Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Staffan Skoglund, planeringschef Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de förskolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av förskola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på förskolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av förskolorna i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Majoriteten har valt att delta och endast två förskolor har valt att inte delta. Totalt sett består målgruppen av vårdnadshavare till barn på förskolor. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen gjordes 2012 tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Tidigare undersökningar inom förskolan låg som en grund vid själva framtagandet. Totalt sett består undersökningen av 28 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Information mellan förskola och hem Helhetsintryck Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har barn- och ungdomsförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående förskolor. 3

4 Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 3 mars 9 april Varje vårdnadshavare har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive förskola som delat ut ett informationsbrev till barnen. Vi försåg varje förskola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per avdelning med inloggningarna (för ev. borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive förskola. Vi kompletterade med en påminnelse till föräldrarna där de fick ett nytt brev med inloggningsuppgifterna. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Svarsfrekvens rapporterades per förskola och även nedbrutet per avdelning. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 63 procent. Från början ingick 74 förskolor i undersökningen, men under datainsamlingen framkom att en av dem skulle läggas ner (Kasernhöjdens förskola), så det har tagits bort från både urval och resultat. Av de 73 förskolor som deltog i undersökningen är det sex förskolor som inte har kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga förskolor i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per förskola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön, både barnets och vårdnadshavarens kön Ålder på barnet (-3 år, 4 år-) Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive förskola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per förskola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; barnets kön, vårdnadshavarens kön, barnets ålder och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga förskolor, samt totalindex per förskola. Resultat totalnivå, samt per förskola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per förskola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga förskolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). 4

6 Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per förskola, samt totalt i undersökningen. 5

8 6

9 7

10 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per förskola samt totalt i undersökningen. Totalt ingår barn, varav flickor och pojkar. Resultat utifrån barnets kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall skillnaden är statistiskt signifikant mellan variablerna kommenteras detta. 8

11 9

12 10

13 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman, vårdnadshavares kön, samt barnets ålder. Resultatet utifrån dessa bakgrundsvariabler presenteras längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 11

14 12

15 Påståendet Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan får medelvärde 4,7 och det är mindre än en procent som svarat vet ej på påståendet. Jag som förälder blir bra bemött i förskolan får 4,6. Jag är som helhet nöjd med förskolan får 4,5 i medelbetyg, en minskning med 0,1 sedan

16 I presentationen av de 73 deltagande förskolorna har vi delat upp dem på fyra bilder för att få resultat per förskola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för alla fyra bilderna. 14

17 Indexet för förskolorna totalt i Karlstad ligger på 4,4. Högsta index har Förskolan Linblomman med 5,0. Lägsta index, 4,0, återfinns hos följande förskolor: Daggkåpans förskola, Edsvalla förskola, Tallåsens förskola samt Vallargärdets förskola. 15

18 16

19 17

20 18

21 I presentationen av de 73 deltagande förskolorna har vi delat upp dem på fyra bilder för att få resultat per förskola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för alla fyra bilderna. 19

22 Normer och värden Index för Karlstad totalt för området Normer och värden är 4,5. Det högsta indexet för området återfinns för Förskolan Linblomman med 5,0 och det lägsta har Tallåsens förskola och Vallargärdets förskola, båda med 4,2. Indexområdet byggs upp av nedanstående åtta påståenden: Mitt barn känner sig tryggt på förskolan Mitt barn trivs på förskolan Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (15%) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga (5%) Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan Jag som förälder blir bra bemött i förskolan Samtliga 8 påståenden i området har fått det högsta medelvärdet 5,0 från en eller flera förskolor: Mitt barn känner sig tryggt på förskolan (Förskolan Änglagården) Mitt barn trivs på förskolan (Förskolan Linblomman, Förskolan Räven) Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (Förskolan Linblomman, Förskolan Solen, Förskolan Solvingen och Förskolan Vitlöken) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (Förskolan Kulskolan, Förskolan Linblomman och Förskolan Solen) 20

23 Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga (Förskolan Linblomman) Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning (Förskolan Kilen, Förskolan Kulskolan, Förskolan Linblomman, och Förskolan Solen) Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan (Förskolan Solen, Förskolan Solvingen och Förskolan Vitlöken) Jag som förälder blir bra bemött i förskolan (Förskolan Solen och Förskolan Solvingen) Det lägsta medelvärdet ligger på 3,8 och återfinns vid påståendet Jag som förälder blir bra bemött i förskolan från Vallargärdets förskola. 20

24 21

25 22

26 23

27 Utveckling och lärande Index för förskolorna i Karlstad totalt för området Utveckling och lärande är 4,3. Det högsta indexet för området återfinns för Förskolan Linblomman med 5,0 och det lägsta har Lorensbergs förskola och Tallåsens förskola med 3,9. Indexområdet byggs upp av nedanstående sex påståenden: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling Mitt barns lärande följs upp (7%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (9%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (6%) Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker Det högsta medelvärdet 5,0 återfinns på flera av påståendena inom området: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Solen) Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling (Förskolan Linblomman) Mitt barns lärande följs upp (Förskolan Linblomman) Mitt barns sociala utveckling följs upp (Förskolan Linblomman) Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Solen, Förskolan Solvingen, Förskolan Änglagården) 24

28 Det enskilt lägsta medelvärdet, 3,2, finns vid påståendet Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling från Balders förskola 24

29 25

30 26

31 27

32 Barns inflytande Index för förskolorna i Karlstad totalt för området Barns inflytande är 4,4. Förskolan Linblomman och Förskolan Solen har båda det högsta indexet, 5,0 och det lägsta har Tallåsens förskola med 3,8. Indexområdet byggs upp av nedanstående tre påståenden: Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ (9%) Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar (9%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (15%) Samtliga påståenden har fått det högsta medelvärdet 5,0 från Förskolan Linblomman. Påståendena Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ och mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar har även fått högsta medelvärde (5,0) från Förskolan Solen. Det lägsta medelvärdet är 3,6 och kommer från Tallåsens förskola för påståendet Mitt barns tankar och idéer tas tillvara. 28

33 29

34 30

35 31

36 Information Index för förskolorna i Karlstad totalt för området Information är 4,1. Förskolan Linblomman har det högsta indexet, 5,0 och det lägsta har Vallargärdets förskola på 3,5. Indexområdet byggs upp av nedanstående fyra påståenden: Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling Jag får information om läroplanens mål Jag får information om förskolans arbetssätt Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter (5%) Det högsta medelvärdet 5,0 återfinns för samtliga fyra påståenden Förskolan Linblomman. Det lägsta medelvärdet 3,3 står Kroppkärrs Förskola för med påståendet Jag får information om läroplanens mål, samt Vallargärdets förskola med påståendet Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling. 32

37 33

38 34

39 35

40 Helhetsintryck Index för Karlstad totalt för området Helhetsintryck är 4,4. Förskolan Linblomman och har det högsta indexet, 5,0 och det lägsta har Röda villan med 3,8. Indexområdet byggs upp av nedanstående sju påståenden: Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan Den fysiska miljön i förskolan är säker Jag är nöjd med mitt barns utevistelse Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan Jag kan rekommendera mitt barns förskola Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på Jag är som helhet nöjd med förskolan Samtliga påståenden i området har fått det högsta medelvärdet 5,0: Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan (Förskolan Linblomman, Förskolan Loket, Förskolan Räven, Förskolan Solvingen, Förskolan Trollet och Förskolan Ulvarna) Den fysiska miljön i förskolan är säker (Förskolan Linblomman, Förskolan Tranan) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse (Förskolan Kilen, Förskolan Tranan) Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan (Förskolan Linnea, 36

41 Förskolan Solen, Förskolan Solvingen, Förskolan Tranan samt Förskolan Ulvarna) Jag kan rekommendera mitt barns förskola (Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman, Förskolan Räven, Förskolan Solen, Förskola Solvingen, Förskolan Trollet, och Förskolan Änglagården) Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på (Förskolan Kulingen, Förskolan Linblomman, Förskolan Loket, Förskolan Solen, Förskolan Trollet, Förskolan Vitlöken och Förskolan Änglagården) Jag är som helhet nöjd med förskolan (Förskolan Linblomman, Förskolan Solen, Förskolan Solvingen och Förskolan Änglagården) Lägsta medelvärdet 3,1 hittar vi vid påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på (Röda Villan) samt vid (Regnbågens förskola) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse. 36

42 37

43 38

44 39

45 40

46 Normer och värden Högsta medelvärdet (4,7) inom området har påståendet Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan fått. Det lägsta medelvärdet har Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga fått med 4,3. Kön, barnet Vårdnadshavare till flickor instämmer helt i större utsträckning (betyg 5, 72% jmf med 69%) medan vårdnadshavare till pojkar instämmer i högre utsträckning mycket (betyg 4, 26% jmf med 22%) med påståendet Mitt barn känner sig tryggt på förskolan. Påståendet Mitt barn trivs på förskolan får i högre utsträckning betyg 5 av flickornas vårdnadshavare medan samma påstående får betyg 3 och 4 av vårdnadshavare till pojkar. Majoriteten av både flickor och pojkar har ändå satt betyg 5. Kön, vårdnadshavare I större utsträckning har de vårdnadshavare som svarat tillsammans uppgett att de att de instämmer (betyg 3) med påståendet Mitt barn känner sig tryggt på förskolan. Kvinnliga vårdnadshavare instämmer helt (betyg 5) i något högre grad än manliga vårdnadshavare. De flesta väljer ändå betyg 5 för påståendet. 41

47 Vi kan se att de vårdnadshavare som svarat enskilt i högre grad instämmer helt (betyg 5) med påståendet Mitt barn trivs på förskolan, jämfört med de vårdnadshavare som svarat tillsammans. De kvinnliga vårdnadshavarna instämmer i högre grad helt (betyg 5) med att Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas än de manliga vårdnadshavarna och de vårdnadshavare som svarat tillsammans. För påståendet Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga har de manliga vårdnadshavarna uppgett i större utsträckning att de instämmer delvis (betyg 4) medan de kvinnliga vårdnadshavarna i större utsträckning anger att de instämmer helt (betyg 5). Majoriteten av de olika svarsgrupperna svarar ändå att de instämmer helt. Även för påståendet Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga kan vi se att kvinnliga vårdnadshavare instämmer helt i högre grad (betyg 5) medan de manliga vårdnadshavarna i högre utsträckning gett betyg 3 och 4. Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning, i högre utsträckning instämmer kvinnliga vårdnadshavare och vårdnadshavare som svarat tillsammans helt (betyg 5) med detta påstående medan de manliga vårdnadshavarna i högre grad anger betyg 4. När det gäller bemötandet av barnet, påståendet Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan instämmer kvinnliga vårdnadshavare även här helt i högre grad än de som angett att de svarat tillsammans. Jag som förälder blir bra bemött i förskolan, också för detta påstående ser vi att kvinnliga vårdnadshavare instämmer helt i högre grad än de vårdnadshavare som svarat tillsammans. De vårdnadshavare som valt att inte uppge vem som svarat instämmer i lägre grad helt med påståendet än övriga. De har istället i större utsträckning gett påståendet betyg 3 och 4 (instämmer/instämmer mycket). Majoriteten av alla svar läggs på betyg 4 och 5 för alla påståenden i indexområdet. Signifikanta skillnader i de lägre betygen är på låga nivåer. Huvudman Då vi tittar på skillnader mellan förskolornas huvudmän ser vi att vårdnadshavarna till barn i de kommunala verksamheterna i högre utsträckning ger betyg 3 och 4 för alla påståenden, medan vårdnadshavarna till barnen i de privata förskolorna i större utsträckning gett betyget 5, instämmer helt på samtliga påståenden. 41

48 Ålder Vårdnadshavare till barn i åldrarna 1-3 år instämmer större utsträckning i påståendet Mitt barn trivs på förskolan (73% jmf med 69%). På påståendet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas svarar vårdnadshavarna till barn i åldrarna 1-3 år att de instämmer helt (betyg 5) i högre utsträckning än vårdnadshavarna till barnen i åldern 4-6 år, som i större utsträckning sätter betyg 4. Däremot ska tilläggas att majoriteten i båda grupperna sätter betyg 5. När vi jämför hur vårdnadshavarna svarat på påståendet Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga ser vi att vårdnadshavarna till barnen i åldrarna 1-3 år i högre grad instämmer helt med påståendet medan vårdnadshavarna till barn i åldrarna 4-6 år i större utsträckning istället har gett betyg 3. Majoriteten av svaren återfinns ändå på betyg 4 och 5. Andel Vet ej : Mitt barn känner sig tryggt på förskolan (0,1%) Mitt barn trivs på förskolan (0,0%) Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (14,5%) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (3,9%) Förskolan arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga (4,6%) Förskolan arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning (2,5%) Mitt barn blir bra bemött av personalen i förskolan (0,1%) Jag som förälder blir bra bemött i förskolan (-) 41

49 Utveckling och lärande Det högsta medelvärdet inom området har påståendet Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker fått med 4,6. Det lägsta totala medelvärdet, 4,1, inom området återfinns vid påståendet Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Kvinnliga vårdnadshavare och de som svarat tillsammans instämmer i högre grad helt med påståendet Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan än vad manliga vårdnadshavare gör, som istället i högre omfattning lämnat betyg 4 (instämmer mycket). De kvinnliga vårdnadshavarna och de vårdnadshavare som svarat tillsammans instämmer helt (betyg 5) i högre grad med påståendet Mitt barns lärande följs upp. För påståendet Mitt barns fysiska utveckling följs upp har kvinnliga vårdnadshavare och de som svarat tillsammans i högre grad angett att de instämmer helt (betyg 5), medan de manliga vårdnadshavarna i större omfattning angett betyg 3. När det gäller barns sociala utveckling; påståendet Mitt barns sociala utveckling 42

50 följs upp så instämmer de kvinnliga vårdnadshavarna och de vårdnadshavare som svarat tillsammans i högre grad helt (betyg 5) med påståendet. De manliga vårdnadshavarna har i större utsträckning gett betyg 4, dvs de instämmer mycket med påståendet. De kvinnliga vårdnadshavarna och de som svarta tillsammans instämmer helt i större utsträckning med Personalen tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker. Vi ser att de manliga vårdnadshavarna lämnat betyg 4 i högre grad. Majoriteten av alla svar läggs på betyg 4 och 5 för alla påståenden i indexområdet. Signifikanta skillnader i de lägre betygen är på låga nivåer. Huvudman Genomgående för samtliga påståenden så svarar vårdnadshavare till barn i förskolor med fristående huvudmän i större utsträckning att de instämmer helt med påståendena (betyg 5), medan vårdnadshavare med barn i de kommunala verksamheterna istället har lämnat betyg 3 och 4 högre grad. (Instämmer och instämmer mycket). Även för huvudman svarar de flesta genomgående 4 och 5 på påståendena. Andel Vet ej : Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskolan (3,2%) Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling (1,8%) Mitt barns lärande följs upp (6,9%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (9,0%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (6,3%) Personalen på förskolan tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker (3,0%) 42

51 Barns inflytande Inom indexområdet Barns inflytande hittar vi det högsta totala medelvärdet vid påståendet Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar med ett värde om 4,5. Det lägsta totala medelvärdet har påståendet Mitt barns tankar och idéer tas tillvara fått med 4,3. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Kvinnliga vårdnadshavare och vårdnadshavare som svarat tillsammans instämmer helt i större utsträckning när det gäller påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ. Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar, även för detta påstående instämmer de kvinnliga vårdnadshavarna och de som svarat tillsammans helt i större utsträckning. Manliga vårdnadshavare svarar i högre grad att de instämmer mycket (betyg 4). Även för detta indexområde svarar majoriteten betyg 4 och 5 för alla påståenden och signifikanta skillnader i de lägre betygen är därmed på låga nivåer. Huvudman Genomgående för samtliga påståenden så svarar vårdnadshavare till barn i 43

52 förskolor med fristående huvudmän i större utsträckning att de instämmer helt med påståendena (betyg 5), medan vårdnadshavare med barn i de kommunala verksamheterna istället har lämnat betyg 3 och 4 högre grad. (Instämmer och instämmer mycket). Ålder Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ (9,4%) Mitt barn uppmuntras att ta eget ansvar (8,8%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (14,7%) 43

53 Information Det högsta totala medelvärdet inom området hittar vi vid påståendet Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter, med värdet 4,3. Områdets lägsta totala medelvärde hittar vi vid påståendena Jag får vet vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling och för Jag får information om läroplanens mål, båda med värdet 4,1. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling, de manliga vårdnadshavarna sätter i större utsträckning betyg 3 (instämmer) på påståendet. Dock svarar majoriteten i alla grupper 4 eller 5 (instämmer mycket/instämmer helt). De kvinnliga vårdnadshavarna och de som svarat tillsammans instämmer helt (betyg 5) i större utsträckning än de manliga vårdnadshavarna när det gäller påståendet Jag får information om läroplanens mål. Kvinnliga vårdnadshavare och de som svarat tillsammans instämmer i högre grad (betyg 5) helt med påståendet Jag får information om förskolans arbetssätt än de manliga vårdnadshavarna. 44

54 På påståendet Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter har kvinnliga vårdnadshavare och de som svarat tillsammans i högre grad än manliga vårdnadshavarna angett att de instämmer helt (betyg 5) med påståendet. De manliga vårdnadshavarna har i stället angett att de instämmer mycket (betyg 4) i större utsträckning än de andra. Majoriteten av svaren för alla påståenden inom Information läggs på betyg 4 och 5. Huvudman Genomgående i detta område är att de vårdnadshavare som har sitt barn i en kommunal verksamhet i större utsträckning svarat betyg 3-4 (instämmer instämmer mycket) medan de som har sina barn på förskola med fristående huvudman i högre grad har svarat att de instämmer helt (betyg 5) med områdets fyra påståenden. Ålder Vårdnadshavare till barn i åldrarna 4-6 instämmer helt i högre grad med påståendet Jag får information om läroplanens mål än vad vårdnadshavare till barn i åldrarna 1-3 år gör. Andel Vet ej : Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling (1,9%) Jag får information om läroplanens mål (2,1%) Jag får information om förskolans arbetssätt (0,8%) Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter (4,7%) 44

55 Helhetsintryck Inom området helhetsintryck hittar vi det högsta totala medelvärdet vid påståendet Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan, med 4,6. Det lägsta totala medelvärdet, 4,1, inom området återfinns vid två påståenden, nämligen: Jag är nöjd med mitt barns utevistelse samt Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Påståendet Den fysiska miljön i förskolan är säker får i högre utsträckning betyg 3 av de kvinnliga vårdnadshavarna och de vårdnadshavare som svarat tillsammans. Dock instämmer de flesta mycket eller helt i påståendet (betyg 4 och 5). När det gäller maten i förskolan så svarar de manliga vårdnadshavarna att de instämmer helt (betyg 5) i större utsträckning än de kvinnliga på påståendet Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan. Majoriteten av alla svar läggs på betyg 4 och 5 för alla påståenden i indexområdet. Signifikanta skillnader i de lägre betygen är på låga nivåer. Huvudman 45

56 Vid en jämförelse i detta område ser vi att de vårdnadshavare som har sitt barn i en kommunal verksamhet i större utsträckning instämmer något mindre med påståendena (betyg 3-4) medan de som har sina barn på förskola med fristående huvudman i högre grad har svarat att de instämmer helt (betyg 5) med områdets påståenden. Ålder Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan (-) Den fysiska miljön i förskolan är säker (0,8%) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse (0,2%) Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan (3,0%) Jag kan rekommendera mitt barns förskola (0,7%) Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på (1,8%) Jag är som helhet nöjd med förskolan (-) 45

57 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur vårdnadshavare till barn på förskolor i Karlstad upplever förskolorna i kommunen. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av förskolorna i Karlstad. Samtliga vårdnadshavare på de 74 förskolorna har erbjudits möjlighet att svara på undersökningen. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 63 procent i undersökningen, vilket är en bättre svarsfrekvens både jämfört med undersökningen 2013 (57 procent) och 2012 (51 procent). Svarsfrekvenserna varierar däremot från procent, och det är 6 förskolor som inte uppfyller kommunens krav på en svarsfrekvens på 40 procent (2013 var det 16 skolor). Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet och vi konstaterar också att andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är förhållandevis litet. Det är på sju frågor som det interna bortfallet är över fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, utvecklingen från tidigare mätning (2012), både totalt sett och per 46

58 indexområde samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om respondenterna. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. 46

59 Totalt sett är vårdnadshavarna fortsatt nöjda med sina barns förskola I undersökningen finns de två koncerngemensamma frågorna om helhetsintryck och bemötande, där vi tittar på frågan som gäller hur vårdnadshavarna upplever att deras barn blir bemötta av personalen i förskolan. Bemötandet får totalt sett 4,7, medan helhetsintrycket får totalt sett 4,5. Vi kan alltså konstatera att vårdnadshavarna med barn på förskolor i Karlstads kommun generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett mycket positivt helhetsintryck. Korrelation förskolan De vårdnadshavare som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sitt barns förskola, är mer trygga att lämna sitt barn på förskolan, upplever att barnen blir bra bemötta i förskolan, samt upplever att de som föräldrar blir bra bemötta i förskolan. Det är även starka korrelationer mellan barnens bemötande och att som förälder bli bra bemött i förskolan, helhetsbetyg, samt att rekommendera sitt barns förskola. 47

60 Vi kan konstatera att totalindex för förskolorna ligger kvar på samma nivå som vid tidigare års mätningar, med ett totalindex på 4,4. Bland de 66 förskolor som vi har värden för både 2014 och 2013 är det 22 förskolor som har förbättrat sig, 22 ligger kvar på samma nivå, medan 22 förskolor har försämrat sitt totalindex. Det är två förskolor som står för den största förbättringen på 0,3 enheter: Förskolan Dirigenten och Förskolan Vitlöken. Båda är tillbaka på samma nivå som Röda villan har försämrat sitt totalindex med -0,4 enheter, från 4,6 till 4, låg de på 4,5. 48

61 49

62 50

63 51

64 52

65 Normer och värden Indexområdet Normer och värden har på totalnivå minskat från 4,6 till 4,5 sedan Det är 21 förskolor som har förbättrat sitt index mellan mätningarna, 27 förskolor har oförändrat värde och 19 förskolor har försämrat sitt indexvärde inom Normer och värden. Den största förbättringen står Förskolan Vitlöken för som har gått från 4,4 till 4,7 när det gäller Normer och värden. Det är två förskolor som har försämrat sitt indexvärde med -0,4 enheter: Förskolan Tranan och Röda villan. Inga signifikanta skillnader per fråga och år. Utveckling och lärande Indexområdet Utveckling och lärande har inte förändrats över åren. Det är 24 förskolor som förbättrat sitt resultat vad gäller indexområdet Utveckling och lärande, 15 förskolor har oförändrade resultat och 28 förskolor har försämrat sig. Alsters förskola och förskolan Vitlöken står för de största förbättringarna på 0,4 enheter. Den största försämringen på -0,4 enheter återfinns hos Röda villan som går från 4,7 till 4,3 (2012: 4,6). En fråga har en statistiskt signifikant minskning i medelvärde: Mitt barns fysiska utveckling följs upp 53

66 Barns inflytande När det gäller indexområdet Barns inflytande är resultatet oförändrat mellan mätningarna. Det är 24 förskolor som förbättrat sitt indexvärde, 10 har oförändrade indexvärde och det är 23 förskolor som har försämrat sitt indexvärde. Mest har Förskolan Vitlöken ökat som går från 4,3 till 4,7. Vallargärdets förskola minskar mest, de går från 4,6 till 4,1 (2012: 4,4). Vi ser en negativ utveckling på en av frågorna inom indexområdet Barns inflytande och det är: Mitt barns tankar och idéer tas tillvara Information Indexområdet Information har minskat indexvärdet från 4,2 till 4,1 mellan åren 2013 och Det är 28 förskolor som har förbättrat sitt indexvärde, 12 har oförändrat värde och 27 har försämrat indexvärdet för information. Det är två förskolor som har förbättrat sig med 0,5 enheter: Förskolan Dirigenten och Förskolan Solängen som båda ökat från 3,9 till 4,4. Förskolan Tranan står för den största försämringen från 4,6 till 4,1 (2012: 4,2). Det är inte någon fråga som är statistisk signifikant mellan åren. Helhetsintryck Indexvärdet för helhetsintryck för förskolorna har inte förändrats över åren. Det är 25 förskolor som har förbättrat sitt index för helhetsintryck, medan 27 förskolor har försämrat sitt index. Det är 15 förskolor som har oförändrat index för området helhetsintryck. Förskolan Dirigenten står för den största förbättringen av indexvärdet, från 4,1 till 4,5 i medelvärde för indexområdet (2012: 4,4). Röda villan står för den största försämringen då de gått från 4,3 till 3,8 i medelvärde för indexområdet helhetsintryck (2012: 4,2). Den fråga som har utvecklats negativt, och som är statistiskt signifikanta mellan mätningarna är: Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan 53

67 Vi har granskat resultatet utifrån barnets kön, vårdnadshavarens kön, huvudman, samt ålder på barnet. Det är få skillnader i svar beroende på om vårdnadshavaren är förälder till en pojke eller flicka. När det gäller vårdnadshavarens kön är det en genomgående skillnad att kvinnliga vårdnadshavare och de vårdnadshavare som svarat tillsammans i högre grad instämmer helt i påståendena, jämfört med manliga vårdnadshavare som i högre utsträckning svarat betyg 3 eller 4. Vad beror denna skillnad på? Har det att göra med vem som har huvudansvar för relationen till förskolan i familjen? Agerar personal olika beroende på förälderns kön? När det gäller vilken huvudman som ansvarar för förskolan är det en genomgående skillnad att vårdnadshavare till barn som går på fristående förskola i högre grad instämmer helt i påståendena, jämfört med vårdnadshavare som har barn i den kommunala förskolan som i högre utsträckning svarat betyg 3 eller 4. Vårdnadshavare till barn 1-3 år mer nöjda när det gäller Normer och Värderingar samt Utveckling och lärande, jämfört med vårdnadshavare till barn som är i åldern 4-6 år. En anledning till denna skillnad kan vara att vårdnadshavare har olika krav och förväntningar på förskolan beroende på barnets ålder. Hur kan förskolan bättre leva upp till de krav och förväntningar som vårdnadshavare till de äldre barnen har? 54

68 I motsats till detta så instämmer vårdnadshavare till barn i åldrarna 4-6 i högre grad med påståendet Jag får information om läroplanens mål än vad vårdnadshavare till barn i åldrarna 1-3 år gör. Hur mycket pratar personalen om läroplan när det gäller de yngre barnen? Kan ordvalet vara förvirrande? Hur tänker vårdnadshavare om förskoleverksamheten för de yngre barnen? Är det förknippat med ett lärande eller är förskolan primärt en plats för omhändertagande? 54

69 Fina betyg till förskolorna i Karlstads kommun Sett till totalindex ligger samtliga förskolor på eller över 4,0, vilket är ett bra betyg för förskolorna i Karlstad. Förra året fanns det en förskola som hade 3,9 (Alsters förskola) men i år har även de kommit över 4,0. Vi kan konstatera att det är flera förskolor som får mycket höga betyg, där Förskolan Linblomman (liksom föregående år) utmärker sig genom att förutom ha ett totalvärde på 5,0 också ligger högst på samtliga fem indexområden. Förutom Förskolan Linblomman är det Förskolan Kilen och Förskolan Räven som också ligger högt på flera indexområden med ett indexvärde på 4,8 som lägst. Överlag är det mycket höga betyg till förskolorna i Karlstad. För att ändå identifiera utvecklingsområden har vi valt att titta på vilka frågor som får de lägsta totala medelvärdet i undersökningen. För förskolorna är det fem frågor som alla får ett totalt medelvärde på 4,1: Den fysiska miljön i förskolan bidrar till barnens utveckling Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling Jag får information om läroplanens mål Jag är nöjd med mitt barns utevistelse 55

70 Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan Det ska understrykas att det på totalnivå ändå är ett bra betyg på dessa frågor. Förskolan Kilen, Förskolan Linblomman och Förskolan Räven utmärker sig med höga betyg på samtliga av de fem påståendena, de har ett spann på 4,8-5,0. Ingen förskola har lägst betyg på samtliga påståenden, men det finns två förskolor som har sämre betyg på alla fem (medelvärde under 4,0) och de är Daggkåpans förskola och Edsvalla förskola. Topp och botten när det gäller den fysiska miljön och hur den bidrar till barnens utveckling är Förskolan Linblomman (5,0) och Balders förskola (3,2). Topp och botten när det gäller Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling är Förskolan Linblomman och Förskolan Räven (5,0) samt Kroppkärrs förskola och Vallagärdets förskola (3,3). Topp och botten när det gäller Jag får information om läroplanens mål är Förskolan Linblomman (5,0) och Kroppkärrs förskola (3,3). Topp och botten när det gäller Jag är nöjd med mitt barns utevistelse är Förskolan Kilen, Förskolan Räven och Förskolan Tranan (5,0) samt Regnbågens förskola (3,1). Topp och botten när det gäller Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i förskolan är Förskolan Kulskolan, Förskolan Linblomman, Förskolan Linnea, Förskolan Solen, Förskolan Solvingen, Förskolan Trollet och Förskolan Ulvarna (5,0) samt Edsvalla förskola och Södra Råtorps förskola (3,5). Hur ser t.ex. den fysiska miljön ut hos de förskolor som får höga respektive låga omdömen? Finns det något gemensamt bland de som har höga betyg som kan appliceras på förskolor med lägre betyg? Eller är det en spegling av den totala upplevelsen av förskolan? Vi kan se att de förskolor som har fått bra betyg får det i alla påståenden. Vissa platsförutsättningar är svåra att arbeta vidare med, men vissa aspekter kan inspirera till förändringar. Den största spridningen i svar återfinns för följande frågor: Den fysiska miljön i förskolan bidrar till mitt barns utveckling: 5,0 (Förskolan Linblomman) till 3,2 (Balders förskola) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse: 5,0 (Förskolan Kilen, Förskolan Räven 55

71 och Förskolan Tranan) till 3,1 (Regnbågens förskola) Jag har haft möjlighet att välja vilken förskola mitt barn går på: 5,0 (Förskolan Kulingen, Förskolan Linblomman, Förskolan Loket, Förskolan Solen, Förskolan Trollet, Förskolan Vitlöken och Förskolan Änglagården) till 3,1 (Röda villan) 55

72 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de tre år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett totalindex på 3,9 eller mer och att de flesta verksamheter är oförändrade sedan den senaste mätningen. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2014 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2014 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Skalan är inte direkt jämförbar (SKL använder en fyrgradig skala medan KBU bygger på en femgradig skala, andel positiva i SKL: 3+4; andel positiva i KBU: 4+5) SKL:s elevundersökning visar bland annat att: 93% av eleverna i årskurs 5 och 92% i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 90%. KBU åk 8: 92%) 94% av eleverna årskurs 5 och 86% i årskurs 8 upplever att de får hjälp när de behöver. (KBU åk 5: 95%. KBU åk 8: 80%) 56

73 Endast 46% av eleverna i årskurs 8 tycker att skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer. Motsvarande andel är 74% bland eleverna i årskurs 5. (KBU åk 5: 60% (ytterligare 23 procent svarar betyg 3). KBU åk 8: 29% (ytterligare 34% svarar betyg 3)) 56

74 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 57

75 Bilden visar hur årskurs 2,5, 8 samt fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 58

76 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de två tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att 59

77 behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Frödingskolan, Vålbergsskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan, Kvarnbergsskolan och Friskolan Stellatus Årskurs 2: Skåreskolan, Friskolan Stellatus, Tuggeliteskolan och Stockfallets skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten 59

78 Finns behov av övergripande stöd? Vidare ser vi också att det finns förbättringsmöjligheter vad gäller arbetsro, lust att lära och skolmat. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område, går samman och stöttar varandra. Kanske skulle skolmaten kunna vara ett område där man går samman och stöttar varandra i ett utvecklingsarbete? Skolmaten är och har varit ett område för diskussion genom de tre mätningarna, företrädesvis i åk 5 och åk 8. Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid ( ), men är oförändrat i åk 2 och 5. Åk 2: 2012: (3,8), 2013: 4,3, 2014: 4,3 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0 Näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan och därför ser vi det som ett viktigt område att arbeta vidare med. Relevant borde 60

79 vara att fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? Involvera eleverna i utvecklingsarbetet! Som ett komplement bör eleverna involveras i utvecklingsarbetet. De om några borde kunna ge svar på vad det är som inte fungerar och hur man kan få till en förändring Detta kan ske på flera olika sätt; dels genom samtal med elever, skolpersonal och skolmatsalspersonal där processen studeras del för del. Här bör eleverna få möjlighet att identifiera när processen börjar, vilka moment den består av, och när den slutar. Hur skulle den optimala upplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Ett bra exempel där skolelever involverats är utvecklingsarbetet av Slussen i Stockholm. En Barnkonsekvensanalys genomfördes som syftade till att identifiera hur Slussen kunde utvecklas för att vara bättre anpassad till gruppen barn och ungdomar. Det man gjorde var att observera barn och ungdomars resmönster på Slussen genom att låta dem föra dagboksanteckningar kring sina resor. Man bjöd även in barn och ungdomar till en utställning där de fick information om samt tycka till om Slussen, både dagens och morgondagens utformning. Interaktiva pekskärmar användes där de fick markera det de gillade/ogillade, där de fick skriva sina tankar, idéer och utvecklingsförslag. Grunden i en BKA är att anta både ett barnperspektiv och barnens perspektiv, vilket kräver involvering av barnen och ungdomarna. Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Vilken betydelse har den fysiska miljön? Den fysiska miljön påverkar inte bara resultatet på frågorna om den interna och externa miljön på skolorna. I Karlstads kommun finns ett par exempel under mätperioden där skolor renoverats, helt eller delvis, samt rena nybyggnationer av skolor och kan konstatera att resultaten påverkas även för andra frågor än de konkreta miljöfrågorna. Intressant är utvecklingen för Vålbergsskolan som är en nybyggd skola. Åk 8: 2012 hade Vålbergsskolan det lägsta medelvärdet på 18 av undersökningens 24 frågor. I årets mätning har Vålbergsskolan genomgående positiva siffror (över medelvärde på samtliga utom en fråga). Mariebergsskolan som har renoverats, ser vi också en positiv trend sett till årets resultat. Däremot på Norrstrandsskolan (åk 8) där en miljörenovering har gjorts ser vi att resultaten i undersökningarna inte riktigt hänger med. Intressant blir att följa utvecklingen på Ilandaskolan som ju står inför renovering nu. 60

80 Krävs det en nybyggnation eller en rejäl renovering för att förändra uppfattning och inställning även på andra områden? Hur kan en skola som inte står inför en nybyggnation eller renovering att förändras? Hur får man de positiva värden som skapas på en nybyggd eller renoverad skola att hålla i sig länge? 60

81 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat 61

82 per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med tre års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 och 2013 års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 61