Frågornas betydelse i undervisningen Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad.

Transkript

1 Frågornas betydelse i undervisningen Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad ann.pihlgren@igniteresearch.org

2

3 Jag kommer reflektera över Frågornas betydelse för lärandet När använda vilka frågor? Följa upp frågor Eftertänksamma samtal

4 Dialogen Är grundläggande i demokratifostran Oumbärlig vid formativ bedömning Har avgörande betydelse för elevernas inflytande och delaktighet och för lärandet

5 Fyra klassrumsdialoger Konversation Debatt Instruktion Undersökning

6 Frågorna är avgörande Faktafrågor är sällan användbara Svaret på raderna Analysfrågor uppmanar eleverna att kritiskt granska och tolka texten Svaret mellan raderna Värderingsfrågor uppmanar eleven att skatta, värdera och ta ställning Svaret bortanför raderna

7 I klassrummet används frågor för många saker Disciplinera Fokusera måendet (motivera) Kontrollera kunskaper Höja det kognitiva innehållet

8 Instruktion Faktafråga Tydlig utvärdering! Metakognitiv fråga

9 Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?

10 Undersökning Analysfråga Värderingsfråga

11 Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?

12 Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?

13 KUNSKAPER i språk, konst, naturvetenskap, samhällsvetenskap matematik, historia, mm. Lärarroll: Didakt FÄRDIGHETER i läsa, skriva, räkna, problemlösning, mäta, tala, observera, bedöma, analysera, skapa, slöjda mm. Lärarroll: Coach UTFORSKANDE/ SKAPANDE genom Sokratiskt utforskande och genom skapande aktiviteter. Lärarroll: Kunnig medmänniska

14 Arbete Aristokrati Artighet Astronomi Definition Demokrati Dialektik Djur Dom Dygd & last Dröm & verklighet Eftertänksamhet Element En & många Erfarenhet Evighet Evolution Familj Filosofi Form Framsteg Frihet Fysik Förnuft Förändring Gott & ont Gud Historia Hypotes Idé Jämlikhet Konst Konstitution Krig & fred Mänsklighetens idéer Kultur Kunskap Kvalitet Kvantitet Känsla Kärlek Lag Lek Lika & olika Liv & död Logik Lycka Makt Matematik Materia Medborgare Medicin Medkänsla Medvetande Mekanik Metafysik Minne & fantasi Mod Monarki Motstånd Måttlighet Människa Natur Njutning & smärta Nödvändighet & tänkbarhet Odödlighet Oligarki Orsak Oändlighet Plikt Poesi Princip Profetia Proportion Påverkan Regering&styre Relation Religion Renhet Resonemang Respekt Retorik Revolution Rymd Rättvisa Sanning Skönhet Sedvänja & konvention Själ Slaveri Slump Slutledning Språk Stat Straff Styrka Synd Tal Tecken & symbol Teologi Tid Tro Tyranni & despotism Universell & särskild Uppskattning Utbildning & lärande Uthållighet Vana Varande Vetenskap Vilja Vishet Välstånd Vänskap Värld Åsikt Åtrå Ängel Ära Öde

15 Samtalsregler Ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog Flera möjliga svar Lyssna Var beredd att ompröva och kanske ändra din åsikt

16

17 Sokratiska samtalets uppbyggnad FÖRSEMINARIUM Individuellt mål och gruppmål SOKRATISKT SEMINARIUM: Inledande fråga som alla kan svara på Analys Sokratisk fråga (värderingsfråga) POSTSEMINARIUM Utvärdering av seminariet, nåddes målet? Frågor som återstår?

18 På min avdelning finns det sex personer som är rädda för mig och en liten sekreterare som är rädd för oss allihop. Jag har ytterligare en person som arbetar under mig och som inte är rädd för någon, inte ens för mig, och skulle gärna ge honom sparken direkt men jag är rädd för honom. Utdrag ur Någonting har hänt av Joseph Heller

19 Filosofi för alla Filosofisk praxis/p4c PwC Underlag/ intresseväckare Tankepaus formulera egen fråga Samla frågorna på tavlan Välj frågeställning Eftertänksam dialog Tankepaus Metadialog

20 Leonard Nelsons metod 1. Enas om ett begrepp som ni vill utreda 2. Hitta varsitt praktiskt exempel (eller ett negativt och ett positivt) 3. Analysera vilka egenskaper hos begreppet som exemplet pekar på 4. Sortera i nödvändiga och möjliga 5. Metadialog

21 Forskningsresultat med barn och ungdomar Språk Kritiskt tänkande, analys, logik Social kompetens Karaktär, självuppfattning

22 Forskningsresultat med vuxengrupper Seminariet stödjer bildandet av professionella arbetslag Relationer mellan medarbetare Trygg diskussionsmiljö Flerstämmighet Interaktion i hela gruppen Tillhandahålla möjligheter för brainstorming och förståelseskapande I handledning av ledare och/eller arbetslag: Seminarierna ökar diskussionsrepertoaren och ämnesområden som diskuteras Idéer diskuterade i seminariet ger hållbar kunskap Försök med samtal för exempelvis sjuksköterskor på hospis och samtal med äldre

23 Filmtips Det glada lejonet Jakten på det demokratiska samtalet Freinetskolan Mimer Läs- och skrivportalen, Skolverket, Grundskolan Samtal om text Eftertänksam dialog, Förskolan - högläsning Forskola/019_lasa-o-skriva-i-forskolan/del_02/ Förskolan samtala om texter - Forskola/019_lasa-o-skriva-i-forskolan/del_03/

24 Forskning om andra skolformer Andersson, 2010; Elfström, 2005; Giota, 2006; Pihlgren, 2016; Vallberg Roth & Månsson, Brist på bedömningskriterier ger utrymme för tolkningar och värderingar Barnens karaktärsdrag eller uppförande bedöms Enskild personals personliga preferenser styr snarare än läroplanens uppdrag

25 Två förhållningssätt Pedagogerna planerar all verksamhet utifrån att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin utveckling och sitt lärande. Eleverna tar ett personligt ansvar

26 Läsa och skriva Förskolan/ förskoleklassen/fritidshemmet har lyckats med undervisningsuppdraget när barnen: Avstämningspunkt Inriktning 3 år Metaspråklig uppmärksamhet Rimmar med viss hjälp. Delar upp ord i stavelser (exempelvis genom att klappa). Urskiljer ljud i orden (början och slut). Känner igen ordbilden för sitt namn. Känner med viss hjälp av sammanhanget igen enklare återkommande skrivna helord. Förståelse Tolkar bilder, tecken och symboler och kan lägga bilder i en logisk berättarordning. Tolkar enklare berättelser även utan bilder. Behandlar böcker och skrivverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Talar med hela meningar. Benämner föremål i sin vardag med rätt begrepp. Språkglädje och användbarhet Visar uppmärksamhet och intresse vid högläsning. Använder låtsasskrivande och låtsasläsande i sina lekar. Använder låtsasläsande i sina lekar. Inriktning 5 år Känner igen läsriktningen. Kan vissa bokstäver. Med viss hjälp delar och sätter samman enkla ord i ljud. Med viss hjälp delar och sätter samman enkla ord med bokstäver. Känner igen vissa ord som helord. Skriver sitt namn och vissa enklare ord. Bidrar med idéer i samtal om texter. Bidrar med idéer i gemensamt skrivande. Kommunicerar budskap till och avläser budskap från andra genom text. Berättar en historia eller en upplevelse med inledning- handling avslut. Experimenterar spontant med språket, ord, ljud, bokstäver. Berättar egna berättelser om sig själv och andra i drama och lek. Inriktning F-klass Känner igen hur de flesta bokstäver låter. Känner igen de flesta gemener och versaler. Delar upp och sätter samman ord i ljud. Delar upp och sätter samman ord med bokstäver. För med viss hjälp enklare resonemang om texters innehåll. Förutspår vad som ska hända i en berättelse. Återberättar ett innehåll muntligt, genom drama, lek och estetiska arbetsformer. Kan konstruera en berättelse med en röd tråd i handlingen. Skriver spontant egna kortare berättelser eller meddelanden med viss hjälp. Diskuterar innehållet i högläsning spontant utifrån sina egna erfarenheter. Använder högläsningens innehåll spontant i egna lekar. Årskurs 1: Nya språket lyfter A:5 Vet hur alla bokstäver låter. Känner igen gemener och versaler. Kan ta isär och sätta ihop ord på egen hand. Kan ta isär och sätta ihop enklare För enkla resonemang om texters innehåll tillsammans med andra. Kopplar text till egna upplevelser och andra företeelser i omgivningen. Läser Skriver på egen hand för att minnas, berätta och kommunicera. Tar del av högläsning av intresse för

27 Process 1. Observationer utifrån matrisen under året (individnivå) 2. Sammanställning av observationerna till ett nuläge inför kvalitetsredovisningen (arbetslags/förskolenivå) 3. Analys av nuläget och konsekvenser inför kommande verksamhetsutveckling genomförs och förs in i kvalitetsredovisningen (arbetslags/förskolenivå)

28 Inriktning 5 år Känner igen läsriktningen. Kan vissa bokstäver. Med viss hjälp delar och sätter samman enkla ord i ljud. Med viss hjälp delar och sätter samman enkla ord med bokstäver. Känner igen vissa ord som helord. Skriver sitt namn och vissa enklare ord. Inriktning F- klass Känner igen hur de flesta bokstäver låter. Känner igen de flesta gemener och versaler. Delar upp och sätter samman ord i ljud. Delar upp och sätter samman ord med bokstäver.

29 Avstämningspunkt Metaspråklig uppmärksamhet Förståelse Upplevelse av användbarhet Inriktning 3 år Inriktning 5 år Inriktning F-klass Årskurs 1: Nya språket lyfter A:

30 Forskningsartiklar på Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool programs Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers Understanding of How to Develop Students Thinking. Pihlgren, A. S. (2016). Teaching Environments in Preeschool. Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. UTGIVNING 2017: * Förskolans undervisningsmiljöer * * Samverkan mellan skola och hem * * Fritidshemmets mål och resultat * ann.pihlgren@igniteresearch.org