Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket

Transkript

1 Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket

2 Jag kommer att reflektera över Leda förskolans lärande Språkutvecklande arbete Vetenskaplig grund och aktuell forskning Utveckla förskolans praktik SKA analysarbete vad är det? Repetitio est mater studiorum

3 PCK Pedagogical Content Knowledge Lee Shulman Allmän pedagogisk Kunskap Ämneskunskap PCK Pedagogisk innehållskunskap (didaktisk kunskap)

4 Två kompletterande begrepp UNDERVISNING Det du gör för att åstadkomma lärande LÄRANDE Det som sker i barnet

5 2.7 Förskollärares ansvar i undervisningen Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet, planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet

6 Skolinspektionens rapporter Barn ges förutsättningar att lära sig och utvecklas men det är begränsat eftersom processerna inte målstyrs Personalen är osäker på hur undervisning ska bedrivas Endast hälften bedöms arbeta medvetet språkutvecklande och samtalen är sällan dialog Barns nyfikenhet och vetgirighet tas inte tillvara i ca hälften av förskolorna och i var fjärde uppmuntras inte lärande i samspel mellan barnen I en tredjedel av förskolorna används inte leken som ett verktyg i lärande Tydliggörande av hur undervisning ska ske behövs Förskolläraren behöver medvetandegöras

7 Intressera barnen för nya områden Barnets intressen, kunnande och erfarenheter FÖPP Förskolepedagogisk planering Läroplanen KUNNANDE Situationsstyrt lärande Fånga lärandet i stunden Fånga upp barnens intressen

8 Alla ska ha ett undervisande förhållningssätt Lärandefokus i aktiviteter med barnen Såväl planerade pedagogiska aktiviteter som i barnens spontana upplevelser Ta ansvar för Ämnesinnehåll Aktiviteternas utformning Relationerna i barngruppen och mellan barn och vuxen Följa upp att undervisningen resulterar i lärande i barngruppen

9 Svag styrning Hur ska det gå till? Stark styrning Didaktiska positioner Stark styrning A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION Vad ska läras? Svag styrning B. PROCESSORIENTERAD POSITION Förskolläraren introducerar ny kunskap C. MOGNADSPOSITION Förskolläraren stödjer processen men styr inte resultatet D. KAOTISK / KREATIV POSITION Förskolläraren styr material och miljö men inte process Barnen skapar på egen hand

10 Bockar och äpplen

11 Förskollärarens förståelse för: Hur man skapar progression i undervisningen Förståelse för ämnets centrala idéinnehåll Förskolläraren som förebild Förskollärarens förståelse för lärandemiljöns och undervisningsmiljöns användande Förståelse för att barnen behöver återkomma till samma lärandeinnehåll över tid

12 Utveckla förskollärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på barns lärande OCH förskollärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer

13 Undervisningsmiljöer förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Barnutforskande Allmän Scaffolding Starkt kognitivt innehåll

14 Barnutforskande Ta ansvar för barnens lärandeutveckling Allmän Ta ansvar för barnens utforskande och problemlösning Scaffolding

15 Språket är grunden för förståelse Kommunikation är grunden i samspel Språk sätter handtag på verkligheten Språk och tänkande Vardagliga och vetenskapliga begrepp Språk-, läs- och skrivutvecklaren bevakar språket i fokus!

16 Börja med att utveckla Sättet att ställa frågor till barnen Planera för kognition och lärande: Vad ska barnet har förstått efteråt? Vilka förmågor ska det ha utvecklat? Följ upp undervisningens resultat: Lyckades vi lära alla barn det vi tänkt?

17 Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?

18 kognitivt enkel situationsbunden (kontextuell) situationsoberoende (dekontextualiserad) kognitivt krävande Cummins (2000)

19 Baklängesplanering - learning by design Generativ fråga Vad barnen ska kunna, förstå, förmå Utvärdering Hur ska verksamheten bedöma att målen nåtts? Aktiviteter och lärmiljö

20 Skolans undervisning och utbildning ska vara evidensbaserad och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen 2010

21 Hur ska det tolkas? Vetenskaplig grund det ska finnas stöd i forskning för de metoder som förskolan använder och de kunskaper som man lär ut Beprövade erfarenheter erfarenheter som prövats under en längre tid och som är granskade och dokumenterade måste spridas till andra förskollärare arbetar tillsammans med ny kunskap och kontinuerlig utveckling genom att observera och lära av varandra Evidensbaserad förskollärarens metoder ska grunda sig i bästa tillförlitliga kunskap utifrån systematiska slutsatser från forskning och de bästa metoderna

22 Vetenskaplig grund Arbeta med stöd av aktuell presenterad forskning Utarbeta forskning och beprövad erfarenhet för att dra slutsatser om och dokumentera det arbete man gör Arbeta med forskningsmässiga metoder Arbeta med ett vetenskapligt förhållningssätt Kritiskt granska, jämföra och utveckla sitt arbetssätt Granska och utveckla arbetet i samverkan med andra professionella Kunna definiera vad som kan betraktas som fakta och vad som är tolkningar eller hypoteser och när dessa ska användas Utveckla sitt arbete och tänkande i en ständigt pågående process Underbygga sina resonemang Etik... Arbeta med stöd av forskare

23 Utbildningsutskottets samt Skolinspektionens rapporter Ny kunskap måste möta angelägna behov för att få genomslag Att snabbt kunna återgå till ett tidigare arbetssätt eller pröva något annat gör användarna mer benägna att våga satsa För lärare handlar det om att få träna i klassrummet och tillsammans med kollegor eller handledare kunna pröva, diskutera och bearbeta Skolhuvudmännen ger litet stöd till skolorna Utbildningsinsatser väljs ofta utan kritiska jämförelser Ansvarsfördelningen är ofta otydlig

24 Forskningsläget (Vetenskapsrådet, 2008; Lager, 2015; Bjervås, 2014, Tjernberg, 2013, Hammarberg & Liljestrand, 2017) Flera förskollärare och fritidshemspersonal saknar den ämnesdidaktiska kompetens som krävs Systematiskt kvalitetsarbete innebär ofta att personalen inte förstår/vänder sig mot sättet att utvärdera Barnet talas om som kompetent men bedöms utifrån ett begränsande mognadstänkande I dokumentationen framställs barnen som ideala läroplansbarn snarare än att beskriva lärandeobjekten Pedagogisk dokumentation innehåller alltid en granskning och bedömning på individnivå Forskning på lärandets objekt saknas

25 Samtida avhandlingar om dokumentation (Johansson, 2016; Elfström Pettersson, 2017; Lindroth, 2018; Nilfyr, 2018) Förskollärare är ambivalenta: Bedömning av enskilda barn? Bedömningspraktik = professionalitet? Fokus på sättet att utvärdera istället för vad som utvärderas Formen och görandet viktigare än att utveckla undervisningen Sociala och uppförandeaspekter utvärderas snarare än kunnande Dokumentation upplevs svårt Barnen görs inte delaktiga Flyttar fokus från barnet till aktiviteter och görande Dokumentationen vinklas ofta till det som de vuxna vill visa Sällan barnens verkliga intressen eller aktiviteter Barnen är ointresserade och lär sig säga det som förväntas Dokumentationsmallarna är avgörande för kvaliteten

26 Förlopp Observation och dokumentation Analys Aktion (undervisning) utmana!

27 Analysera Bryt ner helheten i delar Granska delarna från olika vinklar: Varför blev det som det blev? Många hypoteser Dra slutsatser som ger förklaringar Bedöm resultatet (stäm av mot aktuell forskning) Analysera de olika delarna tillsammans och skapa en syntes en ny helhet

28 Förskolan ska (Lpfö 18) Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande.

29 Läsa och skriva (Pihlgren & Falkenbergs kommun, 2017)

30 Process för arbetet med kvalitetsindikatorerna Observation och kartläggning Barnens och elevers reflektioner om lärande I grupp Enskilt med pedagog Sammanställning av nuläge Analys av resultat och konsekvenser för undervisningen

31 Förändra undervisningen Ett samspel mellan rektors styrning och utvecklarens stöd Förflytta dem som stagnerat efter 3-5 år Skapa efterfrågan genom rektors granskning

32 Styrsystem och stödsystem NÄMND Förvaltningschef Rektor Förskolepersonal Läs- och skrivutvecklaren Handledaren

33 Besvärliga lägen undviks eller underlättas av en tydlig överenskommelse Vad vill chefen ska ha hänt när arbetet är klart? Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att få med? Vilken återkoppling önskar chefen? Vilka krav ställer du på chefens deltagande för att lyckas med uppdraget? På tid?

34 Inte i fokus Pedagogisk ledare I fokus Ledarskapets framgång (Pihlgren, 2018; Jarl: Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans managementreformer, 2013) Mål- och resultatstyrande ledare I fokus Inte i fokus A. Framgångsrik skola B. Förvaltande skola Splittrat målfokus C. NPM Ständiga förändringar Osäkerhet D. Icke framgångsrik skola

35 Två kompletterande system Scherp & Scherp, 2017 Arbetsorganisationen Stabiliserande, skyddar från störningar Strukturer: scheman, arbetslag, resursfördelning Bevarar skolans pedagogiska ordning Snabba beslut Grundläggande struktur för löpande arbete Utvecklingsorganisationen Uppfattar problem som förändringsindikatorer Lärande genom kunskapsbildning Långsiktigt arbete Utmanar tidigare strukturer

36

37 Grupputvecklingssamtal Personliga mål Skolledningens analys Kollegialt lärande Kollegialt lärande Oktober November September December Kollegialt lärande Skolledningens observation och feedback Januari Februari Mars April Kollegialt lärande Kollegialt lärande Individuellt utvärderingssamtal / löneindikator Enhetens aktiviteter Kollegialt lärande Augusti Juli Juni Maj Kollegialt lärande Utvärdering av arbetslagets aktiviteter Uppdrag till utvecklingsorganisation en Kvalitetssäkrande bokslut Målsättningar Lärmässa

38 Pedagogisk profession

39 Lärarens uppgift är inte att översätta generella forskningsresultat till pedagogiska handlingar i specifika situationer, utan att använda forskningen till att höja kvaliteten på sin problemlösning. (Scherp & Scherp, 2017) s.174)

40 Olika arbetsmetoder Skolverkets forskningscirkel Lesson och learning studies Observation med återkoppling Kollegial feedback i par (auskultation) Instructional rounds Respons Case study analysis Skuggning Walkabout VISKA (vardagsinriktat systematiskt kvalitetsarbete) Samtalspromenader Aktionsforskning

41 Tre moment eller fyra moment? Individuell uppgift A. Individuell textbearbetning, ev. film B. Kollegiala diskussioner och planering C. Prova D. Gemensam Uppföljning Kollegialt möte

42 Lycka till!