Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Anna-Lena Norlander Groth, planeringschef på Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de förskolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av förskola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på förskolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av förskolorna i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Majoriteten har valt att delta och endast två förskolor har valt att inte delta. Totalt sett består målgruppen av vårdnadshavare till barn på förskolor. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen gjordes 2012 tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Tidigare undersökningar inom förskolan låg som en grund vid själva framtagandet. Totalt sett består undersökningen av 28 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ejsvarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Information mellan förskola och hem Helhetsintryck Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. 3

4 Barn- och ungdomsförvaltningen har försett Attityd med klasslistor för samtliga kommunala och fristående förskolor. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 2-29 mars Varje vårdnadshavare har fått en unik inloggning så att Attityd har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Vi har haft ett gott samarbete med respektive förskola som delat ut ett informationsbrev till barnen. Attityd försåg varje förskola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per avdelning med inloggningarna (för ev. borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive förskola. Attityd kompletterade med en påminnelse till föräldrarna där de fick ett nytt brev med inloggningsuppgifterna. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Svarsfrekvens rapporterades per förskola och även nedbrutet per avdelning. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 63 procent. Av de 79 förskolor som deltog i undersökningen är det sju förskolor som inte har kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga förskolor i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per förskola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Resultatet har analyserats på totalnivå, dvs för samtliga förskolor, utifrån: Kön, både barnets och vårdnadshavarens kön 3

5 Ålder på barnet (-3 år, 4 år-) Huvudman kommunal eller fristående Resultatet har även granskats utifrån respektive förskola. 3

6 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per förskola. En beskrivning görs av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; barnets kön, vårdnadshavarens kön, barnets ålder och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Resultatet presenteras i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga förskolor, samt totalindex per förskola. Resultat totalnivå, samt per förskola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per förskola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga förskolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön 4

7 om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parentes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

8 Tabellen redovisar svarsfrekvens per förskola samt totalt i undersökningen. 5

9 Tabellen redovisar svarsfrekvens per förskola samt totalt i undersökningen. 6

10 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per förskola samt totalt i undersökningen. Totalt ingår barn, varav flickor och pojkar. Resultat utifrån barnets kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall skillnaden är statistiskt signifikant mellan variablerna kommenteras detta. 7

11 8

12 9

13 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman, vårdnadshavares kön, samt barnets ålder. Resultatet utifrån dessa bakgrundsvariabler presenteras längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 10

14 11

15 Totalt sett får förskolorna i Karlstads kommun ett medelvärde på 4,7 vad gäller bemötande, samt 4,6 vad gäller helhetsintrycket. 12

16 I presentationen av de 79 deltagande förskolorna har vi delat upp dem på fyra bilder för att få resultat per förskola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för alla fyra bilderna. 13

17 Indexet för förskolorna totalt i Karlstad ligger på 4,4. Högsta index har Förskolan Linblomman med 5,0. Lägsta index, 4,0, återfinns hos följande förskolor: Stockfallets förskola, Tuggelite förskola och Vasalundens förskola 14

18 15

19 16

20 17

21 I presentationen av de 79 deltagande förskolorna har vi delat upp dem på fyra bilder för att få resultat per förskola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för alla fyra bilderna. 18

22 Indexområdet Normer och värden får i årets mätning 4,6 på den femgradiga skalan. Högsta värdet, 5,0, får Förskolan Linblomman och Förskolan Räven. Lägsta index, 4,0, återfinns hos följande förskolor: Stockfallets förskola, Tallåsens förskola samt Tuggelite förskola. Indexområdet byggs upp av nedanstående åtta påståenden: Mitt barn känner sig tryggt på förskolan Mitt barn trivs på förskolan Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (14,3%) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan Jag som förälder blir bra bemött i förskolan Det högsta medelvärdet 5,0 återfinns hos sju av de åtta påståendena inom området, nämligen: Mitt barn känner sig tryggt på förskolan (Förskolan Linblomman, 19

23 Förskolan Loket, Förskolan Rönnen, Förskolan Änglagården) Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Ulvarna) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Ulvarna) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga (Förskolan August, Förskolan Räven) Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Rönnen) Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan (Förskolan Kilen, Förskolan Kulingen, Förskolan Linblomman, Förskolan Loket, Förskolan Räven, Förskolan Rönnen, Förskolan Solen, Förskolan Ulvarna, Förskolan Änglagården, Sångsvanens förskola) Jag som förälder blir bra bemött i förskolan (Förskolan Linblomman, Förskolan Solen, Romstads förskola) Det enskilt lägsta medelvärdet inom området (3,5) har Stockfallets förskola fått på påståendet Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga. 19

24 20

25 21

26 22

27 Indexområdet Utveckling och lärande får i årets mätning 4,4 på den femgradiga skalan. Högsta värdet, 5,0, får Förskolan Linblomman. Lägsta index, 3,7, återfinns hos följande förskolor: Förskolan Fröet, Kroppkärrs förskola, Stockfallets förskola samt Vasalundens förskola. Indexområdet byggs upp av nedanstående sex påståenden: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling Mitt barns lärande följs upp (5,5%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (7,5%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (5,2%) Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker Flertalet påståenden inom området har fått det högsta värde 5,0: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Solen) Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling (Förskolan Linblomman) Mitt barns lärande följs upp (Förskolan Linblomman, Förskolan Räven) 23

28 Mitt barns sociala utveckling följs upp (Förskolan Linblomman) Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker (Förskolan August, Förskolan Kilen, Förskolan Kulingen, Förskolan Linblomman, Förskolan Loket, Förskolan Räven) Det lägsta medelvärdet inom området har Stockfallets förskola fått på påståendet Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling med 2,6. 23

29 24

30 25

31 26

32 Indexområdet Barns inflytande får i årets mätning 4,5 på den femgradiga skalan. Högsta värdet, 5,0, får Förskolan Linblomman. Lägsta index, 3,9, återfinns hos Tallåsens förskola. Indexområdet byggs upp av nedanstående tre påståenden: Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ (9,0%) Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar (8,0%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (14,0%) Samtliga tre påståenden har fått det högsta värdet 5,0 på Förskolan Linblomman. Påståendet Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar har även fått 5,0 på Förskolan Räven och påståendet Mitt barns tankar och idéer tas tillvara har även det fått 5,0, på Förskolan Cosmos. Det lägsta medelvärdet (3,7) återfinns hos Förskolan Fröet på påståendet Mitt barns tankar och idéer tas tillvara. 27

33 28

34 29

35 30

36 Indexområdet Information får i årets mätning 4,2 på den femgradiga skalan. Högsta värdet, 5,0, får Förskolan Linblomman. Lägsta index, 3,2, återfinns hos Vallargärdets förskola. Indexområdet byggs upp av nedanstående fyra påståenden: Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling Jag får information om läroplanens mål Jag får information om förskolans arbetssätt Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter Nedanstående påståenden har fått det högsta medelvärdet (5,0); Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling (Förskolan Linblomman) Jag får information om läroplanens mål (Förskolan Linblomman) Jag får information om förskolans arbetssätt (Förskolan Kilen) Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter (Förskolan Linblomman) Det lägsta medelvärdet är 2,9 och det kommer från Vallargärdets förskola på 31

37 påståendet Jag får information om läroplanens mål. 31

38 32

39 33

40 34

41 Indexområdet Helhetsintryck får i årets mätning 4,4 på den femgradiga skalan. Högsta värdet, 5,0, får Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven och Förskolan Ulvarna. Lägsta index, 3,9, återfinns hos Tuggelite förskola. Indexområdet byggs upp av nedanstående sju påståenden: Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan Den fysiska miljön i förskolan är säker Jag är nöjd med mitt barns utevistelse Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan Jag kan rekommendera mitt barns förskola Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på Jag är som helhet nöjd med förskolan Nedanstående påståenden har fått det högsta medelvärdet (5,0) från minst en förskola, nämligen: Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan (Förskolan Blåklinten, Förskolan Kilen, Förskolan Kulingen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Ulvarna, Förskolan Änglagården) 35

42 Den fysiska miljön i förskolan är säker (Förskolan Räven) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse (Förskolan Kilen, Förskolan Räven, Förskolan Tranan, Förskolan Ulvarna) Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan (Förskolan Blåklinten, Förskolan Kilen, Förskolan Kulingen, Förskolan Linnea, Förskolan Ulvarna) Jag kan rekommendera mitt barns förskola (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Rönnen, Förskolan Trollet, Förskolan Ulvarna) Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på (Förskolan August, Förskolan Blåklinten, Förskolan Cosmos, Förskolan Kulingen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Solen, Förskolan Tranan, Förskolan Ulvarna, Förskolan Änglagården) Jag är som helhet nöjd med förskolan (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Rönnen, Förskolan Ulvarna) Lägsta medelvärdet (2,5) har Röda Villan fått på påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på. 35

43 36

44 37

45 38

46 39

47 Normer och värden Högsta medelvärdet (4,7) inom området har påståendet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas och Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan fått. Det lägsta medelvärdet har Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga fått med 4,4. Kön, barnet Påståendet Mitt barn trivs på förskolan får i högre utsträckning betyg 5 av flickornas vårdnadshavare. Majoriteten av både flickor och pojkar har ändå satt betyg 5. Kön, vårdnadshavare Det är främst de vårdnadshavare som svarat enskilt som instämmer helt i påståendet Mitt barn känner sig tryggt på förskolan. Det är något fler bland de som svarar enskilt som vårdnadshavare som instämmer helt i påståendet Mitt barn trivs på förskolan. Det är fler bland de som svarar tillsammans som svarar vet ej på påståendet att Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas. Det är fler bland kvinnor och bland de som svarar gemensamt som 40

48 instämmer helt (betyg 5) i påståendet Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga och de männen svarar i högre utsträckning betyg 4. När det gäller bemötandet av barnet, påståendet Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan svarar de männen i högre grad betyg 4 än kvinnorna samt de som angett att de svarat tillsammans. På påståendena Jag som förälder blir bra bemött i förskolan samt Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan svarar kvinnorna i något högre utsträckning betyg 5. Huvudman Utifrån huvudman konstateras att vårdnadshavarna till barn i de kommunala verksamheterna i högre utsträckning ger betyg 4 för alla påståenden, medan vårdnadshavarna till barnen i de fristående förskolorna i större utsträckning gett betyget 5, dvs instämmer helt på samtliga påståenden. Ålder Vårdnadshavare till barn i åldrarna 1-3 år instämmer i större utsträckning helt (betyg 5) i påståendet Mitt barn trivs på förskolan. På påståendet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas svarar vårdnadshavarna till barn i åldrarna 1-3 år i större utsträckning vet ej/ej relevant. När vi jämför hur vårdnadshavarna svarat på påståendet Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga ser vi att vårdnadshavarna till barnen i åldrarna 1-3 år i något högre grad svarar vet ej/ej relevant. Vårdnadshavare till barn på förskolan som är 1-3 år svarar i högre grad att de instämmer helt (betyg 5) i påståendena Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga, Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning samt Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan. Andel Vet ej : Mitt barn känner sig tryggt på förskolan (0,1%) Mitt barn trivs på förskolan (0,0%) Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (14,3%) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (3,5%) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga (4,0%) Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning (2,2%) Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan (0,2%) 40

49 Jag som förälder blir bra bemött i förskolan (0,1%) 40

50 Utveckling och lärande Det högsta medelvärdet inom området har påståendet Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker fått med 4,7. Det lägsta totala medelvärdet, 4,1, inom området återfinns vid påståendet Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling. Kön, barnet Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Det är fler bland männen som svarar betyg 4 och kvinnorna svarar i större utsträckning att de instämmer helt, betyg 5 på påståendet Mitt barns nyfikenhet och lusta att lära uppmuntras på förskolan. På påståendet Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling svarar männen i större utsträckning betyg 4. Det är något fler bland de som svarar enskilt som svarar betyg 4 och de som svarar tillsammans svarar i högre utsträckning vet ej/ej relevant på påståendet Mitt barns lärande följs upp. För påståendet Mitt barns fysiska utveckling följs upp har kvinnorna i högre grad angett att de instämmer helt (betyg 5), medan männen i större 41

51 omfattning angett betyg 3 och 4. De respondenter som svarar tillsammans svarar i högre utsträckning vet ej/ej relevant. När det gäller barns sociala utveckling; påståendet Mitt barns sociala utveckling följs upp så instämmer kvinnorna och de vårdnadshavare som svarat tillsammans i högre grad helt (betyg 5) med påståendet. Männen har i större utsträckning gett betyg 4, dvs de instämmer mycket med påståendet. De respondenter som svarar tillsammans svarar också i något högre utsträckning vet ej/ej relevant. Kvinnorna och de som svarat tillsammans instämmer helt i större utsträckning med Personalen tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker. Vi ser att männen lämnat betyg 4 i högre grad. Huvudman Genomgående för samtliga påståenden så svarar vårdnadshavare till barn i förskolor med fristående huvudmän i större utsträckning att de instämmer helt med påståendena (betyg 5), medan vårdnadshavare med barn i de kommunala verksamheterna istället har lämnat betyg 3 och 4 högre grad. Oavsett huvudman svarar de flesta genomgående betyg 4 och 5 på påståendena. Ålder För påståendena Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan, Mitt barns lärande följs upp, Mitt barns fysiska utveckling följs upp samt Mitt barns sociala utveckling följs upp svarar de vårdnadshavare som har barn mellan 1-3 år i högre grad vet ej/ej relevant. Andel Vet ej : Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan (2,7%) Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling (1,2%) Mitt barns lärande följs upp (5,5%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (7,5%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (5,2%) Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker (2,4%) 41

52 Barns inflytande Inom indexområdet Barns inflytande hittar vi det högsta totala medelvärdet vid påståendena Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ och Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar med ett värde om 4,5. Det lägsta totala medelvärdet har påståendet Mitt barns tankar och idéer tas tillvara fått med 4,4. Kön, barnet Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Det är inga signifikanta skillnader på frågorna i indexområdet utifrån vårdnadshavarens kön. Huvudman Genomgående för samtliga påståenden så svarar vårdnadshavare till barn i förskolor med fristående huvudmän i större utsträckning att de instämmer helt med påståendena (betyg 5), medan vårdnadshavare med barn i de kommunala verksamheterna istället har lämnat betyg 3 och 4 högre grad. 42

53 Ålder Genomgående för samtliga påståenden under indexområdet Barns inflytande ser vi att vårdnadshavare som har barn mellan 4-7 år i högre grad svarar att de instämmer (betyg 4 och 5) i påståendena och att vårdnadshavare till barn i åldern 1-3 år svarar i större utsträckning vet ej/ej relevant. Andel Vet ej : Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ (9,0%) Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar (8,0%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (14,0%) 42

54 Information Det högsta totala medelvärdet inom området hittar vi vid påståendet Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter, med värdet 4,4. Områdets lägsta totala medelvärde hittar vi vid påståendena Jag får vet vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling och för Jag får information om läroplanens mål, båda med värdet 4,2. Kön, barnet Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling, männen svarar i större utsträckning betyg 3 (instämmer) på påståendet. Däremot svarar majoriteten i alla grupper 4 eller 5 (instämmer mycket/instämmer helt). Kvinnorna och de som svarat tillsammans instämmer helt (betyg 5) i större utsträckning än männen när det gäller påståendet Jag får information om läroplanens mål. Männen svarar här i större utsträckning vet ej/ej relevant. Kvinnorna och de som svarat tillsammans instämmer i högre grad (betyg 43

55 5) helt med påståendet Jag får information om förskolans arbetssätt än männen som i högre utsträckning ger betyg 4 och 3. På påståendet Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter har kvinnorna och de som svarat tillsammans i högre grad än männen angett att de instämmer helt (betyg 5) med påståendet. Männen har i stället angett att de instämmer mycket (betyg 4) i större utsträckning än de andra. Huvudman Genomgående i detta område har vårdnadshavare som har sitt barn i en kommunal verksamhet i större utsträckning svarat betyg 3-4 (instämmer instämmer mycket) medan de som har sina barn på förskola med fristående huvudman i högre grad har svarat att de instämmer helt (betyg 5) med områdets fyra påståenden. Ålder Det är något fler bland vårdnadshavarna till barn i åldern 4-7 år som svarar betyg 4 på påståendet Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling. Andel Vet ej : Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling (1,5%) Jag får information om läroplanens mål (1,7%) Jag får information om förskolans arbetssätt (0,8%) Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter (4,6%) 43

56 Helhetsintryck Inom området helhetsintryck hittar vi det högsta totala medelvärdet vid påståendet Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan, med 4,7. Det lägsta totala medelvärdet, 4,2, inom området återfinns på påståendet Jag är nöjd med mitt barns utevistelse. Kön, barnet Det är något fler bland de vårdnadshavare som svarar för pojkar som ger betyg 3 på påståendet Jag är som helhet nöjd med förskolan. Kön, vårdnadshavare På påståendet att Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan svarar männen i större utsträckning att de instämmer helt, betyg 5 och kvinnorna svarar i högre grad betyg 4. Påståendet Den fysiska miljön i förskolan är säker får i högre utsträckning betyg 3 av kvinnorna och de vårdnadshavare som svarat tillsammans. Männen svarar i högre grad att de instämmer helt i påståendet. Det är främst männen samt de som svarat tillsammans som instämmer helt i påståendet Jag är nöjd med mitt barns utevistelse. Männen svarar i större utsträckning att de instämmer helt i påståendet 44

57 Jag kan rekommendera mitt barns förskola. Kvinnor samt de som svarar tillsammans svarar i högre grad att de instämmer helt i påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på. Männen svarar i större utsträckning betyg 4. De vårdnadshavare som svarar enskilt svarar i högre grad att de instämmer helt i påståendet Jag är som helhet nöjd med förskolan. Huvudman De vårdnadshavare som har sitt barn i en kommunal verksamhet instämmer något mindre i påståendena (betyg 3-4) medan de som har sina barn på förskola med fristående huvudman i högre grad har svarat att de instämmer helt (betyg 5) i påståendena. Ålder Det är fler bland vårdnadshavarna som har barn i åldern 4-7 år som svarar att de instämmer (betyg 4 och 5) i påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på. Vårdnadshavare som har barn i åldern 1-3 år svarar i något högre grad betyg 1 och 2. Andel Vet ej : Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan (0,0%) Den fysiska miljön i förskolan är säker (0,5%) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse (0,1%) Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan (2,3%) Jag kan rekommendera mitt barns förskola (0,2%) Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på (2,3%) Jag är som helhet nöjd med förskolan (0,0%) 44

58 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur vårdnadshavare till barn på förskolor i Karlstad upplever förskolorna i kommunen. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur föräldrarna upplever förskolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på förskolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av förskolorna i Karlstad. Samtliga vårdnadshavare på de 74 förskolorna har erbjudits möjlighet att svara på undersökningen. Vi har totalt en svarsfrekvens på 63 procent i undersökningen, vilket är samma svarsfrekvens som 2014 och en förbättring från 2013 (57 procent) och 2012 (51 procent). Svarsfrekvenserna varierar däremot från procent, och det är sju förskolor som inte uppfyller kommunens krav på en svarsfrekvens på 40 procent ( 2014 var det 6 förskolor och 2013 var det 16 skolor). Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet och vi konstaterar också att andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är förhållandevis litet. Vi kan konstatera att respondenterna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och 45

59 rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om barn, vårdnadshavare och familjedaghem. En jämförelse görs med tidigare mätningar och vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med års mätningar. Vid en analys av resultatet är det viktigt att sätta in resultatet i sitt sammanhang och att ha i åtanke vilka förutsättningar som råder på respektive förskola för att kunna göra relevanta bedömningar av resultaten i undersökningen. Det är flera faktorer som påverkar. Vilka socioekonomiska grunder finns i området? Vilka normer råder på varje enskild förskola? En ny- eller ombyggnation leder till förbättrade förutsättningar att skapa trivsel i miljön som kan få positiva konsekvenser även till andra områden som behandlas i undersökningen. Men även i vilken grad som förskolan arbetat, såväl med barn och vårdnadshavare, med frågorna i undersökningen påverkar hur de uppfattar frågorna och hur de svarar. Till exempel på en förskola som arbetat aktivt med inflytandefrågor kan vårdnadshavarna besvara frågorna om inflytande med en helt annan relevans än en förskola som inte aktivt arbetat med frågan. Därmed kan det uppstå ett resultat som visar på ett mer kritiskt förhållningssätt på förskolan som arbetat med inflytandefrågan. Vårdnadshavarna har en större kunskap och förståelse för vilka krav på inflytande de kan ha. Med det här exemplet, som är fiktivt, vill vi påvisa på vikten av att vid analysen av resultaten sätta in respektive förskola i dess kontext och förutsättning för att kunna göra djupgående analys. I den analys som vi genomför inom ramen för vårt uppdrag kommer vi att lyfta fram det som vi ser sticker ut och kommentera det utifrån ett helhetsperspektiv och inte djupgående analysera respektive förskola. Vi rekommenderar läsaren att ta på sig kritiska glasögon, ställa sig frågan vad resultaten beror på och under vilka omständigheter har det kommit till. Vi vill också särskilt uppmana läsaren att ta fasta på det som är positivt i resultatet och också använda det i utvecklingsarbetet. // Nina Engdahl, projektledare för KBU-undersökningarna 2015, Attityd i Karlstad AB 45

60 Stabilt resultat över tid Vi kan konstatera att totalindex för förskolorna ligger kvar på samma nivå som vid tidigare års mätningar, med ett totalindex på 4,4. Förändringarna är små mellan mätningarna både vad gäller sedan 2014 års mätning och jämfört med 2012 års mätning. Det finns några förskolor som gör ordentliga kliv mellan mätningarna, både i positiv och negativ riktning. Dessa resultat bör analyseras djupare för att få en bättre förståelse för varför resultaten varierar. Resultaten bör diskuteras såväl med personal som med vårdnadshavare för att få en bättre förståelse. Det kan vara aktuellt att bjuda in en grupp med vårdnadshavare för att diskutera ett specifikt resultat, eller ta en stund på ett föräldramöte i anspråk. Årets resultat jämfört med 2014 Vi kan konstatera att det är flera förskolor som får mycket höga betyg, där Förskolan Linblomman (liksom föregående två år) utmärker sig genom att förutom ha ett totalvärde på 5,0 också ligger högst på samtliga fem indexområden. Förskolorna Kilen, Räven och Ulvarna får 4,9 som totalt medelbetyg och förskolorna August, Kulingen, Solen, Tranan och Änglagården, får 4,8 i totalt index. Förskolorna Linblomman, Räven, Solen och Kilen hade även 2014 års högsta totala index. 46

61 Lägsta medelvärden på det totala indexet i undersökningen får Stockfallets förskola, Tuggelite förskola och Vasalundens förskola som får 4,0 på en femgradig skala. Förskolorna Fröet, Kroppkärr, Orrholmen, Tallåsen och Vallargärdet får det näst lägsta totala indexet på 4,1. Vallargärdet och Tuggelites förskolor får flest lägsta medelbetyg på de olika påståendena, totalt fem stycken lägsta betyg. Förskolan Fröet och Tallåsens förskola får fyra stycken lägsta betyg. Bland de förskolor som har värden för både 2015 och 2014 är det 27 förskolor som har förbättrat sig, 19 ligger kvar på samma nivå, medan 14 förskolor har försämrat sitt totalindex. Det är färre i årets mätning som har försämrat sitt resultat. De förskolor som står för den största förbättringen är: Daggkåpans förskola (0,5) Edsvalla förskola (0,3) Förskolan Tranan (0,3) Grindstugans förskola (0,3) Romstads förskola (0,3) Röda villan (0,3) Röda villan hade 2014 försämrat sitt totalindex med -0,4 enheter, från 4,6 till 4, låg de på 4,5. De förskolor som står för den största försämringen är: Förskolan Solingen (-0,6) Tuggelite Förskola (-0,4) Förskolan Vitlöken (-0,3) Årets resultat jämfört med 2012 Även då resultaten analyseras utifrån kan vi konstatera att det är fler förskolor som förbättrat sina totalindex jämfört med antalet förskolor som har försämrat sig. Av de som har mätvärden för 2012 och 2015 är det 22 förskolor som förbättrat sig, 16 som är oförändrade och nio som har försämrat sig. De förskolor som står för den största förbättringen är: Daggkåpans förskola (0,3) Förskolan Kulingen (0,3) Hultsbergs förskola (0,3) 46

62 Tallåsens förskola (0,3) Zakrisdals förskola (0,3) De förskolor som står för den största försämringen är: Kroppkärrs förskola (-0,4) Förskolan Solvingen (-0,3) 46

63 47

64 48

65 49

66 50

67 51

68 Små förändringar på indexområdena Diagrammet ovan visar att resultaten per indexområde över tid är stabila. Förändringarna är små och tendensen är ett något förbättrat resultat över tid. Indexområdet Normer och värden har på totalnivå varierat mellan Indexområdet Utveckling och lärande har varierat mellan 4,3-4,4 under perioden När det gäller indexområdet Barns inflytande har medelvärdet varierat mellan 4,4-4,5 under perioden Resultatet för indexområdet Information har varierat mellan 4,1-4,2 under perioden Indexvärdet för helhetsintryck för förskolorna har inte förändrats över åren. 52

69 Totalt sett är vårdnadshavarna fortsatt nöjda med sina barns förskola I undersökningen finns de två koncerngemensamma frågorna om helhetsintryck och bemötande, där vi tittar på frågan som gäller hur vårdnadshavarna upplever att deras barn blir bemötta av personalen i förskolan. Bemötandet får totalt sett 4,7, medan helhetsintrycket får totalt sett 4,6. Vi kan alltså konstatera att vårdnadshavarna med barn på förskolor i Karlstads kommun generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett mycket positivt helhetsintryck. Korrelation förskolan De vårdnadshavare som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sitt barns förskola, känner sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan samt tycker att de som föräldrar blir bra bemötta på förskolan. Det är även starka korrelationer mellan personalens bemötande av barnen och att föräldrarna känner att de blir bra bemötta på förskolan, att föräldrarna känner sig trygga att lämna sina barn på förskolan samt att de som helhet är nöjda med förskolan. 53

70 Skillnader utifrån bakgrundsvariablerna i undersökningen Vi har granskat resultatet utifrån barnets kön, vårdnadshavarens kön, huvudman, samt ålder på barnet. Som presenterats i resultatet är det få skillnader i uppfattning beroende av om barnet är en pojke eller flicka. Kvinnor mer positiva än männen Liksom framkommit vid tidigare mätningar är det kvinnorna, samt de som svarat tillsammans, som i högre grad instämmer i påståendena i undersökningen. Männen har i högre grad svarat betyg 3 eller 4. Det finns några undantag och det gäller flera av påståendena under indexområdet Helhetsintryck. Männen svarar i högre grad att de instämmer helt på: Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan Den fysiska miljön i förskolan är säker Jag är nöjd med mitt barns utevistelse. Jag kan rekommendera mitt barns förskola. Vad beror skillnaderna utifrån vårdnadshavares kön på? Har det att göra med vem som har huvudansvar för relationen till förskolan i familjen? Beror det på vem som oftast hämtar och lämnar? Hur agerar personalen på förskolorna beroende på vårdnadshavares kön? Är agerandet olika 54

71 beroende på vårdnadshavarens kön? Ett konkret exempel är hur situationer såsom då barnet blir sjukt på förskolan hanteras. Vem ringer personalen till först? Vem har familjen själva bestämt att personalen ska kontakta? En annan situation kan vara att studera hur deltagandet på utvecklingssamtal och föräldramöten ut? Hur kan förskolan uppmuntra till en mer jämlik fördelning mellan vårdnadshavarna? Hur skulle vårdnadshavarna ställa sig till detta? Fristående förskolor får ett bättre betyg Liksom tidigare resultat visat är det skillnad i resultat utifrån huvudman. Vårdnadshavare till barn som går på fristående förskola instämmer i högre grad helt i påståendena, jämfört med vårdnadshavare som har barn i den kommunala förskolan som i högre utsträckning svarat betyg 3 eller 4. Vårdnadshavare till barn i åldern 4-7 år är något mer positiva i sin uppfattning vad gäller indexområdet Barns inflytande Resultatet visar på att det finns vissa skillnader beroende på hur gamla barnen är. Vårdnadshavare till barn i åldern 4-7 år svarar i högre grad mer positivt vad gäller Barns Inflytande medan de som har yngre barn svarar vet ej i större utsträckning. De sistnämnda är mer positiva i sina svar vad gäller trivsel och uppfattning om att Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga. Även inom indexområdena Normer och Värderingar samt Utveckling och lärande kan vi konstatera att det är fler vårdnadshavare till barn 1-3 år som svarar vet ej på flera påståenden, jämfört med vårdnadshavare till barn som är i åldern 4-6 år. En anledning till denna skillnad kan vara att vårdnadshavare har olika krav och förväntningar på förskolan beroende på barnets ålder. Hur kan förskolan bättre leva upp till de krav och förväntningar som vårdnadshavare till de äldre barnen har? Finns det ett behov av att hjälpa vårdnadshavare till barn i åldern 1-3 år att ta ställning på frågor med en större del vet ej? Eller är dessa resultat helt naturliga? Finns det ett önskemål från förskolan att föräldrarna ska ha en uppfattning här? I så fall hur kan förskolan stödja föräldrarna för att bilda sig en uppfattning? 54

72 Utöver de i stort överlag bra betyg som vårdnadshavarna till barn i Karlstads kommuns förskolor ger, vill vi särskilt lyfta några resultat som vi funnit extra positiva. Fina betyg till förskolorna i Karlstads kommun Sett till totalindex ligger samtliga förskolor på eller över 4,0, vilket är ett bra betyg för förskolorna i Karlstad. Det sammanlagda totala indexet för förskolorna är 4,4. Som vi konstaterat tidigare är det flera förskolor som får mycket höga betyg i undersökningen. Förskolan Linblomman har sammanlagt 20 stycken betyg fem av de 28 påståendena i undersökningen och Förskolan Räven har 15 stycken betyg fem. Båda förskolorna hade även 2014 höga medelbetyg genomgående i undersökningen, alltså ett bestående och stabilt intryck som vårdnadshavarna har av sin förskola. Det finns fyra påståenden i undersökningen som alla har höga medelbetyg totalt sett och där det råder en liten spridning i uppfattningar mellan de olika förskolorna. Det gäller påståendena: Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker 55

73 gap 0,8 (totalt medelvärde 4,7) Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas gap 0,7 (totalt medelvärde 4,7) Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan gap 0,8 (totalt medelvärde 4,7) Jag som förälder blir bra bemött i förskolan gap 0,8 (totalt medelvärde 4,6) Dessa påståenden handlar om den mellanmänskliga interaktionen och pedagogerna står i centrum! Pedagogernas insatser uppskattas av vårdnadshavarna oavsett förskola. De totala medelvärdena ligger högt och gapen är förhållandevis små mellan förskolorna. Pojkar och flickor ges lika möjlighet att utvecklas Vi vill stanna till vid påståendet Pojkar och flickor ges lika möjlighet att utvecklas. Som vi sett i resultatet är såväl det totala medelvärdet högt (4,7) som medelvärdet uppdelat på barnets kön (vårdnadshavarna ger 4,7 oavsett om barnet är en flicka eller pojke). Vi kan också konstatera att det finns en skillnad i hur pojkar och flickor upplever skolan högre upp i åldrarna. I analyserna av resultaten i kund- och brukarundersökningarna för skolan framkommer att pojkar inte upplever skolan lika positivt som flickor, ett resultat som på längre sikt är en viktig faktor för tillväxten i Värmland. Högskoleverket skriver i sin årsrapport 2012 att utbildningsfrågan har fått en ökad betydelse i Europeiska unionens strategi för tillväxt. Högskoleverket konstaterar att högskoleutbildade etablerar sig i allmänhet snabbare på arbetsmarknaden än personer med enbart gymnasieutbildning. Av de som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå läsåret 2007/08 hade 78 procent etablerat sig på arbetsmarknaden 1,5 år senare. En stor majoritet av de högskoleutbildade har yrken både i linje med examensinriktningen och med krav på högskoleutbildning. ( ketsarsrapport2012/universitetochhogskolorhogskoleverketsarsrapport b3a8c21372be32ace html) Universitetskanslersämbetet beskriver i Rapport 2014:7 att befolkningens utbildningsnivå ökar i Sverige, men det är stora skillnader mellan vilka som deltar i utbildningen, särskilt vad gäller kvinnor och män. Kvinnor har under lång tid börjat studera i betydligt högre utsträckning än män. Läsåret 2012/13 hade 51 procent av kvinnorna och 36 procent av männen påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder. ( 55

74 pport-2014.pdf) I detta perspektiv är resultatet på frågan om pojkars och flickors lika möjlighet att utvecklas i förskolan en bra grund för Karlstads kommun. Värt att notera är att det i förskolans mätning är vårdnadshavarna som besvarar frågan, jämfört med i skolan är det är eleverna som svarar på frågan. Kan skolan inspireras av förskolans arbete med pojkar och flickors lika möjligheter att utvecklas? Vad är det som gör att pojkar i lägre utsträckning upplever att de har sämre möjligheter än flickorna i skolan? 55

75 Fortsatt lägre betyg på fysisk miljö, information om barnets utveckling och läroplanens mål samt barnets utevistelse Överlag är det mycket höga betyg till förskolorna i Karlstad. För att ändå identifiera utvecklingsområden har vi valt att titta på vilka frågor som får de lägsta totala medelvärdet i undersökningen. För förskolorna är det frågor som får ett totalt medelvärde på 4,1 och 4,2: Den fysiska miljön i förskolan bidrar till barnens utveckling Mitt barns fysiska utveckling följs upp Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling Jag får information om läroplanens mål Jag är nöjd med mitt barns utevistelse Påståendena om den fysiska miljön, information om barnets utveckling, information om läroplanens mål och barnets utevistelse var tillsammans med påståendet Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan (2015: 4,3), de påståenden som också 2014 hade de lägsta medelvärdena. Resultatet går att tolka på flera olika sätt. Sett till undersökningens alla frågeområden så finns det områden som möjligtvis kan vara mindre centrala för vårdnadshavarna. Undersökningen kartlägger inte viktighetsgrad av de olika påståendena, vilket kunde varit vägledande här. Det kan vara mindre 56

76 väsentligt att barnets fysiska utveckling följs upp, eller att man får information om läroplanens mål än vad andra delar i undersökningen är. Områden som kanske blir viktigare högre upp i barnens ålder? Men givetvis kan också resultatet tolkas som att förskolorna inte levererar lika hög kvalitet i ovan nämnda påståenden. Det här resultatet kan vara underlag för diskussioner med vårdnadshavare exempelvis på föräldramöten för att utreda förväntningar och behov hos dem. Till denna diskussion bör även förstås kommunens riktlinjer och varje enskild förskolas mål kring undersökningens olika innehåll ingå. Det ska understrykas att det på totalnivå ändå är ett bra betyg på dessa frågor. Hur ser t ex den fysiska miljön ut hos de förskolor som får höga respektive låga omdömen? Finns det något gemensamt bland de som har höga betyg som kan appliceras på förskolor med lägre betyg? Eller är det en spegling av den totala upplevelsen av förskolan? Vi kan se att de förskolor som har fått bra betyg får det genomgående i undersökningen. Vissa platsförutsättningar är svåra att arbeta vidare med, men vissa aspekter kan inspirera till förändringar. När det gäller utvecklingsarbetet kan det ses ur två perspektiv, för den enskilda förskolan eller om det finns mer strukturella utvecklingsområden, som gäller för flertalet av förskolorna. En analys som är intressant som underlag för en sådan kartläggning är att se om det råder stor spridning eller om svaren är förhållandevis jämna mellan förskolorna. Vid en genomgång av resultatet kan vi konstatera att den största spridningen i svar återfinns för följande påståenden: Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på: 5,0 (Förskolan August, Cosmos, Kulingen, Räven, Solen, Tranan, Ulvarna, Änglagården) till 2,5 (Röda villan) Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling: 5,0 (Förskolan Linblomman) till 2,6 (Stockfallets förskola) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse: 5,0 (Förskolorna Kilen, Räven och Tranan) till 2,9 (Förskolan Vitlöken) Jag får information om läroplanens mål: 5,0 (Förskolan Linblomman) till 2,9 (Vallargärdets förskola) 56

77 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de fyra år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett bra totalindex. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Liksom tidigare kan vi konstatera att resultaten sjunker med elevens stigande ålder. Mest nöjda är elever i årskurs 2 och minst nöjda är eleverna i årskurs 8. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2015 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2015 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Karlstads kommun ligger i paritet eller strax över riksgenomsnittet i SKLs elevundersökning. SKLs elevundersökning visar bland annat att: 92 % av eleverna i såväl årskurs 5 och i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 97 %. KBU åk 8: 95 %) 57

78 75 % av eleverna årskurs 5 och 45 % i årskurs 8 upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. (KBU åk 5: 77 %. KBU åk 8: 47 %) 86 % av eleverna i årskurs 5 och 71 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. (KBU åk 5: 92 %. KBU åk 8: 79 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 75 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 77 %) 94 % av eleverna i årskurs 5 och 85 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan hjälper dem när de behöver det. (KBU åk 5: 96 %. KBU åk 8: 89 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 79 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 83 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 86 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnena. (KBU åk 5: 87 %. KBU åk 8: 85 %) 57

79 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. I tabellerna ovan ser vi att skillnaden i flera fall är det en förbättring med 0,1 enheter mellan 2012 och 2015 års mätningar. 58

80 Bilden visar hur årskurs 2,5 och 8 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. Eftersom skalan är bytt mellan 2014 och 2015 års mätning är en direkt jämförelse svår att göra. Som vi konstaterade för totalindexet är det ett lägre resultat ju äldre eleverna är. Bäst resultat ger eleverna i årskurs 2 medan det är årskurs 8 som levererar det sämsta resultatet per indexområde. 59

81 Bilden visar hur fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små såväl över tid som mellan indexområdena. 60

82 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kundoch brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser, liksom tidigare, att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad, men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både 61

83 mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Thoren Framtid Karlstad och Mariebergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan och Skåreskolan Årskurs 2: Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan Fritids, årskurs 2: Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och Väse skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten. 61