FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009"

Transkript

1 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1

2 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du har lärt dig under fysiktimmarna i vardagen? 3. Varför laborerar du i fysik? 4. Vad lärde du dig efter din sista laboration i fysik? 1. 90% - lärare i fysik 87% - fysiker ca 13% - ingenjör 2. 12% - ganska ofta 3. 82% - det är roligt ca 3% - att man lär sig bättre 4. 11% kom ihåg laborationens innehåll N = 516 2

3 EN DROPPE ADRENALIN TILL 1. Kan man använda kunskap i fysik inom biologi? 2. Kan man använda kunskap i biologi inom kemi? 3. Kan man använda kunskap i fysik inom kemi? 4. Kan man använda kunskap i kemi inom biologi? 5. Kan man använda kunskap i biologi inom fysik? 1. 82% - nej, det är olika ämnen 2. 90% - nej, det är olika ämnen 3. 90% - ja, det är ju samma ämne 4. 72% - ja 5. 30% - ja N = 516 3

4 FYSIKENS DIDAKTIK ÄR FAKTISKT EN VETENSKAP! Forsknings objekt - undervisnings processen i fysik. Undervisnings processen i fysik är en målinriktad och organiserad process mellan elever och lärare. Som resultat av denna process får elever kunskap, färdigheter, de utvecklar personliga egenskaper och bildar ett eget kompetenssystem. Fysikens didaktik letar efter svar på följande frågor: Vad är undervisning i fysik? Varför undervisas fysik? Vad skall undervisas i fysik? Hur skall fysik undervisas? Åt vem skall fysik undervisas? Var skall fysik undervisas? När, varför och hur skall undervisningen i fysik förändras? 4

5 FYSIKENS KOGNITIVA DIDAKTIK Teaching for understanding (Th. L Good, J.E.Brophy. 1997) Kognitiv utveckling av Jean Piaget ( ). Barnets inlärning genom forskning är en komplicerad process, men innehåller i sig den sk vetenskapliga metoden (T. Jarvis och L. Woods 2002). Steg-efter-steg kognitiv utveckling (G. Karu och I. Stål 1992). Vetenskaplig forskning har alltid ett mål! Jean Piaget ( ) 5

6 VARFÖR UNDERVISA DEN VETENSKAPLIGA METODEN? Ett nyfött barn är en forskare (det skapar en uppfattning om världen via sina sinnen som synen, smaken, doften, känsel och ljud). Människan är nyfiken (hur saker och ting fungerar). Vår moderna värld kräver kunskap om naturen. Det fattas kopplingar mellan skolämnena fysik, kemi, biologi, geografi och astronomi. Dessutom talar ingen om teknik. Hos elever (och vuxna) finns det många feluppfattningar av vetenskaplig fakta. Den sociala aspekten. 6

7 DEN VETENSKAPLIGA METODEN Undersökning av naturen börjar från de objekt eller fenomen som kan kännas direkt. Vetenskapsmän litar inte bara på ord. En speciell forsknings metod är den vetenskapliga metoden. Ordet metod kommer från grekiska - metodos som betyder sätt att få kunskap. 7

8 DEN VETENSKAPLIGA Första steget i den vetenskapliga metoden är observation. Vetenskaplig observation har alltid ett mål och observationen förs enligt en plan som man har skrivit ned i förväg. Inte en endaste vetenskaplig observation kan vara trovärdig om andra forskare inte får samma resultat. Man säger att ett resultat av en vetenskaplig observation är ett faktum och det betyder att vi har ett resultat som är trovärdigt och giltigt. Vetenskapsmän analyserar noggrant de trovärdiga och giltiga vetenskapliga observationerna och skapar en preliminär uppfattning. METODEN steg 1 8

9 DEN VETENSKAPLIGA METODEN steg 2 Det andra steget i den vetenskapliga metoden är ett vetenskapligt experiment. Vetenskapsmän utgår från den preliminära uppfattningen och ställer upp en hypotes. Ordet hypotes betyder att ana, dvs att ana om vilka är orsaker till fenomenet, vilka faktorer påverkar fenomenet, hur sker fenomenet, osv. För att avgöra om en hypotes är sann eller falsk utförs ett vetenskapligt experiment. Under experimentets gång samlar man data om fenomenet. Experimentet avgör hypotesens trovärdighet och giltighet. 9

10 DEN VETENSKAPLIGA Det tredje steget i den vetenskapliga metoden är formulering av regelbundigheter och lagar. Det födds en teori. Det kan hända att man har olika motstridande teorier om samma fenomen. Då testar man teoriernas förutsägelseförmåga. Teorin som ger den bästa förutsägelsen kallas för en sann teori och den teorin innehåller naturlagar, t ex, relativitets teorin, evolutions teorin osv. METODEN steg 3 10

11 DEN VETENSKAPLIGA METODEN SLUTSATSER I FORM AV LAGAR VETENSKAPLIGT EXPERIMENT HYPOTES VETENSKAPLIG OBSERVATION + KUNSKAP 11

12 ETT DIDAKTISKT EXPERIMENT Iden med didaktiska experimentet var att mäta elevers kunskaps ökning (knowledge increase, KI) efter att de har använt den vetenskapliga metoden i laborationer under fysik lektioner. Kunskaps ökning mäts i procent. Man skapade två validativa tester: FKT (förkunskapstest) och EKT (efterkunskapstest). KI,%=EKT,%-FKT,%. Två klasser valdes. I den ena klassen använde läraren den klassiska laborations metoden med färdiga beskrivningar (KK) och den i andra klassen användes material som grundar sig på den vetenskapliga metoden (KV). I båda klasser användes samma tid för undervisningen (2 veckor). Det didaktiska experimentet pågick i tre år vid Botby högstadieskola, Helsingfors. 12

13 RESULTAT KK Medelvärdet på KI,% = 34% KV Medelvärdet på KI,% = 52% N =

14 EXPERIMENT? DET ÄR R JU ENKELT! FÖRBEREDELSE. Diskussion. Lärare introducerar rubrik eller forsknings område. Diskuterar frågor angående forskningen. Bestämmer tillsammans med elever vad de skall mäta (beroende variabler). Diskuterar tillsammans med elever vilka faktorer (oberoende variabler) som kan påverka de beroende variablerna. Lärare och elever diskuterar hur de beroende variablerna kan mätas. KOM IHÅG, SOM LÄRARE BORDE DU BARA INTRODUCERA FORSKNINGS OMRÅDET MEN INTE HUR SJÄLVA FORSKNINGEN GÅR TILL! ELEVERNA SKALL SJÄLVA PLANERA SINA EXPERIMENT. 14

15 PLANERING AV EXPERIMENT Eleverna bildar en forsknings grupp och bestämmer medlemmarnas ansvar (se tabellen på nästa sidan). Eleverna diskuterar följande plan (man kan dela ut planen färdig utskriven) a). Vad skall vi testa? b). Hur skall vi testa det? c). Vilken hypotes har vi? d). Hur samlar vi mätningsdata? (Tabell) e). Vilken diagram, graf skall vi använda? Gruppens ledare berättar åt lärare hur experimentet skall gå till (procedur). (Detta behövs på grund av säkerhet och för att kontrollera att elever är på relevant väg). 15

16 ANSVARSOMRÅDEN Ansvarig Ansvarsområde Projektledare - hjälper gruppens medlemmar att samarbeta - hjälper gruppens medlemmar att lyssna på varandra - tar reda på att alla gruppens medlemmar utför sitt jobb Datainsamlare - skriver upp forskningsplan: vad skall vi undersöka, hur skall vi undersöka, förbereder tabell - skriver upp mätningsresultat - ritar graf Städare - diskar allt diskbar utrustning Tekniker - förbereder utrustning, apparater, osv, vilket gruppen behöver för att utföra forskningen - städar undan utrustning, apparater, osv. Presenterare/na - skriver upp slutsatsen - förbereder presentationen: beskriver vad gruppen forskade i, berättar om gruppens hypotes, beskriver hur gruppen forskade, presenterar gruppens mätningsresultat, beskriver hur grafen/diagrammet ser ut, berättar vad som grafen/diagrammen visar, presenterar gruppens slutsats och bedömer om gruppens hypotes stämmer 16

17 EXPERIMENT Ansvarig A förbereder utrustningen för experimentet. Ansvarig B utför experimentet. Ansvarig C skriver upp mätningsresultatet. Ansvarig D städar undan utrustningen. Ansvarig E ritar diagram(er) eller graf(er) som visar förhållandet mellan beroende och oberoende variabler. Alla tillsammans diskuterar slutsatsen och hur gruppen skall presentera sitt resultat. 17

18 PRESENTATION Varje grupp presenterar sin forskning. (Det kan vara en PowerPoint, OH eller en plansch presentation). Andra elever ställer frågor relevanta till experimentet. Man diskuterar alternativa hypoteser. Lärare och elever gör tillsammans en generell slutsats efter allas presentationer. 18

19 EFTER EXPERIMENTET Lärare utvecklar idéer utgående från experimentets slutsatser i form av följande aktiviteter: Diskussion Videofilm Besök Bjuder gäster till föreläsning Ge tips till läsning Forskning på Internet eller i bibliotek Rekommenderar och utför extra experiment 19

20 TACK 20

Den humanistiska och vetenskapigt forskningsinriktade metoden som grund för f r ett UppTek i grundskolan

Den humanistiska och vetenskapigt forskningsinriktade metoden som grund för f r ett UppTek i grundskolan Den humanistiska och vetenskapigt forskningsinriktade metoden som grund för f r ett tillvalsämne, skolämnet UppTek i grundskolan 1 Roligt betyder 1. [något] som man skrattar åt, skojig, lustig 2. trevlig

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande

Läs mer

Fysik och kemi utomhus - Ett arbetsmaterial för hemmet och förskolan

Fysik och kemi utomhus - Ett arbetsmaterial för hemmet och förskolan Beteckning: Akademin för teknik och miljö Fysik och kemi utomhus - Ett arbetsmaterial för hemmet och förskolan Anna God Ht-2010 15hp Grundnivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Lars T Andersson Handledare:

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Ljud njutning eller plåga

Ljud njutning eller plåga Ljud njutning eller plåga Ljudets väg till örat Lärarhandledningen, uppgift 4, sida 473 (elevblad på sida 488), elevboken sida 156. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Sambandet mellan fysikaliska

Läs mer

Att lära sig se med filmen som redskap

Att lära sig se med filmen som redskap Att lära sig se med filmen som redskap Ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen och exkursionen Astrid Berg, Ragnhild Löfgren och Martin Nelzén Institutionen för Samhälls

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Den tredje förmågans innebörd och centrala komponenter, årskurs 1-3

Den tredje förmågans innebörd och centrala komponenter, årskurs 1-3 Modul: Förmågor årskurs Del 6: Förmåga 3 innebörd och progression Den tredje förmågans innebörd och centrala komponenter, årskurs Karim Hamza, Ola Palm, Jesús Piqueras, Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17 NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen Elektricitet och magnetism besläktade fenomen En lysande uppgift Lärarhandledningen, uppgift 5, sida 286 (elevblad på sida 308), elevboken sida 91. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar,

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

Laborationers inverkan på elevers intresse för kemi

Laborationers inverkan på elevers intresse för kemi Laborationers inverkan på elevers intresse för kemi En studie om laborationer i kemi kan bidra till elevernas intresse och förståelse för kemi Abdillahi Salahyusuf Institutionen för Matematikämnets och

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? INGER ERIKSSON Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Stockholm

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0 VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller

Läs mer

Gymnasiearbeten i fysik

Gymnasiearbeten i fysik Gymnasiearbeten i fysik Kosmisk strålning Exoplaneter och astrobiologi VÄLKOMNA! Hemliga koder, förunderliga dofter, extremt små saker och universum. Allt ryms under Vetenskapens Hus tak. Ämnesområden

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

EXAMENSARBETE. Systematiska undersökningar i grundskolans tidigare år. Elevers aktiva roll i naturvetenskapundervisning.

EXAMENSARBETE. Systematiska undersökningar i grundskolans tidigare år. Elevers aktiva roll i naturvetenskapundervisning. EXAMENSARBETE Systematiska undersökningar i grundskolans tidigare år Elevers aktiva roll i naturvetenskapundervisning Sara Nilsson 2015 Lärarexamen, avancerad nivå Lärarexamen 240 hp Luleå tekniska universitet

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

ELEV-CENTRERADE UNDERVISNING FRÅN ORD TILL PRAKTIK. Dr. Ingvar Stål, ILETS, School of Education, University of Glasgow

ELEV-CENTRERADE UNDERVISNING FRÅN ORD TILL PRAKTIK. Dr. Ingvar Stål, ILETS, School of Education, University of Glasgow ELEV-CENTRERADE UNDERVISNING FRÅN ORD TILL PRAKTIK 1 NÅGRA TANKAR INFÖR EN DISKUSSION Det har vi redan hört ; Det är ingenting nytt ; Det är för mycket jobb ; Kom till skolan och då får du se verkligheten

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters En labbrapport (egentligen laborationsrapport) illustrerar hur en laboration gick till och vad man kom fram till. Det är en vanlig genre inom utbildningar på olika nivåer i alla naturvetenskapliga ämnen.

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Vad är biologi? Det känns kanske självklart, vad som är levande och vad som inte är levande objekt. På den här bilden ovanför ser du en sjöstjärna, lever den? Sanden

Läs mer

Din utveckling I FOKUS

Din utveckling I FOKUS Din utveckling I FOKUS Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar

Läs mer

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna

Läs mer

Din utveckling I FOKUS

Din utveckling I FOKUS Din utveckling I FOKUS Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP 5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Hänvisning till punkt 7.7 i Lpgr 16.1.2004 Miljö- och naturkunskap är namnet på en ämnesgrupp där biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap ingår. Syftet med undervisningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Hur fungerar en generator?

Hur fungerar en generator? PROFILES-studiematerial - Översikt Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklare: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014

Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Uppläggning Från dagligt språk till skolspråk fär andraspråkselever övergången från förberedelsegrupp

Läs mer

Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap samt valbara och valfria 5-poängskurser

Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap samt valbara och valfria 5-poängskurser Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap samt valbara och valfria 5-poängskurser Åbo Akademi, Pedagogiska Fakulteten Biämnesstudier i integrerad naturvetenskap (642200.0) Biämnesstudier i integrerad

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Krafter märkbara men osynliga

Krafter märkbara men osynliga Krafter märkbara men osynliga Arbeta med hypotes och prövning Lärarhandledningen, uppgift 7, sida 231 (elevblad på sida 247), elevboken sida 70. Utvecklar förmåga Genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Lärarfortbildningar våren 2012

Lärarfortbildningar våren 2012 Lärarfortbildningar våren 2012 Naturvetenskap och teknik på riktigt Välkommen till en inspirerande vår med Vetenskapens Hus! Vi erbjuder dig fortbildning i biologi, kemi, fysik, matematik, teknik samt

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,

Läs mer

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus Vetenskaplig Metod och Statistik Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus 2010 10 20 Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet?

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer