Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Johan Sjövall. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 5 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen och Karlstads kommun och Stellatus deltar i undersökningen. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Inför 2012 års undersökning arbetades frågorna till undersökningen fram tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Tidigare undersökningar inom skolan låg som en grund vid själva framtagandet. Totalt sett består undersökningen av 23 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Mitt inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna testades 2012 på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har skolförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående skolor. Vid registerframtagningen på skolförvaltningen kom dessvärre inte alla elever i årskurs 5 med. Vi fick då detta 3

4 uppdagades komplettera med inloggningsuppgifter till dessa elever. Elever med dold identitet kommer inte med i listorna från skolförvaltningen, utan har kompletterats då rektorer och lärare hört av sig till oss på Attityd. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 8 26 april Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive skola som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllande av enkäten under skoltid. Vi försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per skola och därefter även nedbrutet per klass. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 87 procent. Två skolor har inte kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga skolor i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive skola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes 4

6 efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 320 pojkar och 295 flickor som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

10 8

11 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen på skolan får medelvärde 4,7 vilket är samma som 2012, och andelen som svarat vet ej på frågan är två procent. Påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan får medelvärde 4,3 vilket är en uppgång med 0,1 sedan 2012, och andelen som svarat vet ej är en procent. 9

12 10

13 Medelvärdet för skolorna i Karlstad kommun totalt är 4,4. Det högsta indexvärdet har Västerstrandsskolan med 4,7, tätt följt av Herrhagsskolan, Kvarnbergsskolan, Norrstrandsskolan och Orrholmsskolan med ett index på 4,6. Det lägsta indexvärdet har Edsvallaskolan och Kroppskärrsskolan med 4,1. 11

14 12

15 Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel får ett totalt värde på 4,4 för Karlstads skolor totalt sett. Kvarnbergsskolan får det högsta medelvärdet med 4,8 och Edsvallaskolan det lägsta med 4,0. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött avpersonalen i skolan Ett påstående har fått det högsta medelvärdet 5,0 och det för påståendet Pojkar och flickor behandlas lika och det kommer från Kvarnbergsskolan. Det lägsta medelvärdet är 3,1 och det återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan och det kommer från Edsvallaskolan. 13

16 Kunskaper 4,5 får indexområdet Kunskaper i Karlstad totalt sett där Kvarnbergsskolan får det högsta medelvärdet med 4,8 och Kroppkärrskolan och Nyeds skola det lägsta med 4,2. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna får att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (11%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (6%) Flera påståenden har fått det högsta medelvärdet (5,0) inom indexområdet, nämligen: Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det (Gruvlyckeskolan, Herrhagsskolan, Kvarnbergsskolan och Skogsbackeskolan) Mina lärare är bra på att undervisa (Gruvlyckeskolan, Kvarnbergsskolan och Skogsbackeskolan) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (Gruvlyckeskolan) 14

17 Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (Friskolan Stellatus) Det enskilt lägsta värdet inom indexområdet Kunskaper återfinns för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer kommer från Friskolan Stellatus och är på 3,3. 14

18 Mitt inflytande Indexområdet Mitt inflytande får ett medelvärde totalt sett i Karlstad på 4,6. Det högsta inflytandet anser sig eleverna på Gruvlyckeskolan ha med ett medelvärde på 4,9 och det lägsta medelvärdet är på 4,5 och kommer från Fredricelundsskolan, Hultsbergsskolan, Kroppkärrskolan och Nyeds skola. Indexområde byggs upp av följande tre påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår har också fått det enskilt högsta medelvärdet (5,0) både från Gruvlyckeskolan och från Skogsbackeskolan. Det enskilt lägsta medelvärdet kommer från Fredricelundsskolan för påståendet Jag är nöjd över det inflytande jag har över mitt skolarbete och är på 4,1. 15

19 Skolan som helhet Totalt i Karlstad får indexområdet Skolan som helhet ett medelvärde på 4,1. Det högsta medelvärdet inom området får Västerstrandsskolan med ett medelvärde på 4,6 och det lägsta återfinns för Kroppkärrskolan med 3,6. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (14%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med min skola Det högsta medelvärdet inom indexområdet är på 4,9 och kommer från Skogsbackeskolan för påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis och från Gruvlyckeskolan för påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan. Lägsta värdet inom indexområdet har påståendet Jag är nöjd med skolmaten. Det kommer från Kroppkärrsskolan och är på 2,1. 16

20 17

21 Trygghet och trivsel Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet finner vi på två påståenden Jag känner mig trygg i skolan och Jag blir bra mött av personalen, 4,7. Det lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med ett värde om 4,0. Kön Flickorna instämmer i högre utsträckning helt (betyg 5) i påståendet Jag blir bra bemött i skolan medan pojkarna i något högre grad ger påståendet betyg 3. Flickorna instämmer också i större utsträckning (betyg 4 eller 5) i påståendet Jag har arbetsro i skolan än pojkarna, som i högre utsträckning ger påståendet betyg 3. 18

22 Kunskaper Högsta medelvärdet inom indexområdet Kunskaper är 4,8 och det är för påståendena Mina lärare är bra på att undervisa samt Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker. Lägsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 3,8 och det fick påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Kön Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer det instämmer flickorna i högre utsträckning helt med (betyg 5) medan pojkarna i högre utsträckning ger påståendet betyget 2 i högre uträckning än flickorna. 19

23 Mitt inflytande Högsta totalmedelvärde i indexområdet får påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår med 4,8. De andra två påståendena får ett totalmedelvärde på 4,5. Kön Flickorna instämmer i högre grad helt (betyg 5) i Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete medan pojkarna i högre grad ger påståendet betyg 2 och 3. 20

24 Skolan som helhet Högsta totalmedelvärde inom indexområdet är 4,4 och det får påståendena Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på samt Jag kan rekommendera min skola till en kompis. Lägsta totalmedelvärdet får påståendet Jag är nöjd med skolmaten med 3,4. Kön Det är ungefär lika många flickor som pojkar som är nöjda med maten, däremot ser vi att det är fler killar som ger betyg 5, samtidigt som det är fler killar som ger betyg 1 och 2. Flickorna upplever också i högre grad att de har haft möjlighet att påverka vilken skola de vill gå i och ger i högre utsträckning påståendet Jag har haft möjlighet att påverka vilken skola jag går i betyget 5 jämfört med pojkarna som i högre utsträckning ger påståendet betyget 1,3 och 4. 21

25 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 5 på skolor i Karlstad upplever den egna skolan. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 5 i Karlstad. Samtliga elever i årskurs 5 på de deltagande skolorna har erbjudits möjlighet att svara på undersökningen. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 87 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Svarsfrekvenserna varierar däremot från procent, och det är tre skolor som inte uppfyller kommunens krav på en svarsfrekvens på 40 procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet och vi konstaterar också att andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är endast på tre frågor som det interna bortfallet är över fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, utvecklingen från tidigare mätning (2012), både totalt sett och per indexområde samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om respondenterna. Vi presenterar även ett par 22

26 utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med 2012 års mätning. Däremot bör du som läsare vara medveten om att det inte är samma grupp elever eller lärare som utvärderas utan det är årets elever i årskurs 5 som är målgruppen. Skillnader i resultat mellan mätningarna kan förklaras utifrån att det inte är samma elever och lärare i mätningarna. 22

27 Totalt sett är eleverna mycket nöjda med sin skola I undersökningen finns de två koncerngemensamma frågorna om helhetsintryck och bemötande. Bemötandet får totalt sett 4,7 av eleverna medan helhetsintrycket får totalt sett 4,3. Vi kan alltså konstatera att eleverna i årskurs 5 generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett mycket positivt helhetsintryck. Både för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: elevens kön, samt skola. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation grundskola åk 5 De elever som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, är mer nöjda med miljön, både utomhus och inomhus samt att de trivs i skolan. Det är starka korrelationer mellan bemötandet och att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, att lärarna hjälper eleven i skolarbetet om de behöver, att de som helhet är nöjda med skolan samt att de trivs i skolan. 23

28 Vi kan konstatera att totalindex för åk 5 har förbättrats något sedan 2012 års mätning. Totalindexet har ökat från 4,3 till 4,4. Det är nio av skolorna som har förbättrat sitt totalindex, medan sex har försämrat sig. Vålbergsskolan står för den största ökningen, från 3,7 till 4,4. Vi kan även se att Norrstrandsskolan har förbättrat sig med 0,3 enheter. Däremot har Edsvallaskolan försämrat sitt totalresultat med 0,3 enheter mellan mätningarna. 24

29 25

30 Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel är på totalnivå oförändrat sedan Det är åtta skolor som har förbättrat sina resultat sedan förra året, störst förbättring ser vi på Vålbergsskolan som gått från 3,7 till 4,2. Även Norrstrandsskolan och Herrhagsskolan har förbättrat sina resultat med 0,3 enheter. Edsvallaskolan har försämrat sitt resultat med 0,6 enheter. Även Stellatus har försämrat sig 0,3 enheter sedan Skillnaderna per fråga och år är små, det är endast signifikant skillnad på två frågor inom indexområdet och det är: Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Kunskaper Indexområdet Kunskaper har förbättrats 0,1 enheter mellan 2012 och Det är vardera åtta skolor som förbättrat respektive försämrat sitt resultat vad gäller indexområdet Kunskaper. Skillnaderna mellan mätningarna är små, ofta 0,1 enheter. Däremot ser vi en stor förbättring på Vålbergsskolan som förändrat sitt medelvärde från 3,8 till 4,5. Stellatus har försämrat sitt betyg från 4,7 till 4,4 i årets mätning. Det föreligger en statistiskt signifikant skillnad jämfört med 2012 på två frågor i indexområdet: 26

31 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa Mitt inflytande När det gäller indexområdet Mitt inflytande är resultatet oförändrat mellan mätningarna 2012 och Det är något fler skolor som förbättrat sina betyg jämfört med andelen som försämrat sig, men skillnaderna är mycket små. Utmärkande även här är Vålbergsskolan som förändrat sitt betyg från 4,0 till 4,6, dvs med 0,6 enheter. Vi ser en signifikant skillnad i positiv riktning på två av frågorna inom indexområdet Mitt inflytande och det är: Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Skolan som helhet Indexområdet Skolan som helhet har även det ökat i medelvärde mellan mätningarna, från 4,0 till 4,1. Även här utmärker sig Vålbergsskolan som förbättrat sig från 3,3 till 4,4 mellan mätningarna, en ökning med 1,1 enheter. Även Vallargärdets skola, Skogsbackeskolan och Norrstrandsskolan har ökat med 0,5 respektive 0,4 enheter. Vi ser en negativ utveckling för Frödingskolan och Skåreskolan med 0,3 enheter. De frågor som har utvecklats positivt, och som är statistiskt signifikanta mellan mätningarna är: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag kan rekommendera min skola till en kompis 26

32 Vi har granskat resultatet utifrån kön. Generellt sett är respondenterna nöjda, men det finns vissa skillnader mellan flickors och pojkars uppfattning. Vi kan konstatera att flickorna genomgående är mer nöjda med sin skola än pojkarna. Flickorna upplever i större utsträckning att de blir bra bemötta i skolan, att de har arbetsro i skolan (till skillnad från 2012 då det framförallt var pojkarna som upplevde arbetsro), att skolarbetet gör dem nyfikna att lära mer, att de är nöjda med inflytandet i skolan. De upplever även att de har haft möjlighet att påverka vilken skola de ska gå på. Ovanstående är signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor. Sammantaget kan vi konstatera att skolan upplevs något mer positivt av flickorna än av pojkarna. Vad beror denna skillnad i uppfattning på? Är inte skolan anpassad till båda könen, om inte hur kan skolan i större utsträckning anpassas till pojkarna? 27

33 Fina betyg till skolorna i åk 5 i Karlstad Sett till totalindex ligger samtliga skolor över 4, vilket är ett bra betyg. Vi kan konstatera att det är flera skolor som får mycket höga betyg, men att det inte alltid är samma skolor som toppar, t ex vid en granskning på totalindex och per indexområde. Några av de skolor som ligger högt på flera indexområden är: Västerstrandsskolan Orrholmsskolan Norrstrandsskolan Herrhagsskolan Kvarnbergsskolan Överlag är det mycket höga betyg till skolorna i Karlstad. De frågor som får ett något lägre betyg i undersökningen är skolmaten (3,4), att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (3,8) och arbetsro i skolan (4,0). När det gäller skolmaten kan vi se att spridningen är stor mellan skolorna, från 2,1 (Kroppkärrskolan) till 4,5 (Västerstrandsskolan). Vad beror denna spridning på? Intressant vore att djupdyka i skolmatsfrågan för att lära mer om hur eleverna tänker kring maten. Vad döljer sig egentligen bakom deras betygsättning? Vad inkluderar de i frågan? Sträcker sig bedömningen utanför det som serveras på tallriken och i så fall hur långt? Värderar 28

34 eleverna även matsalen, personalen i matbespisningen, ljudvolymen? Kanske är det även så att eleverna ärver tidigare elevers attityd till matfrågan, utan att egentligen ta egen ställning? Det finns även några andra frågor där spridningen mellan skolorna är stor. Näst efter frågan om skolmaten ser vi stor spridning på: Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan: 4,6 (Västerstrandsskolan) 3,1 (Kvarnbergsskolan) Jag har arbetsro i skolan: 4,5 (Orrholmsskolan) 3,1 (Edsvallaskolan) Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på: 4,8 (Vallargärdets skola) 3,6 (Edsvallaskolan) Vi har en bra stämning på skolan: 4,9 (Skogsbackeskolan) 3,7 (Edsvallaskolan) Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena: 4,6 (Fredricelundsskolan) 3,9 (Stellatus, Hultsbergsskolan och Kroppkärrsskolan) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer: 4,5 (Kvarnbergsskolan) 3,3 (Stellatus) Jag kan rekommendera min skola till en kompis: 4,9 (Skogsbackeskolan) 3,7 (Gruvlyckeskolan) Jag är som helhet nöjd med skolan: 4,9 (Gruvlyckeskolan) 3,7 (Nyeds skola) 28

35 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de två år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla verksamheter har ett totalindex på 4,0 eller mer och att alla verksamheter har förbättrat sig eller ligger kvar på sin tidigare nivå. Tabellen ovan visar på en stor positiv utveckling för årskurs 2, men det har troligen främst att göra med att målgrupperna har förändrats mellan 2012 och I årets mätning är det eleverna själva som besvarat undersökningen medan det 2012 var vårdnadshavarna som besvarade undersökningen. 29

36 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera samtliga verksamheter inom skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive skolområdes förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom 2012 års mätning tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. Kan relationen och antalet lärare vara en bidragande orsak till denna skillnad mellan årskursernas betygsättning? Finns behov av övergripande stöd? 30

37 Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område som t ex information, går samman och stöttar varandra. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Tre exempel på det är Frödingskolan, Hultsbergsskolan och Rudsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Motsvarande för årskurs 5 och årskurs 2 är Västerstrandsskolan och för förskolorna är det Förskolan Linblomman som utmärker sig genom att få höga totalindex och även höga omdömen per indexområde. Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 30

38 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten 31

39 och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har skolan höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har skolan höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 års rapport för jämförelse) Hur bibehåller vi de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 31