Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.

Transkript

1 Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento ann.pihlgren@igniteresearch.org

2 Baka?!

3 Praxisteorin Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

4 Pedagogiska trädet

5 Fem olika undervisningsmiljöer identifierades Den allmänna undervisningsmiljön Den elevutforskande undervisningsmiljön Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) Den moralistiska undervisningsmiljön Låt-gå-undervisningsmiljön

6 Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer

7 Basprogrammet Grupputveckling över tid Föreläsningar och diskussioner för att koppla teori och praktik Uppgifter mellan gångerna som presenterades i storgrupp/handledningsgrupp Observationer Pedagogiska planeringar med bedömning Pröva nya metoder Läsa forskningslitteratur och diskutera

8 Undervisningsmiljöer förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Allmän Scaffolding Starkt kognitivt innehåll

9 3 starka faktorer Introducera obligatoriska uppgifter som ska testas med elevgruppen, och som presenteras med lärarkollegor, forskare och rektor närvarande för feedback och öppen, reflekterande dialog. Fostra och kräv intellektuellt arbete i presentationer, feedback och genom att läsa forskningslitteratur. Rektor eller biträdande rektor ger utvecklingsarbetet legitimitet och vikt.

10 Lära lärare Ett samspel mellan rektors styrning (som man ropar i skogen får man svar) och utvecklarens stöd Förflytta dem som stagnerat efter 3-5 år Skapa efterfrågan genom rektors granskning

11 Allmän pedagogisk Kunskap Ämneskunskap PCK Pedagogisk innehållskunskap (didaktisk kunskap)

12 Samtal har olika intentioner Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära)

13 Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande

14 Skillnaden mellan värderingar och idéer En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen. En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

15 Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?

16 Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?

17 Leda utvecklingsgrupper: Följ en dagordning, exempelvis: Någon person per gång får fördjupa sin analys och presentation och övriga får lägga till eller komplettera utifrån sina observationer. Diskussion av litteratur Genomgång av nytt stoff Ställ metakognitiva frågor. Be övriga att granska och kommentera (two stars and a wish) Tidsätt varje moment och håll tiden.

18 Utgå från resultaten

19 Vad säger resultaten? Måluppfyllelse kontra kundnöjdhet? På vilket sätt tolkar forskning motsvarande fenomen?

20 Salemsmodellen Identifiera utifrån analys ett område där resultaten brister eller som du misstänker påverkar resultatuppfyllelse negativt Använd resultatanalysmetod som innebär Observerbart underlag Möjligt att analysera Möjligt att förändra Rektor med hjälp av handledare/utvecklare leder lärarnas lärande på ett systematiskt, vetenskapligt underbyggt sätt under ett års tid med handledning, forskningsfördjupning och gemensam dialog Förbättra resultaten och mät förbättringen

21 Arbeta med den pedagogiska medvetenheten

22 Tre teorinivåer Första graden: praktikerns teori Andra graden: praktikerns teori är artikulerad, utformad, systematiserad och reflekterad Tredje graden: vetenskapligt grundad teori

23 PYT Styrdokument Etik, politik, religion Exempel från praktiken P3 Rättfärdigande Etiskt rättfärdigande P2 Teoribaserade+praxisbaserade Grunder och motiv Egna erfarenheter, andras erfarenheter, litteratur forskning P1 Handling Det som faktiskt sker

24 Förslag till arbete med PYT Börja med P1, hur du faktiskt gör skriv dagbok någon/några dagar Leta efter mönster Analysera och reflektera utifrån de didaktiska frågorna vad? hur? varför? för vem? Ta stöd av litteratur Klargör och belys de bakomliggande principerna/teorierna och värdena i din praxis. Formulera din praktiska yrkesteori PYT OBS PYT ska inte vara perfekt eller fulländad. Den ska vara DIN. ( och den ska vara kort 1-2 A4 )

25 Observation hos: Förskolepedagogik Varför? Vad? (Planering, aktiviteter, händelser) Hur? (metoder, arbetsformer, pedagogens förhållningssätt) Kontext? (organisation, val av miljö, material) Normer och värden Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra, behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer Utveckling och lärande Pedagogens ledarskap Miljö för lärande och utforskande Barnen har inflytande i planering, dokumentation, reflektion och aktiviteter Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla kulturer hanteras med känsla och respekt Det finns ett tydligt lärandeinnehåll: Språk och kommunikation; Skapande: lek, bild, rörelse, sång och musik, dans, drama; Matematik; Samhälle; Natur Varje barn möts på sin utvecklingsnivå och förs vidare i utvecklingen Varje barn ges möjlighet att utveckla sin identitet, självkänsla, motorik och tillit till sin förmåga Omsorg, lärande och fostran samverkar på ett sätt som stödjer varje barns utveckling Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi Systematisk pedagogisk dokumentation som är synlig och där barnen är delaktiga Synligt ledarskap genom tydliga rutiner och organisation Anpassar självständigt arbetet utifrån barnens behov och nivå och hittar goda lösningar när nya eller oväntade situationer uppstår Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet till lustfyllt lärande, eget utforskande, kreativitet och lek Miljön och planeringen främjar barnens samarbete, gruppkänsla och uppmuntrar dem till kommunikation och samverkan

26 Normer och värden Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra, behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer. Barnen har inflytande i planering, dokumentation, reflektion och aktiviteter. Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla kulturer hanteras med känsla och respekt. Utveckling och lärande Det finns ett tydligt lärandeinnehåll i aktiviteterna och det utgår från förskolans läroplan. De vuxne möter varje barn på dess utvecklingsnivå och för genom aktiviteter och dialog barnet vidare i utvecklingen. Varje barn ges möjlighet att genom aktiviteter och dialog utveckla sin identitet, självkänsla, motorik och tillit till sin förmåga. Omsorg, lärande och fostran samverkar på ett sätt som stödjer varje barns utveckling. Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi. Pedagogens ledarskap Verksamheten dokumenterar systematiskt och pedagogiskt och dokumentationen är synlig. Barnen är delaktiga och kan förstå dokumentationen. De vuxna visar ett synligt, vänligt och ansvarstagande ledarskap genom tydliga rutiner och organisation. Pedagogen anpassar självständigt arbetet utifrån barnens behov och nivå och hittar goda lösningar när nya eller oväntade situationer uppstår. Miljö för lärande och utforskande Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet till lustfyllt lärande, eget utforskande, kreativitet och lek. Miljön och planeringen främjar barnens samarbete, gruppkänsla och uppmuntrar dem till kommunikation och samverkan. Miljö och material är säkert och skapar trygghet. Barnen OCH/ELLER de vuxna brister stundtals i respekt för andra, konflikter och nedsättande uttryck kan förekomma. Barnen har ingen eller ringa del i planeringen och de vuxna styr aktiviteterna. Det är svårt för alla barn att känna igen sig och känna sig respekterad i den kultur som förskolan presenterar. Lärandemålet är oklart eller utgår inte från barnens nivå eller för dem vidare i utvecklingen. Barnen ges litet utrymme att utveckla sin identitet på ett systematiskt sätt. Verksamheten tenderar att överbetona antingen omsorg, fostran eller lärande på de andra områdenas bekostnad. Barngruppen visar litet intresse, liten koncentration eller ovilja inför presenterade aktiviteter. Det syns få tecken på att verksamheten dokumenterar OCH/ELLER barnen görs inte delaktiga eller kan inte förstå dokumentationen. De vuxna tar litet ansvar för ordning, reda och struktur ELLER har alltför rigida regler som hindrar barnen från att vara delaktiga. Vid problem eller oväntade situationer har pedagogen svårt att gå ifrån sin tidigare plan och hitta andra lösningar. Miljön är statisk och oinspirerande. Mycket av materialet är svåråtkomligt för barnen. Barnen uppmuntras inte tillsamarbete och dialog genom de aktiviteter som genomförs. Materialet och miljön är inte säker/trygg ELLER är alltför tillrättalagd och inbjuder därmed inte till utforskande, lärande och lek.

27 Process Sollentuna Målsättningar/aktiviteter Individuella målsättningar Grupputvecklingssamtal Observationer med feedback Individuellt utvärderingssamtal/löneindikator Utvärdering i arbetslag

28

29 Aktivitetsansvar Förskolläraren väljer aktiviteter som gör att barnet kan utforska, förstå och bidra med sina inlägg och insikter. Tempot är medvetet varierat och tiden utnyttjas effektivt. FSK identifierar bästa angreppssätt och metod för att föra varje barns erfarenheter och utveckling vidare. Digitalisering är integrerad i lärande och utveckling. FSK använder många olika metoder, verktyg och konstellationer och inspirerar till olika aktiviteter. Barngruppen får aktivt medverka i beslut, i eget lärande och i samlärande. Rutinerna är tydliga för alla och FSK har byggt system som möjliggör och stödjer barnens självkontroll och egenansvar. FSK agerar som barnen bör göra, rör sig bland barnen och visar nyfikenhet inför deras tankar, intressen och arbete hela arbetsdagen. Förskolläraren har olika angreppssätt och metoder och tar ofta hänsyn till gruppens nivå men kan inte alltid anpassa metoder för enskilda individer OCH/ELLER kan inte alltid förklara sitt metodval. Digitalisering används som ett komplement till andra aktiviteter. FSK har ordning och struktur i arbetet men få rutiner kan tas över av barnen ELLER FSK överlåter vissa rutiner och visst bestämmande till barnen men arbetar inte systematiskt med att träna alla till ansvarstagande. FSK visar oftast önskvärt beteende genom att exempelvis komma i tid, vara systematisk och visa intresse. Förskolläraren berättar och ställer frågor till barnen, men dessa ges ringa utrymme att själva utforska, bidra eller öva sig i beslutsfattande ELLER FSK ger barnen stort utrymme med liten vägledning. Digitalisering används sporadiskt OCH/ELLER tekniken dominerar över lärandeinnehållet. FSK kontrollerar ordning genom likartade aktiviteter med ett fåtal metoder och val ELLER växlar ständigt aktiviteter, metoder och rutiner med risk för oordning och osäkerhet. FSK visar barnen på vad som är önskvärt beteende men följer inte alltid upp eller slutför OCH/ELLER brister själv i förebildlighet genom att inte visa intresse för barnen OCH/ELLER är otydlig med sina förväntningar.

30 Pedagogisk profession

31 Arbeta med pedagogiska planeringar som utgångspunkt

32 Eleven ska hela tiden fundera över följande fråga/frågor: Steg 1 Lärandeinnehåll - Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå? 1 a. Generativ fråga Varför är kunskapen viktig för människan i världen? 1 b. Läroplans- och kurs/ämnesplaneinnehåll 1 c. Förståelse Vad ska eleven förstå efteråt? Kursplanens centrala innehåll, syften: Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet,skapande, lek): Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt): Eleven ska förstå att: 1 d. Transfer Vilka förmågor utvecklar eleven? Eleverna ska oberoende av område ha förmåga att: Eleven ska kunna följande begrepp: 1 e. Kunskap Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven? Eleven ska kunna följande fakta: Steg 2 Bedömning - Hur vet vi att eleven lärt sig? Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer: 2 a. Kriterier Vad ska bedömas? 2 b. Bedömningsuppgifter - hur ska det bedömas? Kriterier och bedömningsnivåer (ev. i bifogad matris): Eleven och läraren vet att de nått resultaten genom följande bedömningsuppgifter: Elevernas förkunskaper utvärderas genom: Steg 3 Lektionsplan - Hur ska vi genomföra det? 3 a. Fördiagnos hur vet vi vad eleverna redan kan? 3 b. Lektionsaktiviteter 3 c. Lärandemiljö 3 d. Formativ feedback Följande aktiviteter genomförs: Lärmiljö och möblering används så här: Elev och lärare vet att eleven är på väg mot målet genom att: Följande material och teknik används:

33 Utvärdera pedagogisk planering Hur har jag lyckats med resultatet i elevgruppen? Lärde sig eleverna det jag avsåg? Vad har jag planerat hur har jag genomfört detta hur analyserar jag hur utvecklar jag detta?

34 Utvärdera PP:s resultat Lärde sig alla elever det som avsågs? Genomfördes alla delar i PP? Vilka olika hypoteser kan ni ha om varför utfallet blev som det blev? Försök hitta så många som möjligt.

35 Utvärdera PP del för del Granska del för del: Är syftesformuleringen spännande, intressant, utmanande? Väcker den nyfikenhet? Är nivån rimlig för åldersgruppen? Är målen väsentliga? Förtydligar utvärderingen/resultatuppföljningen vad eleverna ska lära sig? Kan eleverna vara med och utvärdera vad de lärt sig? Kommer aktiviteterna lära eleverna det som krävs för att nå målen? Vilka förbättringar skulle kunna göras? Många hypoteser

36 Utvärdera hela PP Finns alla delar med? Finns det en röd tråd (alignment)? Kan en kollega ta över eller behövs mer information? Är texten begriplig för föräldrar? 2 stars and a wish

37 Bedöm och utveckla Förslag till förbättringar Förändra PP

38 Uppdrag Ett uppdrag består av En uppmaning En eller fler produkter En eller flera bedömningskriterier Undervisningen inriktas medvetet på att eleverna ska klara att utföra uppdraget Uppdraget lägger medvetet fokus på vad eleven åstadkommer.

39 Arbetsprocessen Stöka runt Miniuppgift 1 Miniuppgift 2 Uppdraget löses

40 Uppdrag: Skriva saga Efter att ha läst tre sagor i grupp, gjort en analys av en saga utifrån frågekartan och ritat en storyboard över din berättelse ska du skriva en egen saga som ska läsas upp för barnen på förskolan. Tänk på att: Använda din storyboard och frågekartan när du skriver sagan. Använda den feedback som du fått av kamraten på din storyboard. Lämna sagan till läraren för feedback och revidera. Öva att läsa sagan flera gånger innan du läser den för förskolebarnen.

41 Arbetsprocessen: Skriva saga Stöka runt : Läsa: Sagor Diskutera: Sagors struktur Föreläsningar: * Sagors struktur och språk * Sagans historia och funktion Workshops: * Analysera saga tillsammans * Hur man gör en storyboard *Hur man ger feedback/få feedback. Mini-uppgift 1: Analysera en saga utifrån en frågekarta: Personer: * Huvudperson * Hjälpare, stödjare * Skurk, falska hjälpare Språk: Början: Det var en gång Slut Och så levde de Eventuella upprepningars funktion. Historiens storyboard: * Början (problem/konflikt uppstår), kulmen (gåva och /tre/ prövningar), slut (problemets lösning, fiendens straff, huvudpersonens belöning) * Finns en röd tråd? Mini-uppgift 2: Gör en storyboard till din saga. Använd frågekartan som hjälp. Ge feedback och få feedback. Uppdraget löses (se tidigare bild)

42 Skriva uppdrag Efter att ha. Läst Lyssnat på Undersökt ska du. redovisa en text och/eller produkt. Se särskilt till att du. Presentera Ge Leda Delta Skapa Förklara Berätta Återberätta Spela upp Utveckla Konstruera Novell Tal Dikt Kapitel Föreläsning Faktatext Karta Musik (noter) Pjäs, drama Konstverk Tidslinje Laborationsrapport Processrapport Video/ film, dokumentär Politiskt dokument (skämtteckning, lag, policy) Manual Kostnadsberäkning Forskningsrapport Debatt Tal Utställning Muntlig presentation Demonstration Powerpointpresentation Intervju Förslag/marknadsföring Dokumentär (foto eller film) Modell i skala Tidslinje Illustration Kaligrafi Graf, skiss Musikaliskt verk Konstverk Beräkning Argumenterar för eller emot Motstridiga idéer Ge exempel på Dra slutsatser, ta fram förslag på Resonera om källornas trovärdighet Peka på svagheter, felaktigheter eller obesvarade frågor Följande stilistiska drag eller illustrationer finns med Följande tekniker används Att ha med (bibliografi, citat, referenser) Osv.

43 Balansakten Uppdraget Lärargruppens förtroende

44 Besvärliga lägen undviks eller underlättas av en tydlig överenskommelse Vad vill rektor ska ha hänt när arbetet är klart? Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att få med? Vilken återkoppling önskar rektor? Vilka krav ställer du på rektors deltagande för att lyckas med uppdraget? På tid?

45 Etiska ledstjärnor i gruppen Vi uppmuntrar varandra Vi månar om varandra och ser varandra Högt i tak med omsorg och respekt Vi pratar med varandra och löser problem som uppstår Vi uppmuntrar och respekterar nya idéer Vi månar om varandras olikheter Vi månar om en välkomnande miljö med mycket hjärta Vi respekterar varandras professioner OCH vårt gemensamma professionella uppdrag

46

47 Samtal har olika intentioner Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära)

48 Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande

49 Skillnaden mellan värderingar och idéer En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen. En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

50 Leda samtalet Avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer Ställ i stort sett endast frågor Anpassa din ledning efter gruppens kompetens

51 Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse Tillträde förbjudet för: Rena pratmakare Alla som INTE vill ha frågan utredd Historieberättare Fanatiker och dogmatiker Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen Ordryttare och sofister

52 Frågorna är avgörande Faktafrågor är sällan användbara Svaret på raderna Tolkningsfrågor uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka Svaret mellan raderna Värderingsfrågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning Svaret bortanför raderna

53 Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?

54 Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?

55 Läslyftet som material Kritiskt textarbete F-6 Stimulera läsintresse F-9 Läsa och skriva i alla ämnen 1-3 Samtal om text 1-9 Tolka och skriva text i alla ämnen 1-9 Strukturerad läs- och skrivundervisning 1-9 (grundsär) Tematiskt arbetssätt och digitala verktyg 1-9 (grundsär) Skriva i alla ämnen 4-6 Främja elevers lärande NO I, II 4-9 Främja elevers lärande SO 4-9 Lässtrategier för sakprosa 4-9 Lässtrategier för skönlitteratur 4-9 Skriva i alla ämnen 7-9 Kritiskt textarbete 7-9 Läsa och skriva i förskolan Förskola Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär Gymnasieskolan Språk- och kunskapsutvecklande arbete Gymnasieskolan Textarbete i digitala miljöer Gymnasieskolan Analysera och kritiskt granska Gymnasieskolan Språk i yrkesämnen Lässtrategier för ämnestexter Läsförståelse och skriftproduktion Gymnasieskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan

56 Exempel: Samtal om text Läraren planeringen och frågorna Modeller för textsamtal Läsloggen ett tankeredskap Texten och kontexten Samtal före, under och efter läsning Eftertänksam dialog Samtal om elevers egna texter Avslutande reflektion och utvärdering

57 Exempel: Del 6 Eftertänksam dialog Moment A: Individuell förberedelse (60 minuter) Textläsning Samtalsfilm med författaren Undervisningsfilm (3 i olika stadier) Extramaterial - planeringar Moment B: Kollegialt arbete ( minuter) Diskussionsfrågor (läslogg) Planera och förbered Moment C: Aktivitet (ingår i ordinarie undervisning) Moment D. Gemensam uppföljning (45-60 min.) Diskussionsfrågor Fördjupning

58 Läslogg Citat Mina tankar och kommentarer