Implementering av nya läroplanen Fritidshem

Transkript

1 Implementering av nya läroplanen Fritidshem

2 Pedagogiska trädet

3 Diskutera Var i det pedagogiska trädet håller du oftast hus? Var vill du helst vara? Var befinner sig de lärare som du samarbetar med?

4 Skolinspektionen 2018 Fritidshemmets undervisning behöver i större utsträckning: Ge eleverna möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser. Ge eleverna möjlighet att använda digitala verktyg i sitt lärande. Stimulera eleverna till matematiska resonemang. Ge eleverna möjligheter att få ta del av närsamhällets och föreningslivets utbud. Ge eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sina förmågor samt att arbeta i längre proces-ser. Rektorerna behöver i större utsträckning: Styra personalens planering så att den i högre grad inriktas mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande. Organisera verksamheten så att den stödjer samarbete och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet samt mellan fritidshemmet och skolan. Förbättra utvecklingen av undervisningens kvalitet.

5 Fritidshem i utveckling Ny skollag 2010 Ny läroplan 2011 Nya läroplansdelar 2016 Nya Allmänna råd för fritidshem 2013 Ny lärarutbildning 2011 Skolverkssatsning 2018 Trender i kommunerna Trender i forskning och litteratur Trender på nätet 15/03/2018 /Dr Ann S Pihlgren

6 Lärande i fokus: Fritidshemmets didaktiska uppdrag förstärks Förskoleklassens uppdrag förtydligas Samverkan betonas Rollfördelning (alla som lärare eller personal): Skollärare Förskollärare Fritidslärare Barnskötare Ämneslärare ansvarar för undervisningen, övriga lärare ansvarar för utbildning

7 Gemensamma och särskilda uppdrag 4 3

8 Gemensamt uppdrag i läroplanen Demokratiska medborgare Livslång lust att lära Inhämta kunskaper och värden Respekt för mänskliga rättigheter Respekt för varje människas egenvärde Respekt för miljön Eleven ska finna sin egenart Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet Jämlikhet

9 Förmågor The Big Five Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Övriga: De sju underverken Kreativitet Empati Karaktär Sociala förmågor Kommunikativ förmåga Självuppfattning Analys- och problemlösning Lärande

10 Diskutera Vilka förmågor är ni bra på att utveckla hos eleverna idag? Vilka förmågor skulle ni behöva bli ännu bättre på att utveckla hos eleverna? Vilken rollfördelning kan göras mellan skola/fritids?

11 Sköndals fritids utvecklingssamtal 1. Observationer under terminen i verksamhet med eleverna 2. Analys i arbetslag 3. Samtal elev personal 1. Markering i matris 2. Förslag till målsättningar 4. Utvecklingssamtalet 5. Analys och målsättningar i arbetslag

12 4. Fritidshemmets syfte Utveckling och lärande Meningsfull fritid Behov, intressen, erfarenheter utmaningar! Situationsstyrt, upplevelsebaserat Grupporienterat, kamratrelationer Fantasi och lärande genom lek, rörelse, skapande Utveckla identitet Kreativitet Förmåga att samarbeta och kommunicera Problemlösning Delaktighet, inflytande och ansvar

13 Centralt innehåll Fritidshemmet Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

14 Att leva i närområdet Kursplan samhällskunskap åk 1-3 Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.

15 Aktion Sjukhus

16 Diskutera Vad innebär det nya lärandeuppdraget för vårt fritids? Vad innebär det för samarbetet? Vilka områden behöver vi utveckla för att kunna nå målen? Vilka kompetenser kommer vi att behöva i personalgruppen?

17 Två komplementära begrepp UNDERVISNING Det du gör för att åstadkomma lärande LÄRANDE Det som sker i barnet/eleven

18 Baka?!

19 Eleven ska uppleva Tid att utforska från en rad vinklar Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och ingångar Möjlighet att skapa och uppfinna Att gå från vardagserfarenheter till generaliserad kunskap genom utmananingar Begreppskunskap för tankeutveckling Målfokuserad interaktion

20 Barnet

21 Exempel Legotown Skeppsrevets fritids, Kalmar och Backlura fritids, Hässelby

22 Lärarens avsikt avseende hur eleven ska lära, processintention Låg grad av processintention Hög grad av processintention Lärarens avsikt avseende vad eleven ska lära, produktintention Hög grad av produktintention Låg grad av produktintention A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION Samhällskunskap: stadsplanering, kommunal demokrati och styrning, kartor mm Bild, teknik, slöjd: arbetsprocess, konstruktion, fotografering, färg, form, linje, yta Svenska: skriva bygglovsansökan, tidning Matematik: grundläggande geometriska objekt och deras konstruktion, skala C. MOGNADSPOSITION Pengasystem och byggregler leder till att eleverna provar olika sorters affärsverksamhet och designar egna byggnader Studiebesök på arkitektmuseum och besök från stadsplanerare, där eleverna kan ställa frågor Elevernas egna projektarbeten och arbete inför redovisning i skapande verkstad B. PROCESSORIENTERAD POSITION Stöd under byggandet material, vilka bygger (inte), vilka kunskaper används i bygget Stöd till tidningsredaktionen Stöd under klassrådet som utvärderar och utvecklar temat Sokratiskt samtal om boken Palle är ensam i världen Överraskningar i staden som utmanar eleverna (klotter, naturkatastrof, brottslighet eller annat) D. KAOTISK/ KREATIV POSITION Elevernas lek i Legotown

23

24 Del 4 Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

25 Systematiskt kvalitetsarbete Hur går vi vidare? förändra Skolverket (2012) observera Var är vi? Hur blev det? utvärdera/ analysera reflektera Vart ska vi? agera Hur gör vi?

26 Observationen Bestäm vad som ska observeras vem som observerar vad och när Flera korta observationer 5 minuter men flera gånger samma vecka Anteckna vad gör, säger, visar barnen? Beskriv utan att tolka Dokumentera i protokoll Sammanställ eller skriv rent Reflektera tillsammans Vad förvånade er? Berätta för varandra och diskutera Vad skulle hända om? Vilka idéer leder era observationer till?

27 Observationsprotokoll Eva Kane i Pihlgren (2013), s. 179 Observationsredogörelse (beskriv vad du ser så objektivt och noggrant som möjligt) M balanserar på däcken och går fram och tillbaka över dem L står tyst bredvid och tittar på M. M går upp till ett träd och ställer sig bakom det. L går sakta efter. Tittar hela tiden vad M gör. L går närmare M. Blablabla säger hon, vickar på huvudet några gånger och skrattar till M: Ja, vi leker det! Tolkning/reflektion L verkar vilja leka med M, väntar på en signal. Får ingen, så till slut tar ett eget initiativ. Ger en verbal, indirekt signal. M returnerar signalen.

28 Stenhusets fritidshem observerar gungandet

29 Innehåll FRIPP Syfte Varför är kunskapen viktig i världen? Mål Lgr11, Allmänna råd för fritidshem och/eller grundskolans kursplan. Resultatuppföljning: Hur vet vi att eleverna lärt sig det vi avsåg? Elevernas nöjdhet och intresse? Arbetssätt Lärarens förhållningssätt Dokumentation Hur vill vi visa/ informera elever och föräldrar?

30 Diskutera Hur planerar vi för lärande? Hur tar vi reda på behov, intressen och erfarenheter? Hur utmanar vi eleverna? Hur vet vi att vi lyckas med lärandeuppdraget?

31 Miljön som didaktiskt verktyg Vilken barnsyn har ni? Är lokaler och miljöer trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande? Stödjer miljön lärande? Arbetar ni med gruppen som miljö? Stödjer tiden och tidsanvändandet lärandet? Använder fritidsläraren relationer som positiv miljö? Är miljön föränderlig?

32 Ann-Marie Körling Därför ska du tänka på klassrummet su68ka

33 Diskutera Hur ska miljön se ut hos er för att ropa lär dig till eleverna? Vilka förbättringar behöver ni göra?

34 Del 2.5. Läraren ska ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

35 HÖSTLOV analys/ bedömni ng JULLOV DISCO analys/ bedömning analys/ bedömning analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng Ht IUP ÅRET föräldramöten IUP arbete Utvecklingssamtal skriv IUP med elevledda trepartssamtal delmål/mål åk 1 - screening SPEC åk 2 Diamant F - åk 3 LUS AG2 åk 2 - DLS åk 3 lässtandard 2 åk 1 - Diamant (AG1) åk 3 lässtandard 3 åk 3 Diamant åk 3 lässtandard 1 (AG4, AG5, AS1) SUPERSCHYSST tillsammans lyssna berätta artiga frågor & säga tack komplimanger TEMABLOCK HJÄRTLIGT VÄLKOMNA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA Observatorielunden/Karlberg IUP arbete skriv IUP med delmål/mål BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN RELIGION RELIGION JUL TRADITIONER JUL TRADITIONER FRITIDS SKOLSTART, RUTINER, REGLER, SOCIALA MÅL FOKUS PÅ SUPERSCHYSST SHOW/KONSTGRUPP DEMOKRATI, SAMARBETE, GRUPPSTÄRKANDE INDIVID BANDYTURNERING REGLER, SAMARBETE GRUPPSTÄRKANDE JULKLAPPS- TILLVERKNING NO/SO LÄS- OCH SKRIVLÄRA IDROTT & HÄLSA F åk 1 åk 2 åk 3 F-3 årstid, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget, ABC-Klubben åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern, ABC-Klubben Hagaparke grovmotorik, lek, regler, grovmotorik, lek, regler, samarbete n samarbete Hitta Vilse friluftsliv, utevistelse, orientering Hagaparke n orient e-ring grovmotorik, lek Hagaparke friluftsliv, utevistelse, n orientering orient takt, rytm, dans samt rörelse till musik F-3 årstid, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern grovmotorik, lek, regler, samarbete grovmotorik, lek takt, rytm, dans samt rörelse till musik hälsotema simning

36 Breviksmodellen Tid Aktivitet Huvudansvar Före 8 Ankomst och början på dagen 1 Fritidslärare Lärandeaktiviteter (timplanebundna) varvade med rast och 3 Lärare lunch hemgång Lärandeaktiviteter varvade med mellis och lek

37 Schemamodellen Tid Aktivitet Huvudansvar Före 8 Mys, frukost, lugna lekar: OMSORG Fritidslärare Lektion Ämneslärare Rast Fritidslärare Lektion Ämneslärare Lunch och rast Fritidslärare Lektion Ämneslärare Samling inför eftermiddagen eller fortsättning av lektionsaktivitet Fritidslärare Mellis Fritidslärare Pedagogiska aktiviteter utifrån fritidshemmets del 4 Fritidslärare Ämneslärare 16-hemgång Mys, högläsning, lekar: OMSORG Fritidslärare

38 Några utvecklingsområden som ligger framför oss: Kompetenshöj den befintliga personalen Vidareutveckla fritidslärarutbildningen Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

39

40 Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat6 planering och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. ann.pihlgren@igniteresearch.org