektion och reflektion, samt belysa hur stress och kris kan hindra tankeförmåga. Grundmaterial: mappar, pennor, sudd, namnlappar, Hela människanhjulet, blädderblock/whiteboard, Personliga rättigheter. Dagens material: Arbetsblad 2:1, kritor, JAG-budskap, godispåsar, Djurskolan, Sinnesrobönen. Till rast: Förfriskningar. Hela människan-hjulet/förstånd tanke. Illustration: Tove Hennix. 9

2 Inledning Känslor ger upphov till tankar och dessa bildar inte bara underlaget för handling, utan skapar även uppfattningen om vår identitet och vårt värde som individer. De ger oss också den självbild vi bär. Att se hur tankar och tankeförmåga kan påverkas, och då även identifiera den situation man befinner sig i, är ett sätt att förstå sig själv och försöka frikoppla sitt egenvärde från de omständigheter man befinner sig i. Välkomna till gruppen och presentera dagens tema och påminn om förra veckans tema. Gör valfri namnlek eller namnrunda Läs Personliga rättigheter Gå igenom reglerna Inledande diskussion Diskutera till exempel: Vad är förstånd? Olika sorters förstånd. Olika situationer. Olika förutsättningar. Etcetera. Hur uttrycks individualitet? Att uttrycka känslor, vilja, åsikter, på olika vis, i olika situationer. Positivt? Negativt? Vilket ansvar har en individ för sig själv (på åldersadekvat nivå), avseende psykisk och fysisk hälsa? Vem kan känna efter? Vem kan uttrycka känslan? Vem kan säga nej eller be om hjälp? Vikten av att utveckla en positiv identitetsuppfattning. Vad händer om man tycker att man inte är värd respekt och kärlek, eller om man tycker att man är dålig? Och vice versa. Vikten av att lära nytt, utvecklas och förändras. Alla kan förändras, ingen kan allt från början. Det är modigt att förändras. Vikten av att se och reflektera över sitt sammanhang för att göra tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull. Bara genom att se vilken situation man befinner sig i kan man förstå hur man kan förändra det man vill. 10

3 Vikten av att undersöka sina egna förmågor, färdigheter och talanger, och se vad som behöver tränas. Att se det positiva och bra i sig själv och förstärka det. Vikten av att gå på upptäcktsfärd i sitt inre för att bli mästare i att uttrycka sitt eget jag. Att skapa en positiv självbild och våga uttrycka den. Vad är stress och sinnesro? Att kunna känna igen och sätta ord på olika situationer och förstå dessas inverkan på individen, och visa möjligheten att skapa goda förutsättningar. Vad är en kris? Att förstå vad en kris är kan vara ett sätt att ha förståelse för sig själv och andra. Övning Lek Lika olika Berätta att du vet att om någon har ett särskilt problem är det lätt att känna sig ensam eller som den enda i världen som har det så och att man kan känna sig olik alla andra. Berätta att vi ofta är mer lika än vi är tror. Be att den reser sig upp som känner igen sig i något av följande påståenden: Alla som Söker spänning ibland Tycker om att sova till kl på dagen Röker Festar med alkohol på helgerna Tycker om surströmming Spelar något instrument Tycker om att läsa Idrottar Tycker om romantiska filmer Längtar efter uppmuntran Tycker om spenat Sover gott om natten 11

4 Vågar bli arg på någon som man tycker om Kan säga förlåt Har något husdjur Tycker om att skratta Tycker hon/han är en värdefull person Lägg själv till några relevanta frågeställningar utifrån problemområde. Och ta bort dem som inte är användbara i gruppen. Syfte Övningen visar att det finns likheter mellan individerna, och ger gruppdeltagarna möjlighet att öva på och uttrycka sin individualitet. Högläsning Läs och dela ut fabeln Djurskolan. Djurskolan Det var en gång några djur som bestämde sig för att de måste göra något djärvt för att möta problemen i den nya tiden. Sagt och gjort, de öppnade en skola. De införde en aktivitetsläroplan bestående av ämnen som löpning, klättring, simning och flygning. För att göra det enkelt bestämdes att alla djur skulle delta i alla ämnen. Ankan var helt enastående på att simma, faktiskt bättre än sin instruktör, men han uppnådde endast godkänt i flygning och han var mycket dålig i löpning. Eftersom han sprang så långsamt, fick han lov att stanna kvar efter skolan och hoppa över simningen för att kunna träna upp sin löpning. Det här höll på tills hans simfötter var utslitna av allt springande och nu var han bara medelmåttig i simning. Men medel var accepterat i skolan så ingen kände oro över detta, utom ankan. Kaninen började i topp i ämnet löpning, men han fick ett nervöst sammanbrott på grund av allt extra arbete han lade ner på att lära sig simma. Ekorren var utmärkt på att klättra ända tills han började bli frustrerad över att hans lärare, i ämnet flygning, tvingade honom att starta från marken 12

5 och flyga upp istället för från trädtopparna och ner. Han fick också muskelkramp genom överansträngning och så fick han en tvåa i klättring och en etta i löpning. Örnen var ett riktigt problembarn och blev hårt bestraffad. I ämnet klättring slog han alla andra på väg till trädtopparna, men han insisterade på att använda sitt eget sätt att komma dit. Vid årets slut hände det sig att en märklig ål, som kunde simma utomordentligt bra och också springa, klättra och flyga lite grann, hade den högsta medelpoängen och blev utsedd till den elev som skulle hålla avskedstalet. Präriehundarna vägrade gå i skolan och bråkade med dem som bestämde eftersom ämnet grävning inte ingick i läroplanen. De satte istället sina barn i lära hos en grävling och något senare anslöt sig murmeldjuren och jordekorrarna och så startade de en specialskola för det de var bra på. Källa: Reavis, G. (1940) Animalschool. Cincinatti ur handouts/animal.html (2008) Jane Bluestein, Ph.D., I.S.S. Publications. Last updated on November 28, :49 AM. (författarnas översättning) Diskussion Vad tycker gruppdeltagarna att fabeln handlar om? Vilket är budskapet? Vad kunde de ha gjort annorlunda? Etcetera. Syfte Att visa att det inte alltid går att mäta individer mot varandra, då vi har olika talanger och olika förutsättningar. I stället är det bättre att se att vi alla är bra på olika saker och kan komplettera varandra. Och att det ofta är viktigt att fokusera på det som man är bra på och tycker är roligt, för att få en bra självuppfattning och tycka att man är värdefull. Övning Arbetsblad 2:1 Hela människan-hjulet Dela ut arbetsbladet med Hela människan-hjulet. Be deltagarna att i hjulet skriva in svaren på följande: Något du gör för att må bra Något du gör som ger spänning 13

6 Något du gör som ger lugn och ro Något som du gör eller kan som du själv uppskattar Något du vill utveckla, träna på. Svaren sorteras in i de delar av hjulet där deltagarna tycker att de hör hemma. Till exempel: I tårtbiten KROPPEN kan man skriva in: Jag sover för att må bra. I tårtbiten VILJAN kan man skriva: Jag säger nej för att må bra. Hela människan-hjulet. Illustration: Tove Hennix. Diskussion Berätta att det inte finns något rätt och fel. Det viktiga är att deltagarna funderar på vad de själva som individer gör inom de olika områdena, att en 14

7 del saker man gör kan stå i flera områden, men att det inte spelar så stor roll. Det går också bra att skriva in olika svar på en och samma fråga i olika tårtbitar. När deltagarna börjar bli färdiga be dem att titta på sina hjul och fundera över vad de gör och vad de inte gör och vilka effekter de tror att det får. Syfte Att titta på vad individen gör och varför, och inom vilka områden det sker. Detta för att skapa en bild av livssituationen som helhet och vilka effekter det vi gör eller inte gör kan tänkas få. Men också att aktivt börja använda sig av hjulet för att visa hur olika aktiviteter påverkar olika delar av hjulet, men också hur allt hänger samman med det centrala navet och hur det vi gör finns i/påverkar flera områden. Övning Lek Godis för kroppen och själen Kopiera sidan med JAG-budskap. Det går också bra att döpa om jag till du. DU-budskap kan vara lättare att ta till sig. Jag-budskap i grunden är mer stärkande. I båda fallen kan deltagarna träna att ge och ta emot positiva omdömen. Använd gärna färgglatt papper, som kopieras i antal 2 3 sidor så att några fler än ett budskap finns. Klipp ut varje budskap. Lägg dem på ett bord med budskapen uppåt. Gruppdeltagarna får sedan varsin liten papperspåse. De uppmanas att ta för sig till exempel fem godisar för kroppen och själen och lägga dem i sina påsar. Sedan går gruppdeltagarna runt till varandra och ställer sig två och två. Den ena frågar den andra: Får jag bjuda dig på en godis?, varpå hon/han svarar: Ja, tack och tar en lapp ur påsen. Efter att lappen har lästs högt, läggs den i den egna påsen. Sedan bjuder man tillbaka med orden. Får jag bjuda dig på en godis?. Leken pågår tills alla har gett och fått godis av alla i gruppen. Godiset kan man behålla. 15

8 JAG-budskap Jag är en viktig person Jag är skojig Jag är ärlig Jag är hjälpsam Jag är intresserad Jag duger som person Jag är nyfiken Jag är kamratlig Andra kan lita på mig Jag är klok Jag är snäll Jag är modig Jag är värdefull Jag kan mer än jag tror Jag är lekfull Jag är bussig Jag tycker om att lära nytt Jag är omtänksam Jag är en bra vän Jag är värd att tas på allvar Jag tycker om att utvecklas Jag tycker om att förändras Tips: Leken kan varieras där lapparna utgör omslagspapper för någon typ av nyttigt godis eller en kola/karamell. Det blir ett sätt att stoppa i sig budskapet och smaka på det. Övning Det egna hjulet Övningen kan göras i hela gruppen, i mindre grupperingar eller två och två. Alla i gruppen presenterar det egna Hela människan-hjulet, och delar med sig av vad de skrivit. Fördela tiden så att alla får en chans att berätta. 16

9 Högläsning Läs och dela ut Sinnesrobönen. Sinnesrobörden Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden I den ursprungliga versionen börjar bönen med Gud, men i många sammanhang sätter det ett krokben för att ta till sig innehållet. Bedöm själv om du tycker att det blir bäst med eller utan. Det går att göra ytterligare övningar runt denna text, till exempel kan man skriva ner ett problem som man tycker att man har, eller en problematisk situation och titta på vilka delar som man själv kan förändra och vilka man faktiskt inte kan förändra. Kan göras individuellt eller i små grupper, eller kanske två och två. Diskussion Diskutera i gruppen vad texten betyder. Man kan se bönen som en sorteringsövning, för att göra saker tydligare. Syfte Att tydliggöra att det finns saker vi inte kan påverka. Men att det också finns saker som vi kan påverka, även om det kan kräva mod. Som att be om hjälp och säga vad man känner. Tanken är att ge stöd att separera de här två tillstånden och skapa en känsla av egenmakt som kan göra skillnad. 17

10 Avslutande övningar Budbäraren Sitt eller stå i en ring. Ledaren börjar med att vända sig åt höger eller vänster och säger: Du är bra för du är du. Personen upprepar: Jag är bra för jag är jag. Och skickar sedan vidare budskapet. Om tiden tillåter kan man göra övningen åt andra hållet. Syfte Budbäraren är en övning att säga och känna att man är bra och värdefull, och att kunna ta emot det budskapet. Knyter an till träffens tema. Grupprunda Höjdpunkter och Bottennapp Var och en berättar något kort om något som känns som en höjdpunkt, respektive ett bottennapp i veckan som gått. Avslutning Använd samma avslutningsritual som tidigare. 18