Undervisning i fritidshemmet - att utveckla kamratskap och kommunikation Fritidshemmets

Transkript

1 Undervisning i fritidshemmet - att utveckla kamratskap och kommunikation Fritidshemmets 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org

2 Vilka former har används i designen? Vilka likheter och skillnader finns mellan byggnadsverken?

3 Jag kommer att reflektera över Undervisning på fritidshemmet Utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter Planerad verksamhet Fånga lärandet i situationen Utveckla en lärgemenskap Lärandeidentitet Språkutvecklande arbetssätt i fritidshemmet

4 Två kompletterande begrepp UNDERVISNING Det du gör för att åstadkomma lärande LÄRANDE Det som sker i eleven

5 Skolinspektionen 2018 Fritidshemmets undervisning behöver i större utsträckning: Ge eleverna möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser. Ge eleverna möjlighet att använda digitala verktyg i sitt lärande. Stimulera eleverna till matematiska resonemang. Ge eleverna möjligheter att få ta del av närsamhällets och föreningslivets utbud. Ge eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sina förmågor samt att arbeta i längre processer. Rektorerna behöver i större utsträckning: Styra personalens planering så att den i högre grad inriktas mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande. Organisera verksamheten så att den stödjer samarbete och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet samt mellan fritidshemmet och skolan. Förbättra utvecklingen av undervisningens kvalitet.

6 Gemensamma och särskilda uppdrag 4 3

7 Del 2.5. Läraren ska ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

8 Eleven ska uppleva Tid att utforska från en rad vinklar Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och ingångar Möjlighet att skapa och uppfinna Att gå från vardagserfarenheter till generaliserad kunskap genom utmananingar Begreppskunskap för tankeutveckling Målfokuserad interaktion

9 Att leva i närområdet Kursplan samhällskunskap åk 1-3 Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.

10 Aktion Sjukhus

11 Del 4 Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

12 Planeringen på fritids Elevens behov, intressen och erfarenheter FRIPP Fritidspedagogisk planering Situationsstyrt lärande Fånga lärandet i stunden Läroplanens syfte och centrala innehåll LÄRANDE

13 FRIPP Fritidspedagogisk planering Intressera eleverna för nya områden Situationsstyrt lärande Fånga lärandet i stunden Fånga upp elevernas intressen

14 Inventera elevernas behov, erfarenheter och intressen Det kompensatoriska uppdraget Olika i olika situationer och i olika elevgrupper Utgångspunkten men inte målet Koppla samman med läroplansinnehåll Utmana och vidga elevernas erfarenheter med ny kunskap

15 Systematiskt kvalitetsarbete Hur går vi vidare? förändra Skolverket (2012) observera Var är vi? Hur blev det? utvärdera/ analysera reflektera Vart ska vi? agera Hur gör vi?

16 Olika metoder kan vara Intervjuer med elever och vårdnadshavare Observationer med aktion Föra loggböcker Samtalspromenader med eleverna Enkäter, statistik och forskning

17 Observation med aktion Bestäm vad som ska observeras Vem som observerar vad och när Flera korta observationer 5 minuter men flera gånger samma vecka Anteckna vad gör, säger, visar barnen? Beskriv utan att tolka Dokumentera i protokoll Sammanställ eller skriv rent Reflektera tillsammans Vad förvånade er? Berätta för varandra och diskutera Vad skulle hända om? Vilka idéer leder era observationer till?

18 Observationsprotokoll Eva Kane i Pihlgren (2013), s. 179 Observationsredogörelse Tolkning/ reflektion Beskriv vad du ser så objektivt och noggrant som möjligt Tolka det du sett och hört efter observationen

19 Stenhusets fritidshem observerar gungandet

20 Samtalspromenader Klerfelt, A. (2016) Identifiera området där ni vill höra elevernas perspektiv Fråga om de är villiga att delta Utrusta varje elev med kamera- och inspelningsutrustning Gå tillsammans till stället som eleven väljer ut En elev och en personal För dialog under promenaden (spela in) På plats låt eleven ta ett foto Välj noga Vad vill du berätta med bilden? Ta själv bilder som stöd för minnet Direkt efter avslutad promenad: Skriv ner en kort redogörelse (med hjälp av inspelningen) Analysera tillsammans: Vilka mönster visar promenaderna Likheter och skillnader? Hur verkar eleverna uppleva det undersökta?

21 Syfte (varför?) Planera i FRIPP Fritidspedagogisk planering Mål (frågan vad?) Utvärdering (hur vet vi att vi lyckats?) Aktiviteter (hur?)

22 Exempel Design och konstruktion MÅLOMRÅDE Observation: Många elever bygger med stor energi men det är ganska könsbundet och fastnar lätt i maktspel Syfte (del 4): utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjlighet att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden Mål: Centralt innehåll (del 4): Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker Demokratiska arbetsformer genom att eleverna ska ges möjlighet att delta i planeringen och utvärderingen av arbetet

23 Exempel Design och konstruktion UTVÄRDERING Måluppfyllelse observation utifrån hur undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla: Problemlösningsförmåga Förmåga att utforska och beskriva företeelser Förmåga att ta ansvar för inflytande och ansvar Förmåga att använda tekniker under temats gång Elevernas upplevelse under och efter: Vad var intressant? Roligt? Tråkigt? osv. Hur har vi samarbetat? Vad lärde vi oss?

24 Exempel Design och konstruktion AKTIVITETER 1 Demokratiska arbetsformer: Intresseväckande startaktiviteter genomförs av personalen Eleverna diskuterar vad de sen vill gå vidare med Grupper utifrån olika intresseområden handledda av personal Gemensamt avslut i form av utställning eller liknande som eleverna enas om

25 Exempel Design och konstruktion AKTIVITETER Intresseskapande aktiviteter som planeras i förväg: Grupper av elever ger sig ut på spaning efter olika former i natur och samhälle Inspiration genom byggen med klossar med berömda byggnadsverk som förebilder Studiebesök på kommunens planeringskontor Bygga modeller i wellpapp, frigolit, trä, lera och andra material Introducera Minecraft Ett utforskande samtal utifrån bilder Film om konstnären Antoni Gaudís byggnadsverk

26

27 Situationsstyrt lärande Ett undervisande förhållningssätt: Lärandefokus i aktiviteterna med elever Vad kan det här bli? Planera för att lärande situationer ska uppstå

28 Diskutera Hur tar vi reda på behov, intressen och erfarenheter? Hur planerar vi för lärande? Hur utmanar vi eleverna i stunden?

29 Utveckla en lärgemenskap Elevers relationsarbete pågår ständigt Sociala konflikter är en del Sätta ord på och lösa konflikter Samtala i gruppen om beslut, problem och dilemman Lära känna varandra i början Grundregler och ledstjärnor Fritidsrådet Kunna samverka med alla Personalen sätter samman elevgrupper för äventyr, uppdrag, arbete eller planering Möblera för samarbete

30 Några arbetsformer Familjegrupper som lärgemenskap Samlingen som arena för gemensam konfliktlösning Sokratiska samtal Forumspel Stötta elevers lärandeidentitet

31 Språkutveckling på fritidshemmet Språkbad miljön som språkverkstad: Erbjud möjligheter att läsa och skriva i miljön skrivverktyg, böcker, läshörna, datorer, inlästa texter Skrivna instruktioner, kluringar, problem att lösa under mellis Biblioteksbesök Fokus på samtal i samlingar, måltider och andra samlingspunkter

32 Högläsning Samma tid varje dag Boken framme under dagen Performativ läsning Ställ eftertänksamma frågor Böcker de inte har läst tidigare Böcker som utmanar

33 Hur cherokeserna lärde sig skallerormens bönesång En amerikansk folksaga från cherokesstammen En dag för länge, länge sedan lekte några barn utomhus. Plötsligt slingrade en skallerorm ut ur det höga gräset. Barnen skrek av rädsla. Deras mamma kom springande, tog en käpp och slog ihjäl ormen. På kvällen när hennes man återvände från jakten i bergen hörde han ett underligt gråtande läte. När han tittade sig omkring såg han att han var omgiven av skallerormar som grät. Vad är det för fel? frågade mannen ormarna. En skallerorm svarade Din fru har mördat vår hövding idag, Gula Skallerormen. Vi förbereder oss nu på att skicka Svarta Skallerormen för att hämnas. Mannen accepterade genast ormarnas anspråk på hämnd. Skallerormen svarade Om du talar sanning måste du ge oss kompensation. Priset är din hustrus liv för vår hövdings liv. Eftersom mannen inte visste vad som skulle kunna hända om han vägrade gick han med på det. Svarta Skallerormen följer med dig hem och ringlar ihop sig utanför din dörr, sa skallerormen. Säg åt din fru att hon ska hämta dig lite färskt vatten från källan. Det är allt. När mannen kom hem hade det hunnit bli mycket mörkt. Hämta mig lite vatten, sa han till sin fru. Hon hämtade honom lite ur krukan men han sa: Nej, jag vill ha lite färskt vatten från källan. Hon gick ut i natten och han hörde hur hon skrek till. När han kom ut fann han att hon redan var döende och han stannade vid hennes sida ända tills hon dog. Svarta Skallerormen slingrade ut ur det höga gräset. Min stam är nu tillfreds, sa han till mannen. Jag ska lära dig en bönesång. Om ni möter oss hädanefter ska ni sjunga sången och vi kommer inte att skada er. Om vi av misstag skulle bita någon ska ni sjunga sången och personen kommer att bli återställd. Och cherokesstammen bevarar sången fortfarande.

34 Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2017). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2017). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat planering och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann. S. (red) (2017). Föräldrasamverkan att bygga tillit. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur. Pihlgren, A. S. (2018). Leda fritidshemmet Praktika för skolledare. Lund: Studentlitteratur. Utgivning under 2019: * Rasten * ann.pihlgren@igniteresearch.org