Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

Transkript

1 Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

2 Jag kommer att reflektera över Praxisteorier pedagogiska trädet Lite repetition från första tillfället: Still confused but on a higher level Lite forskning igen! Fortsatta lyft kollegialt lärande Praxisteori/ personlig yrkesteori arbeta med handledarna

3 Praxisteorin Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

4

5 Barnkrubban eller kindergarten

6 Forskning om lärande Barnen behöver få: utforska, experimentera och uppleva med flera sinnen och känslor utforska samma kunskap på flera olika sätt tänka nytt och att ställas inför kognitiva konflikter och problem som ska lösas tänka om hur de tänker, lär sig och löser problem få hjälp att analysera, sortera och se mönster utforska under tillräckligt med tid få tid för inkubation och vila uppleva aktiviteterna i ett flöde som leder till intresse, nyfikenhet och lärande utforska sina egna intresseområden och eventuellt få möjlighet att fånga lärandet i flykten

7 Catharina Tjernbergs avhandling (2013) om framgångsrika lärare Forskningen behöver förhålla sig mycket mer till lärarnas praktik, forskarna måste ut i skolorna och se det arbete som bedrivs Den skickliga läraren använder kunskap från två olika forskningsfält, dels kognitionsforskning som handlar om individens lärande, dels den sociokulturella som tar hänsyn till lärande i ett meningsfullt sammanhang Det behövs mer sammanställningar av befintlig forskning

8 Samtida avhandlingar om dokumentation (Johansson, 2016; Elfström Pettersson, 2017; Lindroth, 2018; Nilfyr, 2018) Förskollärare är ambivalenta: Bedömning av enskilda barn? Bedömningspraktik = professionalitet? Fokus på sättet att utvärdera istället för vad som utvärderas Formen och görandet viktigare än att utveckla undervisningen Sociala och uppförandeaspekter utvärderas snarare än kunnande Dokumentation upplevs svårt Barnen görs inte delaktiga Flyttar fokus från barnet till aktiviteter och görande Dokumentationen vinklas ofta till det som de vuxna vill visa Sällan barnens verkliga intressen eller aktiviteter Barnen är ointresserade och lär sig säga det som förväntas Dokumentationsmallarna är avgörande för kvaliteten

9 Alla ska ha ett undervisande förhållningssätt Lärandefokus i aktiviteter med barnen Såväl planerade pedagogiska aktiviteter som i barnens spontana upplevelser Ta ansvar för Ämnesinnehåll Aktiviteternas utformning Relationerna i barngruppen och mellan barn och vuxen Följa upp att undervisningen resulterar i lärande i barngruppen

10 Ett projekt i Reggio Emilia Vecchi (2001) Definiera och avgränsa målområdet som ska utforskas och föreslås barnen En meningsfull kontext Inledande frågor Ringa in en preliminär inriktning på observationer utifrån barnens hypoteser Identifiera vilka medel som ska användas Specificera metoder Definiera hur självvärdering och utvärdering av undervisning ska genomföras

11 Temat eller projektet Barns hypoteser, idéer, tankar och teorier testas, till skillnad från i ett program som styrs helt av vuxna Både reproduktion och produktion Barnen är delaktiga med sina idéer OCH utmanas

12 Förlopp Observation och dokumentation Analys Aktion (undervisning) utmana!

13 MÅL PROCESS RESULTAT Vad ska uppnås? Hur ska det uppnås? Nådde vi målet?

14 Styrsystemet Politiskt system Medborgarens (styrelsens) röst Lekmannakompetens Ideologisk styrning Partipolitisk förankring Tjänstemannasystem Professionalitet Kompetens Integritet Opartiskhet

15 Nämndens/styrelsens behov Vad ska ha hänt när arbetet är klart? Vilken återkoppling önskar nämnden/styrelsen och när? På vilket sätt kan nämnds/styrelseledamöterna stödja projektet?

16 Diskutera Hur arbetar du aktivt för att få nämndens/styrelsen stöd? Nämnden/styrelsen ska kunna genomföra sitt uppdrag gentemot medborgarna/medlemmarna? dina behov av beslut ska tillgodoses? Vilka frågor eller problem har du för närvarande?

17 Grupputvecklingssamtal Personliga mål Skolledningens analys Kollegialt lärande Kollegialt lärande Oktober November September December Kollegialt lärande Skolledningens observation och feedback Januari Februari Mars April Kollegialt lärande Kollegialt lärande Individuellt utvärderingssamtal / löneindikator Enhetens aktiviteter Kollegialt lärande Augusti Juli Juni Maj Kollegialt lärande Utvärdering av arbetslagets aktiviteter Uppdrag till utvecklingsorganisation en Kvalitetssäkrande bokslut Målsättningar Lärmässa Lite repetition: Kollegialt lärande!

18 Falkenbergs fritidshemslyft 1. Uppdraget i styrdokumenten att arbeta målstyrt 2. Utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter observationer utifrån elevinflytande 3. Utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter aktionsforskning utifrån elevinflytande 4. Relationsarbete 5. Planera mål i FRIPP 6. Utvärdera resultat i FRIPP 7. Planera och genomföra aktiviteter i FRIPP: Ställa utvecklande frågor och stödja kursplanebundet lärande genom lek, tema och experiment 8. Utvecklingssamtalet samt uppföljning och analys av kvalitetsindikatorerna 9. Redovisning och utvärdering: Gemensamt tillfälle för samtliga grupper

19 Salemsmodellen för rektors pedagogiska ledarskap Identifiera utifrån analys ett område där resultaten brister eller som du misstänker påverkar resultatuppfyllelse negativt Använd resultatanalysmetod som innebär Observerbart underlag Möjligt att analysera Möjligt att förändra Rektor med hjälp av handledare/utvecklare leder lärarnas lärande på ett systematiskt, vetenskapligt underbyggt sätt under ett års tid med handledning, forskningsfördjupning och gemensam dialog Förbättra resultaten och mät förbättringen

20 Undervisningslyftet i Salem 1. Lärares praxisteorier, undervisningsmiljöer och Blooms reviderade taxonomi Självvärdering, auskultation och egenanalys av undervisning 2. Förutsättningar för ett kognitivt klassrum 3. Utmanande dialog, metakognition, eftertänksam dialog 4. Baklängesplanering: Målfokus, generativ fråga och tematiskt arbete 5. Baklängesplanering: Resultatuppföljning 6. Baklängesplanering: Lektionens aktiviteter 7. Förbättringsarbete: Aktionsforskning och andra metoder

21 Tre teorinivåer Första graden: praktikerns teori Andra graden: praktikerns teori är artikulerad, utformad, systematiserad och reflekterad Tredje graden: vetenskapligt grundad teori

22 PYT Styrdokument Etik, politik, religion Exempel från praktiken P3 Rättfärdigande Etiskt rättfärdigande P2 Teoribaserade+praxisbaserade Grunder och motiv Egna erfarenheter, andras erfarenheter, litteratur forskning P1 Handling Det som faktiskt sker

23 Förslag till arbete med PYT Börja med P1, hur du faktiskt gör skriv dagbok någon/några dagar Leta efter mönster Analysera och reflektera utifrån de didaktiska frågorna vad? hur? varför? för vem? Ta stöd av litteratur Klargör och belys de bakomliggande principerna/teorierna och värdena i din praxis. Formulera din praktiska yrkesteori PYT OBS PYT ska inte vara perfekt eller fulländad. Den ska vara DIN. ( och den ska vara kort 1-2 A4 )

24 Lycka till!