Grundläggande färdigheter

Transkript

1 Grundläggande färdigheter Lite läsning inför förskoleteamets kurs Utveckling och lärande i förskolan Lars Löwenborg 1

2 De grundläggande färdigheterna Mycket krävs för att förskolan ska bli den optimala plats för utveckling som man önskar varje barn. Självklara faktorer är de goda relationerna, att barnens anknytningsbehov är tillfredställda, att barnen känner tillit till sina lärare och kamrater, att samarbetet mellan hem och förskola är gott, och att verksamheten motiverar och utmanar barnen utifrån deras individuella förutsättningar. Dessa faktorer ligger som förutsättning för färdighetsutvecklingen. Lärandet från förskolan till gymnasiet handlar i huvudsak om färdighetsutveckling. Vissa färdigheter kan kallas akademiska. Hit hör exempelvis att knäcka läskoden eller att kunna ställa upp algoritmen. Det finns en rad färdigheter som inte hör till de akademiska, men som behövs som verktyg och grund för det akademiska lärandet. Många barn som har problem med lärandet i skolan behöver just träning i dessa andra färdigheter som ibland kallas exekutiva och har att göra med självreglering, dvs. att kunna styra sig själv, medan andra kallas sociala och emotionella färdigheter och har att göra med förståelsen av sig själv och andra och den sociala kompetensen. En riklig forskning visar på betydelsen av dessa färdigheter för framgång i skolarbete, kamratskap och vuxenliv. Forskningen visar också att förskolan och skolan kan och att de är lämpliga miljöer för detta färdighetslärande. Just dessa grundläggande färdigheter efterfrågas allt mer i samhällslivet, när det gäller ex. arbete, familj eller socialt umgänge. Olika barn skiljer sig i utvecklingen av dessa färdigheter beroende på erfarenheter de har fått med sig hemifrån eller från tidigare förskola och sitt temperament eller neurologiska mognad. Det är, trots individuella skillnader, färdigheter som kan läras, som behövs i skolan och i livet, och som hör till förskolans och skolans uppgift att utveckla. Förskolan och skolan är lämpliga miljöer för att träna dessa färdigheter eftersom de utgör barnens naturliga vardagsmiljöer. Detta kan göras på olika sätt. Inriktningen är i huvudsak proaktiv, dvs. att rusta barnen med verktyg för att klara av olika utmaningar. Motsatsen, som också behövs, är att försöka reda upp då barnen redan misslyckats. Stöd i färdighetslärandet kan ges till alla barn i gruppen och individuellt till enskilda barn. Lärandet kan ske genom att pedagogerna använder sig själva som modeller, att de är nära i lek och aktiviteter för att coacha och förstärka, utformar speciella övningar avsedda att stärka olika färdigheter, utformar den vardagliga verksamheten och miljön så att den främjar färdighetsutvecklingen etc. Pedagogerna hjälper barnen med emotionell vägledning, hjälper dem förstå känslor och coachar dem i problemlösning. Vissa barn med svårigheter behöver utöver träning och utveckling av färdigheterna också att lära sig strategier för att kompensera för brister i färdigheterna och få miljöstöd som underlättar. Viktiga frågor för förskola och skola att ta ställning till är följande: o Vilka färdigheter (exekutiva, emotionella och sociala) är väsentliga för att lyckas i förskola och skola och på vilket sätt är dessa olika färdigheter viktiga? o Vilka är de språkliga begrepp barnen behöver för att kognitivt förstå färdigheterna? o Hur kan dessa färdigheter läras och tränas i förskolans och skolans vardagssituationer? Följande beskrivning av några grundläggande färdigheter är ett försök att besvara dessa frågor. 2

3 Vilka är dessa färdigheter och hur kan de tränas i förskolans och skolans vardagssituationer? Färdigheter som beskrivs är: o Känna samhörighet o Turtagning o Lyssnande o Fokusera uppmärksamhet o Ta instruktioner o Verbal självreglering o Reflektion/metakognition o Fråga om hjälp från andra o Minne o Kunna vänta o Impulskontroll o Positiv självhävdelse o Empati o Registrera starka känslor o Lugna ner starka känslor o Bry sig och visa omsorg o Problemlösning o Bra sätt att samspela o Ansvarstagande o Ansträngning I följande beskrivningar används begreppet lärare, vilket här inkluderar alla personalkategorier som arbetar på förskolan. Punktlistorna är förslag på olika möjligheter att utveckla färdigheterna. De språkliga begreppen är exempel på ord som är bra att förstå i anslutning till varje färdighet. Känna samhörighet Lärande är till stora delar socialt. Barn lär av andra barn och vill lära det som deras kamrater lär och kan. (Jfr Vygotskij Lärande är en social aktivitet.) Imitation är en viktig faktor i lärandet. På senare år har man uppmärksammat speciella nervceller i hjärnan, så kallade spegelneuron, som aktiveras vid betraktandet av andras handlingar och liksom speglar handlingen, även om vi inte utför den själva. Det verkar alltså som om människan är skapt för att lära genom observation och imitation. Ett annat sätt att beskriva detta lärande är modelllärande. Barn lär sig särskilt effektivt av sina kamrater som de känner samhörighet med och vill likna. Genom identifikation med kamratgruppen skapas hos barnen en viktig drivkraft för lärandet. Utanförskap är en väldokumenterad riskfaktor för negativ utveckling och sämre lärande. o Gruppuppgifter att arbeta tillsammans med kamrater o Hälsa och välkomna varandra o Lära känna varandra o Gemensamma upplevelser o Få in barn i utkanten o Använda begreppet vi o Acceptera och värdera olikheter o Ansvarsuppgifter för det gemensamma Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av känslan av samhörighet: Personliga namn, hej, hej då, välkommen, vi, vi ses, kamrater, tillsammans 3

4 Lyssnande Att kunna lyssna är centralt för lärandet och för samspelet med andra. Barnen behöver veta hur man gör för att lyssna effektivt. Det innefattar också att vara tyst själv, hålla kroppen still, titta på den som pratar och fråga om man inte förstår. o Diskutera lyssnandets betydelse o Visa som modell och lära ut hur man lyssnar o Lyssnarövningar o Bekräfta och benämn barnens lyssnande Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av lyssnandefärdigheter: Lyssna, koncentrera, öron, titta, stilla, fråga Fokusera uppmärksamhet För att kunna följa med på samlingar eller gruppaktiviteter utan att missa väsentliga delar av det läraren eller kamraterna säger och för att kunna utföra sina uppgifter, behöver barnen kunna fokusera sin uppmärksamhet. Fokusering av uppmärksamhet innefattar också ignorering av störningar. Vissa barn med uppmärksamhetssvårigheter behöver röra på sig eller pilla med något. Det kan verka som om denna aktivitetsnivå är problem, men ibland är det deras sätt att hålla sig alerta och vakna. o Prata om och träna på fokusering o Uppgifter och lekar som bygger på fokusering o Uppmärksamhetskikare o Bekräfta barnens fokuserande o Vänta tills alla är uppmärksamma o Påminn barnen om fokusering o Prata om och träna på ignorering o Underlätta genom struktur och minimera störande stimuli o Rörelse och fysisk aktivitet Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av fokuseringsfärdigheter: Fokusera, uppmärksamhet, ignorera Ta instruktioner Barnen behöver förstå instruktioner för att veta vad de ska göra. Att ta en instruktion innebär att fokusera uppmärksamhet, lyssna noga, repetera för sig själv, fråga kamrat eller läraren om man inte förstår. o Berätta för barnen om de olika stegen i att ta en instruktion o Förtydliga när det är en instruktion o Bekräfta barnens beteende o Regel? Först fråga kamrat, sedan fråga läraren 4

5 Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av färdighet att ta instruktioner: Instruktion, fokusera, lyssna, repetera, fråga Verbal självreglering I olika situationer behöver barnen styra sig själva i vad de ska göra, hur de ska tänka och hur de ska kunna kontrollera sina olika känslor och impulser. Ett sätt att göra detta är att styra sig själv med hjälp av självprat. Möjligheterna till självprat som verktyg för att styra sig själv hänger naturligtvis ihop med språkutvecklingen. o Prata om hur man kan prata till sig själv för att styra sig o Visa som förebild hur du använder självprat o Hjälp barnen med vad det ska säga till sig själv i olika situationer o Bekräfta självprat o Använda ramsor som stöd för olika uppgifter Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av känslan av samhörighet: Självprat, komma ihåg, styra/kontrollera sig Turtagning Turtagning är det ömsesidiga och växelvisa samspel som tränas redan på skötbordet. Barnen upptäcker att kommunikation är en samspelsaktivitet med en annan människa runt något gemensamt. Turtagningen bygger på att ge och att ta i en kommunikation med en annan människa med gemensamt fokus. Turerna i turtagningen kännetecknas av att de kopplar till den andres föregående respons, men också tillför något nytt. Barnen utvecklar förmågan till ömsesidighet och vidare till givande samtal, dialoger och relationer. o Verkliga samtal med inlyssningspauser och ömsesidighet o Inte bara jag utan vi o Lek (turtagningslekar) o Spel (passningsspel) o Öka antalet turtagningssekvenser Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av turtagningsfärdighet: Vi, du och jag, tillsammans, samtal, samspel Reflektion/metakognition Barn behöver lära sig tänka om sina egna tankar och känslor, genom att ställa sig lite utanför, betrakta sig själva och med perspektiv kunna ifrågasätta sina tankar. Man kan se det som om barnen har en möjlighet att handleda sig själva. Förmågan att stanna upp i olika situationer är viktig för att få denna möjlighet. Barn som är impulsstyrda har svårare för att stanna upp och handlar mer direkt utifrån första känslan. 5

6 Barnet behöver förstå orsak och verkan, ha koll på sina värderingar och kunna vara flexibel i tanken, kunna ändra sig och vara kognitivt kreativ. Språket fyller en viktig funktion i reflektionen. Vi tänker med hjälp av ord och begrepp och för en inre dialog med oss själva när vi löser problem. Våra känslor medvetandegörs genom att vi sätter ord på dem och hanteras genom ett lugnande inre självprat. Ibland hamnar barn i svårigheter på grund av att de inte har förmågan att tänka i problematiska situationer. Det kan till exempel vara i sammanhang då de krav som ställs på dem överstiger deras förmåga. Det som blir mest uppenbart och synligt är då barnets problematiska beteende. Vuxna försöker få barnet att ändra sitt beteende på olika sätt, till exempel genom olika konsekvenser. Det barnet kan behöva i dessa situationer är snarare att öva sig i och utveckla sin förmåga att tänka. o Hjälp barnen att stanna upp. o Fråga barnen om hur de tänker. o Resonera högt med barnen. o Ta med barnen i problemlösning. o Undvika rätt eller fel. o Visa att man kan ändra sig. o Ge utrymme för reflektion och be barnen tänka och resonera. Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av reflektions- och metakognitionsfärdigheter: Tanke, tänka, fundera, tänka olika, reflektera Fråga om hjälp från andra Barn behöver ofta fråga om hjälp eller om något de behöver. Då barnen exempelvis inte förstått en uppgift eller en instruktion behöver de på ett tydligt och vänligt sätt be en kamrat om hjälp eller be läraren om hjälp. o Berätta om hur man ber om hjälp på ett tydligt och vänligt vis o Visa som förebild och träna på det o Bekräfta beteendet då barnen visar det Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av färdigheten att fråga: Fråga, tydligt, vänligt, rikta sig till Minne Barnet behöver olika strategier för att minnas vad de ska göra och vad de lär sig. Arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne efterfrågas. Olika sätt är bland annat att lyssna uppmärksamt, fokusera, repetera, använda självprat, anteckna, rita, associera, använda stödord etc. o Träning genom arbetsminneslekar/ övningar o Träning att komma ihåg instruktioner utmaning efter mognad. o Öva strategier repetition, självprat, anteckningar, associationer, rutiner etc. 6

7 o Underlätta genom att minska distraktion Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av minnesfärdigheter: Minnas, repetera, bilder, självprat, anteckna, fokusera Kunna vänta I samvaron med andra ingår många moment av väntande. Man måste kunna vänta lugnt på att något ska hända eller på sin tur. Barnen behöver en strategi för att kunna vänta på ett lugnt sätt utan att störa andra. Barnen behöver en idé om vad de kan göra medan de väntar. o Positiva moment av väntande utifrån mognad o Prata om väntande, varför och hur. o Strategier för att kunna vänta lugnt Vad kan man sysselsätta sig med medan man väntar? o Bekräfta positivt väntande Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av förmågan att kunna vänta: Vänta, tidsfördriv, under tiden, lugnt Impulskontroll Barnen behöver kunna kontrollera sina impulser i förskolan och skolan, bland annat för att sitta still, hålla kvar sitt fokus på uppgiften, kunna planera, inte störa andra, lugna ner sig inför starka känslor och inför olika problemsituationer stanna upp och tänka till istället för att följa impulsen det första som faller dem in. o Lägg in moment där barnen får stanna upp. o Övningar och lekar som kräver impulskontroll. o Spel och lekar med regler o Bekräfta och förstärk barnens prov på impulskontroll. o Öva lugnt väntande och avslappning. o Planera rasten innan man går ut o Handuppräckning o Uppmärksamma vardagslivet som indelat i aktiviteter Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av impulskontroll: Stopp, tänk, aktivitet, slappna av Positiv självhävdelse För ett positivt samspel med andra och för att kunna få sina önskningar och behov tillfredställda, behöver barnet kunna hävda sig bland andra. Det behöver kunna kliva fram, presentera sig, ta initiativ, säga ifrån etc. Det viktiga för en god samvaro med andra är att kunna hävda sig själv på ett positivt sätt, till skillnad från ett aggressivt sätt (som går ut över andra). Veta hur man avbryter andra på ett positivt sätt för att få uppmärksamhet. 7

8 o Öva jagbudskap o Träna tydlighet i kroppsspråk o Uttrycka och reflektera över vad man vill, tycker och har för mål o Utveckling av social kompetens o Övning i hur man säger ifrån o Uppmärksamma och bekräfta initiativ Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av positiv självhävdelse: Vill, tycker, föreslå, avstå Empati Empati är både en kognitiv och affektiv process, där vi kan ha tillgång till både känsla och förnuft i förståelsen av oss själva och andra. Att utveckla empati fokuserar alltså både på att kunna känna och att kognitivt reflektera. Man ska kunna utgå från sig själv och samtidigt leva sig in i hur det är för en annan individ. Man ska kunna se både sitt eget och andras perspektiv. Empati är inte bara att vara snäll, hålla med eller tycka synd om. Empati är heller inte att smittas av andras känslor. Empati kan betraktas som en grundläggande social färdighet som genomsyrar också andra sociala färdigheter. Empati hänger samman med begreppet mentalisering som innebär förmågan att förstå att andra personer har ett eget inre liv med sina egna inre känslor och tankar, som skiljer sig från mitt eget inre liv. o Beskriv olika känslor o Sätt ord på barnens och dina egna känslor o Fokusera barnen på andras ansiktsuttryck o Kroppsmedvetenhet o Arbeta i teman runt känslor o Fråga om känslor hos personer i sagor och berättelser o Peka på olikheter i känslor och att de är OK o Emotionell vägledning Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av empati: Ord för olika känslor, lika, olika, perspektiv, ansiktsuttryck Registrera starka känslor Barnet behöver kunna upptäcka när känslorna blir så starka att de riskerar att ta över och bli svåra att hantera och styra. Idealet är att barnen kan styra sig själva med hjälp av sina känslor, inte att känslorna ska styra över dem. Exempel på känslor som lätt kan bli för starka är ilska, iver, rädsla, oro, stress och frustration. o Samtala om känslor och starka känslor. o Hur känns det i kroppen? o Samtala om vad som kan hända när han har starka känslor. 8

9 o Uppmärksamma barnen på när de har starka känslor. Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av självkontroll: Ord för olika grader av känslor, starka känslor, spåra ur, ångra Lugna ner starka känslor Barnet behöver sätt att lugna ner sina starka känslor för att de inte ska göra sådant de efteråt kommer ångra, eller för att kunna tänka klokt och lösa problem, eller för att inte riskera att förstöra situationer för sig själv eller andra. Självkontroll syftar till stressreducering för att kunna utforska och förstå orsakerna till känslan, för att sedan kunna lösa den situation som gett upphov till känslan. Genom att lugna ner de starka känslorna får barnen åter tillgång till sina kognitiva färdigheter och möjligheter att tänka över känslorna och situationen. Denna stressreducering kan ske på olika vis. o Uppmärksamma starka känslor o Säga stopp till sig själv o Formulera känslan: Jag är (aktiverar hjärnans kognitiva delar) o Magandning, gå undan (minskar puls, blodtryck och spänningstillstånd) o Lös problemet eller prata med en vuxen Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av självkontroll: Ord för olika grader av känslor, stanna upp, avslappning, självprat, magandning, lugn, tänka bild: Tina Palm Bry sig och visa omsorg För att få ett gott sampel med andra och för att få och behålla kamrater, behöver barnen visa att de bryr sig om andra. Barnen behöver också lära sig konkret vad man de kan göra för att visa sin omsorg. o Berätta att man visar att man bryr sig genom att exempelvis säga något vänligt, hjälpa någon eller erbjuda någon något. o Visa som förebild hur du visar att du bryr dig. o Bekräfta och förstärk när barnen visar omsorg för andra. Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av färdigheten att bry sig och visa omsorg: Bry sig, hjälpa, vänlig, snäll, trösta, erbjuda Problemlösning Barn möter ständigt olika problemsituationer i relation till andra. De behöver kunna 1) stanna upp för att tänka 2) formulera problemet för sig 3) hitta olika möjliga lösningar på problemet 4) värdera eventuella konsekvenser av olika lösningsförsök. 9

10 o Hjälp att formulera problem på ett neutralt sätt. o Övning i att hitta på flera lösningar på ett problem. o Stanna upp för att tänka. o Reflektera med barnen över problemlösning i berättelser och i vardagssituationer. o Coachning i problemlösning o Inte vara för snabb att lösa problemen åt barnen. Coacha istället. o Dela problemlösning med barnen. Några viktiga språkliga begrepp för utveckling av problemlösningsfärdigheter: Problem, stanna upp och tänk, lösningar, konsekvenser Bra sätt att samspela För att fungera framgångsrikt i samspelet med andra behöver barnen lära sig olika bra sätt för att komma överens. Exempel på bra sätt är att turas om, samsas, byta, kompromissa, följa regler. Barnen behöver också ha en uppfattning om vad rättvisa är. Det är viktigare att ha det bra tillsammans än att jag ska få allt på mitt sätt. o Benämna och förstärka barnens användande av olika sätt att samspela för att komma överens. o Lekar och spel o Gruppuppgifter och kooperativt lärande o Träna på och lägg upp uppgifter där barnen använder bra sätt för att komma överens. o Var nära i barnens samspel med varandra kommentera och vägled. Några viktiga språkliga begrepp för att utveckla samarbetsfärdigheter: Dela, turas om, kompromissa, gemensamt, vi, uppgift, regler, hjälpas åt, lyssna, fråga, enas Ansvarstagande I takt med ökad ålder förväntas ett allt större ansvarstagande för sina studier och sitt lärande, men också ett socialt ansvar för andra människor. Att förvänta sig ansvarstagande från barnen bygger på tillit till deras förmåga. Att tillskrivas ansvar bidrar också till känslan av att vara betrodd och tillräknelig. En aspekt av ansvarstagandet handlar om att ta ansvar för sin egen integritet, vad man vill, sina ståndpunkter och sina behov. En annan aspekt handlar om att ta ansvar för andra och de samhälleliga normerna och reglerna. Barn och vuxna behöver kunna ta ansvar för sina val. Med ökande ålder kan ansvar tas i högre grad för att uppnå positiva konsekvenser på lång sikt. För att kunna detta behöver barnet lära sig kunna skjuta upp det kortsiktiga tillfredställandet av sina behov. Det finns en klar koppling mellan förmågan att kunna skjuta upp den omedelbara behovstillfredsställelsen och senare framgång i livet. Att ta ansvar är att se sin egen roll både i framgång och i misslyckanden. Att ta ansvar innebär att man ser hur man själv kan påverka och förändra olika situationer. o Ge barnen ansvarsuppgifter, ökande efter mognad. o Tilldela barnen sysslor som är av betydelse för det gemensamma 10

11 o Tala om ansvar, gentemot varandra och det gemensamma. o Tala om ansvar för överenskommelser med andra. o Tala om val och möjligheter att välja. o Låt barnen stå till svars och gottgöra. o Coacha barnen att ta ansvar för problem de står inför, genom att ha tillsammans reflektera med dem om möjliga lösningar. Några viktiga språkliga begrepp att förstå för att utveckla ansvarstagande: Ansvar, välja, val, skyldigheter, konsekvenser, min roll, min uppgift, vårda, sköta, avtal, mitt arbete Ansträngning Förmågan att anstränga sig är avgörande för resultat i längden. Den hänger ihop med självförtroendet att man genom arbete kan nå resultat och lära sig nya saker. Den hänger också ihop med känna att misslyckanden är en del av lärandeprocessen och att om man misslyckas så är det bara att försöka igen. Barnen behöver lära sig tänka att framgång har att göra med arbete och inte med att vissa har det medfött och andra har det inte. Barnen behöver också lära sig att behovstillfredsställelsen (glädjen av att lyckas) inte måste komma direkt. o Utmanande uppgifter barnen efter lite möda har möjlighet att klara. o Bekräfta att arbetsinsatsen gav resultatet, inte smartheten eller talangen. o Coacha ansträngningen. o Emotionellt stöd Några viktiga språkliga begrepp att förstå för att utveckla ansträngningsfärdighet: arbete, kämpa, misslyckas, lyckas, komma igen, försöka på nytt. 11