Vad behövs i framtiden?

Transkript

1 Fri$dshemmets didak$k om lärande och utveckling i fri:dshemmet Skolporten ann.pihlgren@igniteresearch.org Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb teknologiutveckling Globalisering av kommunikation, marknad och idéer Krav på likvärdig undervisning Framtidens medborgare måste kunna Anpassa sig till nya miljöer och förutsättningar Navigera bland massiva mängder information Göra produktiva och intelligenta val Vara kreativa Tänka kritiskt 1

2 Pedagogiska trädet Diskutera Var i det pedagogiska trädet håller du oftast hus? Var vill du helst vara? Var finns dina kollegor i skolan? Vad händer nu? Ny skollag Ny läroplan Nya läroplanskapitel Nya Allmänna råd för fritidshem Ny lärarutbildning Trender i kommunerna Trender i forskning och litteratur Trender på nätet: / fref=ts /?fref=ts apachesolr_search/fritidshem m.fl /Dr Ann S Pihlgren 2

3 Förändringen innebär: Fritidshemmet är en del av skolan: Fritidshemmet ska erbjuda lärande enligt skollagens 14 kap: Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem samt stimulera elevernas utveckling och lärande Barnen på fritids kallas elever Vi ska integrera fritidspedagogisk verksamhet med undervisning under schemalagd tid Fritidspedagogen blir fritidslärare med 3-årig grundlärarutbildning och behörighet i t.ex. praktiska och estetiska ämnen Behörig att undervisa i fritidshemmet har grundlärarexamen (inriktn. fritidshem), äldre fritidsped.examen och kompletterad utbildning. Därutöver får det finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Lärande i fokus: Fritidshemmets didaktiska uppdrag förstärks Förskoleklassens uppdrag förtydligas Samverkan betonas Rollfördelning (alla som lärare eller personal): Skollärare Förskollärare Fritidslärare Barnskötare Ämneslärare ansvarar för undervisningen, övriga lärare ansvarar för utbildning Fritids nya lärandeuppdrag Fritidspersonalen ska stödja elevens läroplansbundna lärande (kap 1 och 2 och snart 3+4): På fritidshemmet Under den timplanebundna tiden Fritidspersonalen ska stödja det kursplanebundna lärandet I tillämpliga delar på fritidshemmet och under timplanebunden tid 3

4 The Big 5 förmågorna i läroplanen (Svanelid, 2011) Analysförmåga att kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla perspektiv, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga att kunna samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa. Metakognitiv förmåga att kunna tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, lösa problem med anpassning till en viss situation, ett visst syfte eller sammanhang, avgöra rimligheten, välja mellan strategier, pröva och ompröva. Förmåga att hantera information att kunna söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga att kunna förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra, använda begreppen i olika/nya sammanhang. Övriga (icke-kognitiva) förmågor (Skolverket, 2013) Kreativitet idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenöranda. Empati inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter, solidaritet. Karaktär ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet. Social förmåga öppenhet, lättsamhet, social förmåga, samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och våga uttrycka sin mening. Självuppfattning trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självständighet (autonomi). Problemlösning kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande, problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera. Lärande lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande. Diskutera Vilka förmågor är ni bra på att utveckla hos eleverna idag? Vilka förmågor skulle ni behöva bli ännu bättre på att utveckla hos eleverna? 4

5 Förmågor The Big Five Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Övriga Kreativitet Empati Karaktär Sociala förmågor Kommunikativ förmåga Självuppfattning Analys- och problemlösning Lärande Didaktik Didaktik eller undervisningslära rör lärandets organisation, vad som påverkar undervisningen och dess innehåll: Vad ska läras ut? Varför? Hur? För vem? Av vem? Didaktiken kan ses som en del av pedagogiken. Gemensamma och särskilda uppdrag 4 3 5

6 Gemensamt uppdrag i läroplanen Demokratiska medborgare Livslång lust att lära Inhämta kunskaper och värden Respekt för mänskliga rättigheter Respekt för varje människas egenvärde Respekt för miljön Eleven ska finna sin egenart Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet Jämlikhet 4. Fritidshemmets syfte Utveckling och lärande Meningsfull fritid Behov, intressen, erfarenheter utmaningar! Situationsstyrt, upplevelsebaserat Grupporienterat, kamratrelationer Fantasi och lärande genom lek, rörelse, skapande Utveckla identitet Kreativitet Förmåga att samarbeta och kommunicera Problemlösning Delaktighet, inflytande och ansvar Centralt innehåll Fritidshemmet Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse 6

7 Diskutera Vad innebär det nya lärandeuppdraget för vårt fritids? Vad innebär det för samarbetet? Vilka områden behöver vi utveckla för att kunna nå målen? Vilka kompetenser kommer vi att behöva i personalgruppen? Eleven ska uppleva Tid att utforska från en rad vinklar Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och ingångar Möjlighet att skapa och uppfinna Att gå från vardagserfarenheter till generaliserad kunskap genom utmananingar Begreppskunskap för tankeutveckling Målfokuserad interaktion Barnet 7

8 Exempel Legotown Skeppsrevets fri:ds Kalmar Lärarens avsikt avseende hur eleven ska lära, processinten:on Hög grad av processinten:on Låg grad av processinten:on Lärarens avsikt avseende vad eleven ska lära, produk:nten:on Hög grad av produk:nten:on Låg grad av produk:nten:on A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION Samhällskunskap: stadsplanering, kommunal demokra: och styrning, kartor mm Bild, teknik, slöjd: arbetsprocess, konstruk:on, fotografering, färg, form, linje, yta Svenska: skriva bygglovsansökan, :dning Matema8k: grundläggande geometriska objekt och deras konstruk:on, skala C. MOGNADSPOSITION Pengasystem och byggregler leder :ll a_ eleverna provar olika sorters affärsverksamhet och designar egna byggnader Studiebesök på arkitektmuseum och besök från stadsplanerare, där eleverna kan ställa frågor Elevernas egna projektarbeten och arbete inför redovisning i skapande verkstad B. PROCESSORIENTERAD POSITION Stöd under byggandet material, vilka bygger (inte), vilka kunskaper används i bygget Stöd :ll :dningsredak:onen Stöd under klassrådet som utvärderar och utvecklar temat Sokra:skt samtal om boken Palle är ensam i världen Överraskningar i staden som utmanar eleverna (klo_er, naturkatastrof, bro_slighet eller annat) D. KAOTISK/ KREATIV POSITION Elevernas lek i Legotown Baka?! 8

9 g g g g Pedagogisk planering: Syfte Lgr11, Allmänna råd för fritidshem och/eller grundskolans kursplan. Långsiktigt mål Konkreta mål Arbetssätt Lärarens förhållningssätt Bedömning hur vet vi att eleven lärt sig det i tänkte? Dokumentation Hänger allt ihop och kan någon annan personal utföra samma arbete utifrån planen? Observatorielunden/Karlberg Ht IUP arbete Utvecklingssamtal IUP ÅRET föräldramöten skriv IUP med delmål/ elevledda trepartssamtal mål åk 1 - screening åk 2 Diamant F - åk 3 LUS SPEC AG2 åk 2 - DLS åk 3 lässtandard 2 åk 1 - Diamant (AG1) åk 3 lässtandard 3 åk 3 Diamant åk 3 lässtandard 1 (AG4, AG5, AS1) SUPERSCHYSST :llsammans lyssna berä_a ar:ga frågor & säga tack komplimanger BARN I VÄRLDEN IUP arbete MÄNSKLIGA JUL TEMABLOCK HJÄRTLIGT VÄLKOMNA skriv IUP med delmål/ RELIGION RÄTTIGHETER TRADITIONER mål FN bedömnin bedömnin bedömnin FRITIDS HJÄRTLIGT VÄLKOMNA SKOLSTART, RUTINER, REGLER, SOCIALA MÅL FOKUS PÅ SUPERSCHYSST bedömning BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN SHOW/KONSTGRUPP DEMOKRATI, SAMARBETE, GRUPPSTÄRKANDE INDIVID DISCO bedömni ng bedömning bedömni ng RELIGION BANDYTURNERING REGLER, SAMARBETE GRUPPSTÄRKANDE JUL TRADITIONER JULKLAPPS- TILLVERKNING bedömni ng NO/SO LÄS- OCH SKRIVLÄRA F åk 1 åk 2 IDROTT & HÄLSA åk 3 F-3 års:d, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget, ABC-Klubben åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern, ABC-Klubben Hagaparken grovmotorik, lek, regler, grovmotorik, lek, regler, samarbete Hi_a samarbete Vilse Hagaparken takt, rytm, dans samt rörelse :ll frilunsliv, utevistelse, orient musik orientering e-ring grovmotorik, lek Hagaparken frilunsliv, utevistelse, orient orientering e-ring grovmotorik samt regler i lek och smålagsspel F musikens grunder HÖSTLOV F-3 års:d, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern grovmotorik, lek, regler, samarbete grovmotorik, lek takt, rytm, dans samt rörelse :ll musik hälsotema simning grovmotorik samt regler i lek och smålagsspel F musikens grunder bedömnin JULLOV Helix en storyline om rymden 9

10 Mattekluringar och uppdragspärmar Temaexempel Vinter-OS Sköndalsskolan! Vad betyder begreppet lek? 10

11 Sköndals skolors fritidshems utvecklingssamtal: Övriga förmågor Grunder i styrdokument Fördjupning i forskning Beprövade erfarenhet Testad och reviderad Processen 1. Observationer under terminen i verksamhet med eleverna 2. Analys i arbetslag 3. Samtal elev personal 1. Markering i matris 2. Förslag till målsättningar 4. Utvecklingssamtalet 5. Analys och målsättningar i arbetslag 11

12 Faktorer som påverkar kan vara ak$vitetens uzormning, miljöns uzormning, gruppens samspel, lärarens agerande med mera. Lärande Demokra$ Krea$vitet Rela$oner Observationsmatris Observa$onen synliggör gynnande verksamhetsfaktorer som Observa$onen synliggör försvårande verksamhetsfaktorer som ger eleven möjlighet ac: påverkar ac eleven: arbeta med alla i gruppen. arbetar med de egna kamraterna snarare än med andra. lösa konflikter på egen hand eller genom a_ hämta hjälp. onast behöver hjälp av någon annan för a_ lösa konflikter beskriva orsaker och konsekvenser och föreslår lösningar. OCH/ELLER har svårt a_ hi_a lösningar. lyssna och tala :ll andra med respekt även när den andres lyssnar och talar :ll sina närmaste kamrater med respekt men åsikt inte stämmer med den egna. inte ges möjlighet a_ inkludera alla. undersöka och utveckla ak:viteter genom a_ väljer säkra och kända ak:viteter och lösningar snarare än experimentera. utmaningar. prova på nya lösningar, även när resultatet inte är säkert. tenderar a_ ge upp snarare än a_ fortsä_a sina försök. arbeta uthålligt och uppmuntras a_ göra flera försök, sällan använder andras idéer eller :ps för a_ förbä_ra sin skisser eller modeller. egna. använda idéer och :ps från andra. lyssna på och ställa frågor :ll andra och bygga vidare på lyssnar på vissa men inte på alla i gruppen. andras förslag och idéer. sällan u_rycker egna åsikter OCH/ELLER håller med den u_rycka och hålla fast vid egna val, åsikter och idéer även tongivande i gruppen ELLER hävdar sin åsikt utan a_ lyssna på i stor grupp. andras argument eller synpunkter. ändra åsikt när en mer hållbar idé presenteras. sällan föreslår nya saker. föreslå förbä_ringar och ak:viteter :ll gruppen. ta fram och plocka undan rä_ material för ak:viteten. inte har det material som krävs. själv ha en plan för hur ak:viteten ska bli klar i :d. får problem med a_ sluröra si_ arbete och a_ plocka undan. sluröra arbetet. har svårt a_ få hjälp OCH/ELLER a_ avgöra när hen behöver bedöma vad som behöver utvecklas i det egna arbetet hjälp. och vidareutveckla det. får svårigheter a_ bedöma si_ eget arbete och a_ förbä_ra få och ta hjälp när det behövs, av läraren eller av en det. kamrat. har svårt a_ välja ak:vitet eller få möjlighet a_ prova på det välja ak:viteter u:från intresse och behov och möjlighet hen är intresserad av. a_ prova på nya ak:viteter. Rela$oner Krea$vitet Demokra$ Lärande Elevguide När kan du arbeta med/vara :llsammans med alla i gruppen och när är det svårare? Hur gör du när det blir konflikter? När hämtar du hjälp/löser själv? När är det är lä_/svårt a_ ha respekt för andra, även när de inte håller med dig? När tycker du a_ det är lä_/svårt a_ komma med förslag på ak:viteter och hi_a nya lösningar? När vågar du vara med på en ak:vitet eller kurs som du inte provat :digare? När är det svårare? När är det lä_/svårt a_ göra klart det du håller på med? A_ uppmuntra andra a_ göra klart? När är det lä_/svårt a_ ta emot och använda andras förslag och idéer? När är det lä_/svårt a_ hålla fast vid dina egna val och åsikter i stor grupp? När kan du ändra dig om det dyker upp en bä_re idé som någon annan föreslår och när är det svårare? När anser du a_ ni får vara med och bestämma? Finns det områden som du skulle vilja bestämma om som du inte får idag? När kan du ta fram och plocka undan material som behövs för din ak:vitet? När är det svårare? Är det svårt/lä_ a_ ha koll på hur lång :d en ak:vitet tar för dig? När är det lä_/svårt? När är det lä_/svårt a_ be om hjälp från vuxna och/eller kamrater? När väljer du onast ak:vitet av gammal vana och när provar du på ny_? Finns det något som du skulle vilja träna mer på så a_ du klarar uppginen bä_re? Mina målsättningar Namn: Klass/fritids: Datum: Elevens målsä_ningar formuleras när elev och pedagog gå_ igenom matrisen :llsammans. Mina styrkor (det här kan jag nu): Mina nästa mål (det här vill jag utveckla mer): Det här behöver skolan/fritids göra för att jag ska kunna nå mina mål: 12

13 Miljön som didak:skt verktyg Vilken barnsyn har ni? Är lokaler och miljöer trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande? Stödjer miljön lärande? Arbetarna med gruppen som miljö? Stödjer tiden och tidsanvändandet lärandet? Använder fritidsläraren relationer som positiv miljö? Är miljön föränderlig? Diskutera Hur ska miljön se ut hos er för att ropa lär dig till eleverna? Vilka förbättringar behöver ni göra? Så här tänkte jag innan Nu tänker jag så här 13

14 Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat att planera och utvärdera. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red.) (2017, in press). Föräldrasamverkan att bygga tillit. Lund: Studentlitteratur. ann.pihlgren@igniteresearch.org 14