Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 5 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen och Karlstads kommun och Stellatus deltar i undersökningen. Elever på KSPO ingår i undersökningen på totalnivå men presenteras ej på enhetsnivå. För KSPO finns det däremot även en separat rapport. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen har gjorts tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Tidigare undersökningar inom skolan låg som en grund vid själva framtagandet. Totalt sett består undersökningen av 23 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Mitt inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna har testats på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har skolförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående skolor. 3

4 Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 16 april-7 maj Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive skola som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllande av enkäten under skoltid. Vi försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per skola och därefter även nedbrutet per klass. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 85 procent. Två skolor har inte kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga skolor i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive skola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). 4

6 Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 367 pojkar och 317 flickor som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellen visar fördelning mellan kommunal skola och fristående skolor. 7

10 8

11 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen på skolan får medelvärde 4,7 och Jag är som helhet nöjd med skolan får medelvärde 4,2. På påståendet Jag blir bra bemött av personalen på skolan är andelen vet ej 0,4% och på Jag är som helhet nöjd med skolan, 1%. 9

12 10

13 Vid en jämförelse av det totala indexet per skola ser vi att Gruvlyckeskolan, Orrholmsskolan samt Stellatus är de skolor som fått det högsta indexvärdet; 4,6. Lägst indexvärde har Vålbergsskolan fått med 3,7 och näst lägst har Råtorpsskolan och Kroppkärsskolan fått med 4,2. 11

14 12

15 Indexområdet Trygghet och trivsel byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött avpersonalen i skolan Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Jag känner mig trygg i skolan med 4,66 medan lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med ett värde om 3,85. Kvarnbergsskolan står för 3 (av 7) av de högsta värdena medan övriga höga värden är spridda mellan skolorna. De lägsta värdena står Vålbergsskolan samt Edsvallaskolan för. Påståendet Jag har arbetsro i skolan har fått fem skolors lägsta värden i undersökningen av 20 deltagande skolor. Påståendena Jag känner mig trygg i skolan och Jag blir bra bemött av personalen i skolan har högst värde (4,93) inom indexområdet Trygghet och trivsel och båda dessa 13

16 värden kommer från Stellatus. Det lägsta värdet inom indexområdet Trygghet och trivsel (2,80) har påståendet Jag har arbetsro i skolan fått från Vålbergsskolan. 13

17 Indexområdet Kunskaper byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna får att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (11%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (6%) Högsta medelvärdet inom indexområdet får påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker med värdet 4,71. Lägsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 3,77 och det fick påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Det enskilt högsta värdet inom indexområdet fick påståendet om Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det tillsammans med Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker, båda med högsta värdet 5,0. Värdena kommer från Gruvlyckeskolan och Stellatus. Det enskilt lägsta värdet inom samma indexområde återfinns för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, som fått värdet 2,84 från Vålbergsskolan. 14

18 14

19 Indexområde Mitt inflytande byggs upp av följande tre påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Högsta totalmedelvärde i indexområdet är också påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår med 4,74. Lägsta totalmedelvärde inom indexområdet har påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter fått, med ett värde på 4,44. Det är också inom detta indexområde som vi hittar undersökningens näst högsta totalmedelvärde om 4,74 för påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår. Inom indexområdet har påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår högst värde (4,94) från Kvarnbergsskolan medan frågan om Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete fått lägst (3,72) från Vålbergsskolan. 15

20 Indexområdet Skolan som helhet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (14%) Jag kan rekommenderamin skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med min skola I stort är eleverna ganska nöjda med helhetsintrycket av sina skolor, högsta totalmedelvärde inom indexområdet är 4,35 (Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på) medan lägsta totalmedelvärdet är 3,22 (Jag är nöjd med skolmaten) Inom indexområdet Skolan som helhet hittar vi undersökningens lägsta totalmedelvärde, nämligen för påståendet Jag är nöjd med skolmaten, som fått 3, av de 20 skolorna har sina lägsta värden på detta påstående. Stellatus står för det högsta värdet (5,0) inom indexområdet med påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på. Lägsta värdet inom indexområdet har påståendet Jag är nöjd med skolmaten fått med 2,31 från Råtorpsskolan. 16

21 16

22 17

23 Trygghet och trivsel Kön Den övervägande majoriteten elever, 94 procent av flickorna och 92 procent av pojkarna, instämmer i påståendet (betyg 4 eller 5) att de känner sig trygga i skolan. Pojkar instämmer i något större utsträckning helt med påståendet jämfört med flickor. Gällande arbetsro i skolan så upplever pojkar något större arbetsro. Av pojkarna instämmer 72 procent (betyg 4 eller 5) jämfört med flickor där 66 procent instämmer. Huvudman Samtliga respondenter med fristående huvudman instämmer i påståendet att de känner sig trygga i skolan (betyg 4 eller 5), jämfört med 94 procent av respondenter med kommunal huvudman. Överlag så uppger respondenter med fristående huvudman i större utsträckning att de har arbetsro i skolan. Samtliga respondenter med fristående huvudman håller med om påståendet att det är bra stämning på deras skola (betyg 4 eller 5). Motsvarande siffra hos den kommunala verksamheten är 82 procent. På samma sätt anger samtliga respondenter med fristående huvudman att de håller med om att man behandlar varandra bra på skolan (betyg 4 eller 5). Hos den kommunala verksamheten är motsvarande siffra 87 procent. 18

24 Kunskaper Kön Flickor är något mer pragmatiska på frågan om deras lärare är bra på att undervisa. Av flickorna har sex procent angett varken (betyg 3) eller medan pojkarna har mer bestämda åsikter, där bara en procent angett betyg 3. Däremot är pojkar mer neutrala på frågan om skolarbetet ger dem lust att lära mer. Av pojkarna har nästan en fjärdedel, 24 procent svarat varken eller (betyg 3), jämfört med flickornas 15 procent. Flickor instämmer generellt med påståendet, 73 procent, medan 64 procent av pojkarna håller med. Huvudman På frågan om skolarbetet leder till nyfikenhet och lust att lära mer är det viss differens mellan kommunal och fristående verksamhet. Samtliga respondenter med fristående huvudman anser att lärarna tror på elevens förmåga att lära sig, jämfört med respondenter med kommunala huvudman där motsvarande siffra är 71 procent. 19

25 Mitt inflytande Kön På frågor om inflytande är det förhållandevis små skillnader mellan flickor och pojkar. Även om det är viss spridning på om respondenterna håller helt med (5) eller nästan helt med (4) i påståendena så är upplevelsen av elevens inflytande generellt sett positiv. Det är något fler flickor som svarat vet ej på samtliga frågor om inflytande. Huvudman På frågor om inflytande är respondentgrupperna förhållandevis lika. Respondenter hos respondenter med fristående huvudman tenderar att hålla med påståenden helt (betyg 5) i större utsträckning än respondenter med kommunala huvudman. 20

26 Skolan som helhet Kön Jämfört med tidigare frågor är det förhållandevis stor spridning på elevernas upplevese av skolmat, skolmiljö och möjlighet att välja skola. Även skillnader på flickor och pojkars svar är påtagliga. Gällande skolmat så är flickorna mindre nöjda eller pragmatiskt inställda till skolmaten i jämförelse med pojkarna. 33 procent av flickorna har svarat att de inte instämmer med påståendet att de är nöjda med skolmaten, jämfört med 28 procent av pojkarna. Hos flickorna är det också 30 procent som angett betyg 3 jämfört med 21 procent av pojkarna, gällande skolmaten. Majoriteten av pojkarna, 51 procent, är nöjda med skolmaten (betyg 4 eller 5) jämfört med 37 procent av flickorna. Både när det gäller skolmiljön inne och ute har pojkar i större utsträckning svarat att de är nöjda jämfört med flickor. Av flickorna är 79 procent nöjda med innemiljön och 75 procent nöjda med utemiljön. Motsvarande siffror hos pojkarna är att 84 procent är nöjda med innemiljön och 81 procent är nöjda med utemiljön. Det är också stor differens i svaren på frågan om elevens möjlighet att välja vilken skola de vill gå på. 78 procent av flickorna och 67 procent av pojkarna (betyg 4 eller 5) instämmer på påståendet. Hos pojkarna instämmer åtta procent inte alls i påståendet att de haft möjlighet att välja vilken skola de vill gå på, jämfört med tre procent hos flickorna (betyg 1 eller 2). Pojkar har också i högre utsträckning svarat vet ej på frågan, 21

27 18 procent jämfört med elva procent hos flickorna. Huvudman På frågan gällande om respondenterna är nöjda med skolans inomhusmiljö så håller samtliga respondenter som har fristående huvudman med i påståendet (betyg 4 eller 5). Hos respondenter med kommunal huvudman är motsvarande andel 82 procent. På frågan om vilka möjligheter som funnits att välja skola har cirka en femtedel av respondenterna med fristående huvudman, 21 procent, angivit vet ej som svar. Resterande respondenter med fristående huvudman, 79 procent, har angivit att de instämmer helt. Detta kan jämföras respondenter med kommunala huvudman där svaren är mer utspridda, dock med en majoritet som svarar att de instämmer helt, 57 procent. 21

28 22

29 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 5 på skolor i Karlstad upplever skolorna. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 5 i Karlstad. Samtliga elever på de 22 skolorna har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 86 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Flera skolor har 100 procents deltagande och flera har svarsfrekvenser på procent, två skolor har inte kommit upp i 40 procent svarsfrekvens och ingår därmed inte i resultatredovisningen. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är på ett fåtal frågor som det interna bortfallet är upp mot 14 procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. Totalt sett är vårdnadshavarna nöjda med sin skola De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av eleverna i undersökningen. Bemötandet får 4,7 totalt sett och helhetsintrycket får 4,2 totalt sett. Vi kan alltså konstatera att eleverna vid Karlstads kommuns skolor i årskurs fem generellt sett är nöjda både med bemötandet och har ett positivt helhetsintryck. Både 23

30 för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: elevens kön, huvudman, samt skola. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation grundskola åk 5 Det finns starka korrelationer mellan helhetsbetyget och att eleven kan rekommendera sin skola till en kompis. De som ger ett högt helhetsbetyg är också de elever som i högre grad är nöjda med miljön inomhus, som trivs i skolan samt de som i högre grad svarar att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. De påståenden som samvarierar med påståendet om vilket bemötande eleverna upplever är att lärarna är bra på att undervisa, lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, lärarna tror på elevernas förmågor samt att eleven är nöjd med miljön inomhus. 23

31 Genomgående höga betyg för majoriteten av skolorna Genomgående i samtliga indexområden för de flesta av skolorna i Karlstad gällande årskurs fem har vi höga medelvärden. På totalnivå ligger alla skolor utom Vålbergsskolan ( 3,7) på totalt indexvärde över 4,2, vilket är ett bra värde. Fredricelundsskolan, Orrholmsskolan och Stellatus får de högsta totala indexvärdena, 4,6. Vålbergsskolan har genomgående inom alla indexområden lägre totalt indexvärde. Arbetsro i skolan är ett problemområde på flera skolor Inom indexområdet trygghet och trivsel har Stellatus fått de högsta värdena inom indexområdet (4,9) på två påståenden; Jag känner mig trygg i skolan och Jag blir bra bemött av personalen i skolan. Påståendet Jag har arbetsro i skolan har fått fem (av 20) skolors lägsta värden i undersökningen. Varje enskild skola bör förstås arbeta med insatser för att öka elevernas arbetsro. Eftersom problemområdet gäller flera av skolorna kanske det är en övergripande fråga för kommunen? Väl fungerande utvecklingssamtal, men lägre värden på om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter Påståendet I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår får det högsta totalmedelvärdet, medan påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter fått det lägsta totalt medelvärde. Det är ett positivt resultat för utvecklingssamtalen och när det gäller lärarnas hänsyn till 24

32 elevernas åsikter har det fått det lägsta medelvärdet inom indexområdet, om än inte ett dåligt medelvärde. Elevernas inflytande i skolan är en viktig demokratisk fråga. Under hösten 2011 genomförde Karlstads kommun ungdomsenkäten LUPP ( Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som visade tydligt på att eleverna vid Karlstads skolor i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet inte hade det inflytande som de önskade att ha. Tendensen finns alltså även i den lägre årskursen. I resultatet inom KBU för årskurs 8 får vi samma resultat om än lägre medelvärde, 3,8. Skolmaten ett förbättringsområde Påståendet Jag är nöjd med skolmaten får undersökningens lägsta totalmedelvärde med 3,2. På 13 av undersökningens 20 deltagande skolor har skolmaten fått sitt lägsta värde. Lägst värde av alla skolor gällande skolmaten har Råtorpsskolan fått. Även skolmaten framkom som ett förbättringsområde i LUPPen. 24

33 Både pojkar och flickor är nöjda med skolan med vissa skillnader Vi har granskat resultatet utifrån kön och huvudman. Generellt sett är eleverna nöjda, med några enstaka skillnader. Pojkarna svarar i högre utsträckning med ultimata värden, alltså betyg 1 eller 5, jämfört med flickor. Detta är en förhållandevis vanligt förekommande mönster när man jämför män och kvinnor. Pojkarna är mer nöjda med skolmaten än flickorna Gällande skolmat så är flickorna mindre nöjda eller mer pragmatiskt inställda än pojkar. En knapp majoritet av pojkarna, 51 procent är nöjda med skolmaten (betyg 4 eller 5) jämfört med 37 procent av flickorna. Cirka en tredjedel av flickorna har svarat att de inte instämmer med påståendet att de är nöjda med skolmaten, jämfört med 28 procent av pojkarna. Hos flickorna är det också 30 procent som angett betyg 3 jämfört med 21 procent av pojkarna, gällande skolmaten. Kan en sådan differens mellan pojkar och flickor ha att göra med en viss jargong inom de respektive grupperna? Kan det betraktas som en reaktion mot skolan som institution eller en mimik av beteende som man annars ser hos högstadieelever? En intressant jämförelse är att för årskurs 8, alltså elever som är tre år äldre, är situationen den omvända, där pojkar är mer missnöjda med maten än flickor, och den generella inställningen till skolmaten är överlag negativ. 25

34 Skillnad i val av skola Flickor verkar också vara mer medvetna om sina möjligheter att välja skola än killarna. Å ena sidan har pojkar större utsträckning svarat vet ej på frågan på frågan om skolval, 18 procent jämfört med elva hos flickorna. Lite över 78 procent av flickorna instämmer på påståendet är jämfört med knappt 67 procent av pojkarna (betyg 4 eller 5). Vad är detta ett resultat av? Är flickor bättre informerade om de möjligheter som finns? Eller uppmuntras de i större utsträckning att reflektera över sin skola och sin skolgång? 25

35 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman. När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser exempelvis tendenser om att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Vad kommer det sig? Är det förväntan som är orsak? Vi ser även att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera verksamheterna inom ett skolområde gemensamt för skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som gäller övergripande för skolområdet identifieras. Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Två exempel på det är Rudsskolan och Frödingsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Det är nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig 26

36 an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 26

37 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport kommer under hösten 2012 informationen att finnas sökbar i en jämförelseportal. De påståenden som kommer att finnas i jämförelseportalen är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten 27

38 och den unika rapporten för respektive verksamhet bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Observera att det kan finnas skillnader vad gäller skala och uppbyggnad av frågorna mellan undersökningarna. Vid nästa års mätning blir det däremot möjligt att mer direkt jämföra resultaten över tid. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har skolan höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har skolan höga respektive låga betyg för? Hur bibehåller vi de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare, och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 27