Lokal Pedagogisk Plan

Transkript

1 Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt påverka sin situation (Lgrsä 2011, s. 147 ). Lektionerna har en given struktur och erbjuder variation, något som Holmqvist (2009) menar att elever med funktionsnedsättningar behöver för att lärande ska äga rum. Undervisningen bygger på variationsteori och slutsatser dragna i studie på avancerad nivå (Savilahti, 2015): Lektionsmomenten blir meningserbjudande genom att de systematiskt erbjuder eleverna möjlighet att urskilja variationsmönster, vilket läraren ansvarar för genom att iscensätta lektionen i interaktion med eleverna. Lärare och assistenter fokuserar på att tolka elevernas kommunikativa uttryck och ge eleverna möjlighet att påverka och uttrycka vad hen vill- Två av lektionsmomenten kretsar kring att utveckla varje elevs förmåga att kommunicera ja och nej med sin kropp/verbalt: ja- och nejsång och ja- och nejfrågor. I slutet av lektionen deltar eleverna i att ta ett demokratiskt beslut, som sedan genomförs tillsammans i gruppen. Följande syfte i kursplanen ligger till grund för undervisningen: - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att samspela med andra. (KOM) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk och sin identitet. (KOM) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation. (KOM) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att tolka olika former av kommunikativa uttryck. (KOM) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt. (VAA) Heldagsskolan Rullen AB org.nr Styrelsens säte:täby Göran Perssons väg 45, Solna Rektor Anne-Christine Svahn ac.rullen@telia.com

2 2 - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över samband mellan orsak och verkan. (VEU) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ordna händelser och upplevelser i tid och rum. (VEU) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att gestalta genom musik och lek. (ES) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla allsidig rörelseförmåga. (MOT) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga att påverka sin omgivning. (MOT) - Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga till självständighet och delaktighet i samhället. (MOT) Centralt innehåll Normer och värden - Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal. (KOM) - Kommunikation i olika sammanhang och miljöer. (KOM) - Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt. (KOM) - Kommunikationsverktyg, hur de kan användas för att förstärka elevens kommunikation. (KOM) - Språkets struktur, ordföljd och meningsbyggnad. (KOM) - Tolka olika kommunikativa uttryck, till exempel kroppsspråk, tecken eller tal. (KOM) - Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet kommunikation, till exempel för att samspela med andra. (KOM) - Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas. (KOM) - Värdegrund, demokrati och alla människors lika värde. (VAA) - Regler och lagar med betydelse för eleven. (VAA) - Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax. (VEU) - Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid. (VEU) - Sånglekar. (ES) - Dramatisering av sånger med rörelser. (ES) - Grundläggande motoriska rörelser. Deras sammansatta former i lekar, och rörelser till musik. (MOT) - Lekar och andra rörelseaktiviteter och deras regler. (MOT) Demokrati (VAA) lektionerna innehåller turtagning, att dela lika på samtalstiden samt att dela med sig av tid till andra. När en elev har ordet lyssnar vi till det som hen vill säga. Läraren ansvarar för att fördela ordet jämnt över lektionen/lektionsserien.

3 3 Värdegrund (VAA) Eleverna bestämmer själva när de vill prata och vi hjälps åt att praktisera de normer och regler som gäller under samtal (vänta på sin tur, fråga, svara, föra dialog osv.) Alla elever ges chans att svara i en given turordning. Alla människors lika värde (VAA) - Vi bemöter varandra med respekt. Alla elevers bidrag är lika viktiga (oavsett ålder, genus, sexuell läggning och etnicitet). Lärandeobjekt potentiella kritiska aspekter Lärandeobjekt Förmåga att uttrycka ja eller nej. Kritisk aspekt Varierar Konstant Erfara att jag kan välja att säga ja eller nej. Frågans innehåll. Att jag får en fråga där jag kan välja mellan två svar. Erfara att nick betyder ja och att skak betyder nej. Nicka på olika sätt, skaka på olika sätt. Nick = ja, skak = nej Erfara att jag kan säga ja och nej på olika sätt. Uttrycksformerna, t.ex. huvudrörelser, verbalt språk. Nick och ja = ja Skak och nej = nej Erfara att andra uttrycker ja och nej på olika sätt. Sätten att uttrycka ja och nej varierar. Ja betyder alltid ja och nej betyder alltid nej. Undervisningens koppling till studie- och yrkesvägledning. Enligt Skolverket (2013) ska skolan arbeta för att eleverna ska bli medvetna om sig själva, sina valalternativ, lära sig fatta beslut och lära sig att genomföra sina beslut. (Skolverket, 2013). I tema jag kommer vi uppmuntra eleverna att uttrycka sig, både fritt och med styrda frågor (ja/nej-svar) som det finns möjlighet att kommunicera mer kring för eleverna.

4 4 Undervisning Kommunikation med vårt språk PODD Undervisningen sker i grupp med 4-6 elever, alla grundsärskoleelever. Lektionerna är cirka 40 minuter långa. Lektionsupplägg: Lektionerna läggs upp på samma sätt, de har således en given struktur och erbjuder eleverna variation (både i form av olika moment och i form av variationsmönster, se rubrik lärandeobjekt ). Lektionsmomenten finns på en färdig karta så eleverna kan se de olika momenten både i början, under lektionen och i slutet av lektionen. Ja- och nejsång Vi börjar varje lektion med att sjunga ja- och nejsången ( De elever som behöver får stöttning att nicka och skaka på sitt huvud. Vi använder även delar av sången i autentiska sammanhang under lektionen, för att förstärka och uppmuntra elever som visat ja eller nej. Ja- och nejfrågor Inför varje lektion görs PODD-kartor med ja- och nejfrågor som passar elevgruppen. Det kan vara allt från vill du känna på snö/vatten/sand? till vill du berätta något? och vill du smaka på salt?. Samtidigt som eleven får frågan hålls saken (t.ex. snö, PODD-boken, salt) frågan handlar om fram mot eleven för att göra frågan ännu tydligare och meningserbjudande för eleven. Om eleven visar att den t.ex. vill känna på snö genom att sträcka fram handen utmanar och stöttar medarbetarna eleven att visa ja med kroppen/verbalt. Ja- och nejfrågorna är också öppna för all kommunikation, dvs eleverna får alltid frågan om de vill berätta något med PODD-boken. Demokratiskt beslut I samband med ja- och nejfrågorna tas även demokrati och demokratiska beslut upp. Sista frågan varje lektion handlar om något som eleverna får ta ett demokratiskt beslut om. Det kan vara om de vill lyssna på en sång, om vi ska släcka lampan eller om de vill gunga till exempel. Vi illustrerar tydligt vilken elev som röstade för vad genom att eleverna får förflytta sig till en sida. Sedan räknar vi vilket förslag som fick flest röster (t.ex. lyssna till sång eller inte osv.)

5 5 GAS-mål (KOM) -2 Eleven deltar i undervisning där XX uppmuntras att visa/säga ja eller nej (1-3 lektioner). -1 Eleven visar/säger ja eller nej med stöd av medarbetare. 0 Eleven visar/säger ja eller nej (utan stöd) någon gång under tema jag-lektionerna. +1 Eleven kan förklara sitt svar (t.ex. med PODD). +2 Eleven upprätthåller kommunikationen genom att svara ja/nej och sedan ställa fråga/beskriva/berätta. GAS-mål (VAA) -2 Eleven deltar i att uttrycka sin åsikt genom att med stöd förmedla sin åsikt under tema jag-lektionerna. -1 Eleven deltar i kommunikation om demokrati. 0 Eleven deltar i några (2-3) gemensamma beslut under tema jag-lektionerna. +1 Eleven uttrycker något kring ett beslut som tagits, t.ex. ger en kommentar. +2 Eleven beskriver (t.ex. med PODD) ett demokratiskt beslut. GAS-mål (ESE) -2 Ja- och nejsången introduceras för eleven. -1 Eleven deltar i att använda huvudrörelser till ja- och nejsången (med stöd). 0 Eleven deltar i att använda huvudrörelser till ja- och nejsången i autentiska sammanhang. +1 Eleven använder ibland självständiga, adekvata huvudrörelser till ja- och nejsången. +2 Eleven använder självständigt adekvata huvudrörelser till ja- och nejsången. Kunskapsresultat Elevens resultat dokumenteras i pärmen Mina mål i samband med elevens individuella utvecklingssamtal Utvärdering Lektionsserien utvärderas med eleverna genom Rullens utvärderingsmall och med medarbetarna i Rullens verktyg för utvärdering (PDCA) efter 6-8 veckor. Läraren utvärderar också elevernas kunskapsutveckling vid samma tidpunkt genom strukturerade observationer under lektionerna. Referenser Holmqvist, M. E. (2009). Structured flexibility: Six case studies of how children with diagnosed autism develop independency in daily living activities. Scandinavian Journal of Disability Research, 11(3), Savilahti, E. (2015). Att utforma meningserbjudande undervisning för elever med

6 6 utvecklingsstörning. En studie av lektionsdesign i grundsärskolans ämnesområde kommunikation. Stockholm: Stockholms universitet, specialpedagogiska institutionen. Skolverket (2013). Arbete med studie- och yrkesvägledning.