Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Staffan Skoglund, planeringschef Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 8 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Det är endast Karlstads kommun som deltar i undersökningen. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Årets frågor är desamma som i 2013 års mätning. Dessa har tagits fram tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Totalt sett består undersökningen av 24 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ejsvarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Elevernas inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen 2012 för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom då. När det gäller själva respondentlistorna så har Barn- och ungdomsförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga skolor. I årets mätning, till skillnad från 3

4 tidigare, har vi även fått med inloggningsuppgifter till elever med dold identitet (utan att röja identiteten). Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 3 26 mars Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunna följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive skola som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllande av enkäten under skoltid. Vi försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per skola och därefter även nedbrutet per klass. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 88 procent. Totalt ingår åtta skolor i undersökningen, samtliga skolor har kommit upp i över 40 procents svarsfrekvens. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Vi har även granskat resultatet utifrån respektive skola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariabeln; elevens kön. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom 4

6 parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 274 flickor och 298 pojkar som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall det finns en skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 7

10 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan har ett medelvärde på 4,2 vilket är en minskning med 0,1 jämfört med Andelen elever som svarat vet ej på frågan är mindre än en procent. Påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan har ett medelvärde på 3,8 vilket är en minskning med 0,1 jämfört med Andelen elever som svarat vet ej på frågan är mindre än en procent. 8

11 9

12 Medelvärdet för skolorna i Karlstads kommun får 3,9 av eleverna i årskurs 8 vilket är en minskning med 0,1 jämfört med De skolor som hamnar ovanför det totala medelvärdet är : Frödingskolan 4,2 Vålbergsskolan 4,2 Hultsbergsskolan 4,0 Rudsskolan 4,0 Lägst medelvärde får: Ilandaskolan 3,6 Mariebergsskolan 3,8 Norrstrandsskolan 3,8 10

13 11

14 Trygghet och trivsel Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Trygghet och trivsel är 4,0 där Vålbergsskolan får det högsta medelvärdet med 4,4 och Ilandaskolan det lägsta med 3,8. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan De enskilt högsta medelvärdena är 4,8 och kommer från Nyeds skola och Vålbergsskolan för påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Det enskilt lägsta medelvärdet inom indexområdet är 3,2 och kommer från Ilandaskolan för påståendet Pojkar och flickor behandlas lika på skolan. 12

15 Kunskaper Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Kunskaper är 3,9 där Frödingskolan får det högsta medelvärdet med 4,3 och Mariebergsskolan det lägsta med 3,7. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (5%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker Det enskilt högsta medelvärdet inom indexområdet kommer från Frödingskolan med 4,6 för påståendena Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen samt Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker. Det enskilt lägsta medelvärdet (2,7) inom indexområdet återfinns för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer och det kommer från Norrstrandsskolan. 13

16 Mitt inflytande Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Mitt inflytande är 4,0 där Frödingskolan får det högsta medelvärdet med 4,4 och där Mariebergsskolan, Ilandaskolan och Norrstrandsskolan får det lägsta med 3,9. Indexområde Mitt inflytande byggs upp av följande fyra påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag får den studie- och yrkesvägledning jag behöver Det enskilt högsta medelvärdet är 4,7 och kommer från Frödingskolan för påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår. De enskilt lägsta medelvärdena är på 3,6 och kommer från Ilandaskolan för påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och från Mariebergsskolan för påståendet Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete. 14

17 Skolan som helhet Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Skolan som helhet är 3,6 där Vålbergsskolan får det högsta medelvärdet med 4,0 och Ilandaskolan det lägsta med 2,9. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (8%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (5%) Jag är som helhet nöjd med min skola Det enskilt högsta medelvärdet kommer från Frödingskolan för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på och är på 4,4. Det enskilt lägsta medelvärdet kommer från Ilandaskolan för påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan och är på 2,1. 15

18 16

19 Trygghet och trivsel Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Jag känner mig trygg i skolan med 4,5 medan lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med ett värde om 3,6. Kön Pojkarna instämmer helt (betyg 5) i högre grad än flickorna i påståendet Jag känner mig trygg i skolan medan flickorna i större utsträckning gett påståendet betyg 4, dvs de instämmer delvis. För påståendet Vi behandlar varandra bra på skolan har flickorna i större utsträckning svarat att de instämmer lite (betyg 2) medan pojkarna i högre grad svarat att de instämmer helt (betyg 5). Däremot ska förtydligas att majoriteten av både flickor och pojkar sätter betyg 3-5 på frågan. Flickorna instämmer i större utsträckning i påståendet Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (betyg 4: 36% jmf med 26%) medan pojkarna i högre grad angett att de inte instämmer alls (betyg 1: 9% jmf med 3%). Andel Vet ej : Jag trivs i skolan (0,3%) Jag känner mig trygg i skolan (0,2%) Jag har arbetsro i skolan (0,5%) Vi har en bra stämning på skolan (1,2%) 17

20 Vi behandlar varandra bra på skolan (1,2%) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (2,3%) Jag blir bra bemött av personalen i skolan (0,9%) 17

21 Kunskaper Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen med 4,4 medan vi hittar lägsta totala medelvärdet för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer med ett värde om 2,9. Kön Flickorna har i högre grad gett betyg 2 (instämmer lite) för påståendet Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i alla ämnen än pojkarna, medan pojkarna instämmer helt (betyg 5) i större utsträckning än flickorna för samma påstående. Även för denna fråga sätter majoriteten av både flickor och pojkar betyg 3-5 på frågan. Pojkarna har gett Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer betyg 5 (instämmer helt) i större utsträckning än flickorna (12% jmf med 4%), som i sin tur gett påståendet betyg 3 (varken instämmer eller inte) i högre grad än pojkarna (38% jmf med 30%). Andel Vet ej : Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (0,5%) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (0,3%) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (0,2%) Mina lärare är bra på att undervisa (0,5%) 18

22 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (1,6%) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (4,7%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (4,0%) 18

23 Mitt inflytande I detta indexområde har påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår fått det högsta totala medelvärdet, 4,4, medan påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter har fått det lägsta med 3,8. Kön Pojkarna instämmer helt (betyg 5) i högre grad än flickorna när det gäller påståendet Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (32% jmf med 19%) medan flickorna i större utsträckning angett betyg 2 (instämmer lite) (8% jmf med 3%). Andel Vet ej : Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (1,4%) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (2,4%) I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (1,2%) Jag får den studie- och yrkesvägledning jag behöver (3,7%) 19

24 Skolan som helhet I indexområdet Skolan som helhet hittar vi det högsta medelvärdet vid påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på med 4,1. Det lägsta medelvärdet återfinns för påståendet Jag är nöjd med skolmaten som fått 3,0. Kön Pojkarna är mindre nöjda än flickorna med skolmaten, de sätter i högre utsträckning betyg 1 och 3 på påståendet Jag är nöjd med skolmaten. Flickorna sätter i högre grad betyg 4. Påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus får i större utsträckning betyg 4 (instämmer mycket: 37% jmf med 28%) av flickorna medan av pojkarna lämnas i större grad betyg 1 (instämmer inte alls: 13% jmf med 7%). När det gäller möjligheten att välja skola, Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på, har pojkarna i större utsträckning angett att de inte alls instämmer (betyg 1) medan flickorna i högre grad angett att de instämmer mycket i påståendet (betyg 4). Det är däremot 70% av både flickorna och pojkarna som håller med i påståendet (har satt betyg 4 eller 5). Flickorna har i högre grad lämnat betyg 2 och 4 (instämmer lite, instämmer mycket) för påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis än pojkarna, som i högre grad angett att de instämmer helt (betyg 5) med påståendet. 20

25 Andel Vet ej : Jag är nöjd med skolmaten (1,0%) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan (0,2%) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan (1,2%) Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (8,0%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (4,5%) Jag är som helhet nöjd med skolan (0,9%) 20

26 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 8 på skolor i Karlstad upplever den egna skolan. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 8 i Karlstad. Samtliga elever i årskurs 8 på de åtta skolorna har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 88 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Svarsfrekvenserna på de olika skolorna ligger mellan procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, utvecklingen från tidigare mätningar (2012 och 2013), både totalt sett och per indexområde samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om respondenterna. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. 21

27 När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med 2012 och 2013 års mätningar. Däremot bör du som läsare vara medveten om att det inte är samma grupp elever eller lärare som utvärderas utan det är årets elever i årskurs 8 som är målgruppen. Skillnader i resultat mellan mätningarna kan förklaras utifrån att det inte är samma elever och lärare i mätningarna. Värt att notera är att årets årskull 8:or är något mindre än fjolårets. I årets mätning är antalet elever 653 jämfört med

28 Totalt sett är eleverna relativt nöjda med sin skola I undersökningen finns de två koncerngemensamma frågorna om helhetsintryck och bemötande. Bemötandet får totalt sett 4,2 av eleverna medan helhetsintrycket får totalt sett 3,8. Vi kan alltså konstatera att eleverna i årskurs 8 generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett ganska positivt helhetsintryck. Årskurs 8 får lägst betyg i helhetsintryck sett till övriga årskurser som ingår i KBUundersökningarna. Detta är ett mönster som är återkommande från tidigare års mätningar. I år får årskurs 8 även lägst betyg i bemötande. Korrelation grundskola åk 8 De elever som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, är mer nöjda med miljön inomhus, tycker att de har en bra stämning på skolan samt trivs i skolan. Påståendet Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan har ett något lägre medelvärde, men har förbättrats över åren. Detta är även fortsättningsvis ett fokusområde för skolorna. Korrelationerna överensstämmer med tidigare års resultat. Det finns starka korrelationer mellan bemötandet till eleverna och att lärarna hjälper eleven i skolarbetet om de behöver, att lärarna är bra på att undervisa samt att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Även dessa korrelationer överensstämmer med tidigare års resultat. 22

29 Svag försämring Vi kan konstatera att totalindex för åk 8 har försämrats något sedan 2013 års mätning. Totalindexet har minskat från 4,0 till 3,9. Det är tre av de åtta skolorna som har förbättrat sitt totalindex. Vålbergsskolan utmärker sig mest eftersom det är den enda skolan som har ökat för varje år, från 3, till 4,2 i år. Två skolor har ökat sina värden med 0,1 enheter i år; Mariebergsskolan och Nyeds skola. Mariebergsskolan har fortfarande ett sämre värde än i mätningen Ilandaskolan har försämrat sitt totalindex sedan 2012 från 3,8 till 3,6. 23

30 Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel har minskat från 4,2 till 4,0 sedan förra året. Det är fem av de åtta skolorna som har försämrat sig och tre som har förbättrat sig. Störst förbättring har Vålbergsskolan, de har gått från 4,2 till 4,4 mellan 2013 och 2014 (3,5 2012). Ilandaskolan och Norrstrandsskolan har båda försämrat sig med 0,3 enheter sedan förra året. De flesta frågorna inom indexområdet minskar från föregående år. Skillnaden mellan åren är signifikant för följande frågor: Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen på skolan Kunskaper Indexområdet Kunskaper är oförändrat mellan åren. Fyra skolor har förbättrat sig medan två skolor har försämrat sig. Störst förbättring ser vi för Mariebergsskolan och Nyeds skola (0,2 enheter) och störst försämring ser vi för Norrstrandsskolan (0,2). Det är ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åren på frågenivå. 24

31 Mitt inflytande När det gäller indexområdet Mitt inflytande ser vi en liten minskning från 4,1 till 4,0 mellan 2013 och 2014 (oförändrat sedan 2012). Vi ser ett förbättrat resultat för tre av de åtta skolorna, medan resultatet har försämrats på tre av skolorna. Störst förbättring ser vi för Mariebergsskolan och Nyeds skola (0,3). Ilandaskolan och Norrstrandsskolan har försämrat sitt resultat med vardera 0,2 enheter. Det är ingen statistiskt signifikant skillnad mellan åren på frågenivå. Skolan som helhet Indexområdet Skolan som helhet är oförändrat sedan förra året (3,6). Tre av de åtta skolorna har förbättrat sitt resultat medan fyra skolor har sämre resultat än förra året. Ökningen är 0,1 enheter för Mariebergsskolan, Norrstrandsskolan och Vålbergsskolan. Störst minskning har Frödingskolan och Nyeds skola (0,2 enheter). De frågor som har utvecklats positivt, och som är statistiskt signifikanta mellan mätningarna är: Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan 24

32 Skillnader gällande det sociala klimatet, vetskap om kunskapskrav och skolmaten Könsfördelningen är jämnt fördelad på skolorna, förutom på Nyedsskolan och Rudsskolan där andelen pojkar är högre och på Norrstrandsskolan där andelen flickor är högre. När vi granskar resultatet utifrån kön, finner vi generellt sett att respondenterna är nöjda, med några enstaka skillnader mellan pojkar och flickor. Där det finns signifikanta skillnader utifrån bakgrundsvariabeln kön är svaren könstypiska. Genomgående i undersökningen tenderar pojkar att i större utsträckning svara maximalt eller minimalt betyg på påståendena. Flickor svarar i högre utsträckning betyg 2 och 4. Vi ser samma mönster i de tidigare KBUmätningarna, men även i andra undersökningar känns svarsmönstret igen. Tre års mätningar trender Vid en analys utifrån kön av mätningarna 2012, 2013 och 2014 ser vi mycket små förändringar. Det finns signifikanta skillnader i uppfattningar utifrån kön, men skillnaderna är små, trots att de är signifikanta. År 2012 och 2014 håller samma nivåer, medan det generellt finns en mer positiv bedömning för Notera att rörelserna handlar som mest om 0,4 procentenheter. Det kan vara relevant att analysera resultaten utifrån specifika insatser som genomförts på skolorna för att se tendenser till resultat. 25

33 Att behandla varandra bra - Skillnader i uppfattningar beroende på kön - en trend som håller i sig Liksom i tidigare två mätningar kan vi konstatera att pojkar i högre utsträckning håller med i påståendet att man behandlar varandra bra i skolan (betyg 5) medan flickor svarar betyg 2 i högre grad. På medelvärdesnivå är skillnader i uppfattningar mellan pojkar och flickor 0,3 procentenheter. Att pojkar och flickor behandlas lika råder också skilda uppfattningar mellan könen. Nio procent av pojkarna svarar betyg 1 på frågan. Vad denna uppfattning bottnar i vet vi inte. Anser pojkarna sig förfördelade eller tvärt om? Flickorna saknar kontroll över kunskapskrav och inflytande över sitt skolarbete Flickor svarar i lägre grad att de vet vad som förväntas av dem för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Likaså upplever flickor i lägre grad att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. Flickorna saknar också inflytande över sitt skolarbete i högre grad än vad pojkar gör. Hur kommer det sig att flickorna har denna uppfattning? Handlar det till och med om kön? Hur kan skolan arbeta med att möta flickornas behov? Skillnaderna mellan könen är inte så stora på medelvärdesnivå, men ovanstående är signifikanta skillnader som finns. Sammantaget kan vi konstatera, liksom 2013, att skolan upplevs som något mer positivt av pojkarna än av flickorna. 25

34 Vålbergsskolans positiva utveckling värd att inspireras utav Frödingskolan och Vålbergsskolan är de två skolor som fått det högsta medelvärdet på totalindexet på 4,2. Frödingskolan har det högsta medelvärdet på 15 av enkätens 24 frågor och Vålbergsskolan har det högsta medelvärdet på de resterande nio. Frödingsskolan har flest högsta medelvärden inom frågeområdena Kunskaper och Inflytande medan Vålbergsskolan har flest högsta medelvärden på frågorna inom områdena Trivsel och trygghet samt helhet. Vad är det som föranleder detta resultat? Ser vi till jämförelsen av resultaten mellan mätåren 2012, 2013 och 2014, ser vi en tydlig positiv utveckling för Vålbergsskolan på totalindexnivå hade Frödingskolan det högsta medelvärdet på flest frågor (14 av 24) men med en större spridning inom frågeområdena, medan Vålbergsskolan hade det högsta medelvärdet på endast tre frågor, bra stämning på skolan, och bra miljö inom- och utomhus. Vi ser att Vålbergsskolan har en positiv utveckling genom de tre mätåren från ett totalt index på 3,5 2012, 4, och 4,2 i årets mätning. Det är intressant att följa Vålbergsskolans utveckling, från i princip genomgående negativa siffror (2012 hade Vålbergsskolan det lägsta medelvärdet på 18 av undersökningens 24 frågor) till genomgående positiva siffror (över medelvärde på samtliga utom en fråga). Att det också är inom områdena trivsel och trygghet samt helhet som Vålbergsskolans högsta medelvärden återfinns är också beaktansvärt. Även Frödingskolans höga medelvärden är intressanta att följa. Där finner vi inte samma utveckling som för Vålbergsskolan över tid, men Frödingskolan har i de tre 26

35 mätningarna haft genomgående höga medelvärden på frågorna och även i tidigare mätningar haft flera frågor med det högsta medelvärdet. Ilandaskolan står för 11 av undersökningens lägsta medelvärden och har också för varje år fått ett något lägre totalindex hade Ilandaskolan undersökningens lägsta medelbetyg på miljön på skolan, helhetsbetyget och om man kan rekommendera skolan till andra, men på övriga frågor låg skolan nära medelbetyget för respektive fråga. Ilandaskolans utveckling är intressant att analysera vidare och följa utvecklingen av ytterligare, speciellt med tanke på deras renovering. Vad säger oss indikatorerna från föregående år (lägst medelbetyg på frågorna om helhet och rekommendation) med årets resultat där skolan får de flesta lägsta betygen? 2013 hade Mariebergsskolan flest lägsta betyg. I årets mätning har Mariebergsskolan lägst betyg på sex av frågorna. På totalindex kan vi se att Mariebergsskolan, tillsammans med Nyeds skola som enda skolor, förbättrat sitt värde med 0,1 enheter, men Mariebergsskolan ligger fortfarande under det totalindex skolan fick Mariebergsskolan har nyligen renoverats, och det kan vara intressant att göra jämförelse med exempelvis Vålbergsskolan på några års sikt, om Mariebergsskolan får liknande utveckling när miljön utvecklats. Även Norrstrandsskolan har genomgått en renovering under perioden för mätningarna. På Norrstrandsskolan har det gjorts en miljörenovering, alltså inte en lika omfattande renovering som på exempelvis Mariebergsskolan hade Norrstrandsskolan 4 lägsta betyg och 2013 låg skolan något över på nära på samtliga påståenden, utom på utomhusmiljön där skolan hade det lägsta medelbetyget bland skolorna å andra sidan har omdömena en större spridning, där sju påståenden placerar sig något över medelvärdet för samtliga skolor och något under medelvärdet på 17 påståenden, varav 4 som det lägsta medelvärdet. Frågeområdet skolan som helhet ligger något över skolornas totala medelvärde, medan tyngdpunkten på de medelvärden som ligger något under skolornas totala medelvärde återfinns inom övriga tre områden. Även Norrstrandsskolans utveckling kan ingå i en uppföljande analys av skolmiljöns påverkan på omdömen av skolan. Arbetsro, lust att lära och skolmaten är liksom föregående år förbättringsområden De lägsta totala medelvärdena får påståendena Jag har arbetsro i skolan, Skolarbetet gör att jag får lust att lära mer, Jag är nöjd med skolmaten. Det finns förbättringsområden för varje enskild skola som berörs (skillnader finns på skolnivå) men områdena är intressanta att anta som utmaning för hela Karlstads kommun. Eleverna i årskurs åtta är kanske i en ålder där skoltröttheten gör sig närvarande i högre grad, vilket i sin tur kan påverka arbetsmiljön. Men ser vi till de 26

36 fem påståenden som får lägst betyg finner vi samband mellan dem. En bra skolmat, och en kreativ miljö ger förstås arbetsro och skapar förutsättningar för att få lust för att lära mer. Vi ser också att det finns korrelation mellan inomhusmiljön och helhetsintrycket. Vilka konsekvenser skulle det kunna få om Karlstads kommun väljer visionen: I Karlstads skolor har vi den bästa skolmaten och en sådan kreativ miljö att eleverna har landets högsta lust för att lära mer! 26

37 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de tre år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett totalindex på 3,9 eller mer och att de flesta verksamheter är oförändrade sedan den senaste mätningen. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2014 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2014 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Skalan är inte direkt jämförbar (SKL använder en fyrgradig skala medan KBU bygger på en femgradig skala, andel positiva i SKL: 3+4; andel positiva i KBU: 4+5) SKL:s elevundersökning visar bland annat att: 93% av eleverna i årskurs 5 och 92% i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 90%. KBU åk 8: 92%) 94% av eleverna årskurs 5 och 86% i årskurs 8 upplever att de får hjälp när de behöver. (KBU åk 5: 95%. KBU åk 8: 80%) 27

38 Endast 46% av eleverna i årskurs 8 tycker att skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer. Motsvarande andel är 74% bland eleverna i årskurs 5. (KBU åk 5: 60% (ytterligare 23 procent svarar betyg 3). KBU åk 8: 29% (ytterligare 34% svarar betyg 3)) 27

39 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 28

40 Bilden visar hur årskurs 2,5, 8 samt fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 29

41 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de två tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att 30

42 behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Frödingskolan, Vålbergsskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan, Kvarnbergsskolan och Friskolan Stellatus Årskurs 2: Skåreskolan, Friskolan Stellatus, Tuggeliteskolan och Stockfallets skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten 30

43 Finns behov av övergripande stöd? Vidare ser vi också att det finns förbättringsmöjligheter vad gäller arbetsro, lust att lära och skolmat. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område, går samman och stöttar varandra. Kanske skulle skolmaten kunna vara ett område där man går samman och stöttar varandra i ett utvecklingsarbete? Skolmaten är och har varit ett område för diskussion genom de tre mätningarna, företrädesvis i åk 5 och åk 8. Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid ( ), men är oförändrat i åk 2 och 5. Åk 2: 2012: (3,8), 2013: 4,3, 2014: 4,3 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0 Näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan och därför ser vi det som ett viktigt område att arbeta vidare med. Relevant borde 31

44 vara att fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? Involvera eleverna i utvecklingsarbetet! Som ett komplement bör eleverna involveras i utvecklingsarbetet. De om några borde kunna ge svar på vad det är som inte fungerar och hur man kan få till en förändring Detta kan ske på flera olika sätt; dels genom samtal med elever, skolpersonal och skolmatsalspersonal där processen studeras del för del. Här bör eleverna få möjlighet att identifiera när processen börjar, vilka moment den består av, och när den slutar. Hur skulle den optimala upplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Ett bra exempel där skolelever involverats är utvecklingsarbetet av Slussen i Stockholm. En Barnkonsekvensanalys genomfördes som syftade till att identifiera hur Slussen kunde utvecklas för att vara bättre anpassad till gruppen barn och ungdomar. Det man gjorde var att observera barn och ungdomars resmönster på Slussen genom att låta dem föra dagboksanteckningar kring sina resor. Man bjöd även in barn och ungdomar till en utställning där de fick information om samt tycka till om Slussen, både dagens och morgondagens utformning. Interaktiva pekskärmar användes där de fick markera det de gillade/ogillade, där de fick skriva sina tankar, idéer och utvecklingsförslag. Grunden i en BKA är att anta både ett barnperspektiv och barnens perspektiv, vilket kräver involvering av barnen och ungdomarna. Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Vilken betydelse har den fysiska miljön? Den fysiska miljön påverkar inte bara resultatet på frågorna om den interna och externa miljön på skolorna. I Karlstads kommun finns ett par exempel under mätperioden där skolor renoverats, helt eller delvis, samt rena nybyggnationer av skolor och kan konstatera att resultaten påverkas även för andra frågor än de konkreta miljöfrågorna. Intressant är utvecklingen för Vålbergsskolan som är en nybyggd skola. Åk 8: 2012 hade Vålbergsskolan det lägsta medelvärdet på 18 av undersökningens 24 frågor. I årets mätning har Vålbergsskolan genomgående positiva siffror (över medelvärde på samtliga utom en fråga). Mariebergsskolan som har renoverats, ser vi också en positiv trend sett till årets resultat. Däremot på Norrstrandsskolan (åk 8) där en miljörenovering har gjorts ser vi att resultaten i undersökningarna inte riktigt hänger med. Intressant blir att följa utvecklingen på Ilandaskolan som ju står inför renovering nu. 31

45 Krävs det en nybyggnation eller en rejäl renovering för att förändra uppfattning och inställning även på andra områden? Hur kan en skola som inte står inför en nybyggnation eller renovering att förändras? Hur får man de positiva värden som skapas på en nybyggd eller renoverad skola att hålla i sig länge? 31

46 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat 32

47 per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med tre års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 och 2013 års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 32

48 Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. 33

49 I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 33