Ändra lärares arbetssätt

Transkript

1 Leda det kollegiala lärandet Skolans ledarkonvent Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer Praxisteorin Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta 1

2 Blooms reviderade taxonomi Anderson & Krathwohl (2001). KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begrepps- baserad kunskap Processkunskap MetakogniUv kunskap Fem olika undervisningsmiljöer Pihlgren (2013, 2014, 2015, 2016, 2016) Den allmänna undervisningsmiljön Den elevutforskande undervisningsmiljön Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching environment) Den moralistiska undervisningsmiljön Låt-gå-undervisningsmiljön Kognitivt innehåll Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Allmän Scaffolding Starkt kognitivt innehåll 2

3 Basprogrammet Grupputveckling över tid Föreläsningar och diskussioner för att koppla teori och praktik Uppgifter mellan gångerna som presenterades i storgrupp Observationer Pedagogiska planeringar med bedömning Pröva nya metoder Läsa forskningslitteratur och diskutera 3 starka faktorer Introducera obligatoriska uppgifter som ska testas med barngruppen, och som presenteras med kollegor och chef närvarande för feedback och öppen, reflekterande dialog. Fostra och kräv intellektuellt arbete i presentationer, feedback och genom att läsa forskningslitteratur. Förskolechef eller biträdande ger utvecklingsarbetet legitimitet och vikt. Undervisningsmiljöer förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Allmän Scaffolding Starkt kognitivt innehåll 3

4 Forskning visar att återkoppling till lärare Ändrar lärares beteende i klassrummet Ökar deras arbetslust och vilja att stanna i yrket Är ett kostnadseffektivt utvecklingsmedium Ger bättre elevresultat? Forskning om auskultation och riktad feedback Leder till att tyst kunskap blir synlig (Carlgren, 1996) Egen kunskap delas och gemensam kompetens och yrkesspråk utvecklas (Lauvås, 1997) Teoretisering av empirin/praktiken (Einarsson, 2002) Professionell inställning istället för privat (Svedberg, 2003) Lärare som upplever stöd och gemenskap är mer villiga att våga, experimentera och kontinuerligt utveckla (Hargreaves, 1998) Den individualistiske läraren har ett motstånd mot att bli observerad (Hargreaves, 1998) Rektor leder lärares lärande Vallentuna, Salem, Upplands Väsby Identifiera utifrån analys ett område där resultaten brister eller som du misstänker påverkar resultatuppfyllelse negativt Använd resultatanalysmetod som innebär Observerbart underlag Möjligt att analysera Möjligt att förändra Led lärarnas lärande på ett systematiskt, vetenskapligt underbyggt sätt under ett års tid med handledning, forskningsfördjupning och gemensam dialog Handledning i rektorsgruppen varje månad Förbättra resultaten och mät förbättringen 4

5 Rektors observationer Ekerö, Vittra, Freinetskolan Mimer m. fl. Förberedande kontakt: Matrisen presenteras av rektor Läraren presenterar planering för den aktivitet som ska observeras Efter observationen återkoppling (samma dag helst): Fråga läraren om han/hon tycker att syftet med aktiviteten uppnåddes Återge i dialog dina observationer utifrån matrisen Fråga om läraren uppfattat lektionen och dess utfall på samma sätt Lämna kopia på dina anteckningar i matrisen Undervisningsmatris för utvärdering och observa6on Låt- gå MoralisUsk Barn- /elevuyorskande Allmän undervisningssul Scaffolding Kriterium undervisningssul undervisningssul undervisningssul undervisningssul Undervisningens Läraren Stor del av Läraren introducerar e[ Undervisningen går från Läraren planerar i längre sekvenser: introducerar en undervisningsuden material/område och enklare Ull svårare barnen/eleverna utmanas med e[ u8ormning akuvitet som hen ägnas åt a[ läraren uppmuntrar däre^er barnen/ kunskapsinnehåll: Läraren komplext problem/experiment som de tror a[ barnen/ söker skapa ordning. eleverna a[ på egen hand presenterar det nya stoffet försöker lösa (i grupp), läraren leder eleverna ska Läraren använder uyorska vidare. Läraren och låter däre^er barnen/ däre^er sortering/analys och uppska[a eller stundtals belöningar individualiserar genom a[ eleverna öva. Undervisningen formulering av frågor uufrån låter barnen/ och/eller hot om barnet/eleven uppmuntras byggs upp av korta pass med problemlösningen, läraren presenterar eleverna finna sina åtgärder som a[ välja uufrån si[ eget ski^ande innehåll och form. ny kunskap och fördjupande moment egna akuviteter. mouverande faktorer. intresse. Gruppen behandlas som för övning. Avslut med utvärdering Läraren Ulltalar o^a relauvt enhetlig vad gäller vad lärde vi? Samspel i olika hela gruppen. kunskaper och behov. konstellauoner uppmuntras. Kommunika6on Barnen/eleverna Läraren använder Läraren använder mer använder större större delen av talutrymme vid introdukuon delen av talutrymmet, använder och lite utrymme vid talutrymmet. Ullsägelser och ställer barnens/elevernas Läraren talar o^a retoriska frågor för uyorskande. Lärarens frågor relauvt lite, ger få a[ få barn/elever a[ rör o^a barnens/elevernas instrukuoner och anamma rä[ beteende inre mouvauon (Vad vill du ställer få frågor. (Vad sa...? Lyssnar göra? Hur mår du?) du?) Läraren använder större delen av talutrymmet, informerar och ger instrukuoner. Läraren ställer o^a kontrollfrågor för a[ se vad barnet/eleven har lärt sig. Läraren arbetar i hög grad genom metakogniuva frågor om process (Hur kan man göra för a[ lösa de[a? Vad vill vi veta om de[a?). InstrukUon och informauon är delar av dialogens innehåll. TalUden delas mellan lärare och i barn/elever med någon övervikt på lärarens talud. Lärmiljö Pedagogisk rela6on Läraren använder Fast möblering MaterialstaUoner, ma[a på sällan miljö och (biosi[ning, grupper, golvet och e[ stort utbud av möblering för a[ ring) med läraren i laborauvt uyormat material förstärka lärande. fokus. Förproducerade används. Lek- och material/läromedel, ifyllningsmaterial o^a självrä[ande, används. används. Barnen/eleverna Läraren kontrollerar I början kontrollerar läraren, har stor möjlighet men skapar osäkerhet däre^er barnet/eleven a[ styra och/eller passivt genom eget val. situauonen. motstånd hos vissa barn/elever genom Ullsägelser och/eller Fast möblering (biosi[ning, Möblering förändras uufrån vilket grupper eller med yngre barn lärande som e^ersträvas (biosi[ning, ring) med läraren i fokus. ring, grupper, lärstauoner osv). Förproducerade material/ AutenUska underlag och problem och läromedel, o^a självrä[ande, en variauon av tekniker används. används. Läraren kontrollerar och Läraren arbetar systemauskt för a[ visa iniuerar varje moment i barnen/eleverna strukturer för arbete, lekuonen. uyorskande och ordning. E^er hand ansvarar barnen/eleverna för delar av ordning och innehåll. Lärare som lyckas: (Pihlgren, 2013) identifierar bästa sätt att presentera ämnet och kunskapsinnehållet använder många olika metoder och verktyg tar för givet att alla elever kan lära sig, övervakar varje elevs lärande och tar sig tid att fundera över elever som inte omedelbart lyckas och hur de ska hjälpas vidare använder elevernas erfarenheter och kunskaper som utgångspunkt för undervisningen men för också eleverna vidare till nya nivåer utvecklar och utvärderar ständigt sitt eget arbete, genom att ständigt pröva arbetsmetoder och genom att förkovra och fortbilda sig skapar alltid goda och förtroendefulla relationer till alla sina elever och därmed ett tryggt socialt klimat samverkar ofta med andra professionella lärare som har höga förväntningar på varandra och som tillsammans reflekterar över sitt arbete 5

6 Lönekriterier Ekerö, Sollentuna Målsättningar/aktiviteter Individuella målsättningar Grupputvecklingssamtal Observationer med feedback Individuellt utvärderingssamtal/ löneindikator Utvärdering i arbetslag med förbä[ringsmöjligheter à à Nivå Namn: FÖRSKOLLÄRARE LÖNEKRITERIER RelaUonsansvar Resultatansvar Ämnesansvar AkUvitetsansvar Verksamhets- och egenutvecklingsansvar Förskolläraren Förskolläraren väljer akuviteter som gör a[ Förskolläraren skapar e[ tryggt socialt klimat och Förskolläraren utvärderar hur de egna Förskolläraren utvecklar ständigt si[ presenterar, barnet kan uyorska, förstå och bidra med förtroendefulla relauoner i gruppen genom a[ visa angreppssä[en i ämnesområden, ledarskap och sina metoder uufrån problemauserar och sina inlägg och insikter. Tempot är övertygelse om a[ barnen vill utvecklas, genom a[ fråga akuviteter OCH relauoner har fungerat och återkoppling från egna experiment, projekt förklarar ny[an av medvetet varierat och Uden utny[jas e^er och visa nyfikenhet inför barnens tankar, hjälpa var hur dessa har samverkat. Det sker spontant och akuviteter Ullsammans med barn, området på e[ sä[ som effekuvt. FSK idenufierar bästa och en a[ sä[a ord på sina idéer och önskningar och ge i stunden OCH genom systemauska kollegor, föräldrar och ledning och genom a[ intresserar barnen för det angreppssä[ och metod för a[ föra varje gensvar FSK hjälper barnen a[ se saker uufrån olika återkommande utvärderingar av individers förkovra och fortbilda sig på e[ djupare plan som ska läras och barns erfarenheter och utveckling vidare. perspekuv. FSK tränar gruppens och individens och gruppens utveckling OCH si[ eget genom a[ t.ex. akuvt leta upp ny forskning upptäckas. FSK har Digitalisering är integrerad i lärande och självkontroll och konfliktlösning och visar själv arbete. FSK tar för givet a[ alla kan lära sig, och li[eratur som stödjer, stärker och mycket goda utveckling. FSK använder många olika auktoritet, lugn, saklighet och självbehärskning i visar höga förväntningar på alla, bevakar utvecklar både den egna och verksamhetens ämneskunskaper. All metoder, verktyg och konstellauoner och stressiga, komplexa och affekterade situauoner. FSK varje individs utveckling och förändrar si[ profession samt genom a[ dela idéer och verksamhet grundas i inspirerar Ull olika akuviteter. Barngruppen visar sin förebildlighet genom a[ vara guide Ull arbetssä[ för dem som inte omedelbart material och ta del av andras. FSK samverkar, läroplanen. FSK sänder får akuvt medverka i beslut, i eget lärande vuxenlivet och a[ med värme, glädje och humor visa a[ lär. FSK utvärderar resultat och mål reflekterar och analyserar med laget och tydliga budskap Ull och i samlärande. RuUnerna är tydliga för hen tycker om barnen och si[ yrke genom a[ anta e[ konunuerligt med arbetslaget OCH med förbä[rar därmed barnens lärande och barnen, kollegor och alla och FSK har byggt system som professionellt förhållningssä[. FSK har mycket god barnen. FSK visar sin förebildlighet genom möjlighet Ull inflytande. FSK u[rycker insikt föräldrar genom miljöns möjliggör och stödjer barnens självkontroll kontakt med vårdnadshavarna, förhåller sig hög egen mental närvaro och om och uppska[ning av si[ uppdrag och utseende och materialval och egenansvar. FSK agerar som barnen professionellt Ull deras synpunkter och önskemål samt genomgående goda resultat. FSK använder beskriver mål, metoder och resultat med och genom a[ tala om sin bör göra, rör sig bland barnen och visar är lyhörd för deras olika behov. FSK arbetar akuvt för a[ sig av pedagogisk dokumentauon som en professionella begrepp och referenser Ull inställning Ull lärande nyfikenhet inför deras tankar, intressen få föräldrar trygga samt medvetna om sina barns självklar del i si[ arbete för a[ teorier, forskning och beprövad erfarenhet. med stort engagemang och arbete hela arbetsdagen. akuviteter, utmaningar och vardagsbestyr genom olika dokumentera och utvärdera si[ arbete FSK agerar som förebild/coach för andra i och närvaro. informauonskanaler, pedagogisk dokumentauon och Ullsammans barnen. personalen. personliga möten. Förskolläraren Förskolläraren har olika angreppssä[ och Förskolläraren arbetar med det sociala klimatet genom Förskolläraren utvärderar si[ eget arbete Förskolläraren prövar och utvecklar sin presenterar områden metoder och tar o^a hänsyn Ull gruppens a[ visa värme och intresse och genom a[ prova olika och barnens resultat men kan tendera a[ yrkesroll genom a[ fortbilda sig och pröva intresseväckande men nivå men kan inte allud anpassa metoder metoder för samarbetsträning men tenderar a[ själv fokusera e[ utvecklingspsykologiskt nya arbetssä[, samt ta del av andras, och kan betona produkuon för enskilda individer OCH/ELLER kan inte lösa konflikter enskilt med de berörda snarare än perspekuv snarare än utvecklingsprocess ibland dela egna idéer och material. FSK före djupare lärande. FSK allud förklara si[ metodval. Digitalisering utveckla barnens förmåga Ull konfliktlösning. FSK visar och lärande. FSK omfa[ar idén a[ alla kan visar genom sina insatser a[ hen arbetar har goda används som e[ komplement Ull andra barnen på lösningar. O^ast uufrån e[ visst perspekuv. lära sig och u[alar höga förväntningar men e^er förskolans styrdokument. FSK är ämneskunskaper och akuviteter. FSK har ordning och struktur i FSK visar o^ast lugn och självbehärskning och använder kan ibland ha svårt a[ omsä[a sin förtrogen med målen och vill förändra arbetar akuvt mot mål arbetet men få ruuner kan tas över av endast i undantagsfall Ullsägelser. FSK skapar goda teoreuska förståelse i prakusk metod. FSK arbetssä[et i den riktningen, samt är delakug och verksamhetsplaner barnen ELLER FSK överlåter vissa ruuner relauoner Ull vårdnadshavarna genom vänligt intresse utvärderar ibland med barnen. FSK tar i olika verksamhetsdiskussioner och kommer och delar med sig av sina och visst bestämmande Ull barnen men och tydlighet. Genom si[ posiuva bemötande av stort eget ansvar, har go[ omdöme och förberedd. FSK samarbetar med arbetslaget kunskaper Ull kollegor i arbetar inte systemauskt med a[ träna alla föräldrar visar hen a[ hen är trygg i sin yrkesroll. god prioriteringsförmåga beträffande det om barn och ruuner, och stundtals arbetslaget. Miljön är Ull ansvarstagande. FSK visar o^ast egna arbetet och verkar för a[ fa[ade verksamhetsutveckling. FSK mouverar och inbjudande. önskvärt beteende genom a[ exempelvis beslut genomförs. analyserar sina didakuska val uufrån egna komma i Ud, vara systemausk och visa erfarenheter och referenser. intresse. Förskolläraren gör ibland Förskolläraren berä[ar och ställer frågor Förskolläraren arbetar inte akuvt med socialt klimat och Förskolläraren utvärderar spontant men Förskolläraren reflekterar över verksamheten avkall på lärande eller Ull barnen, men dessa ges ringa utrymme relauoner OCH/ELLER använder Ullrä[avisningar och resultat diskuteras sällan med barnen. men kopplar ännu inte Ull förändringar i förenklar för a[ främja a[ själva uyorska, bidra eller öva sig i belöningar ad hoc OCH/ELLER brister i ledarskap OCH/ FSK:s utvärdering är problemorienterad arbetssä[ OCH/ELLER oroar sig för god stämning ELLER beslutsfa[ande ELLER FSK ger barnen stort ELLER blir allyör privat. FSK utgår från e[ eget snarare än utvecklingsorienterad och konsekvenserna av förändring OCH/ELLER brister i ämneskunskap. utrymme med liten vägledning. perspekuv, snarare än a[ tydliggöra flera sä[ a[ se på fokuserar på gruppens nivå OCH/ELLER utrycker uppgivenhet. FSK samarbetar i lag Materialet tenderar a[ Digitalisering används sporadiskt OCH/ frågor eller idéer. FSK tenderar a[ se gruppen som barnets beteende eller förälderns förmåga om barnärenden och ruuner. FSK diskuterar styra OCH/ELLER miljön ELLER tekniken dominerar över enhetlig OCH/ELLER förklarar barns sociala svårigheter OCH/ELLER bristande förutsä[ningar uppgi^er och arbetsud men analyserar sällan sänder delvis motstridiga lärandeinnehållet. FSK kontrollerar ordning som individuella snarare än kontextuella. FSK ser inte (resurser, lokaler). När barn visar sina pedagogiska mål, metoder och resultat eller svårtolkade budskap genom likartade akuviteter med e[ fåtal föräldrakontakter som en del av arbetet. svårigheter sänker FSK förväntningarna och tar sällan del av andras eller delar egna ELLER motverkar lusten metoder och val ELLER växlar ständigt OCH/ELLER påkallar hjälp snarare än a[ idéer. a[ lära genom oreda akuviteter, metoder och ruuner med risk förändra si[ arbetssä[. FSK:s eller tor^ighet. för oordning och osäkerhet. FSK visar närvarofrekvens OCH/ELLER syn på barnen på vad som är önskvärt beteende problemorsaker innebär a[ resultaten inte men följer inte allud upp eller sluyör OCH/ når möjlig nivå. ELLER brister själv i förebildlighet genom a[ inte visa intresse för barnen OCH/ELLER är otydlig med sina förväntningar. Ak6vitetsansvar Förskolläraren väljer akuviteter som gör a[ barnet kan uyorska, förstå och bidra med sina inlägg och insikter. Tempot är medvetet varierat och Uden utny[jas effekuvt. FSK idenufierar bästa angreppssä[ och metod för a[ föra varje barns erfarenheter och utveckling vidare. Digitalisering är integrerad i lärande och utveckling. FSK använder många olika metoder, verktyg och konstellauoner och inspirerar Ull olika akuviteter. Barngruppen får akuvt medverka i beslut, i eget lärande och i samlärande. RuUnerna är tydliga för alla och FSK har byggt system som möjliggör och stödjer barnens självkontroll och egenansvar. FSK agerar som barnen bör göra, rör sig bland barnen och visar nyfikenhet inför deras tankar, intressen och arbete hela arbetsdagen. Förskolläraren har olika angreppssä[ och metoder och tar o^a hänsyn Ull gruppens nivå men kan inte allud anpassa metoder för enskilda individer OCH/ELLER kan inte allud förklara si[ metodval. Digitalisering används som e[ komplement Ull andra akuviteter. FSK har ordning och struktur i arbetet men få ruuner kan tas över av barnen ELLER FSK överlåter vissa ruuner och visst bestämmande Ull barnen men arbetar inte systemauskt med a[ träna alla Ull ansvarstagande. FSK visar o^ast önskvärt beteende genom a[ exempelvis komma i Ud, vara systemausk och visa intresse. Förskolläraren berä[ar och ställer frågor Ull barnen, men dessa ges ringa utrymme a[ själva uyorska, bidra eller öva sig i beslutsfa[ande ELLER FSK ger barnen stort utrymme med liten vägledning. Digitalisering används sporadiskt OCH/ELLER tekniken dominerar över lärandeinnehållet. FSK kontrollerar ordning genom likartade akuviteter med e[ fåtal metoder och val ELLER växlar ständigt akuviteter, metoder och ruuner med risk för oordning och osäkerhet. FSK visar barnen på vad som är önskvärt beteende men följer inte allud upp eller sluyör OCH/ELLER brister själv i förebildlighet genom a[ inte visa intresse för barnen OCH/ELLER är otydlig med sina förväntningar. 6

7 Barnskötare Verksamhets- och egenutvecklingsansvar Barnskötaren utvecklar ständigt si[ ledarskap och sina metoder uufrån reflekuoner från barn, kollegor, föräldrar och ledning samt genom a[ förkovra och fortbilda sig och dela idéer och material och ta del av andras. BSK förbä[rar barns och kollegors lärande genom a[ samverka, reflektera och analysera med laget och genom a[ lyssna på och Ullvarata andras idéer. BSK skiljer på sak och person, kan ta och ge konstrukuv kriuk samt bidrar akuvt Ull a[ stämningen i arbetslaget stödjer och uppmuntrar lagmedlemmarna. BSK u[rycker insikt om och uppska[ning av si[ uppdrag. BSK agerar som förebild/coach för andra i personalen och driver akuvt förändring och nytänkande Ullsammans med kollegor för verksamhetens bästa. Barnskötaren prövar och utvecklar sin ledarroll genom a[ fortbilda sig och pröva nya arbetssä[, ta del av andras, och ibland dela egna idéer och material. BSK samarbetar med arbetslaget om barn och ruuner, och stundtals verksamhetsutveckling. BSK vill bidra Ull e[ go[ arbetsklimat, lyssnar på andra, visar andra uppska[ning och kan ompröva sin uppfa[ning i diskussioner. BSK är medveten om sina egna styrkor och svagheter och är beredd a[ satsa Ud och engagemang för egen utveckling. BSK är lyhörd för verksamhetens behov och tar egna iniuauv. Barnskötaren reflekterar över verksamheten men kopplar ännu inte Ull förändringar i arbetssä[ OCH/ ELLER oroar sig för konsekvenserna av förändring OCH/ELLER utrycker uppgivenhet. BSK diskuterar uppgi^er och arbetsud men analyserar sällan sina pedagogiska mål, metoder och resultat. BSK deltar i arbetslaget men bidrar inte allud OCH/ELLER hävdar sina åsikter utan vilja a[ kompromissa eller lyssna in andra. BSK behöver stöd från kollegor och ledning för a[ prova nya arbetssä[ och söker sällan egen kompetensutveckling eller tar sällan del av andras eller delar egna idéer. Pedagogical Content Knowledge PCK Shulman (2004) Allmän pedagogisk Kunskap PCK Pedagogisk innehålls- kunskap (didakusk kunskap) Ämnes- kunskap Elevutforskande Ta ansvar för elevernas lärandeutveckling Allmän Ta ansvar för elevernas uyorskande och problemlösning Scaffolding 7

8 Områden att börja med Auskultation och kollegial dialog Planera med baklängesplanering Inled lektionen med utmaning Utveckla sättet att ställa frågor Eleven ska hela Uden fundera över följande fråga/frågor: Baklängesplanering Inspira, Ramsta skola Steg 1 Lärandeinnehåll - Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå? 1 a. Genera6v fråga Varför är kunskapen vikug för människan i världen? 1 b. Läroplans- och kurs/ämnesplaneinnehåll 1 c. Förståelse Vad ska eleven förstå e^eråt? Kursplanens centrala innehåll, sy^en: Eleven ska förstå a[: 1 d. Transfer Vilka förmågor utvecklar eleven? Eleverna ska oberoende av område ha förmåga a[: Läroplansmål (demokrau, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet,skapande, lek): 1 e. Kunskap Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven? Övergripande perspekuv (historiskt, miljö, internauonellt, euskt): Eleven ska kunna Eleven ska kunna Eleven ska kunna använda följande färdigheter/ följande begrepp: följande fakta: genomföra följande processer: Steg 2 Bedömning - Hur vet vi a[ eleven lärt sig? 2 a. Kriterier Vad ska bedömas? 2 b. BedömningsuppgiTer - hur ska det bedömas? Kriterier och bedömningsnivåer (ev. i bifogad matris): Eleven och läraren vet a[ de nå[ resultaten genom följande bedömningsuppgi^er: Steg 3 Lek6onsplan - Hur ska vi genomföra det? 3 a. Fördiagnos hur vet vi vad eleverna redan kan? Elevernas förkunskaper utvärderas genom: 3 b. Lek6onsak6viteter 3 c. Lärandemiljö 3 d. Forma6v feedback Följande akuviteter genomförs: Lärmiljö och möblering används så här: Elev och lärare vet a[ eleven är på väg mot målet genom a[: Följande material och teknik används: Tankeväckande frågor Analysfrågor Hur kan det tolkas? Varför uppstår detta? Vilka olika hypoteser kan vi ha? Metakognitiva frågor Hur kan vi lösa det här? Vilken metod kommer att fungera bäst? Vad lärde du dig och hur? Värderingsfrågor Vad skulle du välja om? Vilket är bäst? Sämst? 8

9 Hitta material Material, filmer och undervisningsmatris med instruktion på: Forskningsartiklar på Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool programs Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers Understanding of How to Develop Students Thinking. Pihlgren, A. S. (2016). Teaching Environments in Preeschool. Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. UTGIVNING 2017: * Förskolans undervisningsmiljöer * * Samverkan mellan skola och hem * * Fritidshemmets mål och resultat * ann.pihlgren@igniteresearch.org 9