Mirjam Kalland. Föräldraskapet främst ett sätt att stärka tidig anknytning

Transkript

1 Mirjam Kalland Föräldraskapet främst ett sätt att stärka tidig anknytning

2 Emotionell otrygghet i barndomen Har samband med: Beroendeproblematik, missbruk Mental ohälsa i vuxenåldern Fysisk ohälsa (diabetes, hjärtsjukdomar etc.) Vissa specifika svårigheter har också specifika utfall, men allmänt taget blir risken större vid kumulativa problem

3 Mödra- och barnrådgivning i Finland Initiativ från Mannerheims Barnskyddsförbund 1920 (bl.a. Arvo Ylppö) Lag 1944 Fortfarande deltar 99.8% i kostnadsfri hälsorådgivning under graviditet och tills barnet börjar skolan Moderskapsförpackning Även högriskmödrar utnyttjar rådgivningarna (Kalland et al 2006) Alatunnistetiedot tähän

4 Mentalisering och föräldraskap Föräldraskapet Främst Handlar om kapaciteten att tänka på - reflektera över - hur vi känner, känna efter hur vi tänker Handlar om att förstå att alla små individer har en egen psykisk verklighet som vi bör sträva efter att förstå och bemöta på ett kärleksfullt och stabilt sätt. Att sträva efter att förstå hur barnets yttre uttryck och beteende hänger ihop med dess inre verklighet Möjliggör rättvisa tolkningar och en positiv bild av barnet och av sig själv som förälder Alatunnistetiedot tähän

5 Mentaliseringsbaserat stöd för föräldraskapet Handlar om den mänskliga kapaciteten att försöka se bortom det uppenbara : att vara intresserad av den andras mentala verkliget, vad känner han/hon, vad tänker han, vad finns bakom handlingarna. Metakognitiv och meta-emotionell kapacitet som riktar sig in på tankar och emotioner Förståelse för att känslor, intentioner och beteende är sammankopplat theory of mind

6 Reflektiv kapacitet utrycker sig interpersonellt Självreflektion räcker inte Handlar om att kommunicera och handla på ett sätt som skyddar och upprätthåller relationer att vilja den andra gott, att bry sig om Handlar om att sträva efter att dela den andras mentala verklighet Handlar om att stå ut med att det trots allt inte är möjligt Alatunnistetiedot tähän

7 En reflektiv förälder Funderar på vad babyn/barnet kan tänkas tänka och känna i en given situation - att fråga och undra är viktigare än att veta Ger mening och betydelse åt barnets tankar och känslor Försöker se barnets perspektiv utan att tappa sitt eget Blåser time-out i heta ögonblick Återvänder till det som blev fel Är förundrad, intresserad, öppen för ny förståelse

8 Varför stärka den reflektiva funktionen? Bryter överföringen av skadliga modeller, befrämjar trygg anknytning (Fonagy et al 1992) Appropriate mind related comments (Meins et al 2001) hade samband med trygg anknytning vi 12 mån En snabbare rutt till förändring Old wine in a new bottle? Alatunnistetiedot tähän

9 Att stärka den reflektiva funktionen i en grupp Reflektion Spegling Begrundan Vahvuutta vanhemmuuteen

10 På mentalisering baserade modeller Parents First/Föräldrarskapet Främst/Vahvuutta vanhemmuuteen Modell utarbetad för mödrahem för alkohol-och drogberoende väntande mödrar - Pidä Kiinni Minding the Baby-program Mothers and Toddlers program -Pia Risholm-Mothander, föräldrar inom barnpsykiatrin Alatunnistetiedot tähän

11 VV (FF) från 2010 till 2014, Mannerheims Barnskyddsförbund Syftet är: Att utveckla mentaliseringsbaserat stöd för familjer som får sitt första barn ett stöd som passar in i den finska bashälsovården Utbilda hälsovårdare och andra professionella i kommunerna till gruppledare Idag Avtal med 80 kommuner runt om i landet Ca 230 utbildade familjegruppsledare - Hälsovårdare, familjearbetare, sjukvårdare, barnträdgårdslärare, psykologer m.fl - i grupperna som är kopplade till utbildning har deltagit totalt 987 personer (343 mammor, 295 pappor, 345 barn och 4 stödpersoner för mamma) Vahvuutta vanhemmuuteen

12 VV/FF i praktiken 12 träffar Manualiserat enligt en bestämd struktur: 1. Gemensam lätt måltid 2. Välkomna! (vid behov återvänder vi till föregående gång och dess tema eller frågor som blev öppna) 3. Diskussion om hemuppgiften 4. Dagens tema med diskussion 5. Något att observera inför nästa gång 6. Avslutning Vahvuutta vanhemmuuteen

13 De 12 träffarna 1/3 Vi uppmuntrar föräldrarna att observera och verkligen upptäcka sitt eget barn under de första träffarna. 1. Jag är din egen baby (Oma vauva) 2. Jag är jag! Om temperament (Temperamentti) 3. Visst skall vi ha en fin dag? Om förväntningar (Toiveet ja odotukset) 4. Din sorg är min sorg, din glädje är min glädje. Om hur vi påverkar varandra (Vaikutamme toisiimme) Vahvuutta vanhemmuuteen

14 2/3 Vi börjar fundera på hur vi påverkar varandra i vår familj, ping-pong 5. Att hantera starka känslor (Voimakkaiden tunteiden käsittely) 6. Vardagen förändras då jag växer upp, övergångar(siirtymätilanteet) 7. Jag behöver dig jag blir självständig (Itsenäisyys ja riippuvuus) 8. Komplexa och motstridiga känslor (Ristiriitaiset tunteet) Vahvuutta vanhemmuuteen

15 3/3 Öppna, begrundande frågor som fördjupar förståelsen för komplex dynamisk påverkan inom familjen 9. Kan du förstå mig? vad jag uttrycker med mitt beteende (Lapsen käyttäytymisen ymmärtäminen) 10. Om att hantera svårigheter 11. (Vaikeuksien kohtaaminen) 11. Då världen utvidgas (Kun maailma laajenee) 12. Vi minns tillsammans händelser i det förflutna(muistellaan yhdessä menneitä tapahtumia) Vahvuutta vanhemmuuteen

16 Forskning kring Föräldraskapet Främst Betydelsen av interventionen på familjens hälsa evalueras: Baseline under tredje trimestern RCT design (200/1400 familjer) Uppföljning tills barnet är 2 år Validerade mätinstrument Web-baserad undersökning inkulsionskriterier Alatunnistetiedot tähän

17 Hypotes I I jämförelse med kontrollgruppen upplever interventionsgruppen: 1) Mindre föräldrastress 2) Mindre förekomst av depression, bättre hälsa 3) Tillfredställelse i parförhållandet 4) Högre upplevelse av att kunna påverka sitt liv och dess kvalitet 5) Barnens hälsa är bättre 6) Barnets utveckling är positivare Vahvuutta vanhemmuuteen

18 Hypotes II Förälderns reflektiva kapacitet har samband med familjens och barnets hälsa (mediating factor). Vahvuutta vanhemmuuteen

19 Metoder Bl.a mammas och pappas Depression(IMS) Parförhållande Reflektiv kapacitet PRFQ Relationer till egna föräldrar(pbi) Föräldrastress (Sw-PSI) Barnets utveckling (BITSEA)

20 Styrkor: Klart avgränsad målgrupp Teoretiskt baserad lovande resultat Piloten utvärderad ur såväl brukar som ledarsynvinkel Utbildning Manual Skriftliga avtal med kommunerna Ekonomisk modell, lätt att koppla till rådgivningsverksamhet/familjecentraler RCT - forskningsansats Vahvuutta vanhemmuuteen

21 Utmaningar Trohet mot modellen versus kreativitet Hur få modellen att bestå, fortleva och spridas i kommunen Vem skall ha ansvar för att sprida modellen till andra kommuner, ansvar för framtiden? Vetenskapligt stöd för att modellen fungerar som en universal och hälsofrämjande modell saknas tillsvidare Att rekrytera familjer till forskningen och få dem att stanna kvar Vahvuutta vanhemmuuteen