Språk- läs- och skrivutvecklare Västra Götaland.
|
|
- Lena Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Språk- läs- och skrivutvecklare Västra Götaland
2 Frågor och önskemål från er Hur och vad utvärderar vi läslyftet med lärare, handledare och rektorer i slutet av läsåret? Läslyftet på förskolan? Samtal om texter, föreställningsvärldar? Själva handledningen hur man ställer frågor och organiserar så det blir kvalitet (och så man undviker frökenrollen )? Hur man får deltagarna att se varandra som resurser? Bra tips på fördjupande och eftertänksamma frågor? Tips på hur man kon organisera gruppen när man har en timme på sig och alla vill redovisa men jag vill komma på djupet? Vilket ansvar har man när rektor/förvaltningsledning är ointresserad/ny? Bör deltagare befrias av rektor utifrån andra uppgifter? Rektor fyller gruppen med alltför många nya lärare? Lärare med annat modersmål har svårt att hitta texter i anslutning till genomförandet vilket tar mer tid för handledaren? Vad gör man när lärare inte genomför arbetsuppgifterna?
3 Jag kommer dessutom att reflektera över Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor Formativ praktik Lite om eftertänksamma samtal och förskolelyftet Pedagogiska utgångspunkter lärarens lärarstilar vid planering Rollen som utvecklare kontra andra roller
4 Lärande sker i interaktion Att förstå är att se ett mönster Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap i Lund Språk och begrepp sätter handtag på verkligheten Åke Edfeldt, professor emeritus i läsforskning, Stockholms universitet Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle John Dewey, professor emeritus USA, progressiv pedagogisk tänkare Vi lär oss genom samspel med andra och med kontexten Lev Vygotskij, utvecklingspsykolog i Sovjet t. 1930, progressiv pedagogisk tänkare
5
6 Samtal har olika intentioner Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära)
7 Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande
8 Skillnaden mellan värderingar och idéer En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen. En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.
9 Arbete Aristokrati Artighet Astronomi Definition Demokrati Dialektik Djur Dom Dygd & last Dröm & verklighet Eftertänksamhet Element En & många Erfarenhet Evighet Evolution Familj Filosofi Form Framsteg Frihet Fysik Förnuft Förändring Gott & ont Gud Historia Hypotes Idé Jämlikhet Konst Konstitution Krig & fred Mänsklighetens idéer Kultur Kunskap Kvalitet Kvantitet Känsla Kärlek Lag Lek Lika & olika Liv & död Logik Lycka Makt Matematik Materia Medborgare Medicin Medkänsla Medvetande Mekanik Metafysik Minne & fantasi Mod Monarki Motstånd Måttlighet Människa Natur Njutning & smärta Nödvändighet & tänkbarhet Odödlighet Oligarki Orsak Oändlighet Plikt Poesi Princip Profetia Proportion Påverkan Regering&styre Relation Religion Renhet Resonemang Respekt Retorik Revolution Rymd Rättvisa Sanning Skönhet Sedvänja & konvention Själ Slaveri Slump Slutledning Språk Stat Straff Styrka Synd Tal Tecken & symbol Teologi Tid Tro Tyranni & despotism Universell & särskild Uppskattning Utbildning & lärande Uthållighet Vana Varande Vetenskap Vilja Vishet Välstånd Vänskap Värld Åsikt Åtrå Ängel Ära Öde
10 Mortimer J. Adlers six great ideas Truth Goodness Beauty Liberty Equality Justice Sanning Godhet Skönhet Frihet Jämlikhet Rättvisa
11 Frågorna är avgörande Faktafrågor är sällan användbara Svaret på raderna Tolkningsfrågor uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka Svaret mellan raderna Värderingsfrågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning Svaret bortanför raderna
12 En god tolkningsfråga Bottnar i egen tveksamhet Har betydelse Går att diskutera Är klart formulerad Är väl avgränsad
13 Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?
14 Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?
15 Leda samtalet Avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer Ställ i stort sett endast frågor Anpassa din ledning efter gruppens kompetens
16 Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?
17 Mitt sätt att leda utvecklingsgrupper: Följ en dagordning, exempelvis: Någon person per gång får fördjupa sin analys och presentation och övriga får lägga till eller komplettera utifrån sina observationer. Diskussion av litteratur Genomgång av nytt stoff Ställ metakognitiva frågor. Be övriga att granska och kommentera (two stars and a wish) Tidsätt varje moment och håll tiden.
18 Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse Tillträde förbjudet för: Rena pratmakare Alla som INTE vill ha frågan utredd Historieberättare Fanatiker och dogmatiker Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen Ordryttare och sofister
19 Delar i Läsa och skriva i förskolan Högläsning (Ann S. Pihlgren) Samtala om texter (Ann S. Pihlgren) Berätta en saga (Ann S. Pihlgren) Leka och dramatisera berättelser (Ann S. Pihlgren) Förskolan som läsande förebild (Frances Hultgren) Läsmiljöer på förskolan (Frances Hultgren, Monica Johansson) Samarbete med föräldrar kring barns skriftspråksutveckling (Carina Fast) Skriva i förskolan (Carina Fast)
20 Tankar om läsning med barn/elever och samtal Dela upp läsningen i flera olika steg: Introduktion Bildpromenad Läsning med lässtopp, diskussion om begrepp och frågor Dialogisk läsning Estetisk genomläsning utan avbrott Leka och dramatisera
21 Konsekvenser för undervisning: Formativ bedömning Bedömningen i syfte att lära Feedback/återkoppling Lärare elev Självbedömning Kamratbedömning Innehåll Vad ska uppnås? Vad kan jag nu? Hur kan jag minska avståndet till målet?
22 Formativ bedömning måste pågå ständigt Bedömningskompetens och tolkningsförmåga måste övas Kontinuerligt På olika sätt Genom olika källor Metakognition är ett aktivt och viktigt inslag i förmågan till självbedömning
23 Diskutera bedömning i klassen Analysera matris, kursplanemål och betygskriterier i smågrupper och i helklass Analysera (avidentifierade) elevarbeten i smågrupper och i helklass Vilka kvaliteter visar arbetet? Vad skulle kunna förbättras? Vilken bedömning skulle kunna göras i matrisen? Vad skulle vi skriva i ett skriftligt omdöme, som skulle kunna hjälpa den här eleven vidare? Finns det kommentarer som inte bör skrivas? Av vilka skäl? Vilket betyg skulle vi sätta?
24 Lärarens återkoppling genom Respons på arbeten Feedback och återkoppling under arbetets gång
25 Baka?!
26 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap
27 Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) Den moralistiska undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen
28 Den allmänna undervisningsstilen Läraren inleder med introduktion Läraren presenterar ny kunskap Klassen/gruppen praktiserar och läraren korrigerar Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)
29 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap
30 Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Introducerar nytt material som kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas på egen hand Eleverna/barnen utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar
31 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap
32 Den moralistiska undervisningsstilen Läraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen/eleverna att uppföra sig?
33 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap
34 Låt-gå-undervisningsstilen Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme
35 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap
36 Undervisningsstilen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) 1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment 2. Analys: a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny kunskap a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv. 4. Generalisation och transfer a) Eftertänksam dialog b) Skapa motsatsen 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss?
37 Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?
38 KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap
39 Kriterium Allmän Moralistisk Elev/barnaktiv Låt-gå Byggnadsställn. Lektionsplanering Eleven/barnet motiveras gm Från enklare till svårare i förutbestämda steg som läraren styr Korta pass med växling av innehåll och form Ordning först Därefter lärande Belöning eller hot om åtgärd Läraren introducerar material, eleven väljer fortsättning Att hen väljer utifrån sitt eget intresse Planering av aktivitet utan genomtänkt mål Att aktiviteten är lustfylld Från förvirring, via sortering och analys till generalisering genom fler olika moment med syfte att fördjupa Autentisk problemlösning i grupp Eleven/barn är undervisningsbara om Elevens/barnets basala fysiska behov är tillgodosedda Det är ordning Eleven/barnet är mogen och har full hjärnkapacitet Miljön är harmonisk Eleven/barnet gillar aktiviteten Problemet är utmanande/intressant Miljön är spännande och utmanande Lärarens frågor QRE : fråga, svar, utvärdering (Vad är 2+2?) Retoriska (Vad sa jag nyss? Lyssnar du?) Frågor om elevens/barnets inre motivation (Vad vill du göra? Hur mår du?) Inte i fokus Metakognitiva frågor om process (Hur kan man göra för att lösa detta?) Möblering Biosittning (ibland utifrån grupp) Förskola/fritids: ring Biosittning Matta på golvet Materialstationer Matta på golvet Inte i fokus Flexibel möblering beroende på lärandesituationer Läromedel Centralt i undervisningen Självrättande Centralt i undervisningen Självrättande Laborativt utformat material Tillrättalagda lekmaterial Autentiska underlag och problem Variation av tekniker Orsak till svårigheter i lärandet Lättja Otillfredsställda basala behov (sömn, trygghet, mat, kärlek) Lättja Otillfredsställda basala behov (sömn, trygghet, mat, kärlek) Ännu ej mogen alt. Neurologisk störning/brist Koncentrationssvårigheter Individuella svårigheter Oförmögen till samspel genom neurologisk diagnos Hantering av elever/barn med svårigheter Belöning eller hot om åtgärd (gå tidigare, kvarsittning) Enskild specialundervisning Tillsägelse Assistent Vänta Harmoni genom mindre grupp Tillsägelse Assistent Samspel i mindre grupp
40 Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på barnens/elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer
41 Undervisningsstilar förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Traditionell Byggnadsställningsbyggande (scaffolding) Starkt kognitivt innehåll
42 Vad behöver läraren kunna? Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta kräver Andra metoder än de traditionella Andra sätt att fråga Andra planeringsstrukturer Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till eleven/barnet Läraren som förebild
43 Lärandets samspelsaspekter Social miljö Samspel Individuell kunskapsutveckling Lärande Fysisk miljö Pedagogisk miljö
44 Hur kan vi utvecklas? Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Vad ser ni inom resp. område som hindrar lärande? Vad ser ni inom respektive område som möjliggör lärande? Lärandemål för enhet/lag/individ
45 Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer
46 Lära lärare Ett samspel mellan rektors styrning (som man ropar i skogen får man svar) och utvecklarens stöd Förflytta dem som stagnerat efter 3-5 år Skapa efterfrågan genom rektors granskning
47 3 starka faktorer Introducera obligatoriska uppgifter som ska testas med elevgruppen, och som presenteras med lärarkollegor, forskare och rektor närvarande för feedback och öppen, reflekterande dialog. Fostra och kräv intellektuellt arbete i presentationer, feedback och genom att läsa forskningslitteratur. Rektor eller biträdande rektor ger utvecklingsarbetet legitimitet och vikt.
48 Eleven ska hela tiden fundera över följande fråga/frågor: Steg 1 Lärandeinnehåll - Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå? 1 a. Generativ fråga Varför är kunskapen viktig för människan i världen? 1 b. Läroplans- och kurs/ämnesplaneinnehåll 1 c. Förståelse Vad ska eleven förstå efteråt? Kursplanens centrala innehåll, syften: Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet,skapande, lek): Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt): Eleven ska förstå att: 1 d. Transfer Vilka förmågor utvecklar eleven? Eleverna ska oberoende av område ha förmåga att: Eleven ska kunna följande begrepp: 1 e. Kunskap Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven? Eleven ska kunna följande fakta: Steg 2 Bedömning - Hur vet vi att eleven lärt sig? Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer: 2 a. Kriterier Vad ska bedömas? 2 b. Bedömningsuppgifter - hur ska det bedömas? Kriterier och bedömningsnivåer (ev. i bifogad matris): Eleven och läraren vet att de nått resultaten genom följande bedömningsuppgifter: Elevernas förkunskaper utvärderas genom: Steg 3 Lektionsplan - Hur ska vi genomföra det? 3 a. Fördiagnos hur vet vi vad eleverna redan kan? 3 b. Lektionsaktiviteter 3 c. Lärandemiljö 3 d. Formativ feedback Följande aktiviteter genomförs: Lärmiljö och möblering används så här: Elev och lärare vet att eleven är på väg mot målet genom att: Följande material och teknik används:
49 Uppdrag Ett uppdrag består av En uppmaning En eller fler produkter En eller flera bedömningskriterier Undervisningen inriktas medvetet på att eleverna ska klara att utföra uppdraget Uppdraget lägger medvetet fokus på vad eleven åstadkommer.
50 Arbetsprocessen Stöka runt Miniuppgift 1 Miniuppgift 2 Uppdraget löses
51 Uppdrag: Skriva saga Efter att ha läst tre sagor i grupp, gjort en analys av en saga utifrån frågekartan och ritat en storyboard över din berättelse ska du skriva en egen saga som ska läsas upp för barnen på förskolan. Tänk på att: Använda din storyboard och frågekartan när du skriver sagan. Använda den feedback som du fått av kamraten på din storyboard. Lämna sagan till läraren för feedback och revidera. Öva att läsa sagan flera gånger innan du läser den för förskolebarnen.
52 Arbetsprocessen: Skriva saga Stöka runt : Läsa: Sagor Diskutera: Sagors struktur Föreläsningar: * Sagors struktur och språk * Sagans historia och funktion Workshops: * Analysera saga tillsammans * Hur man gör en storyboard *Hur man ger feedback/få feedback. Mini-uppgift 1: Analysera en saga utifrån en frågekarta: Personer: * Huvudperson * Hjälpare, stödjare * Skurk, falska hjälpare Språk: Början: Det var en gång Slut Och så levde de Eventuella upprepningars funktion. Historiens storyboard: * Början (problem/konflikt uppstår), kulmen (gåva och /tre/ prövningar), slut (problemets lösning, fiendens straff, huvudpersonens belöning) * Finns en röd tråd? Mini-uppgift 2: Gör en storyboard till din saga. Använd frågekartan som hjälp. Ge feedback och få feedback. Uppdraget löses (se tidigare bild)
53 Skriva uppdrag Efter att ha. Läst Lyssnat på Undersökt ska du. redovisa en text och/eller produkt. Se särskilt till att du. Presentera Ge Leda Delta Skapa Förklara Berätta Återberätta Spela upp Utveckla Konstruera Novell Tal Dikt Kapitel Föreläsning Faktatext Karta Musik (noter) Pjäs, drama Konstverk Tidslinje Laborationsrapport Processrapport Video/ film, dokumentär Politiskt dokument (skämtteckning, lag, policy) Manual Kostnadsberäkning Forskningsrapport Debatt Tal Utställning Muntlig presentation Demonstration Powerpointpresentation Intervju Förslag/marknadsföring Dokumentär (foto eller film) Modell i skala Tidslinje Illustration Kaligrafi Graf, skiss Musikaliskt verk Konstverk Beräkning Argumenterar för eller emot Motstridiga idéer Ge exempel på Dra slutsatser, ta fram förslag på Resonera om källornas trovärdighet Peka på svagheter, felaktigheter eller obesvarade frågor Följande stilistiska drag eller illustrationer finns med Följande tekniker används Att ha med (bibliografi, citat, referenser) Osv.
54 Pedagogisk profession
55 Styrsystem och stödsystem NÄMND Förvaltningschef Rektor Lärare Läs- och skrivutvecklaren Handledaren
56 Besvärliga lägen undviks eller underlättas av en tydlig överenskommelse Vad vill rektor ska ha hänt när arbetet är klart? Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att få med? Vilken återkoppling önskar rektor? Vilka krav ställer du på rektors deltagande för att lyckas med uppdraget? På tid?
57 Styrsystemet Politiskt system Medborgarens röst Lekmannakompetens Ideologisk styrning Partipolitisk förankring Tjänstemannasystem Professionalitet Kompetens Integritet Opartiskhet
58 MÅL PROCESS RESULTAT Vad ska uppnås? Hur ska det uppnås? Nådde vi målet?
59 Balansakten Uppdraget Lärargruppens förtroende
60 Nämndens behov Vad ska ha hänt när arbetet är klart? Vilken återkoppling önskar nämnden och när? På vilket sätt kan nämndsledamöterna stödja projektet?
Läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-05-19. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.
Läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-05-19 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Blir du lönsam lille vän? Peter Tillberg Jag kommer
Läs merSpråk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter
Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-05-24 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Blir du lönsam lille vän? Peter Tillberg Jag
Läs merSpråk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 1 Skolverket Juni
Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 1 Skolverket Juni 2017 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Blir du lönsam lille vän? Peter Tillberg Jane Bark Jag kommer reflektera över Hur
Läs merTeoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare
Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Pedagogiska trädet Pihlgren, Ann S. (2013).
Läs merEn utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 2 Skolverket
En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 2 Skolverket 2018-11-28 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Blir du lönsam lille vän? Peter
Läs merSokratiska samtal för att fördjupa sitt och andras tänkande om allt! Filosofifestival 2016
Sokratiska samtal för att fördjupa sitt och andras tänkande om allt! 2016-11-17 Filosofifestival 2016 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH
Läs merAtt leda lärares lärande Halmstad.
Att leda lärares lärande 2016-12-05 Halmstad ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att prata om Praxisteoriers påverkan på lärandeutfall Lära lärare Rollen som utvecklare Några
Läs merTänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org
Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Peter Tillberg Blir du lönsam lille vän? Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb
Läs merHandledaruppdraget Skolverket maj
Handledaruppdraget Skolverket maj 2017 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Anders Heller Läsande barn Skolbarn i Hömyra 1927 Jag kommer att reflektera över Handledaruppdraget Lärande
Läs merEftertänksam dialog i alla ämnen NCS
Eftertänksam dialog i alla ämnen NCS 2016-11-09 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Stand-up philosophy St. Augustinus problem: Råttan eller pärlan Vilken skulle du helst vilja äga?
Läs merKollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.
Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen 2016-09-27 Kompetento ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Baka?! Praxisteorin Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit
Läs merHär växer människor och kunskap
Här växer människor och kunskap Kvalitetsforum Januari 2016 Här växer människor och kunskap Vad är kvalitet i en förskola/grundskola? http://padlet.com/vittra/vittrakvalitet Här växer människor och kunskap
Läs merFrågornas betydelse i undervisningen Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad.
Frågornas betydelse i undervisningen 2016-12-05 Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer reflektera över Frågornas betydelse för lärandet
Läs merMetahandledning Förskolan Halmstad
Metahandledning Förskolan Halmstad 2017-03-16 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Blir du lönsam lille vän? Peter Tillberg Jane Bark Jag kommer reflektera över Frågornas betydelse för
Läs merUndervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare.
Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Praxisteori Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap
Läs merSokratiska samtal Regionförvaltningsverket Vasa.
Sokratiska samtal 2017-09-04 Regionförvaltningsverket Vasa ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Råttan och pärlan Vilken vill du helst äga? Vilken vill du helst vara? Eftertänksam dialog
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle
Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle 3 2016-09-14 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Förskolans och fritidshemmets lyft Ordning och lärande
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle
Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle 2 2017-09-19 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Ordning och reda och dess didaktiska konsekvenser
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-09-03
Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-09-03 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Eftertänksamma samtal -Sokratiska samtal Individuellt
Läs merHur gör lärare som lyckas? Sollentuna 2015-08-21. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org
Hur gör lärare som lyckas? Sollentuna 2015-08-21 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Peter Tillberg Blir du lönsam lille vän? Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle
Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle 2 2016-09-19 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Läraryrket som en forskningsbaserad profession Magnus Levinsson Ska (forskaren
Läs merÄr du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare
Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare Program 10:00-10:15 Välkomna! 10:15-11:15 Texterna (och lärarna) som räddade
Läs merSpråk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning
Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning 2019-09-02 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer reflektera över Leda lärares lärande
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket
Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket 2019 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Leda förskolans lärande Språkutvecklande arbete Vetenskaplig
Läs merEftertänksamma samtal 2014-04-03 Ledarskapsdagar i Halland. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org
Eftertänksamma samtal 2014-04-03 Ledarskapsdagar i Halland ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Lärande sker i interaktion Att förstå är att se ett mönster Peter Gärdenfors, professor
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta
Läs merVärdegrundsarbetet som filosoferande samtal med elever Föreläsning, Skolforum
Värdegrundsarbetet som filosoferande samtal med elever Föreläsning, Skolforum 2015-10-26 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Min lilla kyckling för alltid av Hossein Farsi Eftertänksam
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket 2017-09-13 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Fortsatta lyft Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Praxisteori/
Läs merAtt arbeta språkutvecklande förskolan NCS November
Att arbeta språkutvecklande förskolan NCS November 2016 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Apan fin Varför tror apan att hunden är dum? Är det apan som får hunden att springa sin
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier pedagogiska trädet Lite repetition från första
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj 2019 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier pedagogiska trädet Lite repetition från första tillfället:
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merObservationsprotokoll för lektionsbesök
Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merReligion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Läs merBedömning och betyg i skolan Freinetskolan Kastanjen föräldrar och personal.
Bedömning och betyg i skolan 2014-03-05 Freinetskolan Kastanjen föräldrar och personal ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org SKRIVA Datum Klotter Sitt namn Bokstäver (utan ordning) Någon
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merLokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Läs merFöräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet
Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 2. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket
Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 2. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket 2017-11-15+21+28 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera
Läs merSpråkets roll i alla ämnen. Några förutsättningar
Språkets roll i alla ämnen Några förutsättningar Literacy modeller autonom Betonar tekniska sidan: Vad innebär det att läsa och skriva? ideologisk Betonar helheten: Vilka sociala, kulturella, ekonomiska,
Läs mer2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet
Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merBedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.
Relevant kunskap Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Inspiration Utvecklingsidéer Simon Hjort www.effektivundervisning.se Utmaning Återkoppling Engagemang Problemlösning Ansträngning
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merSpråket människans främsta verktyg
Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy
Läs merLPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik ska åka på utflykt med fritids. När de kommer fram bestämmer sig barnen för att låtsas att de lever på stenåldern och de börjar bygga hyddor. Erik ska gå
Läs merVerksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12
Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merLokal Pedagogisk Plan
Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag. 161113 ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merDinosaurier och livet på jorden
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merBedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merLÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merHur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet
Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merVad är TfU?- en kort genomgång
Vad är TfU?- en kort genomgång Helena Moreau Teaching for Understanding är en arbetsmetod som vuxit fram vid Harvard School of Education. Metoden syftar till att eleverna ska utveckla en förståelse för
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs mer