Sida 1 av 30. Telefon (exp) (rektor) Postadress Sjöbo kommun Familjeförvaltningen Emanuelskolan SJÖBO

Transkript

1 Sida 1 av 30

2 Sida 2 av 30 Sammanfattande analys inför 2015 har under 2014 präglats av utvecklingsarbetet kopplat till 2013 års kartläggningar av skolan genom PRIO (Processer, Resultat, Initiativ, Organisation), som är ett skolutvecklingsprojekt initierat av Stockholms stads utbildningsförvaltning (Stockholms stad) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i arbetet har McKinsey & Company stöttat metodutvecklingen. PRIO syftar till att stötta skolor att kartlägga sina utvecklingsbehov för att därefter ta fram och införa nya arbetsmetoder som stärker undervisningskvalitén och i förlängningen elevernas kunskapsresultat. PRIOs analys av visade en verksamhet med en engagerad lärarkår och goda förutsättningar för utvecklingsarbete. Under 2014 har vi arbetat med bland annat de utvecklingsområden som identifierades av PRIO. Rektor har under 2014 lagt en grund till en utvecklingsorganisation där bland annat skolans ledningsstruktur har förändrats. Vi har utbildat processledare i skolans fem arbetslag, vi har gjort fritidshemmet till ett arbetslag. Processledarna har fått verktyg att driva lärprocesser och kollegialt lärande, vilket är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i skolutveckling, enligt bland andra Helen Timperley och Hans- Åke Scherp. är en F-9 skola i tätort med ca 500 elever. Skolan är indelad i fem arbetslag, F-3 Väst, F-3 Öst, 4-6 Nord, Fritidshemmet och 7-9 Syd. Varje arbetslag leds av en processledare som tillsammans med rektor, elevstödsamordnare och skolsekreterare utgör skolutvecklingsgruppen på skolan. Processledarna samordnar olika frågor i arbetslagen såsom till exempel schema, vikarietillsättningar och gemensamma aktiviteter. Deras viktigaste uppdrag är dock att leda lärprocesser i arbetslaget. Utmaningen i den här ledningsstrukturen är att vi i processledarna förenar arbetsorganisation och utvecklingsorganisation till viss del. Processledarna har inte hela arbetsorganisationen på sina axlar. Den största delen ligger på staben

3 Sida 3 av 30 som beskrivs nedan. Den största tidstjuven i detta är att lösa frånvaro i personalgruppen. Jacobsen och Thorsvik, organisationsteoretiker, menar att detta handlar om att balansera mellan att skapa stabilitet och förnyelse. 1 har även ett elevhälsoteam som leds av elevstödsamordnare och rektor. Arbetslagens fyra specialpedagoger, skolsköterska och kurator ingår också i teamet. Från och med 2015 har vi skapat en plan för vårt elevhälsoarbete på skolan, vilket inte har funnits tidigare. Arbetet har fortlöpt enligt invanda mönster och agendor. Akuta insatser har dominerat elevhälsans arbete på och en stark önskan om att driva ett mer främjande och förebyggande arbete finns. Det är tydligt framskrivet i våra styrdokument att elevhälsan främst ska vara främjande och förebyggande. Trygghetsteamet på skolan har ett särskilt ansvar för elevernas trygghet och trivsel och varje arbetslag har en nyckelperson med i teamet, som leds av rektor. Kurator och elevstödsamordnare ingår också i detta team. Nyckelpersonerna ansvarar för elevrådet i sitt arbetslag och vi har en gemensam dagordning för elevråden. Dessa återkopplas till Trygghetsteamet. Vårt arbete med trygghet och trivsel beskrivs i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Staben är rektors stödfunktioner, vilka är skolsekreterare, elevstödsamordnare, vaktmästare och intendent. Utöver detta har vi sex förstelärare på skolan som också driver utveckling och träffar rektor regelbundet. Inför 2015 har vi givit våra förstelärare bättre förutsättningar att hinna med coachning av sina kolleger i sitt uppdrag. Vi har även en IT-pedagog i varje arbetslag och IT-pedagogerna sammankallas av rektor vid behov. Under 2014 har tid skapats för veckovisa möten för förskollärare i båda F-3 arbetslagen där undervisningen i just förskoleklassen står i fokus, fritidspedagoger 1 Jacobsen, Dan Ingvar & Thorsvik, Jan Hur moderna organisationer fungerar

4 Sida 4 av 30 träffas på samma sätt, ämnesgrupper är inlagda i kalendern för 1-3 och 4-9 (de senare har inte kommit igång ordentligt under 2014, även om tid varit avsatt till det). Inför 2015 har en likanade tid skapats för elevassistenter på skolan. I varje arbetslag har sedan funnits tid avsatt för gemensam undervisningsplanering. Således går in i 2015 med en struktur i organisationen för att kunna utveckla vårt kollegiala lärande. Vad gäller resultaten 2014 kan konstateras att vi ökat andel i elever i åk 9 som fick behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, från 73,9% 2013 till 82% Vi hade ett fint meritvärde i åk i form av 224,4, jämfört med rikets 214,8. Vi ser även en stor ökning av elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket var 82% 2014, jämfört med endast 60,9% Då vi går in och granskar resultaten i åk 9 ämne för ämne ser vi att 97% klarade kunskapskraven i svenska, 90% i matematik, 87% i engelska, 97% i NO, 97% i SO, 87% i Moderna språk och 100% i praktiskestetiska ämnen. Anledningen att behörigheten till gymnasiet ändå endast blev 82%, beror på att det är olika elever som inte når ända fram i ovan presenterade ämnen. Alla elever som lämnade oss hade på olika sätt ett gymnasium att gå vidare till. Analyser och stödinsatser har givits på individnivå. I övrigt har eleverna i åk 6 och 9 lyckats väl på de nationella proven. De nationella proven i åk 3 sticker ut negativt i form av att endast 62% av pojkarna i åk 3 klarade nationella proven i svenska, jämfört med 94% av flickorna. Vi har utifrån detta utvecklat vårt arbete med den tidiga läs- och skrivutveckling och satsat mycket på att få in En läsande klass i alla klassrum. Vi konstaterar att resultaten i engelska fortsätter försämras, elever lyckas i betydligt större utsträckning i våra praktisk-estetiska ämnen och vi lyckas inte lika väl i undervisningen av elever med annat modersmål.

5 Sida 5 av 30 Vi har en mycket hög andel nöjda vårdnadshavare i vår årliga enkät som kommer från huvudmannen och vi har idag ett högt svarstal Våra elever uttrycker också i stor utsträckning att det trivs och är trygga på och detta ser vi i flera olika kartläggningar. Däremot upplever många elever att de inte får tillräcklig studiero och att de inte har så stort inflytande över undervisningen i skolan. Inför 2015 identifierar vi följande utvecklingsbehov: Undervisningen i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Elevdelaktighet Alla lärare är språklärare Läs- och skrivutveckling Utvecklingssamtalen Studiero Kollegialt lärande Coachning, Lärande samtal Formativ undervisning Inkludering Organisation och verksamhetsbeskrivning ligger centralt i tätort. Här finns lite drygt 500 elever i förskoleklass och grundskola. På fritidshemmet är ca 230 barn inskrivna. Elevantalet

6 Sida 6 av 30 är en stor utmaning för oss, men vi hittar idag flera lösningar i våra lokaler. Våra äldre elever på högstadiet har idrott och hemkunskap på Färsingaskolan idag och vi hoppas på att kunna använda Navets lokaler till musikundervisning till hösten Inför läsåret får vi en puckel av elever på mellanstadiet som vi idag inte kan se hur vi ska lösa i befintliga lokaler, men frågan har lyfts av rektor vid ett flertal tillfällen till förvaltningschef. Området har två arbetslag som arbetar med årskurserna F-3 och ett arbetslag med årskurserna 4-6 där fritidshemmen är en integrerad del samt ett arbetslag som arbetar med årskurserna 7-9. Fritidshemmet har under 2014 bildat ett eget arbetslag för att kunna driva utvecklingsfrågor kopplade till fritidshemmet på ett bättre sätt. För fritidshemmet har vi under året skapat fyra hemvister för barnen, F-1 Öst, F-1 Väst, 2-3 och 4-6. Detta har lett till en lugnare miljö på fritids och en miljö som på ett bättre sätt kan möta elevernas behov utifrån ålder. Att förena eleverna i Öst och Väst på fritids 2-3 har också varit lyckosamt genom att eleverna lär känna varandra inför åk 4 och möjlighet till fler sociala relationer finns idag.

7 Sida 7 av 30 Politiskt Mål Ett gott liv och en aktiv fritid s invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna. Folkhälsan blir allt bättre. Indikator: Nöjd Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd Kund-Index ska förbättras. Åtgärd Fritidshemmens verksamhet ska utvecklas bland annat genom att samverka med andra verksamheter. Arbetet med tidiga insatser i samverkan ska förstärkas. Åtgärder övergripande: Fritidspedagogerna på har en gemensam yrkesträff i veckan som leds av processledare för fritidshemmet. Lärande samtal används som en metod i utveckling av fritidshemmets verksamhet. Specialpedagoger utbildas under 2015 i Tidig upptäckt i samverkan och kommer att vara våra nyckelpersoner i detta arbete.

8 Sida 8 av 30 Tidig upptäckt i samverkan kommer att vara en stående punkt på Elevhälsoteamets dagordning. Specialpedagogerna kommer att presentera kommunens arbete med Tidig upptäckt i samverkan på ALM under vårterminen. Åtgärder fritidshemmet: Verksamheten kommer att beskrivas i en gemensam planeringsmall, som har arbetats fram under Här skrivs övergripande mål från Lgr11 fram, veckans mål, syfte och utvärdering in. Föreningar, brandkår, 4H-gård i Veberöd, polisen, lantbruk, friluftsfrämjandet kommer att vara en del av fritidshemmets verksamhet, som ett led i att utveckla arbetet med samverkan med andra verksamheter. Ett hälsofrämjande arbete genomsyrar fritids för de äldre barnen. Processledare för fritidshemmet kommer att coacha sina kolleger och ge konstruktiv kritik i utvecklande syfte.

9 Sida 9 av 30 Politiskt Mål Tillgänglighet och delaktighet Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som bjuds och kan påverka utbudet. I är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet. Indikator: Nöjd Inflytande-Index ska förbättras. Åtgärder Alla enheter ska bygga upp en bra information via edwise, blogg eller hemsidan. Åtgärder övergripande: Hemsidan uppdateras av Skolsekreterare en gång i veckan genom att lyfta fram intressanta blogginlägg från skola och fritidshem, som beskriver vår verksamhet för utomstående. Elevrådet i Syd kommer att engageras i att göra reportage till vår hemsida. Åtgärder arbetslagen på : Lag Väst All information läggs på våra bloggar. Här länkar vi även information från rektor och skolsekreterare. Elevutvecklingen och frånvaro finns på edwise. På

10 Sida 10 av 30 bloggarna delar vi med oss av våra skoldagar. Treorna är fr.o.m. vårterminen veckans bloggare och ansvarar för att dela med sig av skolveckan på bloggen. Vi försöker att förmedla syfte och mål med vår undervisning i några inlägg. Alla info som berör utflykter läggs ut på bloggen eller skrivs i loggboken. Lag Öst Alla grupper har en blogg knuten till sig. I dessa informerar vi hemmen kontinuerligt kring verksamheten samt lägger ut snabb och viktig information. Samtliga bloggar har även en kalenderfunktion där vårdnadshavare kan se vad som händer under terminen i form av lovdagar och aktiviteter. EdWise används för elevdokumentation och frånvaro. All info som berör utflykter och vart vi ska, läggs ut på Edwise eller skrivs i loggboken. Lag Nord Varje årskurs har en blogg där det uppdateras kring undervisningen varje vecka. Sekretessinformation läggs på Edwise med en blänkare i bloggen så att föräldrarna vet att där finns information på Edwise. Lag Syd Åk 7: Har årskursblogg (2st). Veckovis brev. Lägger in olika händelser på specifika dagar. Åk 8: Har årskursblogg (1st). Information via inlägg, kalenderfunktion, läxor, händelser, LPP. Blogg inlagd i Edwise. Åk 9: Mail till föräldrar samt Edwise. Försöka att bjuda in föräldrar på utvecklingssamtal via edwise. Ordna så att rätt blogg ligger i rätt årskurs i Edwise. Omdöme/matris skrivs på Edwise. Försöka att bjuda in föräldrar på utvecklingssamtal via edwise.

11 Sida 11 av 30 Ordna så att rätt blogg ligger i rätt årskurs i Edwise. Omdöme/matris skrivs på Edwise. Fritids En gemensam fritidsblogg med avdelningarnas egna sidor som är lättillgängliga. Ett önskemål är att alla F-6 klasser länkar till fritidsbloggen via sin klassblogg. EdWise används till barnens schema och föräldrarna kan lämna information till personalen via edwise. Fritidspersonalen kan enkelt skicka ut information till alla föräldrar via sms funktion.

12 Sida 12 av 30 Politiskt Mål Elevens förutsättningar står i centrum Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten s pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i skolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela skolområdet i. Indikator: Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnena ska öka. Åtgärder Alla lärare ska delta i kompetensutveckling inom inkludering. Kollegialt lärande ska genomsyra allt pedagogiskt utvecklingsarbete. Mål övergripande: På upplever eleverna att de har inflytande över skolarbete och de känner sig delaktiga.

13 Sida 13 av 30 Åtgärder övergripande: Nyckelpersoner i trygghetsteamen leder elevråden i arbetslagen. Rektor deltar i elevrådet i Lag Syd och finns med i de andra elevråden minst en gång per termin. Kurator kommer att utbilda all personal i ett lösningsfokuserat förhållningssätt, som bland annat ska syfta till att alla elever ska känna sig lyssnade på och känna delaktighet. Eleverna i åk 9 planerar s dag i slutet av vårterminen för hela skolan. Elevråden i varje arbetslag planerar för Elevens dag i arbetslaget. s mall för pedagogisk planering kommer att utvecklas och en rubrik för elevinflytande/delaktighet kommer att läggas till. Åtgärder arbetslagen på : Lag Väst: Vi ska bli ännu konkretare för våra elever för att de ska förstå vad det är de kan vara med och påverka, t.ex. använda material som Jag kan, Mattecirkeln, LUS och Nya språket lyfter. Här ser eleverna tydligt vad de kan och var de ska. Vi utvecklar vårt arbete med planeringar genom att låta eleverna vara delaktiga i planeringsfasen av ett nytt arbetsområde. Vi ska utveckla en temacykel för att säkerställa måluppnåendet. Vi har elevens val där vi ger eleverna valmöjligheter utifrån våra styrdokument. Elevråd och klassråd.

14 Sida 14 av 30 Lag Öst: Vi har klassråd i samtliga grupper samt Östråd som lyfter synpunkter och önskemål för hela Öst och skolan. Medvetengöra eleverna när vi gör aktiviteter, lektioner och andra saker som de varit med om att bestämma. Bli bättre på att låta eleverna själva bestämma och komma på vilken redovisningsform som de vill använda. OBS! Tänka på att ge dem verktyg. Fortsätta med elevensvaldagar : många barn i förskoleklassen tyckte det var stort att få välja själv. Detta kommer personalen att jobba vidare med i under deras arbetspass. Lag Nord: Vid uppstart till teman bjuds eleverna in att önska teman samt att önska om vad som ska hända under vägen. Eleverna får välja hur de vill redovisa. Eleverna ska få olika förslag på hur man kan redovisa ett arbete och vilket material de kan använda. Därefter är det fritt fram att planera upp sin redovisning. Det ska kännas bra för eleverna när och hur de ska redovisa och vill de redovisa i stor grupp eller mindre grupp ska eleverna få välja det. Inför utvecklingssamtal är eleverna delaktiga genom att förbereda sig med förslag på utvecklingsområden. Under IUP-tiden arbetar eleverna med sina utvecklingsområden där eleverna själv kan välja vilka områden de behöver utveckla. Vi återkopplar till barnen för att medvetandegöra delaktigheten som eleverna har. Lag Syd: Elever ges större möjlighet att påverka bedömningsform.

15 Sida 15 av 30 Arbetet med att utveckla en matris kopplat till elevdelaktighet kommer att utarbetas under VT-15 och användas tillsammans med eleverna från och med HT-15. Fritids: Fritidsråd en gång i månaden. De äldre barnen håller i aktiviteter för de yngre barnen. De äldre barnen planerar och utvärderar lovverksamheten. Utforma regler tillsammans med barnen. Barnen är delaktiga i planering och utvärdering. Mål övergripande: På är alla elever inkluderade i verksamheten. Åtgärder övergripande: Arbetet med extra anpassningar utvecklas på hela skolan. Kurator kommer att utbilda all personal i ett lösningsfokuserat förhållningssätt, som bland annat ska syfta till att alla elever ska känna sig inkluderade Under A-dagar kommer ett språkutvecklande arbetssätt introduceras utifrån att alla lärare är språklärare. Vi kommer att utgå ifrån Pauline Gibbons forskning.

16 Sida 16 av 30 Åtgärder arbetslagen på Lag Väst Använda digitala hjälpmedel, både på individ- och gruppnivå. Arbetar med No hands up i undervisningen. Öppna frågor och aktiviteter i undervisningen. Arbeta med Lärande samtal kring feedback, formativ bedömning och språkutvecklande arbetssätt för att utveckla en inkluderande undervisning. Lag Öst Olika arbetsuppgifter och olika krav på olika barn Använda olika digitala hjälpmedel, både på individ- och gruppnivå. Arbeta med klassrumsklimatet ännu mer så att alla elever känner sig trygga med att vara öppna med sina svårigheter. Redan i planeringsstadiet ska vi ha med att alla ska klara av uppgiften/ uppgifterna. Vi ska utveckla vårt batteri med öppna frågor samt uppgifter av samma kaliber. Pedagoger ska ge varandra input inom detta område. No hands fortsätter vi använda oss av och vill komma vidare med detta. Arbeta med bedömningsnycklar. Dessa ska visa hur eleven förstår/hänger med i en uppgift eller genomgång. Detta ska bli en del av vår undervisning och ska bli ett komplement till No hands up. (Grön lapp betyder att jag förstår, gul lapp betyder att jag har lite koll, men är inte säker, röd betyder att jag inte förstår och behöver hjälp.) Lag Nord Öppna uppgifter och aktiviteter i undervisningen gör att eleverna kan arbeta med samma område men på sin nivå. Är eleverna nyfikna, motiverade och mer

17 Sida 17 av 30 aktiva inom arbetsområdena ger det större möjlighet till att få eleverna mer inkluderade. Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter för att få till en bättre inkludering. För de elever som är fysiskt exkluderade av olika skäl ska det finnas en plan för hur de ska bli inkluderade. Elever som behöver har individuella scheman. Lag Syd Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter för att få till en bättre inkludering. Personalen ska utveckla sin förmåga att använda alternativa hjälpmedel. Utveckla arbetet med autentiska elevuppgifter. Fritids Vi erbjuder olika aktiviteter på alla fritidshem varje dag.

18 Sida 18 av 30 Mål övergripande: På arbetar vi med formativ undervisning Åtgärder övergripande: Vid ämnesträffar och på arbetslagsmöten lyfter vi metoder och arbetssätt i en formativ undervisning. All personal har Dylan Williams bok Att följa lärande och vi kommer under året använda delar som underlag i diskussioner. Genom vår gemensamma planeringsmall blir mål tydliga och konkreta för eleverna. De vet om vad som ska bedömas och hur detta skall ske. Detta är en förutsättning för att våra elever blir ägare av sin egen lärprocess. Vi använder konkreta matriser där vi tydliggör en progression för eleverna. Åtgärder arbetslagen: Lag Väst Vi ger eleverna löpande respons för att få förutsättningar att utvecklas och förbättras. Vidareutvecklar innehållet i matriserna med ett gemensamt språk för olika ämnen som gör dessa tydliga och lätta att följa. Samla eleverbeten tidigt på terminen, ge respons på förbättringar och arbeta vidare med. Löpande under terminen görs liknande arbetsuppgifter för att tydliggöra progressionen med eleverna. Lag Öst No hands fortsätter vi använda oss av samt utöka användandet i klassrummen.

19 Sida 19 av 30 Arbeta med bedömningsnycklar. Dessa ska visa hur eleven förstår/hänger med i en uppgift eller genomgång. Detta ska bli en del av vår undervisning och ska bli ett komplement till No hands up. (Grön lapp betyder att jag förstår, gul lapp betyder att jag har lite koll, men är inte säker, röd betyder att jag inte förstår och behöver hjälp.) Innehållet i våra matriser ska utvecklas och de ska bli enkla och tydliga för de yngre eleverna. Genom pedagogiska diskussioner ska vi fortbilda varandra i formativa metoder och situationer i klassrummen. Vi fortsätter med Two stars and a wish som kamratbedömning och ska utveckla och implementera ett nytt kamratbedömningsverktyg som eleverna ska känna sig förtrogna med. Vi ska utveckla använda våra olika kartläggningar formativt tillsammans med våra elever. Lag Nord Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska utveckla vår formativa undervisning. Lag Syd Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska utveckla vår formativa undervisning. Använda gruppdiskussioner som en bedömningsform. Utveckla arbetet med processkrivning. Förtydliga träningsuppgifter som ej bedöms.

20 Sida 20 av 30 Öka den direkta feedbacken på lektionen samt förtydliga syfte och mål med lektionen och arbetsområdet. Mål övergripande: Alla elever ska nå kunskapskraven i matematik, svenska och engelska Åtgärder övergripande: deltar i matematiklyftet och läslyftet HT-15, som arrangeras av Skolverket. Ämnesgrupper 1-3 och 4-9 som leds och planeras av skolans förstelärare Sambedömning av nationella prov som kompetensutveckling Åtgärder arbetslagen Lag Väst Utveckla användandet av digitala verktyg som ett komplement. Synliggör syfte och mål med all undervisning för eleverna. Svenska: Läs- och skrivinlärning/ utveckling varje dag. Alla lärare är språklärare. Arbeta aktivt med läsförståelsestrategier. Matematik: Samtliga matematikpedagoger kommer att delta i matematiklyftet. Arbeta med mattecirkeln som kartläggningsmaterial.

21 Sida 21 av 30 Fokusera på att förklara och beskriva matematiska begrepp både muntligt och i skrift. Engelska: Fokus på att samtala, prata, leka och sjunga inom vardagliga områden med progression från F-3 för att klara målen skriva, läsa och förstå i år 6. Lag Öst Grupp i grupp varierande gruppkonstellationer utifrån olika behov under året. Vi ska bli effektivare på gemensamma planeringar och göra upp en struktur även för dessa möten. Bli bättre på att använda digitala verktyg som ett komplement. Matematik: Samtliga matematikpedagoger kommer delta i matematiklyftet. Arbeta och lägga stor tyngd vid begrepp på ett gemensamt sätt i hela Öst. Detta diskuteras och ska användas formativt med eleverna F-3. Fokusera på att förklara och beskriva, både muntligt och i skrift. Utveckla vår undervisning när det gäller problemlösning med öppna frågor. Ska arbeta fram ett bra kartläggningsmaterial även inom matematiken som ska användas formativt med eleverna. Svenska: Strukturerat arbete med språklig medvetenhet i förskoleklass. (en plan) Läs och skrivinlärning varje dag i år 1. Arbeta med En Läsande klass för att hitta olika läsförståelsestrategier F-3.

22 Sida 22 av 30 Alla lärare är språklärare (alla har ett ansvar för svenskan) Engelska: Börja med engelska i förskoleklass på ett lekfullt sätt, ex färger, frukter och siffror. Vi ska fokusera på områden som är intressanta för barnen och deras vardag. Vi ska ha gemensamma planeringar F-3 (både för barn och vuxna). All fokus på att våga prata engelska (sjunga, leka osv) och träna eleverna att höra sig själva genom ex. ipadinspelning. Lag Nord Matematik: Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter i undervisningen. Jobba utifrån EPA, enskilt, par, alla, vid olika problemlösningar samt rutinuppgift. Utvecklar resonemang kring lösningar/ metoder samt inkluderar alla elever i arbetet. Vi presenterar olika metoder/strategier för de olika räknesätten. Vi arbetar sedan med dessa på olika sätt samt med olika hjälpmedel. Vi arbetar med problemlösning och problemlösningsstrategier: att kunna läsa och tolka uppgiften, hitta lösningsmetod samt visa lösningen. Matematiklyftet Syfte och mål presenteras vid varje lektionsstart och följs upp i slutet av varje lektion.

23 Sida 23 av 30 Vi analyserar de nationella proven och tittar på vilka förmågor som vi behöver fokusera på för att nå kunskapskraven i åk 6. Svenska: Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter i undervisningen. Olika sätt att skriva på presenteras för eleverna t.ex. argumenterande texter, skönlitterära texter, faktatexter, dikter, artiklar osv. Vi kommer att läsa/lyssna på olika typer av texter i olika genrer som vi senare bearbetar för att utveckla de olika förmågorna. Inspirera eleverna till läsning genom att presentera veckans bok/författare/ljudbok. Syfte och mål presenteras vid varje lektionsstart och följs upp i slutet av varje lektion. Vi analyserar de nationella proven och tittar på vilka förmågor som vi behöver fokusera på för att nå kunskapskraven i åk 6. Engelska Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter i undervisningen. Instruktioner på engelska finns att läsa vid varje lektionstillfälle. Därefter presenteras instruktionerna muntligt på engelska för att sedan eventuellt förtydligas på svenska.

24 Sida 24 av 30 Vi kommer att läsa/lyssna på olika typer av texter på engelska som vi senare bearbetar för att utveckla de olika förmågorna. Vi kommer använda oss av olika stödstrukturer för att utveckla skrivandet på engelska. Varje vecka presenteras något filmklipp på engelska för eleverna. Syfte och mål presenteras vid varje lektionsstart och följs upp i slutet av varje lektion. Vi analyserar de nationella proven och tittar på vilka förmågor som vi behöver fokusera på för att nå kunskapskraven i åk 6. Lag Syd Matematik: Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter i undervisningen. Syfte och mål presenteras vid varje lektionsstart och följs upp i slutet av varje lektion. Vi arbetar med problemlösning och problemlösningsstrategier: att kunna läsa och tolka uppgiften, hitta lösningsmetod samt visa lösningen. Matematiklyftet Vi analyserar de nationella proven och tittar på vilka förmågor som vi behöver fokusera på för att nå kunskapskraven i åk 6 och 9. Vi arbetar med att använda tema/öppna frågor/praktiskt som blandas in med räkning i boken. Detta kommer vi att vidareutveckla Vi kommer att beskriva och förtydliga begrepp som används i varje område. Vi kommer att fortsätta med att utveckla våra matriser.

25 Sida 25 av 30 Svenska: Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter i undervisningen. Olika sätt att skriva på presenteras för eleverna t.ex. argumenterande texter, skönlitterära texter, faktatexter, dikter, artiklar osv. Tydliggöra och medvetengöra likheter och skillnader mellan olika genre. Vi kommer att i alla ämnen läsa/lyssna på olika typer av texter i olika genrer som vi senare bearbetar för att utveckla de olika förmågorna. Inspirera eleverna till läsning genom att presentera veckans bok/författare/ljudbok. Använda oss av stödstruktur vid för att utveckla samtal och diskussioner. Syfte och mål presenteras vid varje lektionsstart och följs upp i slutet av varje lektion. Vi analyserar de nationella proven och tittar på vilka förmågor som vi behöver fokusera på för att nå kunskapskraven i åk 6 och åk 9. Träning i att tala inför andra (muntlig framställning) Lästräning sökläsning, djupläsning, läsning mellan raderna i alla ämnen utvecklar elevernas Ordförråd, förmågan att variera språket och gynnar den skriftliga produktionen Begreppsträning Engelska: Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams

26 Sida 26 av 30 om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter i undervisningen. Använda oss av stödstruktur vid för att utveckla samtal och diskussioner. Syfte och mål presenteras vid varje lektionsstart och följs upp i slutet av varje lektion. Vi analyserar de nationella proven och tittar på vilka förmågor som vi behöver fokusera på för att nå kunskapskraven i åk 6 och åk 9. Alla elever ska möta målspråket under lektionen talat av läraren och eleverna Eleverna ska utifrån behov kunna arbeta med den förmåga de har svårt med Köpa in diagnosmaterial för varje årskurs för att kunna stämma av regelbundet 7-9 Skapa fler träningstillfällen i muntlig färdighet som är lett av lärare med hjälp av resurs i gruppen Anpassningar efter gruppen och individen. Det ska finnas olika svårighetsgrad på uppgifterna Pröva att arbeta mellan arbetsområdena (tema) med en förmåga i taget. Delaktighet och elevnära ämnen är avgörande. Träna att skriva utan digital hjälp (ord och meningsbyggnad) Träna strategier att gå runt språkliga problem - - genom att gissa sig till med hjälp av sammanhanget, dra slutsatser om ordets betydelse, se likheter och skillnader i språk (kontrastiva jämförelser) språkhistoria - genom utgå från svenska fenomen som behöver förklaras för den oinvigde - genom att rent språkligt träna att hitta synonymer till det ord du inte kan eller träna på att förklara (t.ex. kan enkelt tränas genom en översättning från engelska till svenska)

27 Sida 27 av 30 Träna att arbeta med hjälpmedel lärobok, lexikon, mobil på rätt sätt, fråga varandra Fritids På fritids så finns ett större utrymme att använda sig av vardagsuttryck. Vi är närmare barnen i dialogen och pratar med barnen. Pedagogerna ska vara tydliga när vi bemöter barnen i tal och skrift. Vi ska använda oss av lek, rollspel och sällskapsspel. Processledare för fritidshemmet deltar i elevhälsoteamet på skolan. Respektive specialpedagog finns med vid planeringen en gång per termin och vid behov.

28 Sida 28 av 30 Mål övergripande: På upplever eleverna att de kan få den studiero som de behöver Åtgärder övergripande: Elevers upplevelse av studiero kommer att kartläggas ytterligare under Åtgärder arbetslagen Lag Väst Vi har en samsyn-lika regler i hela arbetslaget. Strukturerad undervisning, tydliga med instruktioner med vad, hur och med vem man ska göra samt varför. Vi har en dialog kring hur vi vill ha det i klassrummet. Vi försöker ha höga förväntningar på eleverna. En dialog som också sker under utvecklingssamtal. Lag Öst Efter alla lov ska vi repetera och vara extra tydliga med vad arbetsro är och vad vi förväntar oss av eleverna samt arbeta med konkreta exempel. Alla pedagoger benar upp begreppet arbetsro med eleverna för att få höra elevernas synpunkter. Detta dokumenteras och lyfts på en alm där vi sammanställer elevernas tankar. Vi kommer ha pedagogisk diskussion kring begreppet förhållningssätt och hur vi pedagoger bridrar och skapar arbetsro.

29 Sida 29 av 30 Trevlig omgivning bidrar till arbetsro, vi kommer under 2015 arbeta med miljön på Öst och kommer involvera eleverna i detta. Lag Nord Under lärandesamtal i arbetslaget ska vi diskutera utifrån Bedömning för lärande i årskurs f-5 (Christine Harrison & Sally Howard) och Dylan Williams om hur vi ska bli säkrare på att ställa öppna frågor och använda olika aktiviteter i undervisningen. Det utarbetas en matris om studiero och eget ansvar för sitt lärande som ska arbetas in i de olika grupperna. När eleverna är aktiva i undervisnigen är det bättre studiero. Lag Syd Fasta placeringar i klassrummen. Göra medvetna gruppindelningar/klassindelningar. Anpassningar inom grupper efter behov. Rutiner kring inskolning av nya elever speciellt inför åk7. Det utarbetas en matris om studiero och eget ansvar för sitt lärande som ska arbetas in i de olika grupperna. När eleverna är aktiva i undervisnigen är det bättre studiero.

30 Sida 30 av 30 Mål övergripande: Det kollegiala lärandet genomsyrar all vår verksamhet och att coacha sina kolleger eller bli coachad av sina kolleger utvecklar varje pedagogs lärande om lärande. Åtgärder övergripande: Processledare finns i varje arbetslag och coachar sina kolleger i olika situationer. Lärande samtal används som en metod i vårt utvecklingsarbete. Förstelärarna på skolan coachar sina kolleger i undervisningen. Skolutvecklingsgruppen använder lärande samtal i utvecklingsdiskussioner Åsa Söderberg Rektor