Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser fritidshemmen i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2013.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser fritidshemmen i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Johan Sjövall. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar, där den första genomfördes våren Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de fritidshem som finns i kommunen, att ge underlag för val av fritidshem samt även ge underlag för utvecklingsarbete på fritidshemmen. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av fritidshemmen i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen varav Karlstads kommun och Stellatus har valt att delta. Totalt sett består målgruppen av 692 barn i årskurs 2 på fritidshem. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen gjordes 2012 tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Totalt sett består undersökningen av 17 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Trygghet och trivsel Aktiviteter Mitt fritids Frågorna testades 2012 på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. Inga förändringar när det gäller frågor har gjorts till årets undersökning. När det gäller själva respondentlistorna så har barn- och ungdomsförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående fritidshem. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 8-26 april, Varje barn har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive fritidshem som delat ut ett informationsbrev till eleverna och också hjälpte eleverna med inloggning på 3

4 skolan. Vi försåg varje fritidshem med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive fritidshem. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per fritidshem och därefter även nedbrutet per avdelning. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 91 procent, vilket kan jämföras med 81 procent vid undersökningen Totalt ingår 25 fritidshem i undersökningen, ett fritidshem har inte kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga fritidshem i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per fritidshem, samt uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive fritidshem. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per fritidshem. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga fritidshem, samt totalindex per fritidshem. Resultat totalnivå, samt per fritidshem Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per fritidshem innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga fritidshem i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes 4

6 efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per fritids, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per fritidshem samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt ingår 632 barn i undersökning varav 316 stycken är pojkar och lika många, 316 stycken, är flickor. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

10 8

11 Både påståendet Jag blir bra bemött av personalen på fritids och Jag är nöjd med mitt fritids får medelvärdet 4,8. Andelen vet ej för påståendet Jag blir bra bemött av personalen på fritids är två procent och på Jag är nöjd med mitt fritids, en procent. 9

12 10

13 Totalindex för fritidshem i Karlstad får ett värde på 4,7. Vid en jämförelse av det totala indexet per fritidshem ser vi att Råtorpsskolans, Skåreskolans och Västerstrandsskolans fritids är de som får högst index, 4,9, medan lägst indexvärde återfinns för fritids på Skogsbackeskolans skola vars totalindex är 4,4. 11

14 12

15 13

16 Trygghet och trivsel Totalindex för Karlstad inom området Trygghet och trivsel har ett värde på 4,7. Högst index för området har Råtorpsskolans, Skåreskolans, och Västerstrandsskolans fritids med ett värde på 4,9. Lägst index för området är 4,4 och det är för Edsvallasskolans, Färjestadsskolans, Gruvlyckeskolans och Skogsbackeskolans fritids. Indexområdet byggs upp av följande åtta påståenden: Jag trivs på fritids Jag känner mig trygg på fritids Fritidspersonalen är rättvis Det är bra stämning på fritids Pojkar och flickor behandlas lika på fritids Fritidspersonalen lyssnar på mig Jag får vara med och bestämma på fritids Jag blir bra bemött av personalen på fritids Flera påståenden inom indexområdet får det högsta medelvärdet 5,0, nämligen: Jag trivs på fritids (Skåreskolans fritids) Jag känner mig trygg på fritids (Råtorpsskolans, Vallargärdets skolas och Västerstrandsskolans fritids) Pojkar och flickor behandlas lika på fritids (Fredricelundsskolans, Råtorpsskolans 14

17 och Västerstrandsskolans fritids) Jag blir bra bemött av personalen på fritids (Fredricelundsskolans, Råtorpsskolans, Skattkärrsskolans, Stockfallets skolas och Västerstrandsskolans fritids) Det lägsta medelvärdet inom indexområdet kommer från Skogsbackeskolans fritids och återfinns för påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids (3,6). 14

18 15

19 Aktiviteter 4,7 är index för fritids i Karlstad inom området Aktiviteter. Högst index för området har Råtorpsskolans, Skattkärrsskolans, Skåreskolans, Vålbergsskolans och Västerstrandsskolans fritids med ett värde på 4,9. Lägst indexvärde för Aktiviteter är 4,4 och det är fritids på Stockfallets skola och Stodeneskolan. Indexområdet byggs upp av följande fem påståenden: Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids På fritids finns det möjlighet för mig att koppla av och göra lugna aktiviteter Jag får den hjälp jag behöver på fritids Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker (8%) Flera påståenden inom indexområdet får det högsta medelvärdet 5,0, nämligen: Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids (Skåreskolans fritids) Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids (Gruvlyckeskolans fritids) Jag får den hjälp jag behöver på fritids (Råtorpsskolans, Vålbergsskolans och Västerstrandsskolans fritids) Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker (Fredricelundsskolans, Friskolan Stellatus, Råtorpsskolans, Vålbergsskolans och Västerstrandsskolans fritids) 16

20 Lägsta värdet inom indexområdet är på 4,0 och kommer från Stodeneskolan för påståendet Jag tycker att lär mig olika saker på fritids. 16

21 17

22 Mitt fritids 4,7 är index för fritids i Karlstad inom området Mitt fritids. Högst index har Råtorpsskolans, Skåreskolans, Vallargärdets skolas och Västerstrandsskolans fritids med ett värde på 4,9. Lägst indexvärde för området är 4,3 och det är för fritids på Skogsbackeskolans fritids. Indexområde byggs upp av följande fyra påståenden: Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis Jag är nöjd med mitt fritids Flera påståenden inom indexområdet får det högsta medelvärdet 5,0, nämligen: Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids (Råtorpsskolans fritids) Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids (Råtorpsskolans och Stockfallets skolas fritids) Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis (Råtorpsskolans, Skattkärrsskolans och Västerstrandsskolans fritids) Jag är nöjd med mitt fritids (Edsvallaskolans, Fredricelundsskolans, Friskolan Stellatus, Råtorpsskolans, Skåreskolans, Vålbergsskolans och Västerstrandsskolans fritids) 18

23 Påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids har fått 3,9 på Skogsbackeskolans fritids och därmed indexområdets enskilt lägsta värde. 18

24 19

25 20

26 Trygghet och trivsel De högsta medelvärdet inom indexområdet är 4,8 och hittas för påståendena Jag känner mig trygg på fritids och Jag blir bra bemött. Det lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids med ett värde om 4,4 och det är undersökningens lägsta totala medelvärde. Kön Skillnaden är inte signifikant men vi ser en tendens till att flickor i högre utsträckning instämmer helt (betyg 5) i påståendet Fritidspersonalen är rättvis medan pojkarna i högre utsträckning ger påståendet betyg 4. Flickor instämmer även i större utsträckning helt i påståendet Det är bra stämning på fritids än vad pojkarna gör. Flickor instämmer även i högre utsträckning helt (betyg 5) i påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids medan pojkar i högre utsträckning ger påståendet betyg 3. Huvudman Elever med en kommunal huvudman instämmer i större utsträckning helt i påståendet Det är en bra stämning på fritids medan de med en privat huvudman i högre utsträckning ger påståendet betyg 3 eller svarar vet ej. 21

27 Aktiviteter De högsta totalmedelvärdena inom indexområdet är 4,8 och gäller påståendena Jag får den hjälp jag behöver på fritids och Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker. Detta är också undersökningens högsta totalmedelvärde. Lägsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 4,5 och det får påståendet Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids. Kön Det är fler flickorna än pojkar som instämmer helt (betyg 5) i påståendet Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids då pojkarna i högre utsträckning ger påståendet betyg 4. Även när det gäller påståendet Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker instämmer flickorna i högre grad helt i påståendet (betyg 5) medan pojkar i högre grad ger påståendet betyg 4. Huvudman Det finns inga signifikanta skillnader utifrån huvudman för indexområdet. 22

28 Mitt fritids Högsta totalmedelvärde i indexområdet får påståendena Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis och Jag är nöjd med mitt fritids med värdet 4,8. Lägsta totalmedelvärde inom indexområdet har påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids fått, med ett värde på 4,6. Kön Det finns inga signifikanta skillnader utifrån kön för indexområdet. Huvudman Elever med kommunal huvudman instämmer i något större utsträckning helt i påståendet Jag är nöjd med inomhusmiljön på fritids medan elever med privat huvudman i högre utsträckning ger påståendet betyg 4. Samma resultat ser vi för utomhusmiljön. 23

29 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur elever på fritidshem i Karlstad upplever fritids. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever fritidshemmen. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på fritids, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av fritidshemmen i Karlstads kommun. Samtliga elever på de 25 fritidshemmen har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 91 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. I bortfallsanalysen ser vi att det är ett fritidshem inte uppnår 40 procent svarsfrekvens och ingår därmed inte i resultatredovisningen. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i avseendet att det genomgående är höga svarsfrekvenser. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är på endast på ett påstående där andelen som svarat vet ej är över fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. 24

30 Totalt sett är eleverna nöjda med sitt fritidshem De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av eleverna i undersökningen. Såväl bemötandet som helhetsintrycket får 4,8 totalt sett. Vi kan alltså konstatera att eleverna på fritidshemmen i Karlstads kommun generellt sett är mycket nöjda. Både för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: elevens kön, huvudman, samt fritidshem. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelationer fritidshem Det finns starka korrelationer mellan helhetsbetyget påståendena jag trivs på fritids, att eleven kan rekommendera sitt fritids, att jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids och att fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker. De påståenden som samvarierar starkast med vilket bemötande eleverna upplever är att fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker, samt att fritidspersonalen lyssnar på mig. 25

31 En förbättring mellan Totalindex fritids i Karlstad har höjts från 4, till 4, Spannet ligger på 4,4-4, låg det på 4,2-4,9, vilket innebär att spannet minskat och att det lägsta värdet är högre vilket kan tolkas som en ökad och jämnare kvalitet. Totalt sett är det 14 av de 22 fritidshemmen som var med i mätningen 2013 som har förbättrat sitt totalindex. 4 fritids som ligger kvar på samma index samt fem fritids som har ett lägre totalindex jämfört med Samtliga av dessa fritids har minskat sitt index med 0,1. De två fritids som har de största positiva förändringarna i mätningen är de på Edsvallaskolan (0,5) och på Stockfallets skola (0,4). Som tidigare har nämnts så är det tre fritidshem som vi inte har några siffror att jämföra mot från 2012 då svarsfrekvensen var under 40 procent och deras resultat därför inte kunde inkluderas. Dessa fritids återfinns på Färjestadskolan, Gruvlyckeskolan och Vålbergsskolan. Vi har också ett fritids som var med i mätningen 2012 men som inte är med i år på grund av för låg svarsfrekvens och det är fritids på Väse skola. 26

32 27

33 28

34 Jämförelse per indexområde Totalt sett är eleverna på fritids i åk 2 lite nöjdare med sitt fritids 2013 än eleverna 2012 var. Nedan presenteras de frågor där vi kan se en signifikant positiv utveckling. Det är däremot inga frågor där vi kan se en signifikant försämring sedan Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel har ökat från 4,6 till 4,7 sedan Det är 14 fritids som har förbättrat sig och vardera fyra fritids som har oförändrade betyg eller som har försämrat sig på indexnivå. Störst förbättring ser vi att Tuggeliteskolans fritids har, som har gått från 4,4 till 4,8 sedan Fritids på Södra Råtorps skola, Korppkärrsskolan, Stockfallets skola och Råtorpsskolan har förbättrat sig 0,3 enheter medan fritids på Hagaborgsskolan har försämrat sig 0,2 enheter. De frågor som vi ser en signifikant förbättring inom är: Fritidspersonalen är rättvis Det är en bra stämning på fritids Pojkar och flickor behandlas lika på fritids Fritidspersonalen lyssnar på mig Jag blir bra bemött av personalen på fritids Aktiviteter 29

35 Indexområdet Aktiviteter har också ökat från 4,6 till 4,7 sedan Det är tolv fritids som har förbättrat sig och endast ett fritids som har försämrat sig på indexnivå. Störst förbättring ser vi att fritids på Råtorpsskolan, Orrholmsskolan, Västerstrandsskolan, Edsvalla och Stockfallets skola har, samtliga har förbättrat sig 0,3 enheter sedan Stodeneskolans fritids har försämrat sig 0,1 enheter mellan mätningarna. De frågor som vi ser en signifikant förbättring inom är: Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids På fritids finns det möjlighet för mig att koppla av och göra lugna aktiviteter Jag får den hjälp jag behöver på fritids Mitt fritids Indexområdet Trygghet och trivsel är däremot oförändrat sedan Det är elva fritids som har förbättrat sig och fem fritids som har försämrat sig på indexnivå. Störst förbättring ser vi att fritids på Stockfallets skola har, som har gått från 4,0 till 4,8 sedan Edsvallaskolans fritids har förbättrat sig 0,5 enheter medan Skogsbackeskolans fritids har försämrat sig 0,2 enheter. De frågor som vi ser en signifikant förbättring inom är: Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids Jag är nöjd med mitt fritids 29

36 Fritids främst för flickor? De flesta trivs på fritids, men flickor trivs bättre är pojkar. Detta kunde vi se redan i mätningen 2012 och resultatet förstärks i årets mätning. Flickor nöjdare än pojkar med sitt fritids När det gäller jämförelser mellan flickor och pojkar så är flickor överlag mer positivt inställda till fritids än pojkar. Båda grupperna trivs med fritidsmiljön, flickorna instämmer helt (betyg 5) i fler påståenden än pojkarna. När det gäller indexområdet Trygghet och trivsel så gäller det för tre av åtta påståenden. När det gäller indexområdet Aktiviteter så gäller det för två av fem påståenden. Flickorna upplever att personalen är rättvis och tror på att de kan lära sig olika saker och de tycker att det är en bra stämning, att de får vara med och bestämma samt att de får lära sig olika saker på fritids än killarna. Hur ser sammansättningen i personalgrupperna ut på fritids? Är det fler kvinnliga pedagoger och hur påverkar detta i så fall resultatet? Är kvinnliga pedagoger bättre på att ta fram aktiviteter som riktar sig till flickorna jämfört med aktiviteter som riktar sig till pojkarna? De aktiviteter som erbjuds, eller det utbud av aktiviteter som finns kanske upplevs mer stimulerande för flickor? Hur tas egentligen aktiviteterna fram? Vilka är egentligen med och bestämmer om vad som ska göras på fritids? Hur kan pojkarnas behov och önskemål bättre tillgodoses på fritids? Intressant vore att studera resultatet nedbrutet på personalsammansättningen i gruppen. Skiljer sig resultatet åt beroende på om det är en grupp med bara kvinnor, bara män eller blandade grupper? Det går att komplettera databasen med denna uppgift om intresse finns. 30

37 De flesta respondenterna oavsett huvudman är nöjda med fritids Eftersom antalet respondenter med fristående huvudman inte står i paritet med antalet respondenter med kommunal huvudman får man vara lite försiktig i sin analys av materialet. Som vi tidigare presenterat ser vi skillnader till fördel för den kommunala verksamheten främst när det gäller miljön både inomhus och utomhus. Kommunala fritids bedrivs ofta i större lokaler med större gårdar än vad privata fritids gör. Det skulle kunna vara en del i det hela. Kanske finns det mer resurser att tillgå och satsningar gjorda på dessa områden som är kostsamma och därför svårare för en mindre verksamhet att genomföra. En verksamhet med fristående huvudman startar oftare utifrån en idé om skillnad när det gäller innehållet i verksamheten och då kanske fokus på miljön fått stå åt sidan? Elever på fritids med kommunal huvudman har också i högre grad instämt helt med påståendet att det är en bra stämning på fritids. Vad är en stämning? Hur stämningen på fritids är handlar till stor del om hur vi är mot varandra. Men en annan viktig del av det som utgör en stämning är såklart miljön både det visuella och det auditiva. 30

38 Eleverna i Karlstad kommun är nöjda med sina fritids index 4,7 Genomgående i de tre indexområdena för fritidshemmen i Karlstads kommun har vi höga medelvärden. Mer medbestämmande och fler utmaningar Det är flera påståenden som får det högsta medelvärdet, 4,8 i undersökningen Så här låter de: Jag känner mig trygg på fritids, Jag blir bra bemött av personalen, Jag får den hjälp jag behöver på fritids, Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker och Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis. En trygg bas att utvecklas utifrån med andra ord. Precis som 2012 så har påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids det lägsta medelvärdet. Det påstående som får det näst lägsta medelvärdet i undersökningen är Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids. Ett sätt för fritidshemmen att öka sitt index kan vara att undersöka barnens behov och önskemål kring att leka och lära för att på så vis öka medbestämmande och stimulera deras utveckling. Ett fritids som tilltalar pojkar lika mycket som flickor Visst vore det fint om vi i framtiden kunde få ett fritids som tilltalade pojkar lika mycket som flickor. Med riktade insatser kanske vi i framtiden kan få ett fritids som tilltalar pojkar lika mycket som flickor. Vilka insatser är det? Vad säger forskningen? När det gäller vilka tre frågor som har störst skillnad i medelvärde ser vi att två av frågorna återkommer: 31

39 Jag får vara med och bestämma på fritids: 4,9 (Skåreskolan) till 3,6 (Skogsbackeskolan) Flickor och pojkar behandlas lika på fritids: 5,0 (Råtorpsskolan) till 3,8 (Gruvlyckeskolan) Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids: 5,0 (Gruvlyckeskolan, Stockfallets skola) till 3,9 (Skogsbackeskolan) 31

40 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de två år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla verksamheter har ett totalindex på 4,0 eller mer och att alla verksamheter har förbättrat sig eller ligger kvar på sin tidigare nivå. Tabellen ovan visar på en stor positiv utveckling för årskurs 2, men det har troligen främst att göra med att målgrupperna har förändrats mellan 2012 och I årets mätning är det eleverna själva som besvarat undersökningen medan det 2012 var vårdnadshavarna som besvarade undersökningen. 32

41 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera samtliga verksamheter inom skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive skolområdes förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom 2012 års mätning tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. Kan relationen och antalet lärare vara en bidragande orsak till denna skillnad mellan årskursernas betygsättning? Finns behov av övergripande stöd? 33

42 Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område som t ex information, går samman och stöttar varandra. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Tre exempel på det är Frödingskolan, Hultsbergsskolan och Rudsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Motsvarande för årskurs 5 och årskurs 2 är Västerstrandsskolan och för förskolorna är det Förskolan Linblomman som utmärker sig genom att få höga totalindex och även höga omdömen per indexområde. Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 33

43 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten 34

44 och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har skolan höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har skolan höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 års rapport för jämförelse) Hur bibehåller vi de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 34