Att möta blivande och nyblivna föräldrar med barn - introduktion till perinatal psykiatri

Transkript

1 Att möta blivande och nyblivna föräldrar med barn - introduktion till perinatal psykiatri Björn Salomonsson, Monica Hedenbro & Christer Ekelund Enheten för Reproduktiv Hälsa Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet bjorn.salomonsson@ki.se monica@hedenbro.se christer.ekelund@telia.com

2 Upplägg I/ Introduktion: Varför perinatal psykiatri? Psykologin under graviditeten II/ Efter förlossningen om depression och andra lidanden III/ Psykologiska aspekter på förlossningen (Eva Nissen) IV/ Samspel förälder-barn

3 forts. V/ Att hjälpa föräldrar och barn bygga upp anknytningen VI/ Par-relationen VII/ Psykologiska aspekter på amning (Kristin Svensson) VIII/ Föräldra-spädbarnsterapi IX och X/ Examination

4 Varför perinatal psykiatri? Graviditeten lägger grunden för livet Både vuxen- och barn-perspektiv Graviditeten en kristid Kropp och själ hoptvinnade

5 Psykologin under graviditeten: Innehåll och Kunskapsmål INNEHÅLL Ett antikt aktuellt exempel Kvantitativa studier prenatal hälsa foster- och barn-utveckling Föreställningar kring graviditet Graviditetens psykologi: psykodynamiska begrepp MÅL: ATT KÄNNA TILL OM Riskfaktorer Känslomässigt förlopp hos mor, far och dig själv Bemötande

6 Moses i vassen flickr.com collider.com

7 Moses liv pre- och postnatalt Farao talade med de hebreiska barnmorskorna Shifra och Pua och sade: När ni hjälper era kvinnor vid förlossningen: Om är det en pojke skall ni döda honom. Men de lät pojkarna leva Farao befallde då: Kasta alla nyfödda pojkar i Nilen. En hebreisk kvinna födde en son. Hon såg vilken fin pojke det var och höll honom gömd i tre månader. Sedan lade hon barnet i en korg och satte ut den vid Nilstranden. Pojkens syster ställde sig för att se hur det skulle gå med honom. blog-fr.eteacherbiblical.com

8 enkispeaks.com

9 Moses som ung man När Moses hade blivit vuxen såg han en landsman, en slav, bli ihjälslagen av en egypter. Mose slog ihjäl egyptern och gömde honom i sanden. Förlåt, Herre, men jag har inte ordet i min makt. Det har jag aldrig haft. Orden kommer trögt och tveksamt. Då Moses fick se guldkalven och dansandet blev han förbittrad och kastade tavlorna och slog dem i stycken. Kalven brände han och malde till stoft. Det strödde han i vattnet och lät israeliterna dricka det.

10

11 Koppling mellan pre- och postnatalt trauma och barn-störning? Moses: Bristande impulskontroll Hetsigt temperament Talsvårigheter Neuropsykiatrisk störning? Föräldrarnas upplevelser pre- och postnatalt?

12 Effekter av prenatal distress Barnet högre risk att få ACTH-nivåer, tonus ( Depression one of most common complications of pregnancy : Marcus, 2010) Problem med affektreglering Sömnstörningar (Field, 2007, O Connor, 2007) Prematurfödsel, ADHD och uppförandestörning ( distress, Martini, 2010) Fördröjd motorisk och mental utv. (Huizink, 2003) Lårbenstillväxt & fosterrörelser (Conde, 2010; Dieter, 2001) Gråt (Field, 2007) Immunstörningar senare i livet (Entringer, 2008) Dock: modereras av anknytning vid 1åå = interventioner lönar sig (Bergman, 2008) Distress-mamman tenderar att vara: Känsligare för fostrets rörelser Mer otillfredsställd av graviditet och sin egen kropp (Seimyr, 2009) Marcus, 2010

13 Forskning och klinisk vardag Går de ihop? Forskning visar att: Treating maternal depression antenatally could prevent offspring depression during adulthood (Pearson, 2013) Possibly, the most affected 15% of mothers [on prenatal stress and anxiety] need attention (O Connor, 2008) Klinisk praxis idag.?

14 Biologisk modell: LHPA-axeln i överväxel wikipedia.org

15 Några begrepp inom perinatal psykologi I Primär modersupptagenhet (Winnicott, 1956) känslighet slutet av graviditeten Varar till några veckor postpartum Inte patologiskt Fantasier, drömmar Glöms eller trängs bort Barnets spontana själv journey54.files.wordpress.com

16 Några begrepp II Föräldraskapet som utvecklingsstadium (Benedek, 1970) Liknande psykiska processer hos mamman och babyn. Båda ger och får. Umgänget med mamma ökar babyns självförtroende. Mamman införlivar goda mammnings-situationer, ökar självförtroende. Mamma återupplever sin babytids känslor. Pappan svarar först på kvinnans beroende. Sen en direkt relation till barnet, styrd mer av hopp än av drift. Babyn börjar snart relatera till pappan som leker med barnet: primärt lust + sekundärt: Jag är en bra pappa.

17 Några begrepp III Identifikation att bli som Moderskapstrilogin (Stern, 1995) Om hon avvisar identifikationen med sin mor blir hon inte en förstående mamma. Avvisar hon identifikationen med barnet blir det inte önskat (Spotnitz, 1969) Omfördelning i kärleksbalansen hos mor och far (Bibring, 1961) Kärlek till mig Kärlek till barnet Narcissism Objektkärlek Kärlek till partnern till barnets andra förälder Once an adolescent you cannot become a child again. Once menopausal you cannot bear children again. Once a mother you cannot be a single unit again.

18 Några begrepp IV Projektion att läsa in sig själv i den andre Ett sätt att tolka barnet Han gråter. Jag gråter när jag är ledsen. Han är nog ledsen. Positiv misstolkning Han är världens sötaste. Jag är en fin mamma. Negativ misstolkning Han tittar inte på mig. Dålig anknytning. Jag är ingen bra mamma. Eswalls.com Telegraph.co.uk

19 Gissningar om Moses mammas kärlekssträng Den primära modersupptagenheten störd Separationsprocessen bruten Störningar i kärleksregleringen Moderskapsutvecklingen knäckt Självupptagenhet & depression Brustet stöd från barnets far

20 Modernt föräldraskap

21 Föräldraskapets psykologi idag Förr: Jag tillkom ur mina föräldrars begär * Alternativ idag: Jag tillkom ur längtan hos en vuxen som lånade ägg, livmoder eller spermie ** Vi har avlägsnat fortplantning från sex = avlägsnat sex från fortplantningen?? Idag: tekniska framsteg, erotisk intimitet Fortplantningsbeslutet: rationellt + tyngd på kvinnan, beroende av kärleksrelation*** * (Davies, 1998) ** (Ehrensaft, 2006) *** (Weldon, 2006)

22

23 Föräldrars föreställningar om barnet om sig själva om partnern som blivande föräldrar

24 Intervjufrågor Vad betyder det för er att bli Mamma och Pappa Har ni några föreställningar kring barnet Hur föreställer du dig din partner som pappa/mamma och relationen till barnet Hur föreställer du dig själv som förälder Har ni talat med varandra om era föreställningar

25 barn mamma pappa

26

27

28 Det är ett stort ansvar, men jag känner mig redo för det. Jag ser verkligen fram emot att bli förälder med stolthet och glädje. 40% av paren beskrev sig själva och partnern i positiva termer.

29 Som förälder? Jag har verkligen inte tänkt i de termerna, men jag antar att det blir bra I 60 % av paren fanns neutrala beskrivningar av det kommande föräldraskapet både sig själva och sin partner i neutrala termer sig själv neutralt och partnern negativt sig själv neutralt och partnern positivt sig själv positivt och partnern neutralt

30 Jag är ganska orolig faktiskt. Jag måste ju växa upp och jag är rädd för att mina föräldrar slutar se mig som sitt barn. I två par fanns negativa beskrivningar, i det ena var det kvinnans beskrivning av sig själv och i det andra paret kvinnans beskrivning av mannen som blivande pappa.

31 Mentalisering Förmågan att förstå sitt eget och andras beteende utifrån inre mentala tillstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. Se sig själv utifrån och andra inifrån Förälderns förmåga att mentalisera om barnet, att leva sig in i barnets inre psykologiska tillstånd är central i barnets anknytning Behov av att bli sedd och förstådd som en mental varelse. Mentaliseringsförmåga uppstår när intersubjektiviteten pga. av emotionell och kognitiv utveckling blir medveten o reflekterande Ligger till grund för barnets utveckling av egen mentaliseringsförmåga

32 Familj 1 Mannen Inte tänkt så mycket, mest att jag kommer hem och där är du och barnet Du är mycket upptagen av barnet Kvinnan Som en bra pappa. Jag vet att du vill vara hemma. Jag tycker det är viktigt Att det inte bara är jag som är med barnet, fast det blir så från början med amning o så

33 Familj 2 Mannen Kommer bara att leka Jag gillar skoj det gör inte du Hon kommer planera det gör inte jag Hon kommer vara lycklig Kvinnan Jag tror inte han fattar att det inte bara är lek. Han tänker mest på det roliga Det blir väl blöjbyten för honom också Barn tycker om honom

34 Familj 3 Mannen Jag har ett så starkt intryck från första gången jag såg honom med ett barn Så naturligt och starkt Jag får nog tränga mig in Kvinnan En stark känslomässig relation i botten Men inte helt problemfri, man har ju sitt eget levnadssätt En far som tycker om att göra saker med sina ungar

35 Anknytningsprocess Kulturella aspekter Barnet ANKNYTNINGSBETEENDE syftar till överlevnad Föräldern Annan viktig person BINDNING till barnet

36 DET KLINISKA BARNET DET OBSERVERADE BARNET DET OBSERVERANDE BARNET

37 ÖMSESIDIGHET Att vara delaktig Att bli lyssnad på Kunna påverka och bli påverkad Hitta ett tempo Aktivitetsnivå Motorisk/kommunikativ Barnets kontaktförsök och signalsystem i fokus

38 Affektreglering Psykobiologiskt tonar den primära anknytningspersonen in de dynamiska växlingarna i barnets inre affekttillstånd Reparerar felintoning eller frånvaro Relationella o Känslomässiga färdigheter - implicita minnen

39

40 Kvinnans positiva föreställning om mannen och hans egen positiva föreställning om sig själv som blivande pappa tycks vara betydelsefullt för möjligheten till ett synkroniserat triadiskt samspel då barnet är 9 månader gammalt.

41

42 Handledningsmomentet Varför är det viktigt att uppmärksamma föräldrarnas känslor? Vad finns för samband mellan deras känslor och fostrets utveckling? Hur kan handledning hjälpa oss förstå och ta hand om dessa känslor?

43 Fokus/Mål Presentation av egna fall Stimulera till integration av teori och tillämpning av samtalsmetod. Fördjupa förståelsen av egna känslomässiga reaktioner i arbetet med fld/barn och hur dessa kan vara till hjälp i vårt arbete.

44 Presentationen Gärna en skriftlig presentation (kopior till gruppen) ca 2 sid Beskriv bakgrund och aktuell problematik Hur utspelade sig samtalet? Sök beskriva hur du förstår förälderns/barnets/samspelets problem. T.ex. vad kan ha utlöst situationen? Flergenerationsperspektiv? Egna känslor, tankar, fantasier

45 Vilket fall skall jag välja? Berört dig, väckt känslor Varit svårt att påtala problem/svårt att samtala om problem Belyser något som diskuterats på utbildningen Komplext, svårt att förstå Svårbedömt. T.ex. behövs remiss till psykolog/bup/vuxenpsykiatrin?

46 Andrum/frirum Mest lärorikt om handledningsgruppen kan bli en trygg plats där vi kan känna oss fria att ta upp och dela med oss av: Känslor och fantasier Svårigheter och pinsamheter Gruppens spontana tankar och infall i samband med falldragning. Alla har något att bidra med.

47 Examinationen Skriftlig beskrivning av patientfall, ca 5 sid Koppling till teori och litteratur Kan vara hjälpsamt att ha presenterat fallet i handledningsguppen

48 SLUT