Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser familjedaghem i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2014.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser familjedaghem i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Staffan Skoglund, planeringschef på Barnoch ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de familjedaghem som finns i kommunen, att ge underlag för val av familjedaghem samt även ge underlag för utvecklingsarbete på familjedaghemmen. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av familjedaghemmen i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Totalt sett består målgruppen av 83 vårdnadshavare till barn på familjedaghem. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen har gjorts tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Frågorna har harmoniserat med förskolans undersökning. Totalt sett består undersökningen av 28 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Utveckling och lärande Inflytande Information Helhetsintryck Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen 2012 för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har barn- och ungdomsförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående familjedaghem. 3

4 Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 3 mars 7 april Varje vårdnadshavare har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive familjedaghem som delat ut ett informationsbrev till barnen. Vi försåg varje familjedaghem med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per grupp med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive familjedaghem. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 73 procent. Från början ingick 5 familjedaghem i undersökningen, men under datainsamlingen framkom att ett av dem skulle läggas ner (Familjedaghemmet Nyckelpigan), så det har tagits bort från både urval och resultat. Av de fyra deltagande familjedaghemmen är det ett (Molkoms familjedaghem) som inte har kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga förskolor i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per familjedaghem. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön, både barnets och vårdnadshavarens som besvarat undersökningen Ålder på barnet Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive familjedaghem. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per familjedaghem. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön (både barnets och vårdnadshavarens), barnets ålder och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga familjedaghem, samt totalindex per familjedaghem. Resultat totalnivå, samt per familjedaghem Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per familjedaghem innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga familjedaghem i Karlstad. (Även uppdelat på kön om 4

6 gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per familjedaghem, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per familjedaghem samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 61 vårdnadshavare som medverkat i undersökningen varav 30 är vårdnadshavare till pojkar och 31 är vårdnadshavare till flickor. Resultat utifrån vårdnadshavares och barns kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en signifikant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman, vårdnadshavares kön, samt barnets ålder. 7

10 8

11 Påståendet Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet får medelvärdet 4,9. Övriga påståendet får 4,8 i medelvärde. Det är ingen av respondenterna som svarat vet ej på någon av ovanstående påståenden. 9

12 10

13 Indexen för familjehemmen i Karlstad totalt är 4,6. Högst indexvärde har Familjedaghemskoop Wåxnäs fått med 4,9. Lägst indexvärde har Familjehemskooperativet Bojen fått med 4,4. 11

14 12

15 Normer och värden Det totala indexet för indexområdet Normer och värden för Karlstads familjedaghem är 4,8. Familjedaghemskoop Wåxnäs har fått det högsta värdet, 4,9. Familjedaghemskooperativet Bojen har fått det lägsta värdet med 4,5. Indexområdet byggs upp av följande nio påståenden: Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet Mitt barn trivs i familjedaghemmet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (11%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga Familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet Högsta medelvärdet 5,0 har följande påståenden fått: Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs), Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet 13

16 (Familjedaghemskoop Wåxnäs), Mitt barn trivs i familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs), Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (Gruvlyckans familjedaghem), Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (Familjedaghemskoop Wåxnäs), Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs) samt Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs). Lägsta medelvärde 4,2 återfinns för påståendena Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga och Familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning, båda från Familjehemskooperativet Bojen. 13

17 Utveckling och lärande Det totala indexet för området Utveckling och lärande för Karlstads familjedaghem är 4,6. Högst index har Familjedaghemskoop Wåxnäs och Gruvlyckans familjedaghem med 4,8 och lägst index återfinns för Familjedaghemskoop Bojen med 4,4. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet Den fysiska miljön i verksamheten bidrar till mitt barns utveckling Mitt barns lärande följs upp (15%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (16%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (16%) Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker (5%) Påståendet Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker har fått det högsta medelvärdet (5,0) från Familjehemskoop Wåxnäs och Gruvlyckans familjedaghem. Lägsta medelvärdet 4,0 har påståendet Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet fått från Familjedaghemskoop Bojen. 14

18 Barns inflytande Det totala indexet för indexområdet Barns inflytande för Karlstads familjedaghem är 4,7. Högst index har Gruvlyckans familjedaghem med 5,0 och lägst index återfinns för Familjedaghemskoop Bojen på 4,2. Indexområde Inflytande byggs upp av följande tre påståenden: Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ (5%) Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar (8%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (11%) Inom området hittar vi det högsta medelvärdet 5,0 för samtliga påståenden från Gruvlyckans familjedaghem samt för påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar från Familjedaghemskoop Wåxnäs. Lägsta medelvärdet i området är 4,1 och det hittar vi för påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ (Familjedaghemskoop Bojen). 15

19 Information Det totala indexet för indexområdet Information för Karlstads familjedaghem är 4,2. Högst index har Familjedaghemskoop Wåxnäs med 4,6 och lägst index återfinns för Gruvlyckans familjedaghem med 4,1. Indexområdet Information byggs upp av följande fyra påståenden: Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling Jag får information om läroplanens mål (8%) Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter Det enskilt högsta medelvärdet har påståendet Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter fått med 4,9 från Familjedaghemskoop Wåxnäs. Inom området är det enskilt lägsta medelvärdet 3,5 och det återfinns vid påståendet Jag får information om läroplanens mål från Gruvlyckans familjedaghem. 16

20 Helhetsintryck Det totala indexet för indexområdet Helhetsintryck för Karlstads familjedaghem är 4,7. Högst index har Familjedaghemskoop Wåxnäs med 4,9 och lägst index återfinns hos Familjedaghemskoop Bojen med 4,5. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker Jag är nöjd med mitt barns utevistelse Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i familjedaghemmet Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet Tre av indexområdets påståenden har fått det högsta medelvärdet (5,0), nämligen: Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem och Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet, båda från Familjedaghemskoop Wåxnäs och Gruvlyckans familjedaghem samt Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på från Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken. Det lägsta medelvärdet 4,0 hittar vi vid påståendet Jag är nöjd med mitt barns utevistelse från Familjedaghemskoop Bojen. 17

21 18

22 Normer och värden Högst medelvärde (4,9) inom indexområdet har följande två påståenden fått: Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas samt Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet. Det lägsta medelvärde (4,6) inom området har påståendena Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga och Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga fått. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare På påståendet Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga instämmer kvinnor helt (betyg 5) i högre grad än män, som istället instämmer mycket (betyg 4) i högre grad. Huvudman Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder När det gäller barnens ålder så instämmer vårdnadshavare till barn i 4-6 års ålder i högre grad i påståendet Jag känner mig trygg med att lämna mitt barn på 19

23 familjedaghemmet än vad vårdnadshavarna till barnen i 1-3 års ålder gör (100% jmf med 76%). Andel Vet ej : Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet (-) Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet (-) Mitt barn trivs i familjedaghemmet (-) Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (11,5%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (3,3%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga (1,6%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning (1,6%) Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet (-) Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet (-) 19

24 Utveckling och lärande Inom indexområdet hittar vi det högsta totala medelvärdet på påståendet Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker med 4,9. Det lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendena Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet och Den fysiska miljön i verksamheten bidrar till mitt barns utveckling, båda med värdet 4,5. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare När det gäller påståendet Mitt barns lärande följs upp har män i högre grad gett betyget 4 medan kvinnor och vårdnadshavare som svarar tillsammans i större utsträckning anger att de instämmer helt, dvs ger betyget 5. Även för påståendet Mitt barns fysiska utveckling följs upp har män svarat att de instämmer mycket (betyg 4) i större omfattning än vad kvinnor och vårdnadshavare som svarat tillsammans gjort. Kvinnorna och de vårdnadshavare som svarat tillsammans har i högre grad angett att de instämmer helt (betyg 5) med påståendet. Påståendet Mitt barns sociala utveckling följs upp har fått betyg 4 i större utsträckning av män än kvinnor och vårdnadshavare som svarat tillsammans. 20

25 Kvinnor och vårdnadshavare som svarat tillsammans har istället gett betyget 5 (instämmer helt) i större utsträckning än männen. Huvudman Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet (1,6%) Den fysiska miljön i verksamheten bidrar till mitt barns utveckling (1,6%) Mitt barns lärande följs upp (14,8%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (16,4%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (16,4%) Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker (4,9%) 20

26 Barns inflytande Indexområdets högsta totala medelvärde hittar vi för påståendena Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar och Mitt barns tankar och idéer tas tillvara, båda har fått värdet 4,7. Lägsta totala medelvärdet inom området har Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ fått med 4,6. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån vårdnadshavarnas kön. Huvudman Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Mitt barn uppmuntras att ta egna initiativ (4,9%) Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar (8,2%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (11,5%) 21

27 Information Indexområdets högsta totala medelvärde hittar vi för påståendet Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter med 4,6. Det lägsta medelvärdet inom området är 3,8 och det återfinns vid påståendet Jag får information om läroplanens mål. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån vårdnadshavarnas kön. Huvudman Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling (3,3%) Jag får information om läroplanens mål (8,2%) Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt (3,3%) Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter (3,3%) 22

28 Helhetsintryck Fyra av påståendena i området har fått det högsta medelvärdet 4,8: Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i familjedaghemmet; Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem, Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på och Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet. Det lägsta medelvärdet inom detta område (4,6) har Jag är nöjd med mitt barns utevistelse fått. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare På påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går svarar majoriteten av vårdnadshavarna att de instämmer helt. Andelen är något lägre bland männen som i större omfattning än kvinnorna angett att de instämmer (betyg 4) i påståendet. Huvudman Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. 23

29 Andel Vet ej : Den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker (-) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse (-) Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i familjedaghemmet (1,6%) Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem (-) Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på (3,3%) Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet (-) 23

30 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur vårdnadshavare till barn på familjedaghem i Karlstad upplever familjedaghemmen. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur vårdnadshavarna upplever familjedaghemmet just då. En bild som ska informera vårdnadshavarna om den upplevda kvaliteten på familjedaghemmen, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av familjedaghemmen i Karlstads kommun. Samtliga vårdnadshavare på de fyra familjedaghemmen har erbjudits möjlighet att delta. Samtliga familjedaghem har deltagit och alla utom ett familjedaghem har en svarsfrekvens över 40 procent. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 73 procent, vilket är en förbättring från 2013 års undersökning då 63 procent deltog. Svarsfrekvensen är bra och vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Sju påståenden har en högre andel än 5% som svarat vet ej. Vi kan konstatera att vårdnadshavarna har kunnat ta ställning i påståendena. 24

31 Totalt sett är vårdnadshavarna mycket nöjda med sitt familjedaghem De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av vårdnadshavarna i undersökningen. Bemötandet får 4,9 medan helhetsintrycket får 4,8. Vi kan alltså konstatera att vårdnadshavarna med barn på familjedaghem i Karlstads kommun generellt sett är mycket nöjda både med bemötandet och med helhetsintrycket. Både för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: kön på barnet och vårdnadshavaren som besvarat enkäten, ålder på barnet, huvudman, samt familjedaghem. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation familjedaghem De föräldrar som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad svarar att jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem, mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar, mitt barns tankar och idéer tas tillvara samt att mitt barn uppmuntras att ta egna initiativ. Bemötandet av barnen korrelerar starkt med påståendena att jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet, att jag känner mig trygg med att lämna mitt barn på familjedaghemmet samt att jag som helhet är nöjd med familjedaghemmet. 25

32 Samma höga totalindex som tidigare år Totalindex för familjedaghemmen i Karlstad har samma höga index, 4,6, 2014 som de hade både 2013 och Spannet ligger på 4,4-4, låg det på 4,4-4,8 (2012: 4,2-4,8). Som tidigare framkommit så var det för låg svarsfrekvens för familjedaghemmet i Molkom, därför kan vi tyvärr inte ta deras resultat i jämförelse i år. Av de tre familjedaghem som ingår i undersökningen 2014 ser vi att två familjedaghem har ökar sitt index, och ett minskar. Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken har ökat lite från år till år och är nu uppe på 4,9. Familjedaghemskoop Bojen minskar däremot och har nu ett totalindex på 4,4. 26

33 Jämförelse per indexområde Totalt sett är indexet 2014 väldigt likt resultaten från 2013 och Förändringarna är små per indexområde. Värt att notera är att Gruvlyckans familjedaghem har ökat med 0,6 enheter från förra mätningen inom indexområdet Utveckling och lärande (från 4,2 till 4,8). Det är två frågor inom Utveckling och lärande som har en signifikant ökning från förra mätningen: Mitt barns lärande följs upp (4,7) Mitt barns sociala utveckling följs upp (4,7) 27

34 Få skillnader Oavsett kön, ålder och huvudman är respondenterna nöjda med sitt familjedaghem. Eftersom att det inte är så många respondenter som ingår i undersökningen så är det svårare att hitta statistiskt säkerställda skillnader i materialet. Det är svårt att hitta samband mellan skillnader i årets resultat och skillnader i tidigare års resultat. De skillnader som finns i resultatet för 2014 diskuteras och redogörs för nedan. Flest skillnader utifrån vårdnadshavares kön när det gäller Utveckling och lärande Kvinnor och vårdnadshavare som svarat tillsammans instämmer i högre utsträckning helt med att deras barns lärande följs upp, deras barns fysiska utveckling följs upp samt att deras barns sociala utveckling följs upp. Männen är mer försiktiga i sitt utlåtande, men instämmer även de i påståendena. Även påståendet Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga och Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på följer samma mönster. Vad beror skillnaden i uppfattning på? Har kvinnorna bättre insyn och kontroll jämfört med männen? Det är vanligare att kvinnorna ger mer neutrala betyg i undersökningar och att män svarar mer extrema svar. Vi drar kopplingen till att det kan vara så att kvinnorna har bättre insyn och kontroll inom området. Tryggare med att lämna äldre barn Vårdnadshavare till barn i åldrarna 4-6 år känner sig tryggare med att lämna sitt barn på familjedaghemmet, de instämmer helt i påståendet Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet i större utsträckning än vad vårdnadshavare till barn i åldrarna 1-3 år gör. Hur kan tryggheten hos föräldrarna öka ytterligare för de mindre barnen? 28

35 Genomgående höga betyg för familjedaghemmen Genomgående i samtliga indexområden för familjedaghemmen i Karlstads kommun är höga medelvärden och det totala indexet är på 4,6. Information fortsatt ett utvecklingsområde Som vi kunde se redan 2012 är information mellan vårdnadshavare och familjedaghemmen det indexområdet som har lägst index var det på 4,1 och 2013 på 4,2 en ökning med 0,1. I årets undersökning ligger värdet kvar på 4,2. I år liksom tidigare år finner vi inom indexområdet också de tre påståenden som fått de lägsta (men fortfarande höga) indexvärdena i undersökningen. Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt (4,2) Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling (4,2) Jag får information om läroplanens mål (3,8) 29

36 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de tre år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett totalindex på 3,9 eller mer och att de flesta verksamheter är oförändrade sedan den senaste mätningen. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2014 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2014 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Skalan är inte direkt jämförbar (SKL använder en fyrgradig skala medan KBU bygger på en femgradig skala, andel positiva i SKL: 3+4; andel positiva i KBU: 4+5) SKL:s elevundersökning visar bland annat att: 93% av eleverna i årskurs 5 och 92% i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 90%. KBU åk 8: 92%) 94% av eleverna årskurs 5 och 86% i årskurs 8 upplever att de får hjälp när de behöver. (KBU åk 5: 95%. KBU åk 8: 80%) 30

37 Endast 46% av eleverna i årskurs 8 tycker att skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer. Motsvarande andel är 74% bland eleverna i årskurs 5. (KBU åk 5: 60% (ytterligare 23 procent svarar betyg 3). KBU åk 8: 29% (ytterligare 34% svarar betyg 3)) 30

38 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 31

39 Bilden visar hur årskurs 2,5, 8 samt fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 32

40 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de två tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att 33

41 behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Frödingskolan, Vålbergsskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan, Kvarnbergsskolan och Friskolan Stellatus Årskurs 2: Skåreskolan, Friskolan Stellatus, Tuggeliteskolan och Stockfallets skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten 33

42 Finns behov av övergripande stöd? Vidare ser vi också att det finns förbättringsmöjligheter vad gäller arbetsro, lust att lära och skolmat. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område, går samman och stöttar varandra. Kanske skulle skolmaten kunna vara ett område där man går samman och stöttar varandra i ett utvecklingsarbete? Skolmaten är och har varit ett område för diskussion genom de tre mätningarna, företrädesvis i åk 5 och åk 8. Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid ( ), men är oförändrat i åk 2 och 5. Åk 2: 2012: (3,8), 2013: 4,3, 2014: 4,3 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0 Näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan och därför ser vi det som ett viktigt område att arbeta vidare med. Relevant borde 34

43 vara att fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? Involvera eleverna i utvecklingsarbetet! Som ett komplement bör eleverna involveras i utvecklingsarbetet. De om några borde kunna ge svar på vad det är som inte fungerar och hur man kan få till en förändring Detta kan ske på flera olika sätt; dels genom samtal med elever, skolpersonal och skolmatsalspersonal där processen studeras del för del. Här bör eleverna få möjlighet att identifiera när processen börjar, vilka moment den består av, och när den slutar. Hur skulle den optimala upplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Ett bra exempel där skolelever involverats är utvecklingsarbetet av Slussen i Stockholm. En Barnkonsekvensanalys genomfördes som syftade till att identifiera hur Slussen kunde utvecklas för att vara bättre anpassad till gruppen barn och ungdomar. Det man gjorde var att observera barn och ungdomars resmönster på Slussen genom att låta dem föra dagboksanteckningar kring sina resor. Man bjöd även in barn och ungdomar till en utställning där de fick information om samt tycka till om Slussen, både dagens och morgondagens utformning. Interaktiva pekskärmar användes där de fick markera det de gillade/ogillade, där de fick skriva sina tankar, idéer och utvecklingsförslag. Grunden i en BKA är att anta både ett barnperspektiv och barnens perspektiv, vilket kräver involvering av barnen och ungdomarna. Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Vilken betydelse har den fysiska miljön? Den fysiska miljön påverkar inte bara resultatet på frågorna om den interna och externa miljön på skolorna. I Karlstads kommun finns ett par exempel under mätperioden där skolor renoverats, helt eller delvis, samt rena nybyggnationer av skolor och kan konstatera att resultaten påverkas även för andra frågor än de konkreta miljöfrågorna. Intressant är utvecklingen för Vålbergsskolan som är en nybyggd skola. Åk 8: 2012 hade Vålbergsskolan det lägsta medelvärdet på 18 av undersökningens 24 frågor. I årets mätning har Vålbergsskolan genomgående positiva siffror (över medelvärde på samtliga utom en fråga). Mariebergsskolan som har renoverats, ser vi också en positiv trend sett till årets resultat. Däremot på Norrstrandsskolan (åk 8) där en miljörenovering har gjorts ser vi att resultaten i undersökningarna inte riktigt hänger med. Intressant blir att följa utvecklingen på Ilandaskolan som ju står inför renovering nu. 34

44 Krävs det en nybyggnation eller en rejäl renovering för att förändra uppfattning och inställning även på andra områden? Hur kan en skola som inte står inför en nybyggnation eller renovering att förändras? Hur får man de positiva värden som skapas på en nybyggd eller renoverad skola att hålla i sig länge? 34

45 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat 35

46 per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med tre års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 och 2013 års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 35

47 Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. 36

48 I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 36