Fritidshemmens nya läroplan. Varmt välkommen!

Transkript

1 Fritidshemmens nya läroplan Varmt välkommen!

2 Nya läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Förskoleklassen 4. Fritidshemmet 5. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav

3 Nya läroplanen - disposition Syfte - förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav

4 Social kompetens Omvärlden Hälsa Kommunikation Fysisk aktivitet Entreprenöriellt lärande Skapande arbete

5 Förmågornas karaktär - Är av karaktären allmänmänskliga för att betona det livslånga lärandet. - Det finns en progression i förmågan, från mindre till mer utvecklad förmåga. - De är generiska till sin karaktär, d.v.s. tillämpbara på olika stoff/innehåll och i olika sammanhang. - Förmågan utvecklas alltid i ett givet sammanhang med specifika begrepp och mot ett specifikt innehåll/stoff; eleverna behöver erövra verktyg och hjälpmedel för att utveckla förmågan. - Förmågorna rymmer kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet

6 Centralt innehåll Kapitel 4 - Fritidshem Skapande och estetiska uttrycksformer Språk och kommunikation Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Natur och samhälle

7 Planeringsarbetets upplägg Vilka förmågor ska eleven utveckla? Vilket centralt innehåll vill jag ta hjälp av? Hur ska jag bedöma elevens kunskaper?

8 PRESTATION Den proximala utvecklingszonen Potentiell förmåga har större betydelse än aktuell förmåga! Utmanande undervisning sätter fokus på potentiella förmågor! Potentiell förmåga Aktuell förmåga Undermedveten förmåga TID Lev Vygotskij

9 Genomförande Fritidshemspedagogik

10 Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. ska stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

11 En meningsfull fritid Trygghet Erfarenhet Delaktighet och inflytande Stimulerande Formas utifrån mognad, ålder och intressen

12 En meningsfull fritid Undervisningen i fritidshemmet ska ta sin utgångspunkt i elevens: Behov Situationsstyrt lärande Eleverna ska även kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. Det kan vara svårt för eleverna att välja fritt om de inte känner till vad som finns att välja bland. Här kan fritidshemmet fungera som dörröppnare. Erfarenhet Intressen Undervisningen i fritidshemmet ska variera genom olika arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer. Grupporienterat lärande Upplevelsebaserat lärande

13 Planeringsarbetet Det är inte tillräckligt att endast planera olika aktiviteter, till exempel en skapande verksamhet eller en rörelseaktivitet, och sedan utvärdera aktiviteten. Då kommer planeringen och utvärderingen att inriktas mer på vad man gör, det vill säga själva aktiviteten, än vilket syftet är med verksamheten och vilka mål i läroplanen som eleverna ska ges möjlighet att utvecklas i riktning mot. 1

14 Pedagogisk planering 1

15 Planeringsarbetet steg för steg 1. Vilken förmåga? 2. Vilket centralt innehåll tar vi hjälp av? Skapande och estetiska uttrycksformer Språk och kommunikation Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Natur och samhälle 3. Vilken aktivitet genomför vi? 4. Formativ bedömning feed forward

16 Formativ bedömning att fungera som elevens GPS 1 MÅL: Vart är jag på väg? 3 FEEDBACK: Kör så här! Insats 2 BEDÖMNING av nuläget: Var befinner jag mig i förhållande till målet Anders Jönsson, Malmö högskola

17 Vikten av att få respons utan att bli värderad att slippa vara det duktiga eller det dåliga barnet

18 Referenser Ackesjö, H. (2012). Medspelare och ordningsvakter. Barns bilder av fritidspedagogens yrkesroller på fritidshemmet och i skolan. i Klerfelt, & Haglund, B. (red.). Fritidspedagogik. Fritidshemmets teorier och praktiker (s ). Stockholm: Liber Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Calander, F. (1999). Från fritidspedagog till hjälplärare. Fritidspedagogens och lärarens yrkesrelation i integrerade arbetslag. Doktorsavhandling. Uppsala: Acta Universitatis Upsalensis Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap : relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. Hippinen, A. (2002). Fritidspedagog eller lärare. En studie kring yrkesvalet. Magisteruppsats. Stockholm: Stockholms Universitet Håkansson, J. (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem : strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2000). Finns fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. Skolverkets rapport nr 186. Stockholm: Fritzes Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes Skolverket (2011 rev. 2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes Skolverket (2014). Allmänna råd och kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Fritzes Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3. Stockholm. Skolinspektionen SFS 2010:800. Skollag: Utbildningsdepartementet Pihlgren, A. (red.). (2011). Fritidshemmet. Fritidslärarens uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur Pihlgren, A. (red.). (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur Pihlgren, A. (red.). (2015). Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur Pihlgren, A. (2017). Fritidshemmets mål och resultat. Lund: Studentlitteratur Klerfelt, A & Haglund, B. (red.). (2012). Fritidspedagogik. Fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemman. En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms universitets förlag Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. Stockholm: HLS förlag Socialstyrelsen 1993:2. Barns villkor i förändringstider. Stockholm. Socialstyrelsen Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Skolverket Socialstyrelsen. (1988:7). Pedagogiskt program för fritidshem. Stockholm: Socialstyrelsen SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkandet angivet av Utredningen om skolans inre arbete SIA. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 1974:42. Barns fritid. Fritidsverksamhet för 7-12 åringar. Betänkandet angivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna förlaget Ericsson, I. (2005) Rör dig lär dig. Stockholm: SISU idrottböcker Knutsdotter Olofsson, B. (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber. Hägglund, K. (1989) Lek-teorier. Arlöv: Esselte Studium. Winnicott, D. W. (1971) Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur Lundegård, I. Wickman, P-O. Wohlin, A. (red.). (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Mohlander, K. Wejdmark, M. Bucht, M. & Lättman-Masch, R. (2012). Att lära in matematik ute 2. Vimmerby: Outdoor Teaching Förlag AB. Österberg, J. (2014). Resultatanalys i skolan. Lund: Studentlitteratur

19 Vi kan genomföra den här utbildningen på din arbetsplats! Att arbetslagen fungerar är helt avgörande för hur lärandet utvecklas. Sätt fart på skolutvecklingen tillsammans. Det är inspirerande. Det är effektivt. Vi anpassar våra uppdrags- och processutbildningar efter ert nuläge, era mål och förväntningar. Vi utbildar i hela landet. Mer information: Evert Norberg Karkulahti på Carina Svensson