Vad behövs i framtiden?

Transkript

1 Pedagogisk professionsutveckling Februari 2016 Förskolechefer Skolporten Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb teknologiutveckling Globalisering av kommunikation, marknad och idéer Krav på likvärdig undervisning 1

2 Framtidens medborgare måste kunna Anpassa sig till nya miljöer och förutsättningar Navigera bland massiva mängder information Göra produktiva och intelligenta val Vara kreativa Tänka kritiskt Praxisteori Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit, förtrogenhets Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta 2

3 Pedagogiska trädet Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. KUNSKAPS- DIMENSION A. Fakta 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa B. Begrepps- baserad C. Process D. MetakogniWv 3

4 Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) Den moralistiska undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen Den allmänna undervisningsstilen Förskolläraren inleder med introduktion Förskolläraren presenterar ny Barnen praktiserar och förskolläraren korrigerar Förskolläraren summerar (läraren i skolan ger eventuellt läxa) 4

5 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Fakta B. Begrepps- baserad C. Process D. MetakogniWv Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Förskolläraren introducerar nytt material som kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas på egen hand Barnen utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar 5

6 KUNSKAPS- DIMENSION A. Fakta 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa B. Begrepps- baserad C. Process D. MetakogniWv Den moralistiska undervisningsstilen Förskolläraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen att uppföra sig? 6

7 KUNSKAPS- DIMENSION A. Fakta 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa B. Begrepps- baserad C. Process D. MetakogniWv Låt-gå-undervisningsstilen Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat sinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen, som också tar störst talutrymme 7

8 KUNSKAPS- DIMENSION A. Fakta 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa B. Begrepps- baserad C. Process D. MetakogniWv Undervisningsstilen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) 1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment 2. Analys: a) Vad kom vi fram Wll? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv. 4. GeneralisaWon och transfer a) Eaertänksam dialog b) Skapa motsatsen 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss? 8

9 MetakogniWva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbähra Liknar det något du stöh på Wdigare? Är deha en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiaen? Vilket angreppssäh är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på räh spår/ formarande på spåret? Hur gjorde du/gick du Wllväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har dih tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat dih tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bähre nästa gång? KUNSKAPS- DIMENSION A. Fakta 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa B. Begrepps- baserad C. Process D. MetakogniWv 9

10 Kriterium Allmän Moralis1sk Elev/barnak1v Låt- gå Byggnadsställn. LekWons- planering Eleven/barnet mowveras gm Från enklare Wll svårare i förutbestämda steg som läraren styr Korta pass med växling av innehåll och form Ordning först Däreaer lärande Belöning eller hot om åtgärd Läraren introducerar material, eleven väljer fortsähning Ah hen väljer uwfrån sih eget intresse Planering av akwvitet utan genomtänkt mål Ah akwviteten är lusmylld Från förvirring, via sortering och analys Wll generalisering genom fler olika moment med syae ah fördjupa AutenWsk problemlösning i grupp Eleven/barn är under- visningsbara om Elevens/barnets basala fysiska behov är Wllgodosedda Det är ordning Eleven/barnet är mogen och har full hjärnkapacitet Miljön är harmonisk Eleven/barnet gillar akwviteten Problemet är utmanande/intressant Miljön är spännande och utmanande Lärarens frågor QRE : fråga, svar, utvärdering (Vad är 2+2?) Retoriska (Vad sa jag nyss? Lyssnar du?) Frågor om elevens/ barnets inre mowvawon (Vad vill du göra? Hur mår du?) Inte i fokus MetakogniWva frågor om process (Hur kan man göra för ah lösa deha?) Möblering Biosihning (ibland uwfrån grupp) Förskola/friWds: ring Biosihning Maha på golvet MaterialstaWoner Maha på golvet Inte i fokus Flexibel möblering beroende på lärandesituawoner Läromedel Centralt i undervisningen Självrähande Centralt i undervisningen Självrähande LaboraWvt umormat material Tillrähalagda lekmaterial AutenWska underlag och problem VariaWon av tekniker Orsak Wll svårigheter i lärandet Lähja OWllfredsställda basala behov (sömn, trygghet, mat, kärlek) Lähja OWllfredsställda basala behov (sömn, trygghet, mat, kärlek) Ännu ej mogen alt. Neurologisk störning/ brist KoncentraWons- svårigheter Individuella svårigheter Oförmögen Wll samspel genom neurologisk diagnos Hantering av elever/barn med svårigheter Belöning eller hot om åtgärd (gå Wdigare, kvarsihning) Enskild specialundervisning Tillsägelse Assistent Vänta Harmoni genom mindre grupp Tillsägelse Assistent Samspel i mindre grupp Vad behöver förskolläraren kunna? Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta eller aktiviteter kräver Andra metoder än de traditionella Andra sätt att fråga Andra planeringsstrukturer Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till barnet Förskolläraren som tänkande och utforskande förebild 10

11 Diskutera Vilken undervisningsstil är vanligast hos er? Ändra förskolepersonals arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på barnens lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer 11

12 Basprogrammet Grupputveckling över tid Föreläsningar och diskussioner för att koppla teori och praktik Uppgifter mellan gångerna som presenterades i storgrupp Observationer Pedagogiska planeringar med bedömning Pröva nya metoder Läsa forskningslitteratur och diskutera Undervisningsstilar förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Traditionell Byggnadsställningsbyggande (scaffolding) Starkt kognitivt innehåll 12

13 3 starka faktorer Introducera obligatoriska uppgifter som ska testas med barngruppen, och som presenteras med kollegor och chef närvarande för feedback och öppen, reflekterande dialog. Fostra och kräv intellektuellt arbete i presentationer, feedback och genom att läsa forskningslitteratur. Förskolechef eller biträdande ger utvecklingsarbetet legitimitet och vikt. Forskning visar att återkoppling till lärare Ändrar deras beteende i verksamheten Ökar deras arbetslust och vilja att stanna i yrket Är ett kostnadseffektivt utvecklingsmedium Ger bättre resultat i lärande? 13

14 Forskning om auskultation och riktad feedback Leder till att tyst blir synlig (Carlgren, 1996) Egen delas och gemensam kompetens och yrkesspråk utvecklas (Lauvås, 1997) Teoretisering av empirin/praktiken (Einarsson, 2002) Professionell inställning istället för privat (Svedberg, 2003) Lärare som upplever stöd och gemenskap är mer villiga att våga, experimentera och kontinuerligt utveckla (Hargreaves, 1998) Den individualistiske läraren har ett motstånd mot att bli observerad (Hargreaves, 1998) OECD slutsatser om återkoppling till lärare från forskning Tydliggör målet och kriterier (standards) Använd flera källor, däribland observation Utveckla skolans interna bedömnings- och återkopplingskapacitet Använd resultat för att sätta lärares och skolans utvecklingsmål Använd resultaten vid lönesättning (dock ej elevvärderingar) 14

15 Ämnesansvar Professionell utveckling på vilket sätt ska området utvecklas? Aktivitetsansva r Relationsansvar Resultatansvar Verksamhets- och egenutvecklingsansva Behov av kompetensutveckling och stöd r Hösten Process Ekerö Återkopplingsprocessen Våren Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Förmöte om planeringen samt planering av lärarmatrisen (individuellt eller i grupp) Observation och reflekterande samtal (individuellt eller i grupp) Medarbetarsamtal med reflektion utifrån lärarens portfölj och bedömning i matris (individuellt eller i grupp) Kort lönesamtal utifrån matrisen (individuellt) 15

16 Arbetsgång observation Förberedande kontakt: Matrisen presenteras av förskolechef Förskolepersonalen presenterar planering för den aktivitet som ska observeras Efter observationen återkoppling (samma dag helst): Fråga medarbetaren om han/hon tycker att syftet med aktiviteten uppnåddes Återge i dialog dina observationer utifrån matrisen Fråga om medarbetaren uppfattat lektionen och dess utfall på samma sätt Lämna kopia på dina anteckningar i matrisen Observa1on hos: Förskole- Varför? pedagogik Vad? (Planering, ak1viteter, händelser) Hur? (metoder, arbetsformer, pedagogens förhållningssäm) Kontext? (organisa1on, val av miljö, material) Normer och värden Utveckling och lärande Pedagogens ledarskap Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra, behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer Barnen har inflytande i planering, dokumentawon, reflekwon och akwviteter Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla kulturer hanteras med känsla och respekt Det finns eh tydligt lärandeinnehåll: Språk och kommunikawon; Skapande: lek, bild, rörelse, sång och musik, dans, drama; MatemaWk; Samhälle; Natur Varje barn möts på sin utvecklingsnivå och förs vidare i utvecklingen Varje barn ges möjlighet ah utveckla sin idenwtet, självkänsla, motorik och Wllit Wll sin förmåga Omsorg, lärande och fostran samverkar på eh säh som stödjer varje barns utveckling Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi SystemaWsk pedagogisk dokumentawon som är synlig och där barnen är delakwga Synligt ledarskap genom tydliga ruwner och organisawon Anpassar självständigt arbetet uwfrån barnens behov och nivå och hihar goda lösningar när nya eller oväntade situawoner uppstår Miljö för Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet Wll lusmyllt lärande och lärande, eget umorskande, kreawvitet och lek usorskande Miljön och planeringen främjar barnens samarbete, gruppkänsla och uppmuntrar dem Wll kommunikawon och samverkan Miljö och material är säkert och skapar trygghet 16

17 Normer och värden Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra, behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer. Barnen har inflytande i planering, dokumentawon, reflekwon och akwviteter. Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla kulturer hanteras med känsla och respekt. Utveckling och lärande Det finns eh tydligt lärandeinnehåll i akwviteterna och det utgår från förskolans läroplan. De vuxne möter varje barn på dess utvecklingsnivå och för genom akwviteter och dialog barnet vidare i utvecklingen. Varje barn ges möjlighet ah genom akwviteter och dialog utveckla sin idenwtet, självkänsla, motorik och Wllit Wll sin förmåga. Omsorg, lärande och fostran samverkar på eh säh som stödjer varje barns utveckling. Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi. Pedagogens ledarskap Verksamheten dokumenterar systemawskt och pedagogiskt och dokumentawonen är synlig. Barnen är delakwga och kan förstå dokumentawonen. De vuxna visar eh synligt, vänligt och ansvarstagande ledarskap genom tydliga ruwner och organisawon. Pedagogen anpassar självständigt arbetet uwfrån barnens behov och nivå och hihar goda lösningar när nya eller oväntade situawoner uppstår. Miljö för lärande och umorskande Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet Wll lusmyllt lärande, eget umorskande, kreawvitet och lek. Miljön och planeringen främjar barnens samarbete, gruppkänsla och uppmuntrar dem Wll kommunikawon och samverkan. Miljö och material är säkert och skapar trygghet. Barnen OCH/ELLER de vuxna brister stundtals i respekt för andra, konflikter och nedsähande uhryck kan förekomma. Barnen har ingen eller ringa del i planeringen och de vuxna styr akwviteterna. Det är svårt för alla barn ah känna igen sig och känna sig respekterad i den kultur som förskolan presenterar. Lärandemålet är oklart eller utgår inte från barnens nivå eller för dem vidare i utvecklingen. Barnen ges litet utrymme ah utveckla sin idenwtet på eh systemawskt säh. Verksamheten tenderar ah överbetona anwngen omsorg, fostran eller lärande på de andra områdenas bekostnad. Barngruppen visar litet intresse, liten koncentrawon eller ovilja inför presenterade akwviteter. Det syns få tecken på ah verksamheten dokumenterar OCH/ELLER barnen görs inte delakwga eller kan inte förstå dokumentawonen. De vuxna tar litet ansvar för ordning, reda och struktur ELLER har allmör rigida regler som hindrar barnen från ah vara delakwga. Vid problem eller oväntade situawoner har pedagogen svårt ah gå ifrån sin Wdigare plan och hiha andra lösningar. Miljön är stawsk och oinspirerande. Mycket av materialet är svåråtkomligt för barnen. Barnen uppmuntras inte Wllsamarbete och dialog genom de akwviteter som genomförs. Materialet och miljön är inte säker/trygg ELLER är allmör Wllrähalagd och inbjuder därmed inte Wll umorskande, lärande och lek. FÖRLOPP: Övriga kommentarer: 17

18 Mall till handlingsplan efter medarbetarsamtal Handlingsplanen grundas i observawonen och diskussionerna eaeråt. Professionell utveckling på vilket säm ska området utvecklas? Ämnesansvar AkWvitetsansvar RelaWonsansvar Resultatansvar Verksamhets- och egenutvecklingsansvar Behov av kompetensutveckling och stöd Process Sollentuna Målsättningar/aktiviteter Individuella målsättningar Grupputvecklingssamtal Observationer med feedback Individuellt utvärderingssamtal/ löneindikator Utvärdering i arbetslag 18

19 Nivå med förbähringsmöjligheter à à Namn: FÖRSKOLLÄRARE LÖNEKRITERIER Ämnesansvar AkWvitetsansvar RelaWonsansvar Resultatansvar Verksamhets- och egenutvecklingsansvar Förskolläraren Förskolläraren väljer akwviteter som gör ah Förskolläraren skapar eh tryggt socialt klimat och Förskolläraren utvärderar hur de egna Förskolläraren utvecklar ständigt sih presenterar, barnet kan umorska, förstå och bidra med förtroendefulla relawoner i gruppen genom ah visa angreppssähen i ämnesområden, ledarskap och sina metoder uwfrån problemawserar och sina inlägg och insikter. Tempot är övertygelse om ah barnen vill utvecklas, genom ah fråga akwviteter OCH relawoner har fungerat och återkoppling från egna experiment, projekt förklarar nyhan av medvetet varierat och Wden utnyhjas eaer och visa nyfikenhet inför barnens tankar, hjälpa var hur dessa har samverkat. Det sker spontant och akwviteter Wllsammans med barn, området på eh säh som effekwvt. FSK idenwfierar bästa och en ah säha ord på sina idéer och önskningar och ge i stunden OCH genom systemawska kollegor, föräldrar och ledning och genom ah intresserar barnen för det angreppssäh och metod för ah föra varje gensvar FSK hjälper barnen ah se saker uwfrån olika återkommande utvärderingar av individers förkovra och fortbilda sig på eh djupare plan som ska läras och barns erfarenheter och utveckling vidare. perspekwv. FSK tränar gruppens och individens och gruppens utveckling OCH sih eget genom ah t.ex. akwvt leta upp ny forskning upptäckas. FSK har Digitalisering är integrerad i lärande och självkontroll och konfliktlösning och visar själv arbete. FSK tar för givet ah alla kan lära sig, och liheratur som stödjer, stärker och mycket goda utveckling. FSK använder många olika auktoritet, lugn, saklighet och självbehärskning i visar höga förväntningar på alla, bevakar utvecklar både den egna och verksamhetens ämneser. All metoder, verktyg och konstellawoner och stressiga, komplexa och affekterade situawoner. FSK varje individs utveckling och förändrar sih profession samt genom ah dela idéer och verksamhet grundas i inspirerar Wll olika akwviteter. Barngruppen visar sin förebildlighet genom ah vara guide Wll arbetssäh för dem som inte omedelbart material och ta del av andras. FSK samverkar, läroplanen. FSK sänder får akwvt medverka i beslut, i eget lärande vuxenlivet och ah med värme, glädje och humor visa ah lär. FSK utvärderar resultat och mål reflekterar och analyserar med laget och tydliga budskap Wll och i samlärande. RuWnerna är tydliga för hen tycker om barnen och sih yrke genom ah anta eh konwnuerligt med arbetslaget OCH med förbährar därmed barnens lärande och barnen, kollegor och alla och FSK har byggt system som professionellt förhållningssäh. FSK har mycket god barnen. FSK visar sin förebildlighet genom möjlighet Wll inflytande. FSK uhrycker insikt föräldrar genom miljöns möjliggör och stödjer barnens självkontroll kontakt med vårdnadshavarna, förhåller sig hög egen mental närvaro och om och uppskahning av sih uppdrag och utseende och materialval och egenansvar. FSK agerar som barnen professionellt Wll deras synpunkter och önskemål samt genomgående goda resultat. FSK använder beskriver mål, metoder och resultat med och genom ah tala om sin bör göra, rör sig bland barnen och visar är lyhörd för deras olika behov. FSK arbetar akwvt för ah sig av pedagogisk dokumentawon som en professionella begrepp och referenser Wll inställning Wll lärande nyfikenhet inför deras tankar, intressen få föräldrar trygga samt medvetna om sina barns självklar del i sih arbete för ah teorier, forskning och beprövad erfarenhet. med stort engagemang och arbete hela arbetsdagen. akwviteter, utmaningar och vardagsbestyr genom olika dokumentera och utvärdera sih arbete FSK agerar som förebild/coach för andra i och närvaro. informawonskanaler, pedagogisk dokumentawon och Wllsammans barnen. personalen. personliga möten. Förskolläraren Förskolläraren har olika angreppssäh och Förskolläraren arbetar med det sociala klimatet genom Förskolläraren utvärderar sih eget arbete Förskolläraren prövar och utvecklar sin presenterar områden metoder och tar oaa hänsyn Wll gruppens ah visa värme och intresse och genom ah prova olika och barnens resultat men kan tendera ah yrkesroll genom ah fortbilda sig och pröva intresseväckande men nivå men kan inte allwd anpassa metoder metoder för samarbetsträning men tenderar ah själv fokusera eh utvecklingspsykologiskt nya arbetssäh, samt ta del av andras, och kan betona produkwon för enskilda individer OCH/ELLER kan inte lösa konflikter enskilt med de berörda snarare än perspekwv snarare än utvecklingsprocess ibland dela egna idéer och material. FSK före djupare lärande. FSK allwd förklara sih metodval. Digitalisering utveckla barnens förmåga Wll konfliktlösning. FSK visar och lärande. FSK omfahar idén ah alla kan visar genom sina insatser ah hen arbetar har goda används som eh komplement Wll andra barnen på lösningar. Oaast uwfrån eh visst perspekwv. lära sig och uhalar höga förväntningar men eaer förskolans styrdokument. FSK är ämneser och akwviteter. FSK har ordning och struktur i FSK visar oaast lugn och självbehärskning och använder kan ibland ha svårt ah omsäha sin förtrogen med målen och vill förändra arbetar akwvt mot mål arbetet men få ruwner kan tas över av endast i undantagsfall Wllsägelser. FSK skapar goda teorewska förståelse i prakwsk metod. FSK arbetssähet i den riktningen, samt är delakwg och verksamhetsplaner barnen ELLER FSK överlåter vissa ruwner relawoner Wll vårdnadshavarna genom vänligt intresse utvärderar ibland med barnen. FSK tar i olika verksamhetsdiskussioner och kommer och delar med sig av sina och visst bestämmande Wll barnen men och tydlighet. Genom sih posiwva bemötande av stort eget ansvar, har goh omdöme och förberedd. FSK samarbetar med arbetslaget er Wll kollegor i arbetar inte systemawskt med ah träna alla föräldrar visar hen ah hen är trygg i sin yrkesroll. god prioriteringsförmåga beträffande det om barn och ruwner, och stundtals arbetslaget. Miljön är Wll ansvarstagande. FSK visar oaast egna arbetet och verkar för ah fahade verksamhetsutveckling. FSK mowverar och inbjudande. önskvärt beteende genom ah exempelvis beslut genomförs. analyserar sina didakwska val uwfrån egna komma i Wd, vara systemawsk och visa erfarenheter och referenser. intresse. Förskolläraren gör ibland Förskolläraren berähar och ställer frågor Förskolläraren arbetar inte akwvt med socialt klimat och Förskolläraren utvärderar spontant men Förskolläraren reflekterar över verksamheten avkall på lärande eller Wll barnen, men dessa ges ringa utrymme relawoner OCH/ELLER använder Wllrähavisningar och resultat diskuteras sällan med barnen. men kopplar ännu inte Wll förändringar i förenklar för ah främja ah själva umorska, bidra eller öva sig i belöningar ad hoc OCH/ELLER brister i ledarskap OCH/ FSK:s utvärdering är problemorienterad arbetssäh OCH/ELLER oroar sig för god stämning ELLER beslutsfahande ELLER FSK ger barnen stort ELLER blir allmör privat. FSK utgår från eh eget snarare än utvecklingsorienterad och konsekvenserna av förändring OCH/ELLER brister i ämnes. utrymme med liten vägledning. perspekwv, snarare än ah tydliggöra flera säh ah se på fokuserar på gruppens nivå OCH/ELLER utrycker uppgivenhet. FSK samarbetar i lag Materialet tenderar ah Digitalisering används sporadiskt OCH/ frågor eller idéer. FSK tenderar ah se gruppen som barnets beteende eller förälderns förmåga om barnärenden och ruwner. FSK diskuterar styra OCH/ELLER miljön ELLER tekniken dominerar över enhetlig OCH/ELLER förklarar barns sociala svårigheter OCH/ELLER bristande förutsähningar uppgiaer och arbetswd men analyserar sällan sänder delvis motstridiga lärandeinnehållet. FSK kontrollerar ordning som individuella snarare än kontextuella. FSK ser inte (resurser, lokaler). När barn visar sina pedagogiska mål, metoder och resultat eller svårtolkade budskap genom likartade akwviteter med eh fåtal föräldrakontakter som en del av arbetet. svårigheter sänker FSK förväntningarna och tar sällan del av andras eller delar egna ELLER motverkar lusten metoder och val ELLER växlar ständigt OCH/ELLER påkallar hjälp snarare än ah idéer. ah lära genom oreda akwviteter, metoder och ruwner med risk förändra sih arbetssäh. FSK:s eller toraighet. för oordning och osäkerhet. FSK visar närvarofrekvens OCH/ELLER syn på barnen på vad som är önskvärt beteende problemorsaker innebär ah resultaten inte men följer inte allwd upp eller slumör OCH/ når möjlig nivå. ELLER brister själv i förebildlighet genom ah inte visa intresse för barnen OCH/ELLER är otydlig med sina förväntningar. Ak1vitetsansvar Förskolläraren väljer akwviteter som gör ah barnet kan umorska, förstå och bidra med sina inlägg och insikter. Tempot är medvetet varierat och Wden utnyhjas effekwvt. FSK idenwfierar bästa angreppssäh och metod för ah föra varje barns erfarenheter och utveckling vidare. Digitalisering är integrerad i lärande och utveckling. FSK använder många olika metoder, verktyg och konstellawoner och inspirerar Wll olika akwviteter. Barngruppen får akwvt medverka i beslut, i eget lärande och i samlärande. RuWnerna är tydliga för alla och FSK har byggt system som möjliggör och stödjer barnens självkontroll och egenansvar. FSK agerar som barnen bör göra, rör sig bland barnen och visar nyfikenhet inför deras tankar, intressen och arbete hela arbetsdagen. Förskolläraren har olika angreppssäh och metoder och tar oaa hänsyn Wll gruppens nivå men kan inte allwd anpassa metoder för enskilda individer OCH/ELLER kan inte allwd förklara sih metodval. Digitalisering används som eh komplement Wll andra akwviteter. FSK har ordning och struktur i arbetet men få ruwner kan tas över av barnen ELLER FSK överlåter vissa ruwner och visst bestämmande Wll barnen men arbetar inte systemawskt med ah träna alla Wll ansvarstagande. FSK visar oaast önskvärt beteende genom ah exempelvis komma i Wd, vara systemawsk och visa intresse. Förskolläraren berähar och ställer frågor Wll barnen, men dessa ges ringa utrymme ah själva umorska, bidra eller öva sig i beslutsfahande ELLER FSK ger barnen stort utrymme med liten vägledning. Digitalisering används sporadiskt OCH/ELLER tekniken dominerar över lärandeinnehållet. FSK kontrollerar ordning genom likartade akwviteter med eh fåtal metoder och val ELLER växlar ständigt akwviteter, metoder och ruwner med risk för oordning och osäkerhet. FSK visar barnen på vad som är önskvärt beteende men följer inte allwd upp eller slumör OCH/ELLER brister själv i förebildlighet genom ah inte visa intresse för barnen OCH/ELLER är otydlig med sina förväntningar. 19

20 Barnskötare Verksamhets- och egenutvecklingsansvar Barnskötaren utvecklar ständigt sih ledarskap och sina metoder uwfrån reflekwoner från barn, kollegor, föräldrar och ledning samt genom ah förkovra och fortbilda sig och dela idéer och material och ta del av andras. BSK förbährar barns och kollegors lärande genom ah samverka, reflektera och analysera med laget och genom ah lyssna på och Wllvarata andras idéer. BSK skiljer på sak och person, kan ta och ge konstrukwv kriwk samt bidrar akwvt Wll ah stämningen i arbetslaget stödjer och uppmuntrar lagmedlemmarna. BSK uhrycker insikt om och uppskahning av sih uppdrag. BSK agerar som förebild/coach för andra i personalen och driver akwvt förändring och nytänkande Wllsammans med kollegor för verksamhetens bästa. Barnskötaren prövar och utvecklar sin ledarroll genom ah fortbilda sig och pröva nya arbetssäh, ta del av andras, och ibland dela egna idéer och material. BSK samarbetar med arbetslaget om barn och ruwner, och stundtals verksamhetsutveckling. BSK vill bidra Wll eh goh arbetsklimat, lyssnar på andra, visar andra uppskahning och kan ompröva sin uppfahning i diskussioner. BSK är medveten om sina egna styrkor och svagheter och är beredd ah satsa Wd och engagemang för egen utveckling. BSK är lyhörd för verksamhetens behov och tar egna iniwawv. Barnskötaren reflekterar över verksamheten men kopplar ännu inte Wll förändringar i arbetssäh OCH/ ELLER oroar sig för konsekvenserna av förändring OCH/ELLER utrycker uppgivenhet. BSK diskuterar uppgiaer och arbetswd men analyserar sällan sina pedagogiska mål, metoder och resultat. BSK deltar i arbetslaget men bidrar inte allwd OCH/ELLER hävdar sina åsikter utan vilja ah kompromissa eller lyssna in andra. BSK behöver stöd från kollegor och ledning för ah prova nya arbetssäh och söker sällan egen kompetensutveckling eller tar sällan del av andras eller delar egna idéer. Pedagogisk profession 20

21 Diskutera Vad är nästa steg för att komma vidare i undervisningskvalitén hos er? Boken: Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Forskningsartiklar: Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Tillgänglig på: Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool programs Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers Understanding of How to Develop Students Thinking. Tillgänglig på: ann.pihlgren@igniteresearch.org 21