Competens Utbildning Sverige AB

Transkript

1 Kvalitetsrapport för Competens Utbildning Sverige AB Utbildning i svenska för invandrare Högdalen Läsåret Sida 1 av 13

2 Innehållsförteckning 2014/ Anordnare sid 3 2. Skolenhet sid 3 3. Skolenhetens kvalitetsarbete sid Arbetsformer sid Underlag och källor sid Analys och bedömning av kvalitetsarbetet sid 5 4. Verksamhetens prioriterade åtgärder för utveckling i föregående läsårs kvalitetsrapport och kvalitetsplan sid Kvalitetsarbetet Sid 5 5. Uppföljning av verksamhetens mål sid Kunskap sid Bedömning och betygssättning sid Lärandemiljö sid Utbildningsval arbete och samhällsliv sid Övrigt sid Sammanfattande analys sid Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling sid Ansvariga för kvalitetsredovisningens upprättande sid 13 Sida 2 av 13

3 1. ANORDNARE Competens Utbildning Sverige AB en del av Iris Sverige AB 2. SKOLENHET Skolenhet: Competens Högdalen Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: SFI 2, SFI 3 Andel som studerar dagtid: 83 % Totalt antal medarbetare: 28 Andel enligt avtal behöriga SFI-lärare: 2 76% Andel som studerar kvällstid: 16 % Skolform: Entreprenad Antal elever i snitt per månad: Andel övrig tid (t.ex. helg, distans): 1 % Antal SFI-lärare 17 Andel övriga lärare: Andel SFI-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 20% Mer information om skolenheten finns på webbplats: 4% 3. Skolenhetens kvalitetsarbete 2015 omfattades företaget av IRIS Sveriges certifiering enligt ISO 9001:2 008, vilket säkerställer att vi har rutiner och beskrivningar av alla våra processer. För att säkerställa att certifikatet upprätthålls har en kvalitetsorganisation bildats besående av en kvalitetsledare, internrevisorer, superanvändare, utbildningsledare samt nationellt uppdragsansvariga. Dessa funktioner säkerställer att vi uppfyller alla krav som finns i våra kundavtal. 3.1 Arbetsformer Vårt systematiska kvalitetsarbete har under året följt ett årshjul där vi fastställt kvalitetsgrundande aktiviteter som vi ska genomföra varje månad. Forum för vårt kvalitetsarbete, både vad det gäller utveckling och uppföljning, är såväl lärararbetslagen kvällslärarmöten, arbetsplatsträffar som elevråd. 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering där de planerar att inom ett år uppnå full behörighet enligt avtal. Sida 3 av 13

4 December Luciafirande APT (budgetuppföljning) Elevråd, planen mot diskriminering och kränkande behandling Januari (Budgetinfo APT) Revidering årshjul Februari Klassrumsbesök Elevråd. Personalmöte-Kväll November. Personalmöte-Kväll Oktober Medarbetaresamtal Avbrott och ISP Elevenkät Studiedag SFI, Kvalitetsplan SFI, studiedag September Medarbetarsamtal Elevråd, Kvalitetsrapport SFI Augusti APT Årshjul läsår Individuella samtal Pedagogiska möten SFI Arbetslagsmöten Årshjul Högdalen Intag SFI Klassråd/Elevråd Vecko/månadsplanering Juli Sommarkurser SFI, Prov Kursenkäter Juni Midsommarfest. Budgetuppföljning januari-maj Mars (planen mot diskriminering och kränkande behandling, APT) Elevenkät Arbetsmiljörond. Studiedag SFI (viavtalsförläning) Maj Elevråd info om avtalet April Lönesamtal, Klassrumsbesök, Personalmöte-Kväll Avbrott/ISP Utbildningsansvarig ansvarar för kvalitetsarbetet på skolan. Samtliga resultat har sammanställs av ledningen för att sedan tas upp med lärare på respektive möte och även på elevråd. Elevrådsrepresentanterna med hjälp av respektive lärare tar upp det som har behandlats på elevrådet och för vidare diskussioner och eventuella åtgärder till klassen. 3.2 Underlag och källor Som underlag för denna kvalitetsrapport föreligger följande: Elevenkäter(brukarundersökning)* Protokoll och minnesanteckningar och rapporter från möten(inkl. klass- och elevråd) Resultat avseende prov- och betygsstatistik Utvärdering från fältstudier med eleverna Inkommande synpunkter- och klagomål Synpunkter och rapporter från lärare, arbetslagledare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal. Avbrottsstatistiken från vår elevdatabas, (kännedom om andel M- avbrott) * Elevenkäter KSL genomfördes under Ht 2014 då 239 av våra elever svarade. Under VT 2015 svarade 259 av våra elever. Detta motsvarar 55 % respektive 65 % av våra elever(elever som under denna period gick i introduktions- eller slussgrupperna deltog ej). Sida 4 av 13

5 3.3 Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Vi anser att skolans arbete med kvalitetsarbetet fått en tydligare struktur där lärarna är mer delaktiga genom att de bl. a. deltar i arbetet med kvalitetsrapporter. Kvalitetsarbetsfrågor har under året varit föremål för diskussioner på arbetslagsmöten, pedagogiska möten, betygskonferenser och arbetsplatsträffar (APT). Uppföljning av kvalitetsfrågorna har skolledningen hållit direkt med lärarna på medarbetarsamtal och vid betygskonferenser, som dokumenteras. Elevernas ges möjlighet till att påverka kvalitetsarbetet både på gruppnivå och individ nivå, genom deltagande i klassråd och elevråd samt löpande kontakt med läraren. Skolledningen finns alltid med på elevråd, för att ta emot idéer och synpunkter gällande frågor, t.ex. arbetsmiljö och gemensamma aktiviteter i skolan. Ledningen ser till att elevernas idéer och synpunkter finns med som aktivitet i kvalitetsarbetet. 4. Verksamhetens prioriterade mål och åtgärder för utveckling i föregående läsårs kvalitetsrapport och arbetsplan I kvalitetsrapporten för läsåret och i arbetsplanen för identifierade vi följande utvecklingsområden: 4.1 KVALITETSARBETET - Arbetet med individuella studieplanen ISP, vi behövde arbeta med den så att våra elever skulle förstå nyttan av planen och att den individuella studieplanen är ett stöd för lärandeprocessen. - Elevernas avbrott. Vi behövde bli bättre på att erbjuda eleverna andra möjligheter att fortsätta sina studier i stället för att göra ett avbrott. Vi behövde också öka kännedom om varför våra elever gjorde avbrott. Mål och åtaganden för läsåret I planen satte vi som mål att öka vikten av betydelse av den individuella studieplanen för eleven och att ha få elevavbrott och öka kännedom om avbrotten. Individuella studieplanen skulle finnas med vid elevsamtalen under kursen. Individuella studieplanen skulle finnas med som aktivitet i månadsplanering. Eleverna skulle få information om att de bör meddela sin lärare om längre frånvaro. Eleverna skulle erbjudas distansstudier, anpassad studietakt och alternativa lektionstider. Sida 5 av 13

6 5. Uppföljning av verksamhetens mål Kunskaper Mål Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Skollagen kap 20 2 I skolans kvalitetsplan angavs följande aktiviteter: Att öka vikten av betydelse av den individuella studieplanen för eleverna Att ha få elevavbrott och öka kännedom om avbrotten Resultat Individuella studieplanen Lärarna har haft en kontinuerlig uppföljning av den individuella studieplanen vid elevsamtal. Alla våra elever får sin studieplan vid introduktionen. Under VT-15 påbörjades digitalisering av studieplanen i syfte att underlätta både för eleven och lärare att få tillgång till den. Att lärare under hela studietiden hos oss från introduktion på SFI till gymnasienivå har tillgång till ISP och annan dokumentation kring eleven ger en kontinuitet som kommer eleven tillgodo. Vår ambition är att i framtiden ge varje elev tillgång till sin egen studieplan genom lärplattformen It s learning. Detta kräver IT-lösningar som vi inte är klara med ännu, men digitaliseringen av ISP är en början. Att eleven själv har tillgång till ISP ser vi som viktigt för att det ska bli ett levande och viktigt dokument inte bara för lärare utan även för elever. Under terminens gång har det gjorts två fältstudier där vi man har frågat slumpmässigt valda elever om de känner till individuella studieplanen och om de visste syftet med den. Första enkätstudien, genomförd den , visade att 13 av 17 elever hade sett sin individuella studieplan och den andra enkätstudien, genomförd , visade att 8 av 9 hade sett sin individuella studieplan och visste vad den används till. Detta motsvarar 76 % respektive 89 %. I brukarundersökningen svarade 68 % att de har en individuell studieplan jämfört med 59 % Elevavbrott 100 M- avbrott och K-avbrott sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 M K jan-15 feb-15 mar-15 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Sida 6 av 13

7 Individuella studieplanen Resultatet visar att eleverna har fått ökad kunskap om den individuella studieplanen eftersom majoriteten av eleverna i de två genomförda fältstudierna, 76 % respektive 89 %, svarade att de kände till den. 68 % i brukarundersökningen kände till att de har en individuell studieplan jämfört med tidigare 59 %. Elevavbrott Trots att antal elevavbrott har minskat något från och med januari kan det vara svårt att påverka den. Det vi kan göra är att minska andelen avbrott av okänd anledning.(k) I mars som är den sista månaden som redovisas i diagrammet är antalet meddelade avbrott (M)19 av 55 vilket utgör 34 %. Det är en förbättring jämfört med tidigare månader där andelen meddelade avbrott ligger mellan 20 och 24 %. Vi har informerat eleverna om vikten av att de meddelar sig när de avbryter sina studier och i vissa fall har lärarna kontaktat elever som uteblivit från undervisningen. 5.2 Bedömning och betygssättning Mål Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner. Skollagen 22 kap 21 Arbetsmarknadsnämndens mål är att öka andelen elever som uppnår godkända betyg på sina respektive kurser. Resultat Andel D-betyg inom ett år VT 2015 HT % 44% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% ANDELEN GODKÄNDA NATIONELLA PROV OCH BETYG Sida 7 av 13

8 Stv/kurs Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B SFI 1A * 94 % * 97 % * 100 % * 98 % SFI 1B 33 % 83 % 52 % 68 % 69 % 88 % 70 % 88 % SFI 2B 80 % 92 % 86 % 91 % 93 % 95 % 91 % 95 % SFI 2C 78 % 88 % 76 % 84 % 89 % 94 % 85 % 91 % SFI 3C 95 % 100 % 91 % 95 % 100 % 100 % 93 % 97 % SFI 3D 82 % 89 % 80 % 89 % 86 % 91 % 81 % 89 % Stv/kurs Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B SFI 1A * * * * * * * * SFI 1B * * * * * * * * SFI 2B 100 % 100 % 98 % 97 % 100 % 100 % 98 % 97 % SFI 2C 94 % 94 % 94 % 92 % 98,7 % 98,7 % 93 % 93 % SFI 3C 98 % 98 % 98 % 97 % 100 % 100 % 98 % 97 % SFI 3D 91 % 93 % 81 % 89 % 96,2 % 96,2 % 92 % 93 % Analys och bedömning av måluppfyllelsen Resultatet visar en ökning av andelen godkända betyg totalt och på alla studievägar och kurser utom på SFI 2B där resultatet är oförändrat då vi på den nivån redan förra läsåret hade 100 % godkända prov och betyg. I jämförelse med Stockholm totalt har vi större andel godkända elever. Det finns ingen diskrepans mellan godkända prov och godkända betyg. Antalet elever som gjort prov under läsåret har sjunkit från 435 till 313. Totalt har 42 % av våra SFI D-elever som klarat sin kurs på under 600 timmar (vi har ingen jämförbar statistik med föregående läsår). Men vi kan se en ökning med antal elever som når sin kurs inom 600 timmar, ökningen motsvarar 5 % från höstterminen 2014 till vårterminen En faktor som bidragit till att andelen godkända betyg är hög att lärarna arbetar med sina grupper under en lång tid. Detta ger kontinuitet och det blir lättare för läraren att följa elevens progression och bedöma när målen för kursen är uppnådda. Samarbetet i arbetslagen fungerar också bra och vid behov samråder lärarna innan anmälan till prov. Diskussioner som uppstår vid gemensamma bedömningar av de skriftliga proven ökar också samsynen och ger lärarna en ökad trygghet. Att lärare stannar på skolan kan bero på att 76 % av lärarna är behöriga. Behöriga lärare har tryggare anställningsavtal och stannar oftare kvar. Det är en fördel att det finns en kärna med erfaren personal som kan handleda ny personal. Vid betygskonferenser med skolledning och arbetslag förekommer också bedömningsdiskussioner särskilt angående elever som fått F-resultat på NP. Detta kan vara en förklaring till att vi inte har någon diskrepans mellan betyg och provresultat. När läraren sätter ett betyg som är högre än provresultatet, redovisas betygsunderlag. Sida 8 av 13

9 Att antalet elever som gjort prov minskat beror antagligen på att elevantalet vid skolan har sjunkit. 5.3 Lärandemiljö Mål Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Skollagen 5 kap 3 bedriv(a) ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av / / elever Skollagen 6 kap 6 elever ska ges inflytande över utbildningen Skollagen 4 kap 9 Resultat Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har reviderats. Planen har tagits upp på APT och diskuterats på elevrådet. Den presenteras för samtliga elever vid introduktionstillfället och i samband med skolans två temadagar, en i samband med FN-dagen och en under våren. Under hösten fick flera av våra lärare och elever möjligheten att gå på musikalen Livet är en schlager vilket också öppnade upp för efterföljande diskussion om HBTQ och allas lika värde. I undervisningen har likabehandlingsfrågor diskuterats i samband med händelserna i skolan samt nyheter/händelser som eleverna läst om. Normer och värden Mina klasskamrater är bra mot mig Min lärare är bra mot mig 4,5 4, I brukarundersökningen (KSL).fördelade sig svaren som följer: Under läsåret har skolledningen tagit emot klagomål/synpunkter och bokfört dem i en särskild klagomålslogg. Loggen stäms av kontinuerligt så att inga ärenden hamnar mellan stolarna. Loggen innebär också att uppföljning och återkoppling säkerställs, såväl med den berörda eleven som med läraren. Eleverna får information om hur och till vem de kan framföra sina synpunkter/klagomål. Antal klagomål under läsåren 2013/ /15 Sida 9 av 13

10 Klagomål 2013/ /15 Får inte skriva prov; studieplan 2 4 Undervisning och lärarkompetens 3 1 Grupplacering och lärarbyten 0 1 Felaktiga betyg och/eller bedömning 2 0 Närvarorapport 0 0 Dåligt bemötande, kränkande behandling, diskriminering 2 4 Övrigt 0 0 Vi har under läsåret arbetat metodiskt för att öka elevernas inflytande i skolan. I samtliga av våra grupper genomförs klassråd 1 gång per månad. Elevråd, som är gemensamt för skolans alla elever oberoende skolform, genomförs 2 ggr per termin. På elevråden deltar alltid skolledningen. Under läsåret har vi också haft elevskyddsombud som varit aktiva och företrätt eleverna i skolmiljöfrågor. I samband med att lärarna gör sina vecko- alt månadsplaneringar kommuniceras och diskuteras alltid upplägget med eleverna innan det bestäms. 60% 40% 20% 0% Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna HT 2013 VT 2014 VT 2015 Brukarundersökningen (KSL) Stämmer inte alls Stämmer Stämmer bra Stämmer helt I brukarundersökningen svarade eleverna också på frågan om de uppfattar att det råder arbetsro. Närmare 80 %, sammantaget för höstterminen och vårterminen, ger uttryck för att så är fallet. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Cirka 90 % av eleverna tycker att deras klasskamrater är bra mot dem. Det innebär att elevernas attityder till sina klasskamrater är positiva. Vad det gäller de cirka 10 % som uppgav att detta inte stämmer innebär dock att skolans arbete med likabehandlingsfrågor måste bli bättre. Det är viktigt att vi är lyhörda för elevernas attityd gentemot varandra och även tar upp dessa frågor vid individuella samtal. Under läsåret har fyra klagomål/synpunkter berört kränkning. Det är två fler än förra läsåret. Det är en negativ förändring vilket kan bero på missförstånd delvis p.g.a. bristande språkkunskaper hos eleven. I de fallen har vi haft trepartssamtal med berörda elever och skolledning för att åtgärda det som har skett. När det uppkommit situationer i klassrummet har berörd lärare som regel alltid en diskussion med berörda. Den mångkulturella miljön innebär att risken för missförstånd på grund av språkliga kommunikationsbrister alltid finns. Färre klagomål som berör undervisning och lärarkompetens tyder på en kvalitativ undervisning i skolan. Sida 10 av 13

11 Hundratal Drygt 90 % av elevernas svar på enkäten visar att de kan vara med och bestämma vad de ska göra på lektionerna, vilket inte avviker mycket från förra årets resultat. Vi kan alltså konstatera att detta arbete är bra men vi behöver bli bättre på att informera eleverna om deras rätt att påverka undervisningsinnehåll men även vilka förväntningar läraren och skolan har. Detta kan ske i dialog med eleverna i det dagliga arbetet i klassrummet och i enskilda samtal. Statistiken visar att det råder en god lärandemiljö i vår skola. Nästan 80 % av våra elever tycker att det finns en arbetsro i klasserna och på skolan. 5.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Arbetsmarknadsnämnden har satt upp ett övergripande mål: studerande vid SFI har efter avslutade studier språkkunskaper som gör dem förberedda för arbete och studier. Nämnden vill dessutom att SFI ska anpassas så att fler nyanlända kommer ut i arbete och erbjuds praktik inom ramen för SFI. Vi anordnar språkpraktik på skol- och utbildningsrelaterade arbetsplatser så att eleverna inte bara får möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter utan också att ta till vara sina kunskaper och erfarenheter från sitt yrke från hemlandet. I inledningsskede gäller detta läraryrket. Målet förutom språkpraktik är att praktikanter bygger upp sitt nätverk i branschen och lär sig förhållandesätt och arbetskultur i svenska skola genom deltagande i praktiken. Våra elevers bidrag till samhällsviktiga insatser ökar elevernas självförtroende och underlättar deras framtida kontakter med arbetsliv. Målet ska nås genom att etablera och genomföra Praktikprojekt tillsammans med våra samarbetspartner - Tyresö gymnasium och Centrum för nyanlända vid Huddinge kommun. Resultat 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stämmer inte/inte alls SFI/SFX-studier gör det lättare att få arbete Stämmer Stämmer bra Stämmer helt Sida 11 av 13

12 Hundratal 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFI/SFX-studier gör det lättare att studera vidare Stämmer inte/inte alls Stämmer Stämmer bra Stämmer helt Resultatet visar att ca 80 % elever tycker att det stämmer att SFI gör det lättare för att få arbete. Än flera elever, drygt 90 %, tycker att SFI studier underlättar för vidare studier. 23 elever som har anknytning till läraryrke eller vill pröva på lärarassistents yrke har sökt praktik och 15 har fått praktikplatser. Bland dem har två personer fått arbete inom svensk skola under HT 2014 och VT 2015 och en person är på väg till anställning i en annan bransch. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vår analys är att vi arbetar systematiskt med studie- och yrkesvägledning för eleverna. Detta kan vi konstatera genom att det från SYV sker kontinuerliga klassrumsbesök i samtliga grupper med information om hur skolsystemet fungerar i Sverige, utbildningsmöjligheter efter SFI. Eleverna blir även informerade om möjligheten att studera andra komvuxkurser parallellt med SFI (gäller C och D kurser) och vad som krävs för det. De får också information om utbildnings- och arbetsmässor. Att majoriteten av våra SFID- elever besöker SYV kan tyda på att eleverna visar intresse för vidare studier. För att öka intresset för vidare studier genomförde vi under vårterminen en universitetsdag i skolan med informatörer från ett par Universitet/Högskolor i Stockholm. Vår uppfattning är att skolans arbete med studie- och yrkesvägledning utvecklats inte minst när det gäller den uppsökande arbetat gentemot eleverna samt kontakterna med de högre lärosätena. I stort sätt är vi nöjda med språkpraktiksarbetets resultat under läsår även om det var etableringsår för våra nya inriktning(d.v.s. vårt samarbete med skolor). Det finns också skäl till varför de elever som varit aktuella inte kunnat påbörja sin språkpraktik. De skälen har varit den personliga livssituation eller eleverna har valt att ta arbetspraktik genom Arbetsförmedlingen eller fått ett jobb. Ibland har några av dem fått vänta för att få praktikplatsen. Det har varit fler kvinnor som har deltagit i praktikprojektet men det har blivit fler män som har sökt till projektet under än förra året. 6. ÖVRIGT Under vårterminen blev det klart att vår koncern, Iris Sverige AB, nu fått en ny ägare. Tillsammans med Berghs School of Communication och Medlearn ingår vi i den norska koncernen Anthon B Nilsen. Tillsammans med våra svenska och norska systerföretag som innefattar såväl vuxutbildningsföretag, yrkesutbildning och universitet får vi goda förutsättningar utveckla våra utbildningar. Sida 12 av 13

13 7. SAMMANFATTANDE ANALYS Arbetslagsledarna, SYV och projektansvariga har blivit mer delaktiga i skolans kvalitetsarbete och bidragit till årets kvalitetsrapport och kvalitetsplan, som ska vara ett levande dokument i verksamheten. Vi konstaterar att eleverna har fått ökat kännedom om den individuella studieplanen, men vi behöver ha ett fortsatt arbete med digitalisering av den. Vår undersökning visar att antalet avbrott med okänd anledning minskade under vårterminen, medan antalet avbrott med känd anledning inte har förändrats markant. Det var alltså svårt att uppnå målet p.g.a. andra faktorer som är svåra att påverka. Andelen godkända betyg har ökat på samtliga kurser. Det är ett bättre resultat både jämfört med resultat från förra året och Stockholms genomsnittliga resultat, vilket tyder på en ökad kännedom om kunskapskraven. Lärarna är trygga i sin bedömning och betygsättning. I stort sätt känner sig eleverna trygga i skolan och tycker att de kan vara med och påverka undervisningens upplägg. Vi behöver fortsätta att tydliggöra skolans förväntningar på elevernas kunskaper utifrån kurskraven och elevernas egna förutsättningar. I fortsättningen vill vi öka antal elever som får praktik parallellt med SFI-studier. Detta mål vill vi uppnå genom utökat nätverk med andra aktörer på arbetsmarknaden. 8. Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling för läsåret Kunskap - Studier, yrke och arbetsliv - Digitalt lärande 9. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: Reviderad: Ansvariga: Valeria Pettersson Narin Omar Knut Nygaard Tf utbildningsansvarig/syv Utbildningsansvarig Regionchef Arbetslagsledarna Karin Åkerlund, Riitta Wegelius och Natalija Fyedyechkina samt språkpraktikansvarige Irina Sadakova Sida 13 av 13