Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2015.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Anna-Lena Norlander Groth, planeringschef, Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 8 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Deltar gör Karlstads kommun och Thorén Framtid. Totalt sett består målgruppen av 742 elever. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Årets frågor är desamma som i 2013 och 2014 års mätningar. Dessa har tagits fram tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Däremot har skalan i årets undersökning ändrats till fyrgradig, tidigare år var den femgradig. Totalt sett består undersökningen av 24 strukturerade frågor som besvarats på en fyrgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Elevernas inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen 2012 för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom då. Barn- och ungdomsförvaltningen har försett Attityd med klasslistor för samtliga kommunala och fristående skolor. Attityd har även fått med 3

4 uppgifter om elever med dold identitet per klass, utan att röja identiteten. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 2-22 mars, Varje elev har fått en unik inloggning för att löpande kunna följa svarsfrekvens. Det har varit ett gott samarbete med respektive skola vilka delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllandet av enkäten under skoltid. Attityd försåg varje skola med information om undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev. borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Total svarsfrekvens landade slutligen på 85 procent. Totalt ingår nio skolor i undersökningen, samtliga skolor har kommit upp i över 40 procents svarsfrekvens. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Resultatet analyseras på totalnivå, för samtliga skolor, utifrån Kön Huvudman kommunal eller fristående Resultatet har även granskats utifrån respektive skola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Här presenteras även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariabeln; elevens kön. Därefter följer resultatet av undersökningen. Resultatet presenteras i medelvärdesform. Skalan är fyrgradig, från 1 (Stämmer inte alls) till 4 (Stämmer helt och hållet). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med 4

6 det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parentes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 294 flickor och 335 pojkar som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall det finns en skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

10 8

11 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan har ett medelvärde på 3, års resultat var 4,2 på den femgradiga skalan. Påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan har ett medelvärde på 3, års resultat var 3,8. 9

12 10

13 Det totala indexvärdet för skolorna i Karlstad från elever i årskurs 8 hamnar på 3,2. Thoren Framtid Karlstad får det högsta totala indexvärdet 3,6 och Nyeds skola får det lägsta med 2,7. 11

14 12

15 Trygghet och trivsel Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Trygghet och trivsel är 3,3 där Thoren Framtid Karlstad får det högsta medelvärdet med 3,8 och Nyeds skola och Vålbergsskolan det lägsta med 3,1. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Det högsta medelvärdet 4,0 kommer från Thoren Framtid Karlstad och återfinns för påståendena Jag känner mig trygg i skolan och Pojkar och flickor behandlas lika på skolan. 2,7 är det enskilt lägsta medelvärdet och det återfinns för påståendena 13

16 Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (Nyeds skola) samt Jag har arbetsro i skolan (Vålbergsskolan). 13

17 Kunskaper Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Kunskaper är 3,1 där Thoren Framtid Karlstad får det högsta medelvärdet med 3,7 och Nyeds skola det lägsta med 2,7. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (8,9%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (8,3%) Det högsta medelvärdet 4,0 har tre påståenden fått, samtliga från Thoren Framtid Karlstad, nämligen: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 14

18 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Lägst medelvärde, 1,6, har Nyeds skola fått för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 14

19 Mitt inflytande Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Mitt inflytande är 3,2 där Thoren Framtid Karlstad får det högsta medelvärdet med 3,6 och där Nyeds skola får det lägsta med 2,7. Indexområde Mitt inflytande byggs upp av följande fyra påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag får den studie-och yrkesvägledning jag behöver (7,9%) Högsta medelvärdet inom området hittar vi hos Thoren Framtid Karlstad, de har fått 4,0 för påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår. Lägsta medelvärdet är 2,1 och det har Nyeds skola fått för påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 15

20 Skolan som helhet Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Skolan som helhet är 3,0 där Thoren Framtid Karlstad får det högsta medelvärdet med 3,4 och Nyeds skola det lägsta med 2,4. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (8,7%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (5,6%) Jag är som helhet nöjd med skolan Högst medelvärde är 4,0 och det är Thoren Framtid Karlstad som fått det för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på, medan det lägsta medelvärdet är 1,5 och kommer från Nyeds skola för påståendet Jag är nöjd med skolmaten. 16

21 17

22 Trygghet och trivsel Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Jag känner mig trygg i skolan med 3,6 medan lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med ett värde om 2,9. Kön Pojkarna instämmer helt (betyg 4) i högre grad än flickorna i påståendet Jag känner mig trygg i skolan medan flickorna i större utsträckning gett påståendet betyg 3, dvs de instämmer delvis. Flickorna svarar i större utsträckning betyg 3 jämfört med pojkarna som i högre grad svarar betyg 4 på påståendet Jag har arbetsro i skolan. På påståendet Vi har en bra stämning på skolan är det fler pojkar än flickor som instämmer helt (betyg 4) och flickorna svarar i större utsträckning betyg 2. För påståendet Vi behandlar varandra bra på skolan har flickorna i större utsträckning svarat betyg 3 medan pojkarna i högre grad svarat att de instämmer helt (betyg 4). Flickorna instämmer delvis (betyg 3) i något högre grad i påståendet Pojkar och flickor behandlas lika på skolan medan pojkarna i högre grad angett betyg 4. Samma förhållande gäller för påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan dvs att flickorna svarar i högre utsträckning betyg 3 och 18

23 pojkarna svarar i högre utsträckning betyg 4. Andel Vet ej : Jag trivs i skolan (0,5%) Jag känner mig trygg i skolan (0,3%) Jag har arbetsro i skolan (0,8%) Vi har en bra stämning på skolan (0,6%) Vi behandlar varandra bra på skolan (1,1%) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (1,9%) Jag blir bra bemött av personalen i skolan (1,1%) 18

24 Kunskaper Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendena Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen samt Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker med 3,5. Lägsta totala medelvärdet finner vi på påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer med ett värde om 2,4. Kön Flickorna har i högre grad gett betyg 1 och för påståendet Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i alla ämnen än pojkarna, medan pojkarna instämmer helt (betyg 4) i större utsträckning än flickorna för samma påstående. Pojkarna instämmer i högre utsträckning helt (betyg 4) i påståendet Mina lärare är bra på att undervisa. Flickorna svarar i högre grad betyg 3 och 2. På påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker instämmer pojkarna i högre grad helt (betyg 4) och flickorna svarar i högre utsträckning betyg 3. 19

25 Andel Vet ej : Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (1,0%) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (1,1%) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (1,0%) Mina lärare är bra på att undervisa (1,0%) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (1,6%) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (8,9%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (8,3%) 19

26 Mitt inflytande I detta indexområde har påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår fått det högsta totala medelvärdet, 3,5, medan påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter har fått det lägsta med 3,0. Kön På påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter svarar pojkarna i större utsträckning betyg 4 och flickorna svarar i högre grad betyg 3. Pojkarna instämmer helt (betyg 4) i högre grad än flickorna när det gäller påståendet Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete medan flickorna i större utsträckning angett betyg 1 och 2. Pojkarna instämmer helt (betyg 4) i högre grad än flickorna när det gäller påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår medan flickorna i större utsträckning angett betyg 3. Pojkarna svarar i högre utsträckning att de instämmer helt (betyg 4) på påståendet Jag får den studie- och yrkesvägledning jag behöver och det är fler bland flickorna som svarar vet ej/ej relevant. Andel Vet ej : 20

27 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (1,9%) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (2,7%) I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (3,2%) Jag får den studie- och yrkesvägledning jag behöver (7,9%) 20

28 Skolan som helhet I indexområdet Skolan som helhet hittar vi det högsta medelvärdet vid påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på med 3,3. Det lägsta medelvärdet återfinns för påståendet Jag är nöjd med skolmaten som fått 2,4. Kön Det är fler pojkar än flickor som instämmer helt (betyg 4) på påståendet Jag är nöjd med skolmaten. Flickorna sätter i högre grad betyg 3. Påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus får i större utsträckning betyg 2 av flickorna och pojkarna lämnar i större grad betyg 4. Flickorna har i högre grad lämnat betyg 1 och 2 på påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis än pojkarna, som i högre grad angett att de instämmer helt (betyg 4) med påståendet. Andel Vet ej : Jag är nöjd med skolmaten (0,8%) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan (0,8%) 21

29 Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan (1,7%) Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (8,7%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (5,6%) Jag är som helhet nöjd med skolan (2,2%) 21

30 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 8 på skolor i Karlstad upplever den egna skolan. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 8 i Karlstad. Samtliga elever i årskurs 8 på de nio skolorna har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 85 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Svarsfrekvenserna på de olika skolorna ligger mellan procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om eleverna och skolorna. Vi kommer att ta hänsyn till särskilda insatser som gjorts i skolan som kan ha påverkat 22

31 resultatet. Det kan till exempel vara satsningar på skolmiljön eller skolmaten. Då svarsskalan detta år är omgjord från en femgradig skala till en fyrgradig, kan vi inte göra jämförande analyser över åren. Vi kommer att kommentera om vi ser att resultatet följer eller avviker från tidigare års resultatkurvor. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med års mätningar. Däremot bör du som läsare vara medveten om att det inte är samma grupp elever eller lärare som utvärderas utan det är årets elever i årskurs 8 som är målgruppen. Skillnader i resultat mellan mätningarna kan förklaras utifrån att det inte är samma elever och lärare i mätningarna. Vid en analys av resultatet är det viktigt att sätta in resultatet i sitt sammanhang och att ha i åtanke vilka förutsättningar som råder på respektive skola för att kunna göra relevanta bedömningar av resultaten i undersökningen. Det är flera faktorer som påverkar. Vilka socioekonomiska grunder finns i området? Vilka normer råder på varje enskild skola? En nybyggd skola har klart andra förutsättningar att skapa trivsel i miljön som kan få positiva konsekvenser även till andra områden som behandlas i undersökningen. Men även i vilken grad som skolan arbetat med frågorna i undersökningen påverkar hur eleverna uppfattar frågorna och hur de svarar. Till exempel elever på en skola som arbetat aktivt med inflytandefrågor kan besvara frågorna om inflytande med en helt annan relevans än elever på en skola som inte aktivt arbetet med frågan. Därmed kan det uppstå ett resultat som visar på mer kritiskt förhållningssätt från eleverna på den skola som arbetat med inflytandefrågan. Eleverna har en större kunskap och förståelse för vilka krav på inflytande de kan ha. Med det här exemplet, som är fiktivt, vill vi påvisa på vikten av att vid analysen av resultaten sätta in respektive skola i dess kontext och förutsättning för att kunna göra djupgående analys. I den analys som vi genomför inom ramen för vårt uppdrag kommer vi att lyfta fram det som vi ser sticker ut och kommentera det utifrån ett helhetsperspektiv och inte djupgående analysera respektive skola. Vi rekommenderar läsaren att ta på sig kritiska glasögon, ställa sig frågan vad resultaten beror på och under vilka omständigheter har det kommit till. Vi vill också särskilt uppmana läsaren att ta fasta på det som är positivt i resultatet och också använda det i utvecklingsarbetet. // Nina Engdahl, projektledare för KBU-undersökningarna 2015, Attityd i Karlstad AB 22

32 22

33 Totalt sett är eleverna i årskurs åtta nöjda med sin skola i Karlstads kommun. De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av eleverna. Bemötandet får, totalt sett, 3,4 och helhetsintrycket får 3,2 i medelbetyg på en fyrgradig skala. Vid en jämförelse med föregående års resultat som utgjordes av en femgradig skala uppgick medelbetyget för bemötande till 4,2 och helhetsintrycket till 3,8 på en femgradig skala. Vi kan alltså åter konstatera att eleverna vid Karlstads kommuns skolor generellt sett är nöjda med sin skola i helhet, och sett till bemötandet i skolmiljön. Korrelation grundskola årskurs åtta De elever som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, är mer nöjda med miljön inomhus samt anser att de blir bra bemötta av personalen i skolan. Korrelationerna överensstämmer med tidigare års resultat. Det finns starka korrelationer mellan bemötandet till eleverna och att lärarna hjälper eleven i skolarbetet om de behöver det, att eleverna som helhet är nöjda med sin skola samt att lärarna är bra på att undervisa. Även dessa korrelationer överensstämmer med tidigare års resultat. 23

34 Thoren Framtid toppar Skolorna i Karlstads kommun årskurs åtta får ett totalt indexvärde på 3,2 på en fyrgradig skala. Högst betyg 3,6 får den fristående skolan Thoren Framtid Karlstad, som är ny för i år i undersökningen. Thoren Framtid har 0,3 procentenheter högre medelvärde än näst högsta skola, Mariebergsskolan. Thoren Framtid är också den skola som får flesta högsta medelbetyg i undersökningen. Skolan har högst medelbetyg på 20 av de 24 frågorna och på sju frågor får Thoren Framtid 4,0 i medelbetyg. Nyeds skola lågt medelbetyg på totalindex Lägst medelbetyg får Nyeds skola med 2,7 i medel. Vålbergsskolan får undersökningens näst lägsta betyg med 2,9 i medelvärde på en fyrgradig skala, vilket är lite förvånande då de låg i topp i förra årets mätning. Nyeds skola är också den skola som får lägst medelbetyg på flest frågor, 17 frågor av 24. Lägst betyg 1,5 får skolmaten följt av påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer med 1,6 i medelvärde. Utveckling över tid Tabellen visar utvecklingen av totalindex i årskurs 8. Tidigare år är gråmarkerade med anledning av att de representerar en femgradig skala jämfört med årets mätning som är på en fyrgradig skala. Årets totalindex 24

35 toppas av Thoren Framtid Karlstad, som är ny för i år. Noterbart är den rejäla sänkningen för Vålbergsskolan. Ett mått för att kunna analysera sin skolas betyg i förhållande till tidigare år kan vara att studera om skolan ligger över eller under medelbetyget. 24

36 I och med att skalan ändrats i årets undersökning till fyrgradig (tidigare femgradig), så är resultaten inte helt jämförbara. Däremot kan vi jämföra förhållandet mellan respektive indexområde, huruvida den inbördes ordningen ser likadan ut eller inte. Liksom tidigare år så får indexområde Helhet lägst värde och Trygghet och trivsel får högst värde. Även Mitt inflytande fick högst värde förra året, men ligger 0,1 procentenheter under i år. Med andra ord överensstämmer resultatet i årets undersökning med tidigare års resultat. 25

37 Skillnader gällande det sociala klimatet, vetskap om kunskapskrav och skolmaten Könsfördelningen är jämnt fördelad på skolorna, förutom på Frödingsskolan, Mariebergsskolan och Rudsskolan där andelen pojkar är högre och på Thoren Framtid där andelen flickor är högre. När vi granskar resultatet utifrån kön finner vi generellt sett att respondenterna är nöjda, med några enstaka skillnader mellan pojkar och flickor. Där det finns signifikanta skillnader utifrån bakgrundsvariabeln kön är svaren könstypiska. Genomgående i undersökningen tenderar pojkar att i större utsträckning svara maximalt eller minimalt betyg på påståendena. Flickor svarar i högre utsträckning betyg 2 och 3. Vi ser samma mönster i de tidigare KBU-mätningarna, men även i andra undersökningar känns svarsmönstret igen. Att behandla varandra bra - Skillnader i uppfattningar beroende på kön - en trend som håller i sig Liksom i tidigare mätningar kan vi konstatera att pojkar i högre utsträckning håller med i påståendet att man behandlar varandra bra i skolan (betyg 4, tidigare betyg 5). Flickor svarar i högre grad betyg 3. På medelvärdesnivå är skillnader i uppfattningar mellan pojkar och flickor 0,2 enheter. 26

38 Att pojkar och flickor behandlas lika råder också skilda uppfattningar mellan könen. Sju procent av pojkarna svarar betyg 1 på frågan (tre procent av flickorna). Vad denna uppfattning bottnar i vet vi inte. Anser pojkarna sig förfördelade eller tvärt om? Flickorna saknar kontroll över kunskapskrav och inflytande över sitt skolarbete Flickor svarar i lägre grad att de vet vad som förväntas av dem för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Flickorna saknar också inflytande över sitt skolarbete i högre grad än vad pojkar gör. Hur kommer det sig att flickorna har denna uppfattning? Handlar det till och med om kön? Hur kan skolan arbeta med att möta flickornas behov? Skillnaderna mellan könen är inte så stora på medelvärdesnivå, men ovanstående är signifikanta skillnader som finns. Sammantaget kan vi konstatera, liksom tidigare år, att skolan upplevs något mer positivt av pojkarna än av flickorna. 26

39 27

40 Thoren Framtid Karlstad och Mariebergsskolan toppar Skolorna i Karlstads kommun årskurs åtta får ett totalt indexvärde på 3,2 på en fyrgradig skala. Högst betyg 3,6 får friskolan Thoren framtid Karlstad. Högst medelbetyg bland de kommunala skolorna får Mariebergsskolan med 3,3. Thoren Framtid Karlstad får flest högsta medelbetyg i undersökningen. Skolan har högst medelbetyg på 19 av de 24 frågorna och på sex frågor får Thoren Framtid Karlstad 4,0 i medelbetyg av sina elever i åttonde klass. Nyeds skola får flest lägsta betyg Lägst medelbetyg på totalindex får Nyeds skola med 2,7 i medel. Vålbergsskolan får undersökningens näst lägsta betyg med 2,9 i medelvärde på en fyrgradig skala. Nyeds skola är också den skola som har undersökningens lägsta betyg 1,5 och det avser skolmaten. Nyeds skola får totalt 17 lägsta-noteringar på medelbetygen, av de 24 frågorna. För Vålbergsskolan har trenden vänt I föregående års mätning var det Frödingsskolan och Vålbergsskolan som fick de flesta högsta medelvärdena. Vålbergsskolan hade då högsta medelvärden på nio av frågorna, medan Vålbergsskolan i årets mätning har undersökningens lägsta medelvärde på sex av frågorna. Vålbergsskolan har under åren haft en positiv utveckling, men vänder alltså trenden i 28

41 årets mätning hade Vålbergsskolan det lägsta medelvärdet på 18 av undersökningens 24 frågor, och hade en utveckling med värden över det totala medelvärdet på samtliga frågor åren 2013 och 2014, med särskilt goda resultat på frågorna om trivsel och trygghet. I årets mätning har Vålbergsskolan fyra av undersökningens lägsta betyg just inom samma område som de toppade föregående år, trygghet och trivsel. Utvecklingen för Vålbergsskolan är uppseendeväckande och vad beror denna vändning i utvecklingen på? Är det ett tillfälligt tapp? Har det varit särskilda händelser detta år som påverkat resultatet? Värt att notera att svarsfrekvensen är lägre på Vålbergsskolan jämfört med övriga skolor, det är 50 procent av eleverna som svarat på undersökningen. Ilandaskolan bryter negativ trend Ilandaskolans utveckling berörde vi i analysen Ilandaskolan hade då undersökningens flest lägsta värden och hade för varje mätning fått allt lägre totalt index. Under året som gått har skolan genomgått en omfattande renovering och i årets mätning placerar sig skolan nära medelvärdet på de flesta påståendena och på påståendet Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan får Ilandaskolan det högsta medelbetyget för skolorna i undersökningen. Hur länge påverkar en nybyggnation eller renovering? Vid en jämförelse av resultaten över tid kan vi konstatera att nybyggnationer och/eller renoveringar påverkar resultaten i mätningarna. Resultatet visar t ex på en positiv utveckling för Mariebergsskolan. I analysen 2014 konstaterade vi att Mariebergsskolan gått från flest lägsta betyg 2013 till lägst betyg på sex av påståendena Skolan var då alldeles nyligen renoverad och kanske hade inte byggdammet lagt sig när KBUundersökningen genomfördes. Vi noterade 2014 att en uppföljning på skolans utveckling kunde vara intressant. I årets mätning kan vi konstatera att Mariebergsskolan är den skola som av de kommunala skolorna får det högsta totala indexet. I det här sammanhanget kan det vara värt att reflektera över Vålbergsskolans utvecklingskurva, där resultatet viker nedåt igen efter ett antal år med positiv utveckling. Vad händer på skolorna när nyhetens behag lagt sig? Hur kan skolan använda nybyggnationen eller renoveringen för att förändra upplevelsen av skolan. Vilka faktorer behöver arbetas med parallellt för att få en positiv långvarig effekt? 28

42 Utöver de överlag bra betygen som eleverna i årskurs åtta ger sin skola i Karlstads kommun vill vi särskilt lyfta några resultat som vi funnit extra positiva. Skolan kravställande och visar tillit till elevernas förmågor Under området kunskaper får påståendena Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen och Mina lärare tror på min förmåga att lära mig saker några av undersökningens högsta medelvärden. Också påståendet Jag blir bra bemött av personalen på skolan får högre medelvärde. Eleverna känner sig trygga och trivs generellt i skolan Också påståendena Jag känner mig trygg i skolan och Jag trivs i skolan får några av undersökningens högsta medelvärden. Nyligen renoverade Mariebergsskolan uppskattas av eleverna Vi har tidigare berört den utveckling som Mariebergsskolan haft, från att ha haft undersökningens flesta lägsta medelbetyg till att i årets mätning få det högsta totala indexvärdet av de kommunala skolorna. 29

43 Tre frågor med lägre betyg Överlag är det höga betyg som eleverna i årskurs åtta ger till skolorna i Karlstad. De frågor som får ett något lägre betyg i undersökningen är skolmaten (2,4), att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (2,4), och arbetsro i skolan (2,9). Dessa tre påståenden noterades med de lägsta värdena även tidigare mätningar. Skolmaten Gällande skolmaten så är variationen mellan skolorna stor. Eleverna vid Rudsskolan uppskattar skolmaten mest (3,1) och eleverna vid Nyeds skola sämst (1,5). Det är just skolmaten på Nyeds skola som får undersökningens lägsta medelvärde. Karlstads kommun har under de senaste åren gjort insatser för att förbättra skolmaten, men det är alltså inget som syns i mätningen. Vilka attityder och normer är det som finns kring skolmaten? Handlar det om en inställning till skolmaten hos eleverna? Vad inkluderar eleverna i påståendet? När börjar och slutar upplevelsen som inkluderas i påståendet? Handlar det om något mer än själva maten? Hur ser maten ut? Hur är den upplagd? Hur presenteras maten? Hur ser miljön i skolmatsalen ut på de skolor med goda betyg? Hur ser de ut på de skolor med låga betyg? Handlar det om att ändra inställning till skolmaten och få bort en gammal invand uppfattning hos 30

44 eleverna? Hur kan detta ske i så fall? Skolmaten är förstås central för elevernas hälsa, och prestation och att eleverna äter av den är viktigt. Det finns andra mätmetoder för att kartlägga om eleverna äter skolmaten i högre grad efter att insatser har genomförts. Det är komplexa mätmetoder där matåtgång noteras och kastad mat vägs. Mätningar på detta sätt bör genomföras före och efter en insats. Andra sätt att studera skolmatssituationen är att genomföra observationer på plats. En observation som tar hänsyn till fysisk och psykisk miljö samt hur eleverna beter sig vid bespisningen. I tillägg kan korta intervjuer göras med eleverna. Lusten att lära och arbetsro Vi kan konstatera att det finns ett positivt samband mellan arbetsro och lusten att lära. De elever som instämmer i att de har arbetsro i skolan upplever i högre grad att skolarbetet gör dem nyfikna och ger dem lust att lära mer. Hur skapas arbetsro i skolan? Vad gör de skolor som rankar högt här? Högst medelvärde på påståendet om arbetsro får friskolan Thoren Framtid Karlstad med ett medelvärde på 3,6. Den kommunala skola som får det högsta medelvärdet på påståendet är Mariebergsskolan med 3,2 i medelbetyg. Det finns en rad faktorer som påverkar miljö för arbetsro för eleverna. I dessa två exempel som visar på bäst resultat i den här mätningen finns exempelvis faktorerna mindre klass (Thoren framtid har sju elever) och ny fysisk skolmiljö (nyrenoverade Mariebergsskolan). Frågan om arbetsro i skolan aktualiserades när Pisa-rapporten kom Efter Pisa rapporten bad Sverige om en snabbanalys. Pisa-chefen Andreas Schleicher påpekade då att studiero är en av de viktigaste frågorna för Sverige att ta tag i. (Metta Fjelkner, regeringens utredare i frågan) Det finns en rad studier gjorda på vad som ger arbetsro i skolan. Några pekar mot ett traditionellt förfarande med ordning och disciplin, andra menar att det handlar om att skapa miljöer och positiv feedback på gott uppförande. ( I skollagen står: utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Bloggaren Petra Krantz Lindgren gjorde ett inlägg med en intervju av en nio-årig flicka om hur hon ser på arbetsro i skolan. ( Nedan presenteras ett utdrag från inlägget. En del lärare tror att barnen har arbetsro när det är tyst i klassrummet, men så är det faktiskt inte alls! Lärarna kanske tycker att det är arbetsro för att 30

45 de får tystnad, men är det verkligen ro bara för att det är tyst? Jag, som är en flicka som är nio år och går i trean, tycker inte det. Varför tycker jag inte det egentligen? Jag tycker inte att arbetsro bara handlar om att det är tyst. Arbetsro handlar om att man trivs i klassrummet. Det handlar om att man känner att man har det lugnt och bra överhuvudtaget, inte bara med tystnaden. Tystnad kan göra att det är lättare att koncentrera sig, men det är ju inte det enda! I klassrummet måste jag verkligen trivas för att ha arbetsro. Jag behöver känna mig tillfreds för att koncentrera mig. Jag behöver känna att det jag gör är meningsfullt. Jag behöver känna att pedagogen försöker förstå mig och är engagerad i att jag skall lära mig. En del tror att pedagoger måste vara stränga för att man skall lära sig, men om jag är rädd för min pedagog så har jag väldigt svårt för att lyssna och lära mig saker. Jag måste gilla min pedagog och pedagogen måste gilla mig. Arbetsron i skolan är utpekad genom Pisa-rapporten som ett fokusområde för förbättring av den svenska skolan och KBU-undersökningen 2015 av skolorna i Karlstads kommun visar på att eleverna inte upplever så stor arbetsro i skolan. Frågor med stor spridning (över 1,0) Det finns ett flertal andra frågor där spridningen mellan skolorna är förhållandevis stor. Det finns en spridning på nedanstående frågor: Jag kan rekommendera min skola till en kompis: 3,9 (Thoren Framtid Karlstad) 2,2 (Nyeds skola) Jag är nöjd med skolmaten: 3,1 (Rudsskolan) 1,5 (Nyeds skola) Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på: 4,0 (Thoren Framtid Karlstad) 2,4 (Nyeds skola) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter: 3,7 (Thoren Framtid Karlstad) 2,1 (Nyeds skola) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer: 2,9 (Thoren Framtid Karlstad) 1,6 (Nyeds skola) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan: 4,0 (Thoren Framtid Karlstad) (Nyeds skola) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet: 4,0 (Thoren Framtid Karlstad) 2,8 ( Nyeds skola) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan: 3,4 (Ilandaskolan) 2,4 (Hultsbergsskolan) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det: 4,0 (Thoren Framtid Karlstad) 3,0 (Vålbergsskolan) Mina lärare är bra på att undervisa: 3,9 (Thoren Framtid Karlstad) 2,9 (Nyeds skola) 30

46 30

47 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de fyra år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett bra totalindex. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Liksom tidigare kan vi konstatera att resultaten sjunker med elevens stigande ålder. Mest nöjda är elever i årskurs 2 och minst nöjda är eleverna i årskurs 8. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2015 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2015 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Karlstads kommun ligger i paritet eller strax över riksgenomsnittet i SKLs elevundersökning. SKLs elevundersökning visar bland annat att: 92 % av eleverna i såväl årskurs 5 och i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 97 %. KBU åk 8: 95 %) 31

48 75 % av eleverna årskurs 5 och 45 % i årskurs 8 upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. (KBU åk 5: 77 %. KBU åk 8: 47 %) 86 % av eleverna i årskurs 5 och 71 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. (KBU åk 5: 92 %. KBU åk 8: 79 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 75 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 77 %) 94 % av eleverna i årskurs 5 och 85 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan hjälper dem när de behöver det. (KBU åk 5: 96 %. KBU åk 8: 89 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 79 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 83 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 86 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnena. (KBU åk 5: 87 %. KBU åk 8: 85 %) 31

49 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. I tabellerna ovan ser vi att skillnaden i flera fall är det en förbättring med 0,1 enheter mellan 2012 och 2015 års mätningar. 32

50 Bilden visar hur årskurs 2,5 och 8 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. Eftersom skalan är bytt mellan 2014 och 2015 års mätning är en direkt jämförelse svår att göra. Som vi konstaterade för totalindexet är det ett lägre resultat ju äldre eleverna är. Bäst resultat ger eleverna i årskurs 2 medan det är årskurs 8 som levererar det sämsta resultatet per indexområde. 33

51 Bilden visar hur fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små såväl över tid som mellan indexområdena. 34

52 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kundoch brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser, liksom tidigare, att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad, men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både 35

53 mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Thoren Framtid Karlstad och Mariebergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan och Skåreskolan Årskurs 2: Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan Fritids, årskurs 2: Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och Väse skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten. 35

54 Tre gemensamma utvecklingsområden Utifrån årets resultat i Karlstads kommuns kund- och brukarundersökningar har vi valt ut tre områden som bör uppmärksammas oavsett årskurs. Det är elevers nyfikenhet att lära mer, arbetsro och skolmaten. Oavsett årskurs får de tre frågorna låga resultat såväl i årets undersökning som tidigare. Var är nyfikenheten och lusten att lära? Frågan Skolan gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer får ett av undersökningens lägsta resultat i årskurs 2 och 5 och det allra lägsta i årskurs 8. Samma resultat framkommer även i SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2015 (för läsåret 2013/2014). Nyfikenheten och lusten att lära sjunker med stigande ålder. I SKLs mätning framkommer att 45 procent i årskurs 8 instämmer i att skolarbetet gör eleven nyfiken att lära mer, vilket ska jämföras med 47 procent i Karlstads kommun (2015). Motsvarade för årskurs 5 är; SKL; 75 procent, Karlstads kommun: 77 procent (2015). Frågor som väcks med anledning av resultatet är: Vad driver nyfikenheten och lusten att lära hos elever i de olika årskurserna? Varför sjunker nyfikenheten med stigande ålder? Vilka resurser krävs i skolan för att öka nyfikenheten och lusten att lära? Hur kan vårdnadshavare involveras i arbetet? Hur hänger nyfikenheten och lusten att lära ihop med vilka 36

55 förväntningar som ställs på skolan? Vilka drivkrafter har eleverna utifrån det samhälle vi lever i? Hur viktig är skolan utifrån elevernas uppfattning? Hur stark är kopplingen mellan resultat i skolan och framtida möjligheter till ett attraktivt jobb enligt eleverna? Arbetsro konstant låga värden Arbetsron får även i årets mätning låga värden, skillnaderna mellan årskurserna är relevant små. Vad som är arbetsro varierar troligen för de olika årskurserna och troligen också på individnivå. Hur skapas en skolmiljö där varje elev får arbetsro? Hur ser det ut hos de skolor som får högre värden på frågan om arbetsro? Hur ser det ut på skolor med låga värden på frågan? Vem eller vilka kan tycka till om arbetsron i skolan? Det är lätt att identifiera de som befinner sig i den aktuella klassrumssituationen, elever och personal. Men även andra målgrupper kan behöva involveras i arbetet, t ex vårdnadshavare, politiker och skolledning. Hur kan eleverna och personalen i skolan involveras i frågan kring arbetsro. Vad är arbetsro för eleven/personalen? Vad behöver förändras utifrån elevens/personalens perspektiv? Hur skulle den optimala klassrumsupplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Skolmaten sämre resultat ju äldre eleverna är Skolmaten har tagits upp i tidigare mätningar, resultatet ligger även i årets mätning bland de lägre i undersökningen. Vi kan också, liksom tidigare, konstatera att upplevelsen av skolmaten försämras ju äldre eleverna är, även om eleverna i årskurs 8 har en något mer positiv inställning till skolmaten jämfört med Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid, men är oförändrat i åk 2 och 5. Notera att årets mätning grundar sig på en fyrgradig skala. Värdena mellan 2014 och 2015 bedöms som oförändrade. Åk 2: 2012: (3,8 vårdnadshavare), 2013: 4,3, 2014: 4,3, 2015: 3,4 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2, 2015: 2,7 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0, 2015: 2,4 Karlstads kommun har arbetat med utvecklingen av skolmaten, men resultaten hänger inte med i mätningen. Vilka insatser som gjorts på respektive skola har vi inte insikt i, ej heller vilken inriktning insatserna har; om de riktar sig till att utveckla själva maten, matsituationen, eller elevernas kunskaper om näringslära. Att näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan råder inga tveksamheter kring och därför är det viktigt att arbeta vidare med frågan. Relevant borde vara att 36

56 fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? 36

57 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. 37

58 Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med fyra års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv per verksamhet. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 37

59 Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven 38

60 fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 38