Föräldrahälsovård. En Metodstudie. Elisabeth Berger Elin Kullgren

Transkript

1 Föräldrahälsovård En Metodstudie Elisabeth Berger Elin Kullgren

2

3

4 Sammanfattning Blivande och nyblivna föräldrar är idag fokus för mycket uppmärksamhet. Denna studie är en metodstudie för föräldravård. Resultatet analyseras utifrån psykologiska anknytningsteorier samt subjektiv psykologisk teori. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsintervju. Föräldraparet samtalade öppet om känslor och föreställningar för det blivande/nyfödda barnet och för det blivande föräldraskapet. Vi kom fram till att föräldraskapets utveckling under graviditeten, omsorgsförmågan och bindningen till det blivande barnet är beroende av biologiska och psykologiska processer hos båda föräldrarna, med föreställningar om det goda föräldraskapet i kombination med eget livsrum. Föreställningar om det goda föräldraskapet påverkas i hög grad av kulturella faktorer och politiska förutsättningar. Projektet har delvis finansierats av Fyrbodalinstitutet, Västra Götalandsregionen. Vi skulle även vilja tacka Pär A. Larsson som varit forskningsledare under projektet och projekthandledare Birgitta Rydén. Fotot på framsidan kallas Arnolfiniporträttet av Jan van Eyck (ca ).

5 1 BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER GRAVIDITETENS PSYKOLOGISKA UTVECKLINGSFASER PSYKOLOGISKA FENOMEN UR ETT SUBJEKTIVT PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV RELEVANTA UTVECKLINGSPSYKOLOGISKA BEGREPP METOD TEORI TILLVÄGAGÅNGSSÄTT URVAL BORTFALL OCH BORTFALLSANALYS BEGRÄNSNINGAR TOLKNING AV INTERVJUMATERIAL RESULTAT OCH ANALYS SAMMANFATTNING AV TEMA SAMMANFATTNING AV KEYWORDS ANALYS UTIFRÅN FRÅGESTÄLLNINGAR ANALYS UTIFRÅN GRAVIDITETENS PSYKOLOGISKA UTVECKLING ANALYS UTIFRÅN ETT SUBJEKTIVT PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV RELEVANTA UTVECKLINGSPSYKOLOGISKA BEGREPP DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR INTERVJUGUIDE BARNMORSKORNAS FÖRFRÅGAN TILL FÖRÄLDRAR INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR...25

6 1 Bakgrund Vi är två psykologer som, sedan ett antal år tillbaka, arbetar inom mödrabarnhälsovården. I vårt arbete med nyblivna föräldrar har vi uppmärksammat hur mötet med barnet efter förlossningen för en del föräldrar blir enkelt och för andra mer komplicerat. Utgångspunkten för projektet är att det under graviditeten utvecklas en bindning till barnet, ett begynnande omsorgssystem börjar ta form och att dessa mentala processer påverkar mötet med barnet efter förlossningen och den fortsatta anknytningen mellan barn och föräldrar. Vi ville fokusera närmare på blivande föräldrars tankar, fantasier och förställningar kring det blivande barnet och till det egna föräldraskapet med hjälp av en i förväg fastställd intervjumetod. Vi vill också fästa uppmärksamheten på vikten av att samtala om det blivande föräldraskapet snarare än graviditeten som tillstånd. 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med projektet är att få mer kännedom om och beskriva föräldrars föreställningar och fantasier kring det blivande barnet och sitt eget föräldraskap. Vi vill också undersöka om man utifrån dessa fantasier och föreställningar kan få en förståelse för föräldraskapets utveckling; bindningen till barnet och förmåga till omsorg. Ett syfte är att se om dessa mentala processer förändrades under graviditetens gång och i så fall hur, samt få insyn i föräldraparets upplevelser av barnet och föräldraskapet efter förlossningen. Vi ville samtala med det blivande föräldraparet tillsammans och var intresserade av ev. skillnader mellan den blivande mamman och den blivande pappan och i så fall hur dessa skillnader kunde beskrivas. Ett annat syfte var att utifrån materialet fokusera på ev. hinder i utvecklingen av omsorgssystemet utifrån intervjumaterialet. Slutligen ville vi också pröva metodens användbarhet som utgångspunkt för samtal med blivande föräldrar. 2.2 Frågeställningar Genomgången av intervjumaterialet skedde utifrån fyra frågeställningar som skulle beskriva föräldrarnas föreställningar och fantasier, skillnader i dessa under graviditetens olika faser, skillnader mellan mannen och kvinnan samt om det gick att påvisa hinder eller svårigheter i bindningen till barnet utifrån intervjumaterialet. De fyra frågeställningarna var: Hur ser blivande och nyblivna föräldrars fantasier och föreställningar ut, finns det gemensamma nämnare, teman som återkommer? Förekommer det skillnader/utveckling i dessa mentala processer under graviditetens olika faser och efter förlossning? Finns det skillnader mellan kvinnan och mannen vad gäller fantasier och föreställningar? 1

7 Går det att påvisa svårigheter/hinder i utvecklingen av bindningen till barnet och etableringen av föräldrarnas omsorgssystem? 3 Teoretiska utgångspunkter 3.1 Graviditetens psykologiska utvecklingsfaser Vår ansats i intervjuerna har sin grund i Raphael Leffs (jmf Berg-Broden, 2004) teori om graviditetens utveckling. Hon beskriver tre psykologiska utvecklingsfaser under graviditeten. Faserna är: Fusion, differentiering och separation. Dessa faser fokuserar på kvinnans psykologiska omställning under graviditeten och mannen beskrivs inte. Den första trimestern, fusionsfasen, en sammansmältning, med det väntade barnet. Barnet ses i början som en integrerad del av kvinnans kropp. Den nygravida kvinnan är uppfylld av det förändrade kroppsliga tillståndet och av tankar kring själva graviditeten. Det finns oro för missfall eller att graviditeten skall gå fel och resultera i sjukdom eller skada. Det uppstår behov av att skydda barnet, graviditeten, vilket resulterar i tankar om vad som kan vara skadligt och farligt. Under första trimestern sker stora kroppsliga förändringar, och förändringar i kvinnans medvetenhet, perception och hörsel. Det är en begynnande identitetsförändring som ofta ger upphov till frågan vem är jag? Differentieringsfasen inträder under andra trimestern. Modern skiljer ut sig själv från barnet och från den egna modern. Fosterrörelserna är ett tecken på att fostret är en separat individ. Det blir ett skifte i fokus från graviditet till barn och detta utlöser en bobyggar aktivitet hos föräldrarna dvs. att börja förbereda sig för att ta emot ett barn och att bli föräldrar. I denna period står kvinnan mellan två världar. Hon behöver se både bakåt och framåt för att kunna finna sin föräldraidentitet. Detsamma torde gälla för mannen men vi har begränsat de teoretiska utgångspunkterna till att gälla enbart kvinnan. Vårt val att även intervjua mannen speglar en strävan att skapa intresse för den blivande faderns föreställningar och fantasier kring barnet och föräldraskapet. Kvinnans personlighet tycks genomgå en förändring som ger ökad förmåga dels till empati och lyhördhet dels att kunna acceptera en viss monotoni i sitt liv under denna period. Hon bearbetar sin relation till den egna mamman som en förberedelse för att bearbeta sin egen roll som mor och för att skapa en relation till det väntade barnet. Separationsfasen är graviditetens sista fas. Separationen från barnet, förlossningen, närmar sig och väcker både längtan och oro. Kvinnan börjar bli trött på graviditeten. Hon ser fram mot förlossningen och är samtidigt orolig för hur hon skall klara av den. Oron tilltar och handlar om rädsla för att barnet skall dö eller skadas, eller att mamman själv skall skadas under förlossningen. Den ökande oron kan också ha sin grund i att verkligheten och det kommande föräldraskapet närmar sig och utlöser tankar på ansvar, förmåga och livsstilsförändringar. 2

8 3.2 Psykologiska fenomen ur ett subjektivt psykologiskt perspektiv Clara Willig (Willig, 2000) har med grund i ett folkhälsoperspektiv formulerat en subjektiv psykologi för att förstå psykologiska fenomen. Med subjektivt psykologiskt perspektiv menas att i det här sammanhanget komma nära individens subjektiva uttryck. Hon använder begreppen Kroppen, Positionering, och Memory Work. Kroppen (embodyment) innefattar tankar och upplevelser kring den egna kroppen, fysiska förändringar och kroppslig medvetenhet. Positionering (positioning) beskriver hur människor relaterar till sin omgivning genom att analysera vilken psykologisk position de intar i betydelsefulla relationer, exempelvis till de egna föräldrarna. Föreställningar och erfarenhet (memory work) betecknar de föreställningar, känslor och tankar som byggs upp kring det egna livet, historia och framtid och påverkar på vilket sätt man ser på sig själv och sitt eget liv i olika situationer. 3.3 Relevanta utvecklingspsykologiska begrepp. Projektet har en teoretisk grund i utvecklingspsykologin. För att skapa förståelse för materialet har vi använt oss av några för oss relevanta begrepp John Bowlby Bowlby (se Broberg et al, 2006) anser att barnet söker en vårdnadshavare som sin primära anknytningsperson, detta beskrivs som monotropi och innebär att det finns en anknytningshierarki med en som är utvald. Anknytningsrelationen är en bland många relationer som ett barn kan ha. Grossman m.fl. (se Broberg et al, 2006) menar att tillgång till flera omvårdnadspersoner ger en variation och omväxling i omvårdnaden som kan vara betydelsefullt för barnet. Det är när barnet upplever att anknytningssystemet, av olika skäl, hotas, som det blir selektivt, noga med att välja en person Daniel Stern Stern (Broberg et al, 2006) har ett begrepp som han benämner moderskapskonstellationen. Han menar att föräldraidentiteten är en ny utgångspunkt att betrakta världen utifrån. Hos kvinnan sker en avgörande omstrukturering av personligheten när hon får sitt första barn. Hon ingår i en ny konstellation med barnet och möter sig själv som moder på samma gång som hon möter barnet och sina tidigare upplevelser som varande barn. Moderskapskonstellationen är en ny personlighetsstruktur. Stern antar att pappans utveckling är parallell. Det anses betydelsefullt att föräldrarna kan integrera de olika identiteter föräldraskapet kräver och att de kan vara flexibla i förhållande till sina olika roller för att klara av att anpassa behovet av egen tillfredställelse till barnets behov av omsorg och trygghet. 3

9 3.3.3 Mary Ainsworth Ainsworth (se Broberg et al, 2006) har forskat i hur kvaliteten i anknytningsrelationen kan variera och beskriver fyra dimensioner i föräldrabeteendet som har betydelse för barnets möjlighet att utveckla en trygg anknytning i den primära anknytningsrelationen. Lyhördhet brist på lyhördhet för barnets signaler och kommunikation. Acceptans bortstötande. Omvårdnadspersoners uttryck av positiva och negativa känslor gentemot barnet. Samarbete inblandning. Förmågan att respektera barnets integritet och att vara vägledande i motsats till kontrollerande. Tillgänglighet ignorans. Vikten av att föräldrarna har kunnat internalisera barnet så att barnet alltid finns i sina föräldrars sinne, även då de inte är tillsammans. Dessa dimensioner anser Ainsworth är avgörande för om barnet kan utveckla en trygg anknytning och utifrån denna skapa en inre arbetsmodell som grund för fortsatta relationer och personlighetsutveckling Peter Fonagy Fonagy (Broberg et al, 2006) betonar betydelsen av förmåga till mentalisering och skapandet av inre arbetsmodeller. Med detta menas förmågan att reflektera över sin egen inre värld, känslor och upplevelser samt att kunna relatera till andra utifrån att de har egna inre världar. Denna mentala process är i högsta grad relaterad till föräldrarnas emotionella förmåga att ta hand om barnet. Det ökar också barnets förmåga till trygg anknytning om föräldrarna har en inre representation och övertygelse om att barnet har ett eget medvetande, ett eget känsloliv och tänkande Donald Winnicott Winnicott (Broberg et al, 2006) talar om att vara good enough, en tillräckligt bra förälder. Han menar att förmågan att reparera är avgörande för ett gott föräldraskap snarare än att sträva efter att vara ofelbar. Han påpekar att förmågan hos en förälder att inse misstag och kunna reparera samspel som misslyckats är avgörande för att föräldern kan ta ansvar för relationen och inte lastar barnet för det som gått snett. 4 Metod 4.1 Teori Utgångspunkten för intervjuerna har varit den kvalitativa forskningsintervjun (Kvale 1997) utifrån en narrativ teori och metod (Riessman o. Mishler i Kvale, 1997). Den kvalitativa metoden beskrivs också som en metod som går på djupet men inte på bredden (Repstad, 1993). Det innebär att enbart en eller några få miljöer studeras, men att de studeras som en helhet och inte bara utifrån några få egenskaper. Repstad (1993) tar också upp att ett 4

10 centralt ideal inom kvalitativ metod är att så långt som möjligt ha ett nära förhållande till det som studeras. Ett annat kännetecken på kvalitativ metod är dess flexibilitet. Intervjuer kan bli mycket olika, även om de behandlar samma ämne. Repstad (1993) pekar även på vikten av att försöka fånga aktörernas egen verklighetsuppfattning. Vi har velat studera föräldrarnas berättelser utifrån fastställda teman och keywords och sedan analysera detta utifrån frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. I vårt fall har det handlat om mentala händelser, tankar och känslor, som skett i ett visst sammanhang, orsakade av det blivande föräldraskapet och upplevda av föräldrarna, som utgjort berättelser. Vårt syfte under intervjun har varit att underlätta framväxten av dessa mentala berättelser snarare än att varje fråga skall få ett definitivt och avgränsat svar. Vi har varit intresserade av det tematiska innehållet men också av hur det berättas och atmosfären under de fyra olika intervjutillfällena. Intervjuguiden (bil. 1) består av keywords som är desamma under alla intervjuer samt teman som varierar med var i graviditeten paret befinner sig och i nyföddhetsperioden. Utifrån fem olika dispositioner har vi formulerat 5 Keywords, som skall beskriva utvecklingen av de blivande föräldrarnas omsorgsförmåga, (Condon, 1993 ). Dessa dispositioner handlar om föräldrarnas benägenhet att veta om barnet, att vara med barnet, att bevara barnet, att skydda barnet och att tillfredställa barnets behov. Temafrågorna vid dessa intervjutillfällen har sin teoretiska utgångspunkt i graviditetspsykologi och beskrivningen av graviditetens olika faser; fusionsfasen, differentieringsfasen och separationsfasen (Raphael-Leff, 1991). Den sista intervjun då barnet är fött, ca veckor efter förlossningen fokuserar på upplevelser av förlossningen och mötet med barnet samt upplevelsen av föräldraskapet. 4.2 Tillvägagångssätt Vi har använt oss av intervjuguide (se bil.1) med formulerade, öppna frågor för samtliga intervjutillfällen. Vi avsåg att intervjua fyra par vardera, sammanlagt åtta par, vid tre olika, i förväg fastställda, tillfällen under graviditeten och en gång efter förlossningen. Varje intervju beräknades ta mellan minuter och spelades in på band. Frågorna i intervjuguiden var uppbyggda kring teman och keywords. Frågorna kring keywords var desamma under alla intervjuer och fokuserade på mentala processer kring det blivande barnet och föräldraskapet för att uppmärksamma ev. förändring av dessa processer. Frågorna kring olika teman varierade beroende på var i graviditeten paret befann sig och i nyföddhetsperioden. Intervjubanden tolkades direkt från bandspelaren, utifrån keywords, teman och frågeställningar och redovisas separat som resultatredovisning. Då vi endast har intervjuat ett par (se avsnitt 3.4 Bortfall) har vi av sekretesskäl inte bilagt resultatredovisningen med citat, det går inte att avidentifiera svaren och det aktuella paret skulle kunna känna sig alltför utlämnade. Istället har vi valt att redovisa sammanfattningar av teman och keywords. 5

11 4.3 Urval Vi sökte blivande föräldrar där både man och kvinna väntade sitt första barn och där kvinnan väntade sitt första barn men mannen hade barn sedan tidigare. För att nå föräldrarna hade vi hjälp av barnmorskorna på respektive område som fick i uppgift att informera aktuella föräldrapar om projektet för att sedan delge respektive psykolog vilka par som ville bli kontaktade för närmare information om projektet. Mer ingående information gavs vid ett kortare möte med paret och aktuell psykolog. Se bilaga 8.2 och Bortfall och bortfallsanalys Under de två år som vi försökte rekrytera par genom barnmorskorna var det bara ett föräldrapar som ville delta. Barnmorskorna uppgav att kvinnan ofta var mer positiv och kunde tänka sig att delta men mannen tackade nej. Antalet inskrivna par som uppfyllde våra kriterier var förhållandevis litet då vi rekryterade i två mindre kommuner med sammanlagt fyra verksamma barnmorskor. Kommunerna var glesbygdsoråden med långa avstånd mellan hem och centralort och båda kommunerna hade en förhållandevis homogen socioekonomisk befolkning, övervägande arbetarklass och lägre medelklass. Vid analys av bortfallet i rekryteringsfasen framträder framförallt svårigheterna i att engagera en annan yrkesgrupp, barnmorskorna, som inte är involverade i projektet men som ändå, initialt, skall informera, motivera och intressera föräldraparen för projektet och en första kontakt med psykologen i området. Trots information om projektet innan, fanns en naturlig osäkerhet inför vad föräldrarna erbjöds vara med på då det har sin utgångspunkt i psykologisk kunskap och intresse. Man skulle så att säga sälja något som man saknade tillräcklig kunskap om och engagemang i. Tiden då man väntar sitt första barn är en känslig period med tvivel och osäkerhet för många, särskilt i början av graviditeten. Det kan vara så att man, i ett tidigt skede, värjer sig mot ytterligare samtal och fördjupning, medan man senare under graviditeten är mer positiv till samtal kring föreställningar och fantasier inför det blivande föräldraskapet. En annan tänkbar svårighet kan ha varit att de kommuner som var med var små med få inskrivna förstagångsgravida, att de var glesbygdskommuner med långa avstånd att åka hemifrån till extra möten samt att projektet var mer tilltalande för andra socioekonomiska grupper med annan utbildning och bakgrund än vad som var dominerande i dessa områden. 4.5 Begränsningar Rekryteringen av intresserade par som uppfyllde våra kriterier fungerade således inte som vi planerat. Det står klart att vi skulle varit med i den första fasen vid mötet med de blivande föräldrarna för att själva informera om projektet istället för att överlåta detta till barnmorskorna i våra respektive områden. Detta hade kunnat ske genom att vi var med en stund på slutet av barnmorskans samtal med paret eller att man erbjöd alla förstagångsföräldrar ett extra samtal med psykolog för att informera om projektet. 6

12 Då vi endast genomförde en intervju är det omöjligt att göra några som helst generaliseringar eller jämförelser. Vi vill i stället försöka att se det generella i det specifika. Bernler och Bjerkman tar i sin bok upp att det universella finns i det partikulära (Bernler & Bjerkman 1990). D.v.s. helheten finns i delen. De menar att ett levnadsöde kan spegla vår samtid lika väl som ett urval på flera hundra människor. Vårt projekt kan enbart beskriva dessa föräldrarnas upplevelser av det blivande barnet och föräldraskapet, utifrån de berättelser som vi fått ta del av. Repstad (Repstad, 1993, s. 15) skriver om kvalitativa undersökningar: Det är självklart att man inte kan generalisera okritiskt utifrån en undersökning av en enda miljö, med en fallstudie (Case study). Men man kan ofta göra en grov och subjektiv uppskattning av hur pass representativa resultaten är. En aha-upplevelse av att så här är det ofta är ett osäkert men viktigt fastställande av om resultaten är intressanta och giltiga. En forskning är inte värdelös även om den inte ger process information om den generella giltigheten resultaten har. Mycken kvalitativ forskning har resulterat i hypoteser och begrepp som fördjupat vår förståelse av socialt liv. 4.6 Tolkning av intervjumaterial Tolkningen av intervjubanden skedde med utgångspunkt från frågeställningar och relevanta teoretiska utgångspunkter (se avsnitt 3.0 Teoretiska utgångspunkter). Repstad (Repstad, 1993,s. 86) skriver Tolkning av informationen är en genomtänkt värdering av den i förhållande till de problemställningar undersökningen handlar om och i förhållande till teorier som sätter resultaten i ett större sammanhang. Vår intervjumetod gav ett omfattande material. Detta beroende på att det fanns svårigheter att avgränsa i intervjun och en oklar gräns mellan intervju och samtal. Intervjun förvandlades ibland till samtal där man följde paret i en fri dans snarare än i en dans med i förväg fastställda steg. Det hade som följd att en hel del material inte var relevant i förhållande till våra frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. Dock kan man hävda att atmosfären och känslan av frihet i situationen var viktigt för att de blivande föräldrarna skulle känna sig trygga och benägna att tala om sin tankar och känslor. 5 Resultat och Analys 5.1 Sammanfattning av Tema Sammanfattning av Tema 1: Upplevelse av graviditeten och det kommande föräldraskapet. Såväl mamma som pappa tycker det känns spännande och oroande. Pappa var lite rädd för barn. Båda fick trygghet genom att se bekanta i föräldrarollen (rollmodell). För mammas del fanns det en konflikt mellan att vara gravid och utveckla en yrkesidentitet. Hon var också 7

13 överraskad över graviditetens påverkan. Hon tyckte det var svårt att koncentrera sig på jobbet och hon upplevde en förlust av kontroll över den egna kroppen Sammanfattning av Tema 2: Fantasier och föreställningar kring barnet. Paret beskriver inte särskilt mycket av fantasier och föreställningar kring barnet, dock uttrycker kvinnan en känslomässig upplevelse av barnet men vill inte beskriva detta i ord eller bild. Båda är upptagna av hur de skall relatera till barnet i framtiden, hur de skall hantera egna och andras förväntningar på föräldraskapet. Paret redovisar många föreställningar, fantasier och bilder runt sitt framtida föräldraskap, praktiska lösningar och situationer tillsammans med det födda barnet. De gör var sin teckning av ett barn. Hans teckning föreställer det lilla barnet med navelsträng i livmodern, hennes teckning är ett barn utan kropp med armar och ben som rör sig. I ansiktet finns en mun men inga andra ansiktsdrag Sammanfattning av Tema 3: Föreställningar om mötet med det verkliga barnet. Både mannen och kvinnan uttrycker mycket tanker runt föräldraskapet. Hur de vill vara som föräldrar, hur de skall fungera som familj, hur de ser på barnets behov och de egna behoven. Tankar om att få ihop arbetsliv och familjeliv. De uttrycker tillförsikt för det blivande föräldraskapet. De tror att mötet med barnet kommer att ske gradvist och att föräldraskapet fortsätter att utvecklas även efter barnet har blivit fött Sammanfattning av Tema 4: Mötet med det verkliga barnet. Förlossningen blev inte alls som de hade förväntat sig. Det gick mycket snabbt, men de säger båda att det gick bra. Inget av det de hade förberett sig på hände, med tanke på bedövning - mat mm. De beskriver trygghet, lugn och avslappning efteråt. Båda beskriver mötet med barnet som mycket mindre omtumlande och känslomässigt än de hade förväntat sig och att de var mera upptagna av att förlossningen var över och att det hade gått bra. Hon hade en oklar uppfattning av förloppet, man handlade utan att tänka. Paret är båda mer påverkade av omställningen än vad de hade tänkt och upptagna av att de är så beroende av hur det är med barnet och att det inte går att planera utan att barnet till stor del styr deras tillvaro. Han arbetar på förmiddagen och hon på eftermiddagen. Båda längtar efter ett större barn. Småbarnsperioden upplevs som tråkig och enahanda. 5.2 Sammanfattning av Keywords Sammanfattning av Keywords 1 Fokus på att vilja veta om barnet, med tyngdpunkt på tidigare faktakunskap, frågor kring fostrets utveckling och kroppens förmåga. Båda uttrycker känslan av lättnad över att vara gravida och fokuserar på graviditeten snarare än på barnet. Barnet aktualiserar förhållandet och behovet att vara med varandra, att ha en gemensam graviditet och samsyn runt det blivande föräldraskapet. Diffus oro för hur man skall hantera situationen om det inte blir som man har tänkt sig, oro för förlossningen och att klara av att vara gravid. Tankar kring kroppsliga förändringar och förlust av kontroll. Paret anpassar sitt liv efter hennes graviditet 8

14 och känner en trygghet i sina faktakunskaper och etablerad livsstil. Båda uttrycker en medveten strävan av att undvika att graviditeten skall upplevas som ett hinder. Paret betonar vikten av gemensamhet för barnet och båda är upptagna av barnets behov av båda föräldrarna och en familj Sammanfattning av Keywords 2 Vid denna tidpunkt är paret inte särskilt upptaget av att läsa och ta till sig faktakunskaper. De tänker mycket på barnet som ett större barn och är inte så nyfikna på att veta mer om hur barnets utveckling fortskrider. Båda har ett större barn i tankarna men uttrycker tankar kring att barnet är mer medvetet om yttervärlden och tar intryck samt att en kontakt skapas redan nu. Han uttrycker ett större avstånd till graviditeten men ett ökat behov av att vara ett stöd för henne. Paret säger att oron har minskat och att man nu kan tro att det kommer ett barn. Ultraljudet har haft betydelse, han har skapat sig en bild och hon uttrycker en känsla av att barnet finns. Oron fäster mer i aktuella problem runt arbetssituation och praktiska lösningar. Paret beskiver tankar om den livsstil som de har nu men också en anpassning till situationen utan att problematisera och finner återigen en trygghet i egen kunskap och bedömningar. Båda fokuserar på barnets behov av båda föräldrarna på lika villkor med gemensamt ansvar. Ett livslångt band till båda föräldrarna och vikten av att ge barnet en familj och gemenskap Sammanfattning av Keywords 3 Upplevelsen av att vänta barn blir starkare men barnet känns fortfarande inte verkligt. De är fortfarande mest upptagna av praktiska saker och tänker en del på förlossningen. Paret uttrycker en önskan om att få ett helt och friskt barn. Det finns tanker om hur de skall fungera som familj så att alla skall må bra och hur de kommer att reagerar på barnets behov. Orostankarna handlar om hur det skall gå under förlossningen med oro för att något skall hända barnet eller kvinnan Sammanfattning av Keywords 4 Kvinnan är upptagen av om hon är en bra mamma, om hon kan tillfredsställa barnets behov. Hon känner inte det engagemang och intresse som hon skulle vilja känna. Han tänker på hur det blir när barnet blir större och funderar på hur man kan prata och stimulera barnet just nu. Båda märker av barnet hela tiden, men mest utifrån begränsningar och att de inte får så mycket saker gjort som tidigare. De beskriver båda att barnet är okomplicerad att ta hand om och lätt att ha med sig. De har lagt märke till att barnet föredrar dem framför andra. Tiden med barnet uppskattas mera när man har varit borta en stund och arbetat. De beskriver sig som betydelsefulla och upplever sig vara hela barnets liv och att barnet inte skulle klara sig utan dem. Ingen av föräldrarna uttrycker stark oro förutom att de beskriver ett behov att gå in och titta till barnet för att se om hon andas. Föräldrarna beskriver hur de har lärt sig tolka hennes signaler, olika skrik i olika situationer och de beskriver detta som en instinkt där de inte behöver tänka. Barnet upplevs ha mest behov av närhet och kontakt just nu och signalerar detta genom att ta ögonkontakt. Det finns en vis oro för om de skall kunna tillfredsställe barnets behov, men föräldrarna uttrycker tillförsikt i att det skall gå bra. 9

15 5.3 Analys utifrån frågeställningar Hur ser blivande och nyblivna föräldrars fantasier och föreställningar ut, finns det gemensamma nämnare, teman som återkommer? Båda utgår från en naturvetenskaplig syn på sig själva och barnet. Barnet är en biologisk organism. Båda föräldrarna är oroliga för fostrets utveckling under fusionsfasen, medan de under separationsfasen är oroliga för att det skall hända någonting under förlossningen. Under differentieringsfasen sjunker oron kraftigt och båda är lugnare. Paret anser att de har tillräcklig kunskap för att veta hur fostret utvecklas och hur de på bästa sätt skall skydda barnet. De har båda svårt att se fostret som ett barn, en person. Det är först mot slutet av separationsfasen som föreställningen om ett barn tar form och det blir början till en person. Detta är tydligast i början av graviditeten. Mot slutet av graviditeten börjar det närma sig att bli en person. Båda är nyfikna och nöjda med att de väntar barn då de har haft en oro för barnlöshet. De har starka föreställningar om familjen som en gemenskap och att barnet skall vara en del i denna gemenskap, där mamma och pappa är jämställda och har lika starka band till barnet. Paret funderar mycket över hur de skall få ihop familjeliv och yrkesliv. Pappa tror att det skall gå bra, men mamma är mer osäker och ambivalent. Mamma och pappa skall dela föräldraledigheten när barnet är 1½ månad då pappa skall jobba på förmiddagen och mamma på eftermiddagen. De uttrycker båda att de vet vad det innebär att ha ett spädbarn och de är båda engagerade i att mentalt och praktisk förbereda allt, så det skall fungera när barnet kommer t ex renovering av hus, hur de skall lägga upp arbetet, inhandling av saker till baby. Båda har föreställningar om sig själva som föräldrar och hur de vill bli betraktade som föräldrar av omvärlden. De vill inte fråga egna föräldrar och verkar inte så intresserade av egen barndom och födelse. De anser båda att det blir en förändring i deras liv att bli föräldrar, att få barn. Samtidigt tror de ändå att det inte behöver betyda en så stor förändring och att det inte skall bli en konflikt mellan barnets behov och de egna behoven. De föreställer sig ett gradvist möte med barnet och att föräldraskapet, till stor del, utvecklas efter barnet födelse. Paret tyckte inte att förlossningen blev som de hade förberett sig på. Allt gick mycket fortare, men påpekar att det gick bra ändå. Trots lite dramatik omkring resan till förlossningen beskrev båda en upplevelse av förtroende och trygghet i förlossningens olika skeende. Under den första tiden med barnet, en flicka, upplever båda att hon är lätt att ta hand om och att det faller sig naturligt vad som behöver göras. Ett problem som båda beskriver, är att inte kunna planera sin tid eftersom barnet är oförutsägbart och man vet inte när det sover och är vaket. Det har varit svårt att ställa om sig och båda verkar förvånade över hur mycket barnet påverkar vardagen. 10

16 Föräldrarna uttrycker en otålighet i väntan på att barnet skall bli större och att det är svårt att engagera sig i hur barnet är just nu. Men båda beskriver att relationen till barnet utvecklats och det har blivit lättare att förstå hennes signaler och att det kommit till stånd ett samspel som hon kan ta initiativ till och föräldrarna kan svara på. Det finns en viss oro för spädbarnsdöd Blir det någon skillnad/utveckling i dessa mentala föreställningar under graviditetens olika faser och efter förlossning? I fusionsfasen är båda nöjda med att ha blivit gravida. Men det finns en oro för hur det skall gå, om det blir något barn. Denna oro släpper (bl.a. efter ultraljuds undersökning) och under differentieringsfasen är det mindre oro. I denna mittersta fas verkar båda mindre fokuserade på graviditeten och mera intresserad av att förbereda sig såväl mentalt som praktisk på föräldraskapet. Under separationsfasen återkommer oro för att något kan vara fel på barnet eller att det kan gå fel under förlossningen. Båda föräldrarna börjar uppleva kontakt med barnet under differentieringsfasen och under separationsfasen funderar mamma över hur barnet känner Finns det skillnad mellan kvinnan och mannen med hänsyn till tankar och föreställningar? Under fusionsfasen beskriver kvinnan en känsla av besvikelse över kroppen samt obehag över förlusten av kontroll över den. Kvinnan tycker det är viktigt med jämställdhet och att de båda skall vara lika viktiga för barnet. Hon vill stärka relationen till mannen inför föräldraskapet och påpekar vikten av att man är en gemenskap på lika villkor. Under differentieringsfasen poängterar han vikten av att vara ett stöd för kvinnan snarare än uttrycker oro för relationen. Mannen är upptagen av tankar kring att som pappa inte vara lika viktig för barnet och uttrycker oro över att inte få vara delaktig. Han tror inte att det skall medföra en så stor förändring i deras liv när barnet kommer och är inte orolig för att det skall bli en intressekonflikt i familjen. Under separationsfasen börjar hon fundera över barnets inre liv och vad barnet känner. Hon tar längre tid på sig vill stanna lite längre kvar i den fysiska närheten med barnet medan han verkar beredd att se barnet som en egen varelse först när han ser det första gången. Efter förlossningen oroar sig kvinnan för att hon inte räcker till som mamma och hon förebrår sig sina känslor när hon har svårt att engagera sig tillräckligt i barnet och hon uttrycker en osäkerhet på om barnet får vad det behöver. Han verkar snabbt finna sig tillrätta i papparollen och känner sig nöjd med sig själv som pappa. Han ser mera sin egen uppväxt som modell för hur han vill ta hand om sitt barn i framtiden med en önskan att ge sitt barn det som han själv har uppskattat att få under sin 11

17 uppväxt. Kvinnan befinner sig mer i nusituationen med det lilla barnet och dess behov medan mannen ser sig som pappa till ett äldre barn Går det att påvisa svårigheter/hinder avseende den prenatala anknytningen? Vare sig mannen eller kvinnan söker stöd i föräldrarollen i sin egen bakgrund eller i nuvarande relation till föräldrar. De ger intryck av att försöka utveckla en ny egen föräldraroll. De har ett visst stöd i annat nätverk men eftersom de bor ensligt och långt från anhöriga och vänner blir de till stor del ensamma med barnet. Mannen har inte haft kontakt med sin pappa under uppväxten och uttrycker besvikelse över detta och osäkerhet inför att ta hand om och umgås med barn. Båda föräldrarna uttrycker svårigheter med omställningar och behov av att kunna styra sina liv. Omställningen till graviditeten var en svårighet för kvinnan då hon hade svårt att acceptera kroppsliga förändringar och tidpunkten för graviditeten. Sedan kom svårigheter i samband med barnets ankomst och med det sätt som barnet påverkade parets vardag och möjligheten att planera sin tillvaro. På grund av arbetsmarknadssituationen i glesbygden och kvinnans önska om jämställdhet i föräldraskapet, kan man befara att det för kvinnan blir en konflikt mellan mammaroll och yrkesroll. Jämställdhet är mycket viktigt för kvinnan och hon uttrycker att hon är beredd att ge avkall på amning om detta skulle skapa problem för den delade föräldraledigheten. 5.4 Analys utifrån graviditetens psykologiska utveckling Fusionsfasen Kvinnan i vår familj är upptagen av kroppens förändringar, främst av sitt illamående. Hon är besviken på sin kropp och beskriver att hon känner sig förvirrad. Hon är ambivalent, sliten mellan mamma-rollen och yrkesidentiteten och samtidigt vill hon ha barn. Hon är osäker på sin identitet och frågar sig Vem är jag? Kvinnan upplever sig psykiskt påverkad av sin graviditet och har svårt att koncentrera sig på arbetet. Hon är dock nöjd med att hon kunde bli gravid och har en oro för att något skall gå fel under graviditeten. Mannen är glad och nyfiken inför att bli pappa samtidigt som han tidigare känt stor osäkerhet inför umgänge med barn. Han ger inte uttryck för någon ambivalens eller för någon identitetskonflikt utan är glad att paret kunnat bli gravida. Att bli pappa är en roll som läggs till de övriga roller han har och han tror att det kommande barnet bara till en viss del skall förändra hans liv. Kvinnan upplever det som Joan Raphael-Leff (Raphael-Leff, 1991) beskriver som vanligt förekommande, under denna fas av graviditeten, vilket är ambivalens, identitetskonflikt och glädje. Mannen uttrycker ingen ambivalens, ingen identitetskonflikt, men han är mycket glad över att paret har kunnat bli med barn som en bekräftelse på att allt fungerar. 12

18 5.4.2 Differentieringsfasen Kvinnan har ingen uttalad känsla av att barnet är en separat individ. Ultraljudet gav trygghet, att det skall bli ett barn. Hon har en känslomässig upplevelse av barnet, men hon kan inte sätta ord på det. Hon är upptagen av att förbereda hemmet såväl som parrelationen för att ta emot det kommande barnet. Hon pratar inte med maken om barnet som individ, men om barnets ankomst för att stärka relationen till maken inför föräldraskapet. Hon vill att båda skall ha lika starka band till barnet och att de skall vara lika viktiga för barnet. Kvinnan föreställer sig den första tiden med spädbarn som jobbig men hon tror det blir roligare sen. Hon oroar sig för hur hon skall få identiteten som yrkeskvinna och mamma att fungera. Oron för att något skall vara fel eller hända med barnet är betydligt mindre. Kvinnans relation till den egna mamman präglas av avstånd, hon tycker graviditeten känns för privat att diskutera med mamman. Hon vill inte dela sina upplevelser och litar inte på sin mors upplevelser av graviditet och föräldraskap. Hon känner ett främlingskap med modern då denna försöker att berätta hur det var för henne att bli mamma. Hon upplever modern idylliserar graviditeten och får ingen ärlig bild av hur det var när hon själv var liten. Mannen uttrycker ett större avstånd till barnet och tänker inte så mycket på det, han ger uttryck för att han vill vara ett stöd för kvinnan under graviditeten. Raphael-Leffs teori (1991) beskriver ganska väl vad kvinnan går igenom i denna fas. Hon arbetar med relationen till den egna mamman och dennas mammaroll och paret bygger bo och stärker sin relation. Mannen har fått större distans till graviditeten och barnet, han vill ta hand om kvinnan. Han har en del tankar om hur han vill vara som pappa och vad han tycker är viktigt att ge det barnet i framtiden Separationsfasen Kvinnan är beredd på barnets födelse men upplever sig inte som mamma. Hon vill inte veta så mycket om förlossningen utan lämnar detta till mannen att ta reda på. Hon undrar hur hon skall klara av förlossningen. På kvällarna har hon lite umgänge med barnet i magen och funderar på hur barnet känner och upplever. Hon ser barnet som en egen individ och har tankar om familjen som växer från två till tre. Han funderar på hur de, som föräldrar, skall klara av att ta hand om barnet, att tillfredsställa barnets behov och hur de skall kunna ta hand om sig själva och sina egna behov. De är båda oroliga för att det skall hända något under förlossningen. Vad gäller kvinnan stämmer Leffs teorier med hennes funderingar och utvecklingen av en mer verklig upplevelse av barnet under slutet av graviditeten (Raphael-Leff, 1991). Mannen uttrycker ett ansvar för att ha kunskap om förlossningen och för att ta hand om familjen efter förlossningen. Han har mer distans till egna behov och funderingar och tar på sig att vara harmonisk och lugn i den kommande situationen. På natten efter förlossningen åker 13

19 han hem till sin mamma (som bor nära sjukhuset de blev förlösta på) och beskriver hur modern tar hand om honom. 5.5 Analys utifrån ett subjektivt psykologiskt perspektiv Fusionfasen Kvinnan beskriver under fusionsfasen att hon upplever kroppen som en besvikelse hon hade inte trott att hon skulle må så illa. Mannen påverkas individuellt och uttrycker att han tar hänsyn till kvinnan och begränsar sin fysiska aktivitet. Upplevelser av den egna kroppen (Willig, 2000), pekar på att förändringen påverkade kvinnans identitetskänsla. Kroppen blev ett hinder för att göra det hon tidigare gjort. Den kroppsliga förändringen påminde henne om kroppens utsatthet, under graviditeten och i tankar på förlossningen Positionering, (Willig, 2000) innebar en upplevelse av graviditeten som en förändring och en möjlig konflikt mellan det gamla och det nya. Hon har precis fått ett vikariat och hamnar därför i konflikt med sig själv då hon samtidigt har en barnlängtan. En lojalitetskonflikt mellan familj/arbete uppstår. Hennes syn på den egna ursprungsfamiljen gör att hon inte kan söka stöd för den nya situationen där, utan väljer att distansera sig. Hon måste skapa en egen modersroll och önskan om jämställdheten kanske är en lösning på detta dilemma. Hon positionerar sig utifrån ett avståndstagande och utifrån ett antagande om konflikt mellan modersroll och yrkesliv. Mannen däremot upplever ingen sådan konflikt med sitt arbete och kommande föräldraskap. Memory Work (Willig, 2000) uttrycks genom att mannen pratar om den egna barndomen och anser att det är på grund av denna han har fått ett så gott självförtroende. Han tror att han kan ge sitt barn samma goda själförtroende om han förhåller sig på samma sätt. Kvinnan minns att när hon var barn var det ofta antigen mamma eller pappa som var med barnen. Hon bär med sig en upplevelse av att den egna pappan inte kunde vara engagerad i hennes första år på grund av sitt arbete. Hon vill att hon och barnets pappa skall vara med barnet tillsammans, och inte var för sig. På det sättet blir det också mera jämställt och hon vill inte vara ensam engagerad med barnet Differentieringsfasen Kroppsligt ger kvinnan uttryck för obehag som handlar om rädsla för att bli uppfattad som enbart en kropp, att bli reducerad till en gravid kropp och tappa sin identitet som person. Hon är orolig för kroppens kapacitet att klara av graviditeten och om hon kroppsligt kommer att klara av förlossningen. 14

20 Mannen har börjat träna på ett gym som finns på hans jobb för att stärka sitt förtroende för sin kroppsliga förmåga och stå ut med brist på sömn och träningsmöjligheter då barnet kommer, han uttrycker tillit. Båda positionerar sig i uttryck för att de vill gå sin egen väg. De vill göra egna erfarenheter och inte få goda råd som de inte har bett om. Det finns en konflikt mellan att vilja veta och att inte vilja veta. De vill inte diskutera graviditeten med sin familj och man vill inte ha någon gemenskap över generationer, inställningen präglas av avstånd snarare än närhet. Memory work kan beskrivas av att mannens upplevelser som präglas av att i vår familj (ursprungsfamilj) kan vi själva och vi tar hand om oss själva. Han ser sig själv i ett generationsperspektiv och nu är det han som nu skall vara tryggheten för barnet och hjälpa barnet med sådant som kan vara svårt, visa upp världen och svara på frågor. Kvinnan tar däremot avstånd från sin ursprungsfamilj, vad gäller förhållningssätt till föräldraskap. Hon upplever sin egen mamma som romantisk och orealistisk när det gäller föräldraskap och graviditet. Kvinnan uttrycker att hennes egen upplevelse av graviditeten blir ifrågasatt av moderns upplevelser och tar därför avstånd Separationsfasen Kroppsligt tycker inte kvinnan att det är så besvärande med graviditeten och den gravida kroppen. Men hon känner blygsel inför den egna kroppen och vill inte veta eller tänka på kroppen under förlossningen. Det är mannen som får ta hand om kontrollen under förlossningen. Han får i uppgift att vara informerad om hur det skall gå till och hon litar på honom. Paret positionerar sig med distans till sina ursprungsfamiljer. Det är en tydlig gräns runt deras enhet och de vill inte utsättas för andras förväntningar på dem som föräldrar utan uttrycker tydligt att de vill gå sin egen väg. I memory work bygger paret upp tankar omkring familjen och hur de skall hitta sin egen väg. De skall vara jämställda och barnet skall ha samma band till båda. Samtidigt som de ger uttryck för att inte vilja planera och tänka ut för mycket i förväg vill de bestämma hur det ska bli. En föreställning som oroar är att jämställdheten inte skall fungerar och pappan skall komma utanför relationen mellan mor och barn. De uttrycker en rädsla för att bli uppslukade av föräldraskapet och för att inte räcka till Efter förlossningen Kroppsligt finns upplevelsen att det var kroppen som födde barnet och som föder barnet genom amningen men paret pratar inte om kroppen. En motsättning kan skönjas mellan de kroppsliga olikheter som existerar mellan mannen och kvinnan. Kvinnans kropp blir osynlig och oviktig efter graviditeten och slätas ut ytterligare genom att kvinnan går tillbaka till arbetet efter sex veckor som om inget hänt. 15

21 Föräldrarna intar positionen att för barnet finns ingen skillnad mellan föräldrarna eller mellan amning och flaskmatning. Barnet upplevs acceptera att få sin mat i både flaska och bröst och hon föredrar inte den ena fram för den andra. Den som är hemma med barnet är ensam under dagen, de beskriver båda att det är tråkigt och det finns en känsla av övergivenhet hos båda. Mamma uttrycker att hon känner sig som en dålig mamma när hon tycker det är tråkigt att gå hemma med sitt barn. Hon tvivlar på om hon räcker till och tror inte att någon annan tänker som hon utan att andra känner sig nöjda i samvaron med sitt barn. Efter förlossningen åkte pappa hem till barnets mormor för att visa upp en bild av dottern och sedan åkte han till barnets farmor för att visa henne en bild. Han blev omhändertagen av sin mamma, och fick berätta om vad han hade varit med om. Familjen har i sitt memory work svårt att söka stöd i traditionen och i föreställningen hur den egna ursprungsfamiljen fungerat och hur detta påverkar dem, paret distanserar sig som försvar mot sina föreställningar om ett traditionellt föräldraskap. Paret söker sitt föräldraskap på ett mer vetenskapligt sätt och litar till böcker och experter. 5.6 Relevanta utvecklingspsykologiska begrepp John Bowlby Bowlby (se Broberg et al, 2006) beskriver en anknytningshierarki och att barnet söker en vårdnadshavare som sin primära anknytningsperson. I denna familj tillbringar mamma och pappa lika mycket tid med barnet. Barnet accepterar att få flaska av pappa och bröst av mamma och barnet upplevs kunna tröstas av båda. Det finns ingen uttalad monotropi i denna familj, föräldrarna har ingen upplevelse av att barnet ser någon av dem som mer primär än den andre. Dock berättar mannen om en episod där han inte kunde trösta sin dotter, men att hon blev lugn när kvinnan kom hem och hon ammas Daniel Stern Sterns (Broberg et al, 2006) teori om utveckling av moderskapskonstellationen får signifikans i kvinnans uttalande under sista trimestern där hon uttrycker känslan av att inget blir som det varit efter barnets födelse. En ansats att beskriva upplevelsen av en omstrukturering av identiteten. Mannen ger uttryck för att han har utvidgat sin identitet i och med föräldraskapet och papparollen Mary Ainsworth Ainsworth (Broberg et al, 2006) har fyra dimensioner som hon anser har betydelse för barnets utvecklande av en trygg anknytning. Det är viktigt att föräldrarna har förmåga att vara lyhörda, accepterande, anpassningsbara och tillgängliga. Båda föräldrarna ger intryck av att sträva efter att vara lyhörda för sitt barns signaler. Man vill lära sig förstå barnet och tillgodose dess behov. Det finns acceptans av barnet och dess känslor, även då barnet inte kan tröstas av båda lika lätt och därigenom inte bekräftar föräldrarnas behov av vara lika betydelsefulla för barnet. Båda vill anpassa sig efter barnet även om detta medför att deras 16

22 egna behov av sällskap och stimulans inte blir tillgodosedda. Det finns en viss frustration i situationen att vara ensam med barnet och i svårigheten att planera men frustrationen kan härbärgeras. Föräldrarna finns tillgängliga för barnet, konkret halva dagen var. Det framkommer inte hur respektive förälder funderar över barnet då man inte är hemma, hur barnet internaliserats inom föräldraparet Peter Fonagy Fonagy (se Broberg et al, 2006) beskriver begreppen mentalisering och inre arbetsmodeller som avgörande för hur uppbyggnaden av personlighetsstrukturen sker. Man tänker sig att föräldrarna har inre arbetsmodeller för föräldraskapet med sig från sin egen uppväxt. Mannen har växt upp utan nära relation till sin pappa. Han har inte haft möjlighet att utveckla en nära relation till honom som modell för sitt eget faderskap. Anknytningspersoner under uppväxten var mamma, mormor och gammelmormor. Mannen upplever sig skapa egna bilder över hur en pappa skall vara. Han ger inte intryck av att reflektera eller problematisera kring sin uppväxt utan uttrycker att han är nöjd med sin uppväxt. Kvinnan reflekterar och problematiserar över sina uppväxtförhållanden. På ett medvetet plan, upplever hon sig inte ha någon utgångspunkt i sina föräldrar som rollmodeller. Tillsammans försöker paret att skapa egna medvetna arbetsmodeller för sitt föräldraskap och försöker föreställa sig hur de skall bli som föräldrar. Paret reflekterar över hur de skall bibehålla den egna identiteten inom föräldraskapet och det finns en rädsla för att drunkna i föräldrarollen. Mot slutet av graviditeten börjar kvinnan att göra sig föreställningar om barnets inre värld, dess tankar och känslor och reflektera över den förestående förändringen i och med barnets födelse. Mannen funderar över hur han skall tillfredsställa och förstå barnets behov nu men även på hur hennes personlighet kommer att bli och vad hon kommer att få för behov i framtiden. Han reflekterar över hur han skall förändra sig för att kunna tillfredsställa dessa föreställda framtida behov. När barnet är två månader har båda föräldrarna utvecklat en relation till barnet och beskriver hur de håller på att lära sig att förstå hennes signaler. Kvinnan är orolig eftersom hon är missnöjd med sina känslor och hon känner sig som en dålig mor när hon tycker att det är tråkigt att gå hemma ensam med barnet. Hon tror inte att andra mammor känner så och känner sig besviken på sig själv. Han håller med om tristessen i att vara hemma ensam med barnet men upplever inte detta som ett problem Donald Winnicott Winnicotts (se Broberg et al, 2006) betoning av det tillräckligt goda föräldraskap och föräldrars förmåga att reparera samspel som misslyckas synliggörs i föräldrarnas medvetna strävan att uppfylla barnets behov och förmågan att stå ut med egen frustration. De tar på sig uppgiften att skapa ett område där barnet kan växa och utvecklas i ömsesidig frustration och tillfredställelse. 17