Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Anna-Lena Norlander Groth, planeringschef, Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Även fristående aktörer har bjudits in att delta i undersökningarna. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 2 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Deltar gör Karlstads kommun, Stellatus samt Vivamus. Totalt sett består målgruppen av 917 elever. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Från och med 2013 är det eleverna i årskurs 2 som svarar, jämfört med 2012 då det var vårdnadshavarna som besvarade undersökningen. Sedan 2013 besvarar eleverna i årskurs 2 samma frågor som eleverna i årskurs 5. Frågorna har tagits fram tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Däremot har skalan i årets undersökning ändrats till fyrgradig, tidigare år var den femgradig. Totalt sett består undersökningen av 24 strukturerade frågor som besvarats på en fyrgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Elevernas inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet 3

4 Frågorna testades inför undersökningen 2012 på respondenter i målgruppen, det vill säga elever i årskurs 5, inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. Barn- och ungdomsförvaltningen har försett Attityd med klasslistor för samtliga kommunala och fristående skolor. Vi har även fått med inloggningsuppgifter till elever med dold identitet (utan att röja identiteten). Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 2-22 mars, Varje elev har fått en unik inloggning så att Attityd har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Det har varit ett gott samarbete med skolorna som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllandet av enkäten under skoltid. Attityd försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev. borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen per skola och klass under datainsamlingsperioden. Total svarsfrekvens landade slutligen på 93 procent. I undersökningen ingår totalt ingår 23 skolor och samtliga har kommit upp i 40 procents svarsfrekvens. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Resultatet har analyserats på totalnivå, dvs för samtliga skolor, utifrån: Kön 3

5 Huvudman kommunal eller fristående Resultatet har även granskats utifrån respektive skola. 3

6 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Sedan presenteras en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Resultatet presenteras i medelvärdesform. Skalan är fyrgradig, från 1 (Stämmer inte alls) till 4 (Stämmer helt och hållet). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med 4

7 det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parentes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

8 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5

9 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Resultatet har granskats utifrån respondenternas kön. Totalt sett ingår det 856 elever från årskurs 2 och det är 405 flickor och 451 pojkar som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall skillnaden är statistiskt signifikant mellan variablerna kommenteras detta. 6

10 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

11 8

12 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan får hela 3,8 i medelbetyg. Det är 1,3 procent som svarat vet ej. Jag är som helhet nöjd med skolan får ett medelbetyg på 3,7. Det är 1,5 procent som svarat vet ej. 9

13 I presentationen av de 23 deltagande skolorna har vi delat upp dem på två bilder för att få resultat per skola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 10

14 Det totala indexvärdet för skolorna i Karlstad från elever i årskurs 2 är 3,7 på den fyrgradiga skalan. Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan får det högsta totala indexvärdet 3,8 och Södra Råtorps skola får det lägsta med 3,3. 11

15 12

16 I presentationen av de 23 deltagande skolorna har vi delat upp dem på två bilder per indexområde för att få resultatet per skola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 13

17 Trygghet och trivsel Det totala indexvärdet i Karlstad inom området Trygghet och trivsel hamnar på 3,6. De skolor som fått högst värde är Hagaborgsskolan, Nyeds skola, Skattkärrsskolan och Tuggeliteskolan, samtliga med 3,8. Lägst värde i indexområdet återfinns för Södra Råtorps skola med 3,0. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Två påståenden har fått det högsta medelvärdet (4,0) inom indexområdet, nämligen: Jag blir bra bemött av personalen i skolan (Friskolan Stellatus, 14

18 Kvarnbergsskolan, Orrholmsskolan och Vallargärdets skola) Jag känner mig trygg i skolan (Stockfallets skola) Det lägsta värdet (2,0) har Södra Råtorps skola fått för påståendet Jag har arbetsro i skolan. 14

19 15

20 Kunskaper Totalt sett i Karlstad får indexområdet Kunskaper ett medelvärde på 3,7. Tuggeliteskolan har det högsta medelvärdet på 3,9 medan Södra Råtorps skola har lägst medelvärde inom indexområdet med 3,3. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (6,3%) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (11,2%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (5,5%) Flera påståenden inom indexområdet har fått högsta medelvärdet (4,0) från minst en skola, nämligen: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (Friskolan 16

21 Stellatus, Hagaborgsskolan, Kvarnbergsskolan, Orrholmsskolan och Tuggeliteskolan) Mina lärare är bra på att undervisa (Friskolan Stellatus, Kronoparksskolan, Kvarnbergsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (Kronoparksskolan och Vallargärdets skola) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (Vallargärdets skola) Det lägsta medelvärdet (2,8) återfinns i påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer från Södra Råtorps skola. 16

22 17

23 Mitt inflytande 3,8 är medelvärdet för indexområdet Mitt inflytande för Karlstad årskurs 2 totalt sett. Hagaborgsskolan, Skåreskolan, Stockfallets skola samt Tuggeliteskolan har samtliga fått det högsta medelvärdet 3,9. Det lägsta värdet inom området har Södra Råtorps skola fått med 3,4. Indexområdet byggs upp av följande tre påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter har fått både det högsta och lägsta enskilda medelvärdet: det högsta 4,0 (Hagaborgsskolan, Stockfallets skola, Vålbergsskolan) och det lägsta 3,2 från Södra Råtorps skola. 18

24 19

25 Skolan som helhet 3,6 är medelvärdet för indexområdet Skolan som helhet för Karlstad årskurs 2 totalt sett. Skåreskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan får alla det högsta värdet 3,8. Södra Råtorps skola får det lägsta med 3,3. Indexområdet byggs upp följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (21,1%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Högsta värdet (4,0) har två påståenden fått, nämligen: Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan (Orrholmsskolan och Vålbergsskolan) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan (Hagaborgsskolan) 20

26 Lägsta värdet 2,4 återfinns hos Kroppkärrsskolan för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på. 20

27 21

28 22

29 Trygghet och trivsel Inom indexområdet hittar vi det högsta medelvärdet för påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan med 3,8. Det lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med 3,1. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen eller på huvudman. Andel Vet ej : Jag trivs i skolan (0,2%) Jag känner mig trygg i skolan (2%) Jag har arbetsro i skolan (0,8%) Vi har en bra stämning på skolan (1,8%) Vi behandlar varandra bra på skolan (1,5%) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (3,6%) Jag blir bra bemött av personalen i skolan (1,3%) 23

30 Kunskaper Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet är 3,9 och det återfinns för följande påståenden: Mina lärare är bra på att undervisa samt Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker. Lägst totalt medelvärde är 3,5 och det har påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Kön Flickorna har i större utsträckning än pojkarna angett att de instämmer helt och hållet (betyg 4) i påståendet Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (90% jmf med 85%). Även på påståendet Mina lärare är bra på att undervisa svarar flickorna i högre grad än pojkarna att det stämmer helt och hållet (94% jmf med 88%) och likaså när det gäller Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (69% av flickorna jmf med 56% av pojkarna). När det gäller lärarnas förväntningar på eleverna, påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen, så har flickorna i 24

31 större utsträckning svarat att det inte vet. Majoriteten av både flickorna och pojkarna håller däremot med i påståendet (betyg 4). På påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker svarar flickorna i högre utsträckning (88% jmf med 78%) än pojkarna att det stämmer (betyg 4). Huvudman Det är fler bland de elever som går i kommunal skola som håller med helt och hållet i påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (83% jmf med 76%). De elever som går på en fristående skola svarar i högre utsträckning vet ej på påståendet (12% jmf med 5%). Andel Vet ej : Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (6,3%) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (0,6%) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (4,7%) Mina lärare är bra på att undervisa (1,3%) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (3%) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (11,2%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (5,5%) 24

32 Mitt inflytande Det högsta totala medelvärdet (3,8) inom detta område har påståendena Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår fått. Påståendet Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete har fått 3,7 i medelvärde. Kön Flickorna svarar i större utsträckning än pojkarna att de håller med helt och hållet i påståendet I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (83% jmf med 75%) Huvudman Elever som går på kommunal skola svarar i högre utsträckning att de håller med helt och hållet i påståendena I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (79% jmf med 67%). Andel Vet ej : Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (2,7%) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (4,2%) 25

33 I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (4,2%) 25

34 Skolan som helhet Inom detta område hittar vi det högsta totala medelvärdet 3,8 på påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis. Områdets totalt lägsta medelvärde är 3,3 och återfinns för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen. Huvudman Elever som går på kommunal skola svarar i större utsträckning att de håller helt och hållet med i påståendena Jag är nöjd med skolmaten (59% jmf med 42%) samt Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan (78% jmf med 67%). Det är något fler bland eleverna som går inom den fristående skolan som svarar att de inte alls instämmer i påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan (9% jmf med 2%). Det är fler bland eleverna i den kommunala skolan som svarar att de helt och hållet håller med i påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis (82% jmf med 76%) och det samma gäller för påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan (77% jmf med 67%). 26

35 Andel Vet ej : Jag är nöjd med skolmaten (0,8%) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan (0,7%) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan (0,5%) Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (21,1%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (4%) Jag är som helhet nöjd med skolan (1,5%) 26

36 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur elever i årskurs 2 på skolor i Karlstad upplever sin skola. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av elevernas uppfattning om skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 2 i Karlstad. Samtliga elever på de 23 skolorna har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 93 procent i undersökningen, vilket är en mycket hög svarsfrekvens. Vålbergsskolan är den enda skola som har en relativt låg svarsfrekvens, 50 procent, vilket ändå är en god marginal till att uppnå kravet på minst 40 procents svarsfrekvens för att få ingå resultatredovisningen. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är ett fåtal frågor där andelen som svarat vet ej är högre än fem procent. Vi kan därmed konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och 27

37 rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om eleverna och skolorna. Vi kommer att ta hänsyn till särskilda insatser som gjorts i skolan som kan ha påverkat resultatet. Det kan till exempel vara satsningar på skolmiljön eller skolmaten. Då svarsskalan detta år är omgjord från en femgradig skala till en fyrgradig, kan vi inte göra jämförande analyser över åren. Vi kommer att kommentera om vi ser att resultatet följer eller avviker från tidigare års resultatkurvor. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande har målgruppen som besvarat undersökningen förändrats mellan mätningarna var det var vårdnadshavarna som besvarande undersökningen, men de senare åren har enkäten besvarats av eleverna själva. Vid en analys av resultatet är det viktigt att sätta in resultatet i sitt sammanhang och att ha i åtanke vilka förutsättningar som råder på respektive skola för att kunna göra relevanta bedömningar av resultaten i undersökningen. Det är flera faktorer som påverkar. Vilka socioekonomiska grunder finns i området? Vilka normer råder på varje enskild skola? En nybyggd skola har klart andra förutsättningar att skapa trivsel i miljön som kan få positiva konsekvenser även till andra områden som behandlas i undersökningen. Men även i vilken grad som skolan arbetat med frågorna i undersökningen påverkar hur eleverna uppfattar frågorna och hur de svarar. Till exempel elever på en skola som arbetat aktivt med inflytandefrågor kan besvara frågorna om inflytande med en helt annan relevans än elever på en skola som inte aktivt arbetat med frågan. Därmed kan det uppstå ett resultat som visar på mer kritiskt förhållningssätt från eleverna på den skola som arbetat med inflytandefrågan. Eleverna har en större kunskap och förståelse för vilka krav på inflytande de kan ha. Med det här exemplet, som är fiktivt, vill vi påvisa på vikten av att vid analysen av resultaten sätta in respektive skola i dess kontext och förutsättning för att kunna göra djupgående analys. I den analys som vi genomför inom ramen för vårt uppdrag kommer vi att lyfta fram det som vi ser sticker ut och kommentera det utifrån ett helhetsperspektiv och inte djupgående analysera respektive skola. Vi rekommenderar läsaren att ta på sig kritiska glasögon, ställa sig frågan vad resultaten beror på och under vilka omständigheter har det kommit till. Vi vill också särskilt uppmana läsaren att ta fasta på det som är positivt i resultatet 27

38 och också använda det i utvecklingsarbetet. // Nina Engdahl, projektledare för KBU-undersökningarna 2015, Attityd i Karlstad AB 27

39 Totalt sett är eleverna nöjda med sin skola De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av eleverna i undersökningen. Bemötandet får, totalt sett, 3,8 och helhetsintrycket får 3,7 i medelbetyg. Vid en jämförelse med föregående års resultat som utgjordes av en femgradig skala uppgick medelbetyget för bemötande till 4,8 och helhetsintrycket till 4,7 på en femgradig skala. Vi kan alltså åter konstatera att eleverna vid Karlstads kommuns skolor i årskurs 2 generellt sett är nöjda både med bemötandet och har ett positivt helhetsintryck. Korrelation grundskola årskurs 2 Det finns starka korrelationer mellan vad eleverna i årskurs 2 har svarat på frågan som gäller helhetsbetyget och att eleven trivs i skolan. De som ger ett högt helhetsbetyg är också de elever som i högre grad är nöjda med miljön inomhus samt de elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. De påståenden som samvarierar med påståendet om vilket bemötande eleverna upplever är att lärarna är bra på att undervisa, eleven trivs i skolan samt att lärarna hjälper i skolarbetet när eleverna behöver. 28

40 Genomgående höga betyg för majoriteten av skolorna Resultatet visar på att de flesta av skolorna i Karlstad, årskurs två, har fått höga medelvärden. På totalnivå ligger alla skolor på ett totalt indexvärde över 3,3 av 4,0 möjliga, vilket är ett bra värde. Fyra skolor; Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan får det högsta värdet 3,8. Det är också många skolor som får ett totalt indexvärde på 3,7. Det som förenar flera av skolorna med det högsta indexvärdet är att de är relativt nyligen renoverade eller helt nybyggda. Den grundläggande miljön som eleverna vistas i är ny och fräsch vilket vi kan anta påverkar den direkta skolmiljön positivt och även upplevelsen av skolan totalt. Tuggeliteskolan har en av de vackraste inomhusmiljöerna bland Karlstads skolor! Runt Tuggeliteskolan finns en fantastisk utemiljö med skog att leka i, elljusspår, löpslingor, grillplatser och skidbacke. (Från Tuggeliteskolans hemsida 31 mars 2015) Den skola som i årets mätning får det lägsta indexvärdet är Södra Råtorps skola med 3,3 i totalindexvärde. Vi vill poängtera att på en fyrgradig skala är det ett förhållandevis bra betyg, men det är ändå den lägst värderade skolan i undersökningen. Det går att göra vissa analyser utifrån resultatet kopplat till om en skola får bra eller mindre bra omdömen. Vi ser exempelvis vad som 29

41 korrelerar mot helhetsbetyget och bemötande att eleverna är nöjda med miljön inomhus, att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, att lärarna är bra på att undervisa, att eleven trivs i skolan samt att lärarna hjälper i skolarbetet när eleverna behöver. Det kan förstås vara fler faktorer än det som ingått i den här undersökningen som påverkar indexvärdet och vi rekommenderar varje enskild skola att analysera orsaker till det egna indexvärdet. I en sådan analys kan det ingå jämförelser med andra skolor och de förutsättningar som finns i respektive fall. När vi analyserar resultatet på medelvärdesnivå per skola är det flera skolor som utmärker sig för att ha fått flera högsta medelvärden på frågorna. Skolorna Orrholmsskolan (4 st) och Friskolan Stellatus (4 st) har flest. Det är fyra skolor som utmärker sig för att ha fått flest lägsta medelvärden. Det är Friskolan Vivamus (6 st), Södra Råtorps skola (11 st), Skattkärrsskolan (4 st ) och Fredricelundsskolan (3 st). Andra faktorer som kan spela in i bedömningen av skolan är hur mycket som skolan pratar om dessa faktorer med eleverna. Är faktorerna närvarande eller inte i verksamheten vid skolorna så påverkar det hur eleverna svarar. Utveckling över tid I mätningen 2014 konstaterades att Gruvlyckskolan, Färjestadsskolan och Råtorpsskolan hade de lägsta indexvärdena och att de skolorna tillsammans med skolorna Nyeds skola och Västerstransskolan hade resultat som försämrats mest sedan mätningen året innan, Vi kan inte göra en årsjämförelse men vi kan ändå se hur dessa skolor ligger till i årets mätning. Har de i förhållande till de andra skolorna, ett lägre resultat, eller ligger de på jämförbar nivå med de med högre värden detta år? När vi ser till Färjestadsskolan och Råtorpsskolan får de i årets mätning ett indexvärde på 3,6. vilket är det tredje lägsta indexvärdet och det totala medelvärdet för totalindex är 3,7. Skolorna ligger alltså inte i toppen, men heller inte i botten. I årets mätning ligger Fredricelundsskolan, Vivamus, Herrhagsskolan och Södra Råtorps skola på en lägre betygsnivå, än Råtorpsskolan och Färjestadsskolan. 29

42 I och med att skalan ändrats i årets undersökning till fyrgradig (tidigare femgradig), så är resultaten inte helt jämförbara. Däremot kan vi jämföra förhållandet mellan respektive indexområde, huruvida den inbördes ordningen ser likadan ut eller inte. Liksom tidigare år så är det liten spridning mellan indexområdena, Trygghet och trivsel samt Helhet kommer lägst ut i värde medan Mitt inflytande får högst värde. Även Kunskaper fick högst värde förra året, men ligger 0,1 procentenheter under i år. Med andra ord överensstämmer resultatet i årets undersökning med tidigare års resultat. 30

43 Få skillnader mellan pojkar och flickor Liksom tidigare års mätningar är det få signifikanta skillnader i uppfattningar mellan pojkar och flickor. Flickorna upplever att de i högre grad att de får hjälp av lärarna i skolarbetet om de behöver det, och att lärarna är bra på att undervisa än vad pojkarna gör. Flickorna upplever också i högre grad än pojkarna att skolarbetet inspirerar dem och de får lust att lära nytt. Flickorna upplever också att de i högre grad än pojkarna förstår i utvecklingssamtalen, vad som de behöver förbättra. Hur kan förståelsen för detta öka hos pojkarna? Vi bedömer den som en kommunikativ utmaning för pedagogerna. Få skillnader utifrån huvudman Eleverna vid friskolorna är mindre nöjda med skolmaten, de är mindre nöjda med inomhusmiljöerna och rekommenderar sin skola i lägre grad till en kompis jämfört med eleverna i den kommunala skolan. Likaså är de i helhet mindre nöjda med skolan. 31

44 Utöver de överlag bra betyg som eleverna i årskurs två ger till sin skola generellt i Karlstads kommun vill vi särskilt lyfta några resultat som vi funnit extra positiva. Under området kunskaper har vi höga omdömen när det kommer till pedagogernas insatser. Påståendena Jag blir bra bemött av personalen på skolan. Lärarna i min skola hjälper mig om jag behöver det, Mina lärare är bra på att undervisa samt Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker, får genomgående höga betyg. Det är en liten spridning mellan skolorna vid betygsättningen. Det här resultatet bör ses som ett direkt betyg till pedagogerna från eleverna! Resultatet visar också på att den nybyggda Hagaborgsskolan gillas av eleverna. Betyget för Hagaborgsskolan har ökat sedan 2014 års mätning, såväl för inomhus- och utomhusmiljön (3,9 respektive 4,0 på den fyrgradiga skalan i årets mätning). 32

45 Arbetsro i skolan är ett fortsatt utvecklingsområde för flera skolor Liksom i samtliga tidigare KBU-mätningar är arbetsro i skolan ett område som fortsatt får ett lägre värde. Det är det påstående som fått det lägsta totalvärdet i undersökningarna och det gäller även för årets undersökning. Föregående år var det Färjestadsskolan som fick det lägsta medelvärdet på 3,1 för arbetsro i skolan, men även Råtorpsskolan fick lågt medelvärde på frågan med 3,2. I årets mätning är det Södra Råtorps skola som utmärker sig med det lägsta medelvärdet som är 2,0. Skolorna Vivamus, Färjestadsskolan, Herrhagsskolan, Orrholmsskolan, Råtorpsskolan, Vålbergsskolan och Västerstrandsskolan får alla betyg under 3,0 vilket i undersökningen, relativt övriga betyg, är ett lägre betyg. För dessa skolor är vår rekommendation att aktivt arbeta med strategier och direkta aktiviteter för att öka arbetsron för eleverna. Är det i den konkreta lektionssalsmiljön eller på skolmiljön i helhet som insatser behövs? En insats i miljön generellt på skolan kan få effekter in i klassrummet. Det är ett utvecklingsprojekt som mycket väl skulle kunna utformas så att det sker i samverkan med skolans personal och eleverna. Tre grundfrågor som man kan jobba med i workshops: Var behövs arbetsro? Vad hindrar? Hur kan arbetsro skapas? Möjlighet att välja skola Att kunnat välja vilken skola man vill gå på är det som fått undersökningens 33

46 näst lägsta värde på 3,3. Den här frågan är också den fråga som flest angett vet ej alternativet på, 21 procent. Det kan förstås vara så att frågan inte är relevant till elever i årskurs två på samma sätt som den blir i de äldre åldersklasserna. Kanske är det ett större föräldrainflytande gällande detta val för elever som går i årskurs två? Skolmaten och lust att lära får lägre betyg Liksom tidigare år får också skolmaten och att skolarbetet skapar nyfikenhet och lust för att lära nytt lägre betyg. Betygen är i sig bra, men i jämförelse med övriga frågor får de ett lägre betyg. I förra årets mätning kunde vi konstatera att spridningen i resultat vad gäller skolmaten är stor. Toppar gör Tuggeliteskolan, Skåreskolan och Skattkärrsskolan medan Södra Råtorps skola och Kroppkärrsskolan får det lägsta värdet på skolmaten. Karlstads kommun har gjort insatser gällande skolmaten på skolorna, men det är inte något som vi än kan se resultat av i den här mätningen. Eleverna vid de kommunala skolorna är mer nöjda med skolmaten är friskoleeleverna. Vilka attityder och normer är det som finns kring skolmaten? Handlar det om en inställning till skolmaten hos eleverna? Vad inkluderar eleverna i påståendet? När börjar och slutar upplevelsen som inkluderas i påståendet? Handlar det om något mer än själva maten? Hur ser maten ut? Hur är den upplagd? Hur presenteras maten? Hur ser miljön i skolmatsalen ut på de skolor med goda betyg? Hur ser de ut på de skolor med låga betyg? Handlar det om att ändra inställning till skolmaten och få bort en gammal invand uppfattning hos eleverna? Hur kan detta ske i så fall? Skolmaten är förstås central för elevernas hälsa, och prestation och att eleverna äter av den är viktigt. Det finns andra mätmetoder för att kartlägga om eleverna äter skolmaten i högre grad efter att insatser har genomförts. Det är komplexa mätmetoder där matåtgång noteras och kastad mat vägs. Mätningar på detta sätt bör genomföras före och efter en insats. Andra sätt att studera skolmatssituationen är att genomföra observationer på plats. En observation som tar hänsyn till fysisk och psykisk miljö samt hur eleverna beter sig vid bespisningen. I tillägg kan korta intervjuer göras med eleverna. Frågor med stor spridning När det gäller de 3 frågor som har störst spridning i medelvärde ser vi även att två av frågorna ovan återkommer: Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på: 3,8 (Kvarnbergsskolan) 2,4 (Kroppkärrsskolan) Jag har arbetsro i skolan: 3,6 (Tuggeliteskolan) 2,0 (Södra Råtorps skola) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan: 3,9 (Hagaborgsskolan)- 2,9 (Södra Råtorps skola) 33

47 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de fyra år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett bra totalindex. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Liksom tidigare kan vi konstatera att resultaten sjunker med elevens stigande ålder. Mest nöjda är elever i årskurs 2 och minst nöjda är eleverna i årskurs 8. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2015 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2015 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Karlstads kommun ligger i paritet eller strax över riksgenomsnittet i SKLs elevundersökning. SKLs elevundersökning visar bland annat att: 92 % av eleverna i såväl årskurs 5 och i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 97 %. KBU åk 8: 95 %) 34

48 75 % av eleverna årskurs 5 och 45 % i årskurs 8 upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. (KBU åk 5: 77 %. KBU åk 8: 47 %) 86 % av eleverna i årskurs 5 och 71 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. (KBU åk 5: 92 %. KBU åk 8: 79 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 75 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 77 %) 94 % av eleverna i årskurs 5 och 85 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan hjälper dem när de behöver det. (KBU åk 5: 96 %. KBU åk 8: 89 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 79 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 83 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 86 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnena. (KBU åk 5: 87 %. KBU åk 8: 85 %) 34

49 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. I tabellerna ovan ser vi att skillnaden i flera fall är det en förbättring med 0,1 enheter mellan 2012 och 2015 års mätningar. 35

50 Bilden visar hur årskurs 2,5 och 8 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. Eftersom skalan är bytt mellan 2014 och 2015 års mätning är en direkt jämförelse svår att göra. Som vi konstaterade för totalindexet är det ett lägre resultat ju äldre eleverna är. Bäst resultat ger eleverna i årskurs 2 medan det är årskurs 8 som levererar det sämsta resultatet per indexområde. 36

51 Bilden visar hur fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små såväl över tid som mellan indexområdena. 37

52 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser, liksom tidigare, att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad, men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både 38

53 mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Thoren Framtid Karlstad och Mariebergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan och Skåreskolan Årskurs 2: Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan Fritids, årskurs 2: Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och Väse skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten. 38

54 Tre gemensamma utvecklingsområden Utifrån årets resultat i Karlstads kommuns kund- och brukarundersökningar har vi valt ut tre områden som bör uppmärksammas oavsett årskurs. Det är elevers nyfikenhet att lära mer, arbetsro och skolmaten. Oavsett årskurs får de tre frågorna låga resultat såväl i årets undersökning som tidigare. Var är nyfikenheten och lusten att lära? Frågan Skolan gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer får ett av undersökningens lägsta resultat i årskurs 2 och 5 och det allra lägsta i årskurs 8. Samma resultat framkommer även i SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2015 (för läsåret 2013/2014). Nyfikenheten och lusten att lära sjunker med stigande ålder. I SKLs mätning framkommer att 45 procent i årskurs 8 instämmer i att skolarbetet gör eleven nyfiken att lära mer, vilket ska jämföras med 47 procent i Karlstads kommun (2015). Motsvarade för årskurs 5 är; SKL; 75 procent, Karlstads kommun: 77 procent (2015). Frågor som väcks med anledning av resultatet är: Vad driver nyfikenheten och lusten att lära hos elever i de olika årskurserna? Varför sjunker nyfikenheten med stigande ålder? Vilka resurser krävs i skolan för att öka nyfikenheten och lusten att lära? Hur kan vårdnadshavare involveras i arbetet? Hur hänger 39

55 nyfikenheten och lusten att lära ihop med vilka förväntningar som ställs på skolan? Vilka drivkrafter har eleverna utifrån det samhälle vi lever i? Hur viktig är skolan utifrån elevernas uppfattning? Hur stark är kopplingen mellan resultat i skolan och framtida möjligheter till ett attraktivt jobb enligt eleverna? Arbetsro konstant låga värden Arbetsron får även i årets mätning låga värden, skillnaderna mellan årskurserna är relevant små. Vad som är arbetsro varierar troligen för de olika årskurserna och troligen också på individnivå. Hur skapas en skolmiljö där varje elev får arbetsro? Hur ser det ut hos de skolor som får högre värden på frågan om arbetsro? Hur ser det ut på skolor med låga värden på frågan? Vem eller vilka kan tycka till om arbetsron i skolan? Det är lätt att identifiera de som befinner sig i den aktuella klassrumssituationen, elever och personal. Men även andra målgrupper kan behöva involveras i arbetet, t ex vårdnadshavare, politiker och skolledning. Hur kan eleverna och personalen i skolan involveras i frågan kring arbetsro. Vad är arbetsro för eleven/personalen? Vad behöver förändras utifrån elevens/personalens perspektiv? Hur skulle den optimala klassrumsupplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Skolmaten sämre resultat ju äldre eleverna är Skolmaten har tagits upp i tidigare mätningar, resultatet ligger även i årets mätning bland de lägre i undersökningen. Vi kan också, liksom tidigare, konstatera att upplevelsen av skolmaten försämras ju äldre eleverna är, även om eleverna i årskurs 8 har en något mer positiv inställning till skolmaten jämfört med Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid, men är oförändrat i åk 2 och 5. Notera att årets mätning grundar sig på en fyrgradig skala. Värdena mellan 2014 och 2015 bedöms som oförändrade. Åk 2: 2012: (3,8 vårdnadshavare), 2013: 4,3, 2014: 4,3, 2015: 3,4 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2, 2015: 2,7 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0, 2015: 2,4 Karlstads kommun har arbetat med utvecklingen av skolmaten, men resultaten hänger inte med i mätningen. Vilka insatser som gjorts på respektive skola har vi inte insikt i, ej heller vilken inriktning insatserna har; om de riktar sig till att utveckla själva maten, matsituationen, eller elevernas kunskaper om näringslära. Att näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan råder inga tveksamheter kring och därför är det viktigt att 39

56 arbeta vidare med frågan. Relevant borde vara att fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? 39

57 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. 40

58 Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med fyra års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv per verksamhet. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 40

59 Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: 41

60 Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 41