Här växer människor och kunskap

Transkript

1 Här växer människor och kunskap

2 Kvalitetsforum Januari 2016 Här växer människor och kunskap

3 Vad är kvalitet i en förskola/grundskola? Här växer människor och kunskap

5 Vittra Vallentunas kvalitetsarbete belönas med SIQs utmärkelse Bättre Skola 2015 Här växer människor och kunskap

7 Ökade livschanser I Vittra har vi sedan starten 1993 haft samma bärande idé- att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande för alla barn och elever Här växer människor och kunskap

8 Kunskapsresultat (2015) Meritvärden åk 9: 240, 9 Behörighet till gymnasiet: 90,9% Mål i alla ämnen: 82,6% Meritvärden åk 9: 224,7% Behörighet till gymnasiet: 85,6% Mål i alla ämnen: 77 % Här växer människor och kunskap

9 Ökade livschanser för alla barn och elever oavsett bakgrund 35% av Vittras elever i åk 9 (2015) har utländsk bakgrund, rikssnittet är 23% 45% av Vittras elever i åk 9 (2015) har föräldrar med låg utbildningsnivå, snittet i de kommuner vi är verksamma i är 39% Här växer människor och kunskap

10 Ökade livschanser utländsk bakgrund I Vittra når 67,9% av alla utlandsfödda målen i alla ämnen, i riket är motsvarande siffra 49,5%. Här växer människor och kunskap

11 Ökade livschanser socioekonomisk bakgrund I Vittra når ca 10% fler i elevgruppen med icke-akademiska föräldrar målen i alla ämnen jämfört med riket. Här växer människor och kunskap

12 SALSA över tid Genomsnittligt värde ,2 0, Vittra AcadeMedia Rikssnitt Här växer människor och kunskap

13 Våra resultat talar sitt tydliga språk Vi är ansvarstagande Vi är inkluderande Och vi är tydliga.och våra elever får ökade livschanser - det ska vi vara stolta över! Här växer människor och kunskap

15 Vad gjorde vi senast? Här växer människor och kunskap

17 Dagens frön Undervisningsstilar, vikten av att vara samtida och helhet Resultat och process SI kommande inspektioner + fika Lågaffektivt bemötande en crash course Här växer människor och kunskap

19 Tillbaka och beredda att fortsätta 13:00 Här växer människor och kunskap

20 Dagens frön Undervisningsstilar, vikten av att vara samtida och helhet Resultat och process SI kommande inspektioner + fika Lågaffektivt bemötande en crash course Här växer människor och kunskap

21 Undervisningss*lar och sam*da undervisning Vi:ra

22 Skolverksamhet Förskoleklass Fri*dshem Grundskola

23 Lärande i fokus: Fritidshemmets didaktiska uppdrag förstärks Förskoleklassens uppdrag förtydligas Samverkan betonas Rollfördelning: Skollärare Förskollärare Fritidslärare Barnskötare Ämneslärare ansvarar för undervisningen, övriga lärare ansvarar för utbildning

24 The Big 5 förmågorna i läroplanen (Svanelid, 2011) Analysförmåga att kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla perspektiv, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga att kunna samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa. Metakognitiv förmåga att kunna tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, lösa problem med anpassning till en viss situation, ett visst syfte eller sammanhang, avgöra rimligheten, välja mellan strategier, pröva och ompröva. Förmåga att hantera information att kunna söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga att kunna förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra, använda begreppen i olika/nya sammanhang.

25 Övriga (icke-kognitiva) förmågor (Skolverket, 2013) Kreativitet idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenöranda. Empati inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter, solidaritet. Karaktär ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet. Social förmåga öppenhet, lättsamhet, social förmåga, samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och våga uttrycka sin mening. Självuppfattning trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självständighet (autonomi). Problemlösning kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande, problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera. Lärande lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande.

26 Bikupa Vilka förmågor är ni bra på att utveckla hos eleverna idag? Vilka förmågor skulle ni behöva bli ännu bättre på att utveckla hos eleverna?

27 Förmågor The Big Five Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Övriga Kreativitet Empati Karaktär Sociala förmågor Kommunikativ förmåga Självuppfattning Analys- och problemlösning Lärande

28 Praxisteori Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

29 Pedagogiska trädet Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.

30 Baka?!

31 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begrepps-baserad kunskap C. Processkunskap D. Metakogni*v kunskap

32 Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) Den moralistiska undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen

33 Den allmänna undervisningsstilen Läraren inleder med introduktion Läraren presenterar ny kunskap Klassen/gruppen praktiserar och läraren korrigerar Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)

35 Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Introducerar nytt material som kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas på egen hand Eleverna/barnen utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar

37 Den moralistiska undervisningsstilen Läraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen/eleverna att uppföra sig?

39 Låt-gå-undervisningsstilen Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme

41 Undervisningsstilen som bygger 1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment 2. Analys: a) Vad kom vi fram *ll? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny kunskap a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv. 4. Generalisa*on och transfer a) Eaertänksam dialog b) Skapa motsatsen 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss? byggnadsställningar (the scaffolding teaching style)

42 Metakogni*va frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbä:ra Liknar det något du stö: på *digare? Är de:a en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiaen? Vilket angreppssä: är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rä: spår/ forkarande på spåret? Hur gjorde du/gick du *llväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har di: tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat di: tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bä:re nästa gång?

44 Diskutera Vilken undervisningsstil är vanligast i Vittra? Hos er?

45 Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på barnens/elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer

46 Undervisningsstilar förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Traditionell Byggnadsställningsbyggande (scaffolding) Starkt kognitivt innehåll

47 Vad behöver läraren kunna? Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta kräver Andra metoder än de traditionella Andra sätt att fråga Andra planeringsstrukturer Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till eleven/barnet Läraren som förebild

48 Diskutera Vad är nästa steg för att komma vidare i undervisningskvalitén i Vittra? Hos er?

49 Boken: Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Forskningsartiklar: Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Tillgänglig på: Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool programs Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers Understanding of How to Develop Students Thinking. Tillgänglig på: