Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare

Transkript

1 Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare ann.pihlgren@igniteresearch.org

2 Pedagogiska trädet Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.

3 Baka?!

4 Praxisteori Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

5 Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den moralistiska undervisningsstilen Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style)

6 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

7 Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den moralistiska undervisningsstilen Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style)

8 Den allmänna undervisningsstilen Läraren inleder med introduktion Läraren presenterar ny kunskap Barn/elever praktiserar och läraren korrigerar Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)

10 Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Läraren introducerar nytt material som kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas på egen hand Barnen utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar

12 Den moralistiska undervisningsstilen Läraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen att uppföra sig?

14 Låt-gå-undervisningsstilen Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme

16 Undervisningsstilen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) 1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment 2. Analys: a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny kunskap a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv. 4. Generalisation och transfer a) Eftertänksam dialog b) Skapa motsatsen 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss?

18 Diskutera Vilken undervisningsstil är vanligast hos dig?

19 Vad behöver läraren kunna? Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta kräver Andra metoder än de traditionella Andra sätt att fråga Andra planeringsstrukturer Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till eleven/barnet Läraren som förebild

20 Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?

21 Läraren planerar i omvänd ordning mot lektionsordningen Lärarens planering: Generativ fråga Abstrakta begrepp Vardagliga begrepp och vardaglig förståelse Lektionsordningen: Vardagliga begrepp och vardaglig förståelse genom utforskande Abstrakta begrepp genom analys Generativ fråga genom diskussion, analyserande text etc.

22 Baklängesplanering - learning by design Generativ fråga Vad eleverna ska kunna, förstå, förmå Bedömning/utvärdering Skola: Hur det ska bedömas/mätas och genom vilket uppdrag Förskola: Hur ska verksamheten bedöma att målen nåtts? Aktiviteter och lärmiljö

23 Eleven ska hela tiden fundera över följande fråga/frågor: Steg 1 Lärandeinnehåll - Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå? 1 a. Generativ fråga Varför är kunskapen viktig för människan i världen? 1 b. Läroplans- och kurs/ämnesplaneinnehåll 1 c. Förståelse Vad ska eleven förstå efteråt? Kursplanens centrala innehåll, syften: Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet,skapande, lek): Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt): Eleven ska förstå att: 1 d. Transfer Vilka förmågor utvecklar eleven? Eleverna ska oberoende av område ha förmåga att: Eleven ska kunna följande begrepp: 1 e. Kunskap Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven? Eleven ska kunna följande fakta: Steg 2 Bedömning - Hur vet vi att eleven lärt sig? Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer: 2 a. Kriterier Vad ska bedömas? 2 b. Bedömningsuppgifter - hur ska det bedömas? Kriterier och bedömningsnivåer (ev. i bifogad matris): Eleven och läraren vet att de nått resultaten genom följande bedömningsuppgifter: Elevernas förkunskaper utvärderas genom: Steg 3 Lektionsplan - Hur ska vi genomföra det? 3 a. Fördiagnos hur vet vi vad eleverna redan kan? 3 b. Lektionsaktiviteter 3 c. Lärandemiljö 3 d. Formativ feedback Följande aktiviteter genomförs: Lärmiljö och möblering används så här: Elev och lärare vet att eleven är på väg mot målet genom att: Följande material och teknik används:

24 Baklängesplanering: Träffbild Lärandeinnehåll: Vad ska eleven/barnet lära, förmå, förstå? Generativ fråga: Varför är kunskapen viktig för människan i världen? Mål läroplan Vad ska eleven/barnet förstå? Vilka förmågor ska eleven/barnet utveckla? Vilka kunskaper och färdigheter ska eleven utveckla? Begrepp Fakta Färdigheter

25 Baklängesplanering: Resultat Hur vet vi att eleven/barnet lärt sig det som vi tänkte? Kriterier vad ska bedömas? Bedömning/ utvärdering hur ska det bedömas/ utvärderas?

26 Uppdrag (projekt) Elinore Dougherty Ett uppdrag består av En uppmaning En eller fler produkter En eller flera bedömningskriterier Undervisningen inriktas medvetet på att eleverna ska klara att utföra uppdraget Uppdraget lägger medvetet fokus på vad eleven åstadkommer.

27 Arbetsprocessen Stöka runt Miniuppgift 1 Miniuppgift 2 Uppdraget löses

28 Uppdrag (projekt): Skriva saga Efter att ha läst tre sagor i grupp, gjort en analys av en saga utifrån frågekartan och ritat en storyboard över din berättelse ska du skriva en egen saga som ska läsas upp för barnen på förskolan. Tänk på att: Använda din storyboard och frågekartan när du skriver sagan. Använda den feedback som du fått av kamraten på din storyboard. Lämna sagan till läraren för feedback och revidera. Öva att läsa sagan flera gånger innan du läser den för förskolebarnen.

29 Baklängesplanering: Aktivitet Lektions- /aktivitetsplan: Hur ska vi genomföra det? Fördiagnos hur vet vi vad eleverna/barnen redan kan/ är intresserade av? Aktiviteter / lektioner Lärmiljö Material Formativ feedback

30 Arbetsprocessen: Skriva saga Stöka runt : Läsa: Sagor Diskutera: Sagors struktur Föreläsningar: * Sagors struktur och språk * Sagans historia och funktion Workshops: * Analysera saga tillsammans * Hur man gör en storyboard *Hur man ger feedback/få feedback. Mini-uppgift 1: Analysera en saga utifrån en frågekarta: Personer: * Huvudperson * Hjälpare, stödjare * Skurk, falska hjälpare Språk: Början: Det var en gång Slut Och så levde de Eventuella upprepningars funktion. Historiens storyboard: * Början (problem/konflikt uppstår), kulmen (gåva och /tre/ prövningar), slut (problemets lösning, fiendens straff, huvudpersonens belöning) * Finns en röd tråd? Mini-uppgift 2: Gör en storyboard till din saga. Använd frågekartan som hjälp. Ge feedback och få feedback. Uppdraget löses (se tidigare bild)

31 Skriva uppdrag (projekt) Efter att ha. Läst Lyssnat på Undersökt ska du. redovisa en text och/eller produkt. Se särskilt till att du. Presentera Ge Leda Delta Skapa Förklara Berätta Återberätta Spela upp Utveckla Konstruera Novell Tal Dikt Kapitel Föreläsning Faktatext Karta Musik (noter) Pjäs, drama Konstverk Tidslinje Laborationsrapport Processrapport Video/ film, dokumentär Politiskt dokument (skämtteckning, lag, policy) Manual Kostnadsberäkning Forskningsrapport Debatt Tal Utställning Muntlig presentation Demonstration Powerpointpresentation Intervju Förslag/marknadsföring Dokumentär (foto eller film) Modell i skala Tidslinje Illustration Kaligrafi Graf, skiss Musikaliskt verk Konstverk Beräkning Argumenterar för eller emot Motstridiga idéer Ge exempel på Dra slutsatser, ta fram förslag på Resonera om källornas trovärdighet Peka på svagheter, felaktigheter eller obesvarade frågor Följande stilistiska drag eller illustrationer finns med Följande tekniker används Att ha med (bibliografi, citat, referenser) Osv.

32 Använda tankekartor för metakognition och återkoppling Arbetsprocessen skrivs in som olika moment Särskilda tillfällen för återkoppling av lärare och kamrater markeras Metakognitiva frågor och självvärdering läggs in i processen

33 Vad vet du om området? Vad vill du veta? Vad lärde du dig? Vad tror du om området? Vilka frågor har du? Vad förbryllar dig? Hur kan du undersöka området? Förut tänkte jag så här Nu tänker jag så här

34 4. Utifrån feedback vilka nya idéer har du? Rita och anteckna här. 5. Utveckla dina idéer genom att rita och/eller bygga en modell. 6. Fundera på vem som kommer att använda din produkt och hur den kommer att användas. Hur ändrar det dina idéer? Klistra in foton från arbetets olika faser, ca varje timme 9. Fortsätt arbeta med modeller 10. Diskutera i gruppen: vilken idé är bästa idén så här långt? Vilken är den knäppaste? Vilket problem är det största? Vilka är era nästa steg? Vilka råd ger ni varandra? 3. Byt blad med någon i gruppen. Fundera på de presenterade idéerna och ge feedback här. 2. Studera tidigare lösningar på problemet. Rita och anteckna dina första idéer här. Konstruera en glödlampsförpackning som kan återanvändas som något slags belysningsprodukt eller struktur. Som slutprodukt ska du ha producerat: En fungerande förpackning för en glödlampa En sammansatt belysningsprodukt Ett övertygande argument om varför din produkt kommer att vinna kunder. 1. Diskutera i gruppen vad uppgiften innebär och vad som kommer att krävas. 7. Hur skulle dina idéer ändras om du måste tillverka 100 stycken? Vilka förändringar gör du? 8. Utvärdera ditt eget arbete och kamraternas så här långt. Vilka förbättringar kan göras? 11. Fortsätt arbeta med modellerna 12. Så här kommer arbetet att se ut när det är klart 13. Gruppen utvärderar varandras idéer och utveckling. Gör en individuell utvärdering av din process här.

35 Bild ringdans

36 Think pair share (tänk bikupa dela) Färg symbol bild Osv

37 Boken: Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Forskningsartiklar: Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Tillgänglig på: Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool programs Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers Understanding of How to Develop Students Thinking. Tillgänglig på: