Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral. Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral
|
|
- Julia Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral Dr. Håkan Killgren Specialist i allmänmedicin klinisk handledare på Alby vårdcentral Docent Dr. Holger Theobald Specialist i allmänmedicin vetenskaplig handledare på CeFAM VESTA höstprogram
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning s3 2. Inledning s4 3. Bakgrund s Etiska överväganden s6 5. Syfte s7 6. Frågeställningar s7 7. Metod/Databearbetning s Resultat s Diskussion s Slutsatser s12 11.Referenser s
3 Sammanfattning Bakgrund: Diabetes en vanlig förekommande sjukdom med stor risk för komplikationer. Då många typ 2-diabetiker behandlas i primärvården, är det viktigt att undersöka om tillräckliga insatser ges för att tidigt upptäcka diabetes typ-2, behandla och effektivt förebygga komplikationerna i primärvården. Syftet: Att undersöka diabetesvården för de unga gruppen av diabetikerna i åldergrupp år på Alby vårdcentral och följsamheten till nationella diabetesriktlinjerna. Metod: En kvantitativ retrospektiv studie av typ 2-diabetiker i åldergrupp år på Alby vårdcentral som togs emot diabetesvården under perioden (24 månaders). I denna studien gjordes registergenomgång med hjälp av NDR(nationella diabetesregistret) samt journalgenomgång avseende BMI, blodtryck, total- kolesterol, HbA1c%, typ av diabetesbehandling samt övriga diagnoser. Total antalet diabetiker typ-2 vid vårdcentralen samt diabetikerna i åldergruppen 25-49år verifieras via Rave3-statisktiken. Resultat: Total antal diabetiker typ-2 vid Alby vårdcentral var 523 individer. Prevalensen av diabetes typ-2 var ca 4,3% på vårdcentralen. Totala antalet diabetiker typ-2 var 108 stycken i åldergrupp år, vilket motsvarar 20,6% av total typ-2 diabetikerna vid vårdcentralen. En betydande andel typ 2-daibetiker i åldersgrupp år på Alby vårdcentral hade problem med övervikt/fetma som gjorde den vanligaste diagnosen(87%). Den vanligaste behandling av den metabola kontrollen var blodsockersänkande tabletter och där utgjorde Metformin den vanligaste terapin(55 st av 60). Slutsatser: Diabetesprevalensen i Alby vårdcentralen var relativt hög (4,3%)som beror sannolikt på högre andel invandrare. Albys befolkningen står av 60.6% invandrare med största gruppen var från Turkiet och näst största gruppen var arabisktalande runt medelhavet. Blodtrycket var bra på stor andel av studiepatienterna(66.6%)och förekomsten av hypertoni var relativt låg. Totalt 87% av studiepatienterna hade problem med övervikt och fetma. Övervikt liksom diabetes typ-2, hypertoni, lipidrubbningar ingår i metabola syndromet vilket gör att dessa problem kommer tillsammans. 4
4 Inledning Diabetes typ-2 drabbar förhållandevis många och dessutom allt fler av de unga patienterna i Alby vårdcentrals upptagningsområde. Alby vårdcentral betjänar år 2010 en befolkning på cirka invånare. Av de är cirka listade patienter. Invandrare gör en stor del av befolkningen ca 7475(60,6%). Största gruppen från Turkiet där de första kom på 60-talet. Nu inne på 3:e generationen. Näst största gruppen är arabisktalande runt medelhavet. Det finns fler diabetiker typ-2 i den invandrarbefolkningen än i svenska befolkningen. Åldersspridning visar 9265 av befolkningen i åldergrupp 0-49år medan är resten(3069)i åldergupp 50-99år. I Alby vårdcentrals upptagningsområde är befolkningen relativ yngre än genomsnittet för Stockholms län(1). Det finns ej bra och effektiv screeningsmetod på Alby vårdcentral för att hitta diabetespatienter i tidig skede. Det är även av stor betydelse att ha ett välfungerande lokalt vårdprogram för nydebuterade diabetiker så att vi väl behandlar och följer de vi lyckats finna. Speciellt viktigt är detta i åldersgruppen år, där en kraftfull initial behandling anses minska risken för framtida morbiditet och mortalitet. Vår diabetesbehandling bör sträva efter att uppnå de målvärden som de nya nationella diabetesriktlinjerna anger. Bakgrund Diabetes mellitus är en av våra vanliga folksjukdomar som drabbar ca 3-4 % av befolkningen. I Sverige finns cirka personer med typ 1-diabetes och cirka personer med typ 2-diabetes. Dessutom uppskattas ungefär lika många personer leva med odiagnostiserad typ 2-diabetes (2). Sjukdomen är ett växande kliniskt problem med en förväntad ökande prevalens i hela världen fram för allt i tredje värden. Framförallt i Asien, Amerika men även i Europa finns tydliga tecken på att diabetesförekomsten ökar och man har alltmer kommit att tala om en diabetesepidemi. Man tror att detta till viss del förklaras av andelen äldre i befolkningen har ökat men den globala överviktsepidemin antas också ligga bakom utvecklingen(3) Prevalensen stiger på grund av ökad vällevnad vilket leder till ökad kroppsvikt. Förbättrad diabetesvård som gör att diabetiker lever längre jämförts med 5
5 tidigare(samarbetet med diabetessköterskor när det gäller kost och motion och uppföljning av diabetiker med årliga diabeteskontroller samt medicinjustering till man uppnår behandlingsmål till blodglukos, blodtryck och kolesterol som i sin tur förbättrar patientens livstil och uppskjuter diabeteskomplikationer samt minskar morbiditet och mortalitet). Dock har förbättrade diabetesvården när det gäller prevalansen av diabetes sannolikt begränsad roll. Dessutom ändrades definition på diabetes i Sverige för några år sedan till faste plasmaglucos 7.0 mmol/l från tidigare 7.8 mmol/l vilket förväntades leda till ökning av förekomsten av diabetes mellitus med 10%(2). De individer som har ett fasteplasmaglukos mellan 6,1-6,9 mmol/l har impaired fasting glucose och risktillstånd att få manifest diabetes. Generellt kontrolleras majoriteten av typ- 2 diabetiker av husläkare i primärvården och de flesta typ 1-diabetiker kontrolleras av endokrinologer på sjukhusens öppenvårdsmottagningar. Mikroangiopati såsom nefropati, retinopati och neuropati är fruktande sendiabetiska komplikationer som båda leder till livskvalitetssänkning för patienterna samt kostar samhället stora resurser. Diabetesnefropati kan leda till uremi och njursvikt. Diabetesretinopati kan leda till blindhet. Redan vid diagnostillfället kan 25% av typ-2 diabetiker ha någon form av retinopati vilket sannolikt beror på att diabetessjukdomen varit odiagnostiserad i många år innan diagnos ställts. Neuropati kan drabba alla kroppens organ och leda till livskvalitetsnedsättning. Fotsår beror oftast både på makroangiopati, mikroangiopati och neuropati och kan leda till amputation av underben eller delar av fot(4). För att minska risken för sena komplikationer av diabetes, bör HbA1c ligga så nära icke diabetiska nivåer som möjligt, utan att orsaka svåra hypoglykemier, d.v.s. ju bättre HbA1c, ju färre komplikationer. Att ha bra kontroll av HbA1c minskar risken för nefropati men aktiv behandling av blodtryck minskar risken för hjärta-kärlsjukdom(5). Framför allt påverkas mikroangiopati av god metabol kontroll medan god kontroll av blodtryck och lipider har större betydelse för att förebygga makrovaskulära komplikationer(hjärta-kärlsjukdomar) hos typ 2-diabetiker(6). Blodtrycket bör ligga, enligt de senaste rekommendationerna <130/80 mmhg och till och med lägre om patienten har tecken på nefropati(7). I nya nationella diabetesriktlinjerna föreslås att nydebuterade diabetiker med enbart kostbehandling ska ha normal HbA1c eller < 5% bör eftersträvas medan medicinbehandlade diabetiker bör uppnå ett HbA1c <6%. Målet kan vara lägre eller högre i det individuella fallet och bör grunda sig på en klinisk bedömning samt den välinformerade patientens önskemål. Faktorer som motiverar lägre målvärden är kort diabetesduration, avsaknad av hjärta kärlsjukdom, ringa risk för hypoglykemier eller andra biverkningar av behandlingen(8,9). 6
6 Hypertoni förekommer hos ca 40-50% av alla typ 2-diabetiker redan vid diagnostillfället. Det är nära kopplat till utveckling av nefropati visat genom mätningar av proteinuri(10). Dödligheten i diabetes har sedan 1980 minskat med 28 % bland kvinnor, men har legat på en konstant nivå bland män. Aktiv behandling av kolesterol och blodtryck, samt bättre behandling av diabetes, förklarar sannolikt att dödligheten minskar och fler patienter lever längre med sin diabetes. Blodtrycksbehandling minskade risken för diabetespatienter att dö i hjärta-kärlsjukdom med 18%(11). Förekomsten av diabetes är relativt låg (0,4% )upp till 25 års ålder i Sverige. Den stiger snabbare bland männen som i åldersgruppen har en prevalens på 2,5% mot 1,4% för kvinnorna. Prognosen bör kunna förbättras om sjukdomen diagnostiseras och behandlas tidigt (12). Ur denna synpunkten inriktas denna studien på unga patienter mellan år med typ 2-diabetes. Där kan man påverka prognosen aktivt och förebygga komplikationer av diabetes genom att pressa behandlingen med tabletter, insulin eller kombination för att nå bästa möjliga blodglukosnivå(hba1c) som målsättning genom intensivbehandling. Förebyggande åtgärder, inklusive folkhälsoarbete, är en möjlighet att minska risken för diabetes och behovet av sjukvård. För att identifiera individer med hög risk för diabetes kan någon form av screening vara motiverad, dock inte allmän screening av en frisk befolkning. Etiska överväganden När mätdata och uppgifter om aktuell behandling för de unga diabetikerna hämtades från NDR samt journalgenomgång, avidentifierades varje patient, och tilldelades ett löpnummer. Detta gjordes för att ingen enskild individ kunde identifieras i sammanställningen. Studien syftar inte till att ändra någon behandling eller påverka patienten, utan endast att tydliggöra i vilken utsträckning som den aktuella vårdenheten uppnår behandlingsmålen för blodtryck, HbA1c och Kolesterol. Integritetsintrång kan upplevas när granskning av andra kollegors journaler sker i vårdcentralen. Nyttan av kvalitetsarbetet som undersöker diabetesvården kan värderas mot integritetsintrång. Godkännande av verksamhetenschef finnas. 7
7 Syftet Att undersöka diabetesvården för de unga gruppen av diabetikerna i åldergrupp år på Alby vårdcentral och följsamheten till diabetesriktlinjerna. Förhoppningen är att detta projekt därigenom bidrar till att förbättra vård och livskvalitet och därmed minska morbiditet och mortalitet för denna unga gruppen av diabetespatienter. Frågeställningar kring Alby vårdcentrals upptagningsområde 1/Hur stor är prevalensen av typ-2 diabetes i åldersgrupp år vid ? 2/Hur stor andel inom gruppen av unga diabetiker har övervikt (BMI >25)? 3/Hur stor andel av de unga diabetikerna (mellan år) har högt blodtryck(bt >130/80 mmhg)och/eller förhöjt kolesterol(kol >4.5mmol/L)? 4/Skiljer sig andelen individer med förhöjda HbA1c mellan tablett och insulinbehandlade typ 2-diabetiker(mål<6% eller(ifcc)<42 mmol/mol)? Metod/Databearbetning Alby vårdcentral betjänar år 2010 en befolkning på cirka invånare. Av de är cirka listade patienter. Under studieperioden hade vårdcentralen tre specialister i allmänmedicin som tjänstgör 100%, en specialist som tjänstgör 65%, en specialist som tjänstgör 60% och en som tjänstgör 50% samt tre STläkare. Därtill fanns en vikarierande leg läkare och en vikarierande underläkare som söker AT-block. Dessutom fanns två stycken distriktssköterskor som båda sköter diabetespatienter parallellt med sina andra arbetsuppgifter. En retrospektiv kvantitativ kvalitetsstudie gjordes om unga diabetiker typ-2. Urvalskriterium:- Diabetiker med diagnos diabetes mellitus typ-2(e11/e14). Åldergrupp 25-49år. Diabetiker som var på läkarbesök eller besök till distriktssköterska under perioden
8 I början antalet diabetiker i vårdcentralen verifieras med hjälp av Rave3- statistiken och diagnos koder E11och E14. Det fanns 523 individer ur datajournalsystemet(profdoc)som användes på Alby vårdcentral vid tiden för sökningen och genomgången. Antalet individer i år med diabetes mellitus enligt Rave3-statistiken var 115 på vårdcentralen. Fyra stycken med diagnos koden E14 var typ-1 diabetiker och exkluderades från studien. Tre diabetiker typ-2 flyttade ut från vårdcentralens upptagningsområde och de exkluderades från studien. Sammanlagt 108 diabetiker typ-2 inkluderades i studien oavsett om de var registrerade i NDR eller inte. Under studieperioden bytes datajournalsystemet från Profdoc till TakeCare. Datainsamling via NDR samt journalgenomgång av Alby vårdcentrals diabetespatienter med inriktning på yngsta diabetesgruppen 25-49år som togs emot diabetesvård inom perioden Följande parameter insamlades från studiegruppen:- HbA1c, BMI, total-kolesterol, blodtryck, typ av diabetesbehandling som förskrives till denna gruppen av diabetiker samt övriga diagnoser som varieferas också med hjälp av Rave3-statisktiken via sökorden :- hypertoni, övervikt, lipidrubbning och hjärta-kärlsjukdom. Insamlade data sammanställdes i Excel och bearbetades statistiskt med hjälp av programmet PAST. Programmet användes för att generera deskriptiv statistik. Rave3-statisktiken:- är rapportverktyg som hämtar information från journalsystem på vårdcentraler. NDR:- är en databas som innehåller bland annat uppgifter om sjukdomsduration, blodtryck, Kolesterol, HbA1c och läkemedelsbehandling. Rapportering till NDR:-En stor andel av diabetespatienterna på vårdcentralen hade lämnat sitt samtycke till registrering i NDR. Alby vårdcentral deltar sedan 15 februari 2010 i NDRs kvalitetsutvecklingsprojekt som skall pågå under cirka 18 månader. Under denna period drivs ett lokalt kvalitetsutvecklingsarbete på diabetesområdet på Alby vårdcentral med hjälp av NDR-registret som arbetsredskap och resultatbärare. Under hela perioden skall lokal diabetesstatistik rapporteras in till NDR varannan månad. 9
9 Resultat 523 diabetiker hittades i vårdcentralen i perioden mellan Prevalens av typ 2-diabetes i vårdcentralen var 4,3% medan prevalensen i åldergrupp år var 0,9%(108 st vilket motsvarar 20,6% av alla typ-2 diabetiker i vårdcentralen). Majoriteten av de studerade diabetikerna(108st)var män 58 st(53,7% ). Samt 50 st kvinnor(46,3%) inkluderas i studien. 105 st av studiegruppen var registrerade i NDR. Se figur 1!! Kvinnor Män år(108) år(412) Figur 1 Antal diabetiker typ-2 fördelas för män och kvinnor inom studieperioden Tabell 1 visar andelen diabetiker som når behandlingsmålen. Parameter Referenser Måluppfyllelse (Procent) BMI < eller = % HbA1c < 6% 40.0% Blodtryck < 130/80 mmhg 66.6% Total-kolesterol < 4.5 mmol/l 32.4% HbA1c för diabetikerna som behandlas med bara blodsockersänkande tabletter var 6,6% jämförts med 8% för de som behandlas med enbart insulin eller insulin i kombination med tabletter. Tabell 2 presenterar medelvärden på studerade diabetesparametrarna. 10
10 Markörer Män Kvinnor HbA1c % 6.8% 6.6% BMI T-Kolesterol 4.9 mmol/l 4.7 mmol/l Syst. blodtryck 133 mmhg 121 mmhg Dias. blodtryck 80 mmhg 80 mmhg Figur 2 Antal diabetiker typ-2 som fördelas enligt typ av diabetesbehandling Män Kvinnor Enbart kost 25(23%) Tablett 60(55%) Insulin 5(4,6%) Tablett+Insulin 18(16,6%) Tablettbehandling var den enskilt vanligaste terapiformen och där utgjorde Metformin den vanligaste terapin (55av 60). Tabell 3 visar ytterligare sjukdomar(förutom typ-2 diabetes) i studiegruppen. Sjukdom Män Kvinnor Hypertoni(I10) 21/58(36%) 20/50(40%) Lipidrubbning(E78) 19/58(32%) 22/50(44%) Övervikt/Fetma(E66) 49/58(84%) 45/50(90%) Hjärtinfarkt(I25) 0/58(0%) 1/50(2%) Angina pectoris(i20) 1/58(1,7%) 0/50(0%) Övervikt/Fetma var den vanligaste diagnosen i studiegruppen. 11
11 Diskussion Antalet individerna med diabetes typ-2 var 523st på Alby vårdcentralen(figur1) med åldersspridning mellan 25-99år inom perioden Prevalensen av typ-2 diabetes var(4,3%). Den relativa höga prevalensen på Alby beror sannolikt på högre andel invandrare på vårdcentralen.ref(14) Medan prevalensen av typ-2 diabetes i åldergruppen 25-49år var(0.9%). Det vill säga att våra typ-2 diabetiker debuterar relativ tidigt i livet från 25år. I andra vårdcentraler som centralt belägna i Stockholms innerstad med mindre andel av invandrare fann man en låg prevalens av typ-2 diabetes mellitus på ca 2% tex i Solna vårdcentral fanns 249 diabetiker men åldersspridning var mellan 33-98år (Ref nr 13). I Solna Centrum vårdcentrals upptagningsområde är befolkningen något äldre än genomsnittet för Stockholms län.ref(15,3) Övervikt och fetma gjorde den vanligaste diagnosen i studiegruppen(tabell 2). Viktreduktion och livsstilsförändringar kan vara viktiga medel att komma till rätta med dessa riskfaktorer och förebygga diabeteskomplikationer.ref(16,17). Blodtrycket var bra bland de studiediabetikerna(tabell 1) med 66% måluppfyllelsen. Förekomsten av hypertoni var relativt låg(tabell 3).Ref(18) Den vanligaste behandling av den metabola kontrollen var blodsockersänkande tabletter och där utgjorde Metformin den vanligaste terapin medan insulin motsvarade 21% av diabetesbehandlingen i studiegruppen(figur 2). Detta var bra att Metformin gjorde den störste diabetesbehandlingen i studiegruppen eftersom Metformin är fortfarande förstahand behandlingen på överviktiga diabetiker med tanke på hög insulinresistan.ref(19) HbA1c medelvärden för de diabetikerna som hade bara tablettbehandling var bättre(6.6%)jämfördes med(8%) för de som hade insulintillägg eller bara insulinbehandling som också beror till en del på insulinresistans sekundär till övervikten. Lång duration av diabetes och /eller svårbehandlat diabetes på de diabetiker med insulinbehandling eller insulin i kombination med tabletter kunna vara förklaringen till att de hade sämre eller högre HbA1c(8%). Dock är detta resultatet till frågeställningen 4 gäller bara Alby vårdcentralen som specifikation. Styrke och svaghet:- 12
12 En styrke av studien är att den största andelen av studerade diabetikerna fanns registrerade i NDR(105) och kunde inkluderas i studien. Dessutom var rapporteringsfrekvensen för de olika studerade parametrarna generellt hög, vilket gav tillförlitliga resultat. En svaghet är relativ litet material i denna studien. Andra möjliga svagheten kan vara falsk låg eller underskattad prevalensen av diabetes i åldergrupp år som beror på olika felkällor tex folk bor i Alby men söker andra privata läkare eller folk med oupptäckt diabetes (odiagnostiserade). Möjligen kan opportunistisk screening med blodglukos och fastande blodsocker skall tagas i fortsättningen på vårdcentralen för patienter som söker vård för att kunna fånga upp fler diabetiker på vårdcentralen i fortsättningen med tanke på den relativ hög andelen av invandrare på vårdcentralen med tidig diabetesdebut jämförts med svenskar. Slutsatser Diabetesprevalensen i Alby vårdcentralen var relativt hög (4,3%)som beror sannolikt på högre andel invandrare. Albys befolkningen står av 60.6% invandrare med största gruppen var från Turkiet och näst största gruppen var arabisktalande runt medelhavet. Blodtrycket var bra på stor andel av studiepatienterna(66.6%)och förekomsten av hypertoni var relativt låg. Totalt 87% av studiepatienterna hade problem med övervikt och fetma. Övervikt liksom diabetes typ-2, hypertoni, lipidrubbningar ingår i metabola syndromet vilket gör att dessa problem kommer tillsammans. 13
13 Referenser Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus pdf. Hämtat 6 oktober Diabetes i Stockholms län-förekomst och tidstrender från Centrum för Folkhälsa i Stockholms län. Rapport 2007:9 3%A4n%20F%C3%B6rekomst%20och%20tidstrender.pdf. 4.Diabetes. Kapitel 22, sid , kapitel 23, sid 242 och kapitel 32, sid 333. Redaktörer Agardh C_D, Berne C och Östman J. Liber förlag UKPDS-PTM och EDIC EDIC-studien(Epidemiology of Diabetes interventions and Complications)är den uppföljning av UKPDS Årgång 21 Nr Förebyggande av arterosklerotisk hjärta-kärlsjukdom Information från Läkemedelsverket Svensk Förening för Diabetologi (SFD)förslag Läkemedelsverkets workshop: Läkemedelsbehandling vid typ-2 diabetes från Version 2010:(21)1. behandlingsrekommendationer/l%c3%a4kemedelsbehandling%20vid%20typ%202- diabetes_rek.pdf 9. Nationella riktlinjer för diabetesvården från mars Redaktör Aurell M.Njurmedicini. Kapitel diabetesnefropati sidor
14 11.Läkemedelsverkets workshop, meta analyser. behandlingsrekommendationer/bakg_dok/l%c3%a4kemedelsbehandling%20vid%20typ%2 02-diabetes_bakgrund.pdf. 12. Dan K.G. Andersson. Tidig upptäckt av diabetes typ 2 är nödvändig. sidor 12 & ST-rapport för Dr Lina Heden. Albuminuri hos diabetiker på Solna vårdcentral Per Wändell.Ökad diabetesprevalens bland invandrare. Läkartidningen Statistiska centralbyrån/sveriges befolkning/kommunala jämförelsetal, 31 december Socialstyrelsen. Förebygga diabeteskomplikationer Stefans Jansson. Uppskattning av diabetesprevalensen i Sverige. Laxå i Diabetologia Carlsson AC, Wändell PE, de Faire U, Hellénius ML. Prevalence of hypertension in immigrants and Swedish-born individuals, a cross-sectional study of 60-year-old men and women in Sweden. J Hypertens Dec;26(12):
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merVid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merKartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.
VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merHur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC?
Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC? Författare: Sofia Varsami Hallsbergs VC Långängsvägen 69436, Hallsberg sofia.varsami@orebroll.se Handledare: Peter Engfeldt Institutionen för hälsovetenskap
Läs mer24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merFörebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom
Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merHypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.
Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merTyp 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merRapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober
Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merDen personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs mer188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-1651-8 188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer: LS-LED15-1651 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merDiabetes på Hässelby Vårdcentral:
Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merBilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.
Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil
Läs merDokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar
Läs merAnalysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller
Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2009
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs merDiabetesvård. Sammanfattning. Fler har diabetes vanligare bland lågutbildade. Underlag, mått och indikatorer
Diabetesvård Sammanfattning Diabetesvården i Sverige har i stor utsträckning ambitionen att arbeta i multiprofessionella team där patienten är delaktig i vårdplaneringen. Över 8 procent av landets vårdcentraler
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs mer[ ] Kriterier för god specialistvård för diabetes. Bakgrund
[2017-06-10] Kriterier för god specialistvård för diabetes Kriterier för god vård bygger på de nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige och andra officiella kunskapskällor om diabetes från
Läs merMin personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merTyp 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet
Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera
Läs merPMO-guide primärvården
Nationella diabetesregistret (NDR) Fr.o.m. 5 november 2018 sker automatisk överföring av data från PMO till NDR varje natt. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten till NDR.
Läs merNya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merhttp://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/
2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/
Läs merPatienter med kostbehandlad diabetes mellitus typ 2 i primärvården och den metabola kontrollen efter intervention med information till läkare.
Projektarbete Vetenskap och kvalitetsarbete Vt 2013 Patienter med kostbehandlad diabetes mellitus typ 2 i primärvården och den metabola kontrollen efter intervention med information till läkare. Författare
Läs merTYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?
ST-uppsats VESTA höstprogrammet 2014 TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? En studie av 2014 års resultat avseende blodtryck, HbA1c, LDL och lipidsänkande behandling. Författare: Caroline
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merAlbuminuri hos diabetiker
Albuminuri hos diabetiker en viktig riskfaktor som är otillräckligt uppmärksammad i primärvården 2010-04-10 Lina Hedén, ST-läkare i allmänmedicin Solna Centrum Vårdcentral VESTA höstprogrammet 2009 Handledare:
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merBättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Läs merDiabetesrapporten 2010. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige
Diabetesrapporten 2010 en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige 2 Förord Tant Agda har fått en släng av socker. Vem har inte hört det? Och visst var det så tidigare? Att socker, eller
Läs merNationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merDiabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige
Diabetesrapporten en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Förord Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar som växer lavinartat i världen. Här i Sverige beräknas 350 000 personer
Läs merGapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Läs merVärldsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?
Världsdiabetesdagen 2017-11-14: Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården? Claes-Göran Östenson, Professor, Karolinska Institutet och Ordförande, Nationella Programrådet
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merNår vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?
Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin
Läs merEn trygg diabetesvård
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2790 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En trygg diabetesvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merINFORMATION TILL LÄKARE
INFORMATION TILL LÄKARE Denna information är tillsammans med produktresumén avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Detta dokument ger hälso- och sjukvårdspersonal information om vad används för samt
Läs merMålblodsocker vid typ 2 diabetes
Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Fredagen den 16 januari 2009 Sheraton, Stockholm Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Under det
Läs mer