Ge eleverna mer tid. Ann-Margret Johansson
|
|
- Jan Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ge eleverna mer tid Ann-Margret Johansson I Torsby började man1987 ett lokalt utvecklingsarbete för att följa upp nybörjares grundläggande kunskaper i svenska och matematik. Efter att ha följt eleverna i sex år har man skaffat sig värdefulla erfarenheter om olika elevers kunskaper och förmåga. Bristerna har diagnostiserats och åtgärdats med hjälp av både pedagogisk och organisatorisk differentiering. Inledning 1987 tog speciallärare Ingvor Fryklund och jag emot 21 nybörjare. För att planera vår undervisning och försöka möta barnen på rätt nivå så att de skulle kunna utvecklas vidare, skaffade vi oss information från de som arbetat med barnen på förskolan/dagis. Det är viktigt att veta om några elever kan läsa eller skriva när de börjar skolan. Det här året hade vi sju elever som kunde läsa, flera av dem flytande. Några kunde också skriva riktigt bra. Ingvor och jag gjorde allt vi kunde komma på för att möta dessa elever och hjälpa dem till fortsatt utveckling. Det var naturligtvis stor spridning i klassen. I svenska är det så att de flesta lärare enligt min erfarenhet jobbar individualiserat när det gäller läs- och skrivinlärningen. I det nya kursplaneförslaget i svenska står det också talat om hur olika tidigt barn är mogna för denna inlärning. Hur är det med matematik? Hösten 1987 arbetade vi mycket individualiserat i svenska. I matematik hade vi hela klassen samlad och diskuterade sammanhang och samband i början. Vi startade med ett slags problemlösning, men helt utan symboler. Det gick bra och så småningom började vi arbeta med siffrorna 1 5 och ta Ann-Margret Johansson är lågstadieoch resurslärare i matematik på Holmesskolan i Torsby. Hon ägnar sig också åt utvecklingsarbeten, läromedel och fortbildning. upp addition och subtraktion. Alla fick fem klossar och ett plustecken. Vi ritade räknesagor och började addera. Ingen elev sa att detta kan jag redan. Alla var jätteglada över sin nya matematikbok och löste uppgifter inom talområdet 1 5. Ingvor och jag började fundera över hur olika vi gjorde i svenska och matematik. Vilka förkunskaper hade våra elever i matematik? Vi bestämde oss för att göra en undersökning. Jag hade en lärarstuderande hos mig i elva veckor. Ingvor och hon startade arbetet i månadsskiftet september/oktober. Först samtalade de om matematik med varje elev och hade fint stöd av tankarna i Marit Høines bok Matematik som språk och från en studiedag, som hon haft hos oss. De använde sig också av Dagmar Neumans Räknefärdighetens rötter. Vissa elever hade goda kunskaper och kunde direkt räkna framåt till 100 och baklänges från 20. Vi satte ihop en diagnos i matematik, sedan vi studerat olika diagnoser, framförallt PUMP-projektets aritmetikdiagnoser. Vi gjorde ett additions- och ett subtraktionshäfte. Första sidan 0 10, andra 0 20 osv. En del kunde nästan inte lösa någon uppgift, men fyra elever gjorde hela häftet med sista uppgiften =! Resultatet överrumplade oss och vi önskade nästan att vi hade diagnosen ogjord... Vi kunde inte blunda för fakta utan måste försöka göra något åt det. Skolledningen fick ta ställning till vad vi höll på med. Den lovade stötta oss om vi startade ett individuali- 27
2 seringsprojekt. Vi visste att det var stor spridning i åk 1. Skulle den bara öka? Skulle vi komma ut på rejält gungfly? Beslut togs i skolstyrelsen att detta projekt skulle fortgå hela grundskolan för att sedan utvärderas. När vi startade skulle barnen just börja i en lärobok på ca 200 sidor som behandlade aritmetik inom talområdet Vi gjorde ytterligare diagnoser. Det var sex elever som vi tyckte kunde hoppa över innehållet i denna bok. Två av eleverna ville inte höra talas om det, utan ville göra precis som alla andra. Fyra elever tyckte det verkade jättebra. En av dessa elever kunde läsa. Vi resonerade mycket om hur vi skulle pröva oss fram med individualiserad undervisning. Vi bestämde oss för att börja med aritmetiken men jobba gemensamt med problemlösning, enheter, huvudräkning och tabellträning. Efter ett år Vid höstterminsstarten i åk 2 var vi spända på barnens kunskaper. Vi gjorde ett diagnosmaterial som överensstämde ganska väl med det första, men kompletterade med tidsangivelser, hel och halv timme, samt problemlösning. Två av eleverna verkade ha glömt allt från åk 1 och kunde alltså inte fortsätta i sina böcker från föregående läsår utan att först få hjälp. Vi hade gått långsamt fram med tid och tidsberäkningar med hel och halv timme. Det hade gått bra. Problemlösningen gick också bra utom en uppgift som handlade om dubbelt där 1/3 av eleverna gjorde fel. Ytterligare fyra elever klarade hela första häftet och ett fördjupningshäfte. Vi hade alltså åtta elever som kommit långt vad gäller aritmetik. Även om vi jobbade gemensamt med problemlösning och vissa andra moment märkte vi att vi även där strävade efter individualisering. Det gladde oss! De två elever som verkade ha glömt allt arbetade med åtgärdsprogram. För en elev lossnade det ganska snabbt igen, men för den andre blev det stopp i talområdet Det blev inga resultat utan lotsning. Då bestämde vi oss för att gå vidare till talområdet och komma tillbaka till senare. Det gick genast bättre. Spridningen i klassen var i stort lika stor som under åk 1. Arbetet går vidare Vi har fortsatt att diagnostisera vid höstterminsstarter och till vår glädje märkt att spridningen när det gäller grundläggande färdigheter minskat. Vi fick nya elever, bl a två iranska barn under åk 2 och vi lyckades få dem att smälta in i arbetet. Svårast var det med en nyinflyttad svensk elev. Hon hade börjat i åk 3 och jobbade för fullt med multiplikationstabellen. Vid en diagnos visade det sig att hon inte alls förstod addition och subtraktion inom talområdet Vi satte in åtgärder direkt. I den avlämnande skolan hade de funderat på om hon skulle placeras i särskola. Hon fick fortsätta i vår tvåa. När projektklassen gått tre år i skolan skulle jag lämna klassen. Emellertid togs beslut om att jag även fortsättningsvis skulle undervisa i matematik och Ingvor fortsatte som speciallärare. Jag fick en ny etta och började på liknande sätt i den klassen. Resultaten på nybörjardiagnoserna var jämförbara med de förra med undantag för att en elev visade att han både var god läsare och duktig i matematik. Redan mot slutet av åk 1 arbetade den här eleven med sådant som i våra läroböcker hör till åk 4. I projektklassen fortsatte spridningen inom grundläggande färdigheter att minska tack vare att barnen fick en säkrare grund att bygga vidare på. För elever som hade goda kunskaper fanns nu större möjligheter till fördjupning mycket beroende på att de nu var läskunniga och kunde ägna sig åt litet tuffare problemlösning och vardagsuppgifter. Det var intressant att äntligen få följa en klass upp på mellanstadiet med tanke på bl a huvudräkningsfärdigheter. Det är svårt att göra någon utvärdering av undervisningen när man alltid lämnar eleverna i trean. Vi jobbade utan uppställningar de tre första åren och kunde nu fortsätta på mellanstadiet utan att presentera algoritmerna förrän ett verkligt behov förelåg. För de flesta eleverna blev det i åk 5 och för en del i åk 4. 28
3 Här är exempel på tre elevers arbeten under samma lektion från höstterminen i årskurs 2 Arbetet har resulterat i att alla elever blivit bra i huvudräkning och fått en god taluppfattning. De verkar inte ta till algoritmen förrän den verkligen behövs. Läsårsstart i åk 5 och i åk 2 Under arbetets gång hade vi hela tiden förändrat och kompletterat diagnoserna. Vi tyckte att de blivit riktigt bra och på planeringsdagen erbjöd vi våra kollegor att pröva vårt material. De flesta klasslärarna ville pröva. Tillsammans med sina speciallärare började de diagnostisera eleverna. Elever som man tyckt var dåliga i matematik, och som man på något vis accepterat som dåliga, visade sig ha stora luckor några t o m inom talområdet Dessutom visade det sig att många hade brister vad gällde t ex tidsberäkningar, hälften/dubbelt, likhetstecknets betydelse. Om man gör diagnoser ska man ju också följa upp dem annars är det meningslöst. Klasslärare och speciallärare behövde hjälp med att ta fram åtgärdsprogram. Det resulterade i att jag erbjöds en halvtidstjänst som resurslärare i matematik. Tillsammans med Ingvor satte jag igång att ta fram åtgärdsprogram. Vissa av dem kunde lärarna använda i klassundervisning och vissa gällde enskilda elever som specialläraren och jag arbetade med. Det dröjde inte länge förrän högstadielärare hörde av sig och ville göra diagnoser. De klagade över att många elever hade svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Jag var först i årskurs 7 där det visade sig att 10 av de 22 elever som gick i klassen hade avsevärda brister. Som en del i vårt lokala projekt anställdes jag 3 timmar i veckan på högstadiet. Jag hade en grupp på 10 och ordinarie lärare 12 elever. Det var en period mellan jul och påsk och jag repeterade de fyra räknesätten 29
4 och tyckte att det gick ganska bra. Vi hade behövt mer tid för kort division som var problematiskt bl a för att en del inte kunde multiplikationstabellen. Efterfrågan på stöd från klasslärare och även speciallärare blev större och större. Efter ett läsår beslutades det att jag skulle ta tjänstledigt från min klass. Kollegerna var eniga om att resurser skulle tas undan till en hel konsulttjänst i matematik. I denna ingick undervisningen i projektklassen. Arbetet i projektklassen hade flutit fint under åk 5. Det gick bra att ha klassundervisning med gemensamma genomgångar och olika svårighetsgrad på tillämpningsövningar. Vi fick bra diagnosresultat i åk 5. Vi satte in en rejäl stöt i problemlösning under åk 5 med ett individualiserat dubbelpass/ vecka, samt en lika rejäl stöt vad gällde multiplikations- och divisionstabeller. Räkning i bråk- och decimalform sköt vi till åk 6. Vi har nu arbetat igenom det första bråkavsnittet i åk 6 och det har gått bra för alla. Vi har 3 lektioner varje vecka gemensamt med t ex bråkräkning. En lektion har vi individualiserad problemlösning och en lektion tar rektorn, tidigare mattelärare på högstadiet, hand om en grupp elever och ger dem fördjupad undervisning. Helt otroligt vad dessa sju elever klarar av. Resten av klassen jobbar med mig för att befästa kunskaper i genomgångna moment. Vi har haft läxor från åk 1. Två gånger/vecka i åk 1 3 och en gång/ vecka på mellanstadiet. En arbetsvecka som konsult Exempel: Fem schemalagda lektioner som mattelärare i projektklassen, tre fasta lektioner som resurs i en annan sjätteklass och en egen lektion i denna klass med rektorn som resurs åt en grupp. Tre fasta lektioner på högstadiet där jag har en åk 7-elev som arbetar med "mellanstadiets matematik" och tre elever i åk 9, som behöver en bättre grund. Övrig tid mellan är flexibel. Jag handleder elever, har konferenser med t ex speciallärare, klasslärare. Jag bevakar nyutkommen litteratur t ex Nämnaren, och håller kontakten via vårt interna informationsblad som utkommer varje tisdag. Vi har diskuterat det nya kursplaneförslaget i matematik och haft flera samlingar med gruppdiskussioner om hur jag ska jobba på bästa sätt, och om viktiga synpunkter på vårt diagnosmaterial, där vi fått fint stöd och goda förslag. En mellanstadielärare har arbetat fram elevprotokoll till varje huvudmoment och klassprotokoll, som är värdefull hjälp vid bl a stadieövergångar och vid flyttning. Elevprotokollet är bra för eleven, för läraren, och vid föräldrakontakter. En solskenshistoria? Vid läsårsstarten fick vi en ny elev i åk 6. När det blev matematiklektion började flickan gråta. Fröken förstod inte vad det berodde på. Eleven hade visat sin mattebok, där hon jobbat med ganska svåra uppgifter. Sedan kom flickan inte till skolan de dagar det var matte. Ingvor började diagnostisera henne. Allt föll som ett korthus och jag kopplades in en lektion/dag. I mitten av september jobbade vi inom talområdet 0 5 med laborativt material. I början var hon helt beroende av sina fingrar. Vi jobbade vidare till 6, 7, 8, 9 och upp till 10. Idag går det jättebra och vi har fortsatt att jobba upp till 100 med tiotal och ental. När detta skrivs håller vi på med uppgifter som 60 4, Flickan tycker att matte är roligt och ber att få ta hem och räkna. Hon berättar själv om sin väg från åk 1 till 6. Hon säger i ettan hann jag aldrig färdig boken och frågade väldigt mycket. I tvåan hann jag heller aldrig färdig boken och frågade lika mycket. I trean, fyran och femman fick jag en hjälpfröken som hjälpte mig att vara där alla andra i klassen var. Jag behövde inte göra alla uppgifter när det var a, b och c. Hennes mamma berättar om hemska läxor med gråt och skrik. På en studiedag frågade en lärare vilket land eleven kom ifrån. Jag berättade att eleven kom från vårt eget land och att det nog finns många sådana överkörda elever. 30
5 Den nya kursplanen Vi har haft studiedagar och intresset har varit stort. Nu förstår man innebörden av raderna i Lgr 80 att ingen elev ska gå vidare utan tillräcklig grund från tidigare moment. Detta får inte komma bort i den nya kursplanen med kommentarer, utan bör om möjligt ges ännu mer tyngd. Eleverna är chanslösa om vi inte tar hänsyn till deras förkunskaper och att de utvecklas olika.vi måste observera att en del elever behöver 2 3 år för att inhämta de så viktiga grunderna. De måste få den tid de behöver. Vi vet idag att fyra elever i projektklassen kunde mer matematik när de började skolan än vad eleverna normalt lär sig på tre år. Ett stort ansvar vilar på den lärare som undervisar eleven under de 3 4 första åren. Om man diagnostiserar noggrant och möter varje elev på rätt nivå är åk 5 en utmärkt kontrollstation. Då är grovjobbet gjort. Om vi ser till att alla elever får en en rejäl grund när de lämnar grundskolan får de en chans att klara sig i samhället. Eleverna blir inte hjälpta utan stjälpta av lotsning. Sammanfattade erfarenheter Varje elevs förkunskaper måste undersökas noga när de börjar skolan. I nästan varje nybörjarklass finns det elever som kan mer matematik än vad en del elever kan lära sig under de första 2 3 åren i skolan. Även dessa elever har rätt att få utvecklas vidare. Lika väl som att vissa elever behöver 2 3 år på sig för den grundläggande läs- och skrivinlärningen så behöver vissa elever motsvarande tid på sig för den grundläggande matematikinlärningen. Eleverna har rätt att få den tid de behöver för inlärning utan att bli lotsade fram. Om de inte får tillräckligt med tid är risken mycket stor att det senare uppstår luckor som i sin tur leder till svårigheter i matematik. Det är inte ovanligt att dessa luckor även i högre klasser består av bristande kunskaper inom talområdet Vid höstterminsstarten i varje klass är det viktigt att göra diagnoser. Det har visat sig att många elever har glömt tidigare kunskaper efter ett längre lov om de ej har hunnit befästa kunskaperna. Detta är ganska vanligt vid starten i årskurs två. Diagnoserna med tillhörande elev- och klassprotokoll är en god hjälp vid information till: Eleven själv Mottagande lärare vid stadieövergång eller vid flyttning Föräldrar För att undvika att våra elever i fortsättningen hamnar i en situation liknande den beskrivna, hoppas vi kunna utforma en bra lokal arbetsplan i matematik tillsammans med våra kolleger. Vi kommer att dra nytta av våra värdefulla erfarenheter från två lokala utvecklingsprojekt, ett under 2x3 år med huvudräkning och så detta 6-årsprojekt med individualisering. För svenska och hem skolakontakt har vi redan lokala arbetsplaner med tillhörande granskningsgrupper. Litteratur Dunkels, A., Neuman, D. & Sandahl, A. (1988). Tal och taluppfattning i Täljaren. Stockholm: Liber Emanuelsson, G., Johansson, B. & Ryding, R. (1991). (Red.) Tal och räkning 1. Lund Studentlitteratur Emanuelsson G., Johansson B. & Ryding R. (1991). (Red.) Tal och räkning 2. Lund Studentlitteratur Höines, M. (198x). Matematik som språk. Stockholm: Liber Johansson, B. (1984). Fritz Wigforss Utvärdering, standardprov och betyg, i Nämnaren nr 4, årgång 10. Stockholm: Liber Johansson, B. & Kilborn W. (1982). Räkning. Lärarhandledning med elevhäften. Stockholm: Liber Kilborn, W. (1989). Didaktisk ämnesteori i matematik. Del 1 Grundläggande aritmetik. Stockholm: Liber Neuman, D. (1989). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Liber 31
DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merDIVISION ISBN Till läraren
Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser
Läs merSUBTRAKTION ISBN
Till läraren SUBTRAKTION ISBN 978-91-7762-695-4 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merFärdighet med förståelse
Färdighet med förståelse DAGMAR NEUMAN Är det möjligt att lära "räkneomogna" nybörjare den logik som är basen för matematisk förståelse? "Mognad" anses av många vara omöjlig att påverka genom undervisning
Läs merGrundläggande färdigheter en resursfråga?
Grundläggande färdigheter en resursfråga? Ulla Runesson berättar om användning och uppföljning av SÖ:s diagnoser. Resursfördelning... Under läsåret 81/82 genomfördes i Åtvidabergs kommun en undersökning
Läs merESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merTESTVERSION. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är
Utvecklingchema Enligt Grundskoleförordningen skall lärare minst en gång per termin informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Vid dessa utvecklingssamtal skall läraren skriftligt
Läs merMULTIPLIKATION ISBN
Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Läs merSkrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys
Skrivande i matematikdidaktik En övning i läroboksanalys 1 Övergripande syften - Ett syfte med denna föreläsning och den efterföljande övningen i läroboksanalys är att utveckla din förmåga i att reflektera
Läs merLokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Läs merPedagogisk planering aritmetik (räkning)
Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande
Läs merBoken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers
Marie Mäkiranta Att diagnostisera elevers kunskaper och missuppfattningar Författaren har i ett fördjupningsarbete under en kurs i Lärarlyftet arbetat med boken Förstå och använda tal en handbok av Alistair
Läs merUnder läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath
maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för
Läs merAlgebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning
Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica
Läs merModulkonstruktion. Ola H. NCM
Modulkonstruktion Ola H. NCM Grundskolan Algebra Statistik och sannolikhet Geometri Samband och förändring Problemlösning Taluppfattning och tals användning Särskolan Förskola och förskoleklass Gymnasieskolan
Läs merjämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Läs merBo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merRäkneflyt 3. Multiplikation och Division. Färdighetsträning i matte. Tabeller 1-10
Räkneflyt 3 Multiplikation och Division Tabeller 1-10 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings-
Läs merAritmetik. A. Området består av följande fyra delområden: Sambandet mellan delområdena ser ut så här:
. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken. Området består
Läs merManual matematiska strategier. Freja. Ettan
Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merFör att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.
68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare
Läs merStavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Läs merPedagogisk planering i matematik
Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom
Läs merSkapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3
MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och
Läs merMin man kommer ursprungligen från
t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars
Läs merMatematik F-3. Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet. Anneli Weiland
Matematik F-3 Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet 1 Varför ny matematik? Jag har saknat en tydlig bok som fokuserar på matematik Bort med glättiga bilder, matematik är vackert utan bilder Två grundläggande
Läs merLokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande matematikutveckling i skolår F-6 1 Lokal matematikplan
Läs merMATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp
Läs merUnder en följd av år har svenska elevers bristande matematikkunskaper
Madeleine Löwing Elevers kunskaper i aritmetik en kartläggning med utgångspunkt i Diamant-diagnoserna Elever som kommer från förskoleklass verkar väl förberedda för vidare lärande i matematik när de kommer
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
Läs merTESTVERSION. Aritmetik. Det betyder att AF är förkunskaper till AG, som i sin tur innehåller förkunskaper till AS.
Aritmetik. A Diagnoserna inom området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken.
Läs merRationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
Läs merMatematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Läs merIntensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM
Intensivundervisning i matematik Görel Sterner, NCM gorel.sterner@ncm.gu.se Tal och räkning, geometri Lärare, förskola, f-klass-åk 6 Undervisande lärare i matematik, åk 4 9 Rektorer Matematikutvecklare
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merdär och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla
Matematikplanering åk 7 Läsår 16/17 Hösttermin Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad,
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs merBegrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merVad gör vi åt Skolverkets lägesbeskrivning och handlingsplan?
Vad gör vi åt Skolverkets lägesbeskrivning och handlingsplan? Skolverket har nyss överlämnat sin fördjupade anslagsframställning 1994/95-1996/97 till regeringen. Här publicerars några valda avsnitt ur
Läs merSamarbete genom stadierna
Älta-modellen: Samarbete genom stadierna GUNNAR GUDMUNDSSON Vi vill arbeta för att få kontinuitet i matematikundervisningen för varje elev i Älta både med avseende på innehåll och arbetssätt, säger Eva-Stina
Läs merLärarhandledning matematik
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3 Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren
Läs merMa7-Åsa: Procent och bråk
Ma7-Åsa: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Läs merEva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala.
455 b Matematikinlärning med miniräknare Eva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala. Miniräknaren ska användas i skolan, det står i vår kursplan för matematik (Utbildningsdepartementet,
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merFramgångsfaktorer för inkludering
Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall
Läs merÄmnesprovet i matematik årskurs 3, 2016
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merCentralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:
BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp
Läs merAtt individualisera är inte att organisera
Att individualisera är inte att organisera WIGGO KILBORN Först och främst måste vi acceptera att det inte är realistiskt att individualisera enligt principen en lärare en elev. Att säga de mest triviala
Läs merPP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.
PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,
Läs merTESTVERSION. Inledande text, Diamant
Inledande text, Diamant Diamant är en diagnosbank i matematik som består av 55 diagnoser, avsedda för grundskolan. Fokus ligger på grundläggande begrepp och färdigheter. Tanken med diagnoserna är att de
Läs merÄmnesprovet i årskurs 3 ska fylla flera syften. Det ska dels vara ett stöd
Astrid Pettersson & Anette Skytt Hur gick det? Ämnesprov i matematik för årskurs 3, 2009 Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella ämnesprov i matematik och svenska för årskurs 3. Eftersom
Läs mer!!! Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016
Ekenässkolan 2015-09-08 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande matematikutveckling
Läs merFörstå matematik räkna med bägge hjärnhalvorna
Förstå matematik räkna med bägge hjärnhalvorna En försöksverksamhet har pågått på mellanstadiet i Västerås under åren 1984 1991 för att öka förståelsen av matematik, med utgångspunkt i senare årtiondens
Läs merAtt synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär
Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär Ann Ahlberg Varför ändras nybörjares nyfikenhet och lust att lära matematik till ointresse och bristande tillit till sin egen förmåga efter några
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merLässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer
Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Läs merPå Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik
Jessica Håkansson Bedömningsarbete på Nydalaskolan Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Två av subtraktionens aspekter - Jämföra och ta bort Skola Bålbro skola, Rimbo Årskurs Årskurs 1 Antal elever i studien Antalet elever i vår studie var 17 stycken. Studien avslutades våren 2012. Kontaktperson
Läs merFörväntningar och matematikkunskaper i slutet av år 3.
Rapport i kursen matematikdidaktisk verksamhetsutveckling 10 p. Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Förväntningar och matematikkunskaper i slutet av år 3. Hasse Forsberg Bengt Westberg
Läs merBråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn Addition med bråk på tallinjen I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga
Läs merErfarenheter av intensivundervisning i matematik. Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM)
Erfarenheter av intensivundervisning i matematik Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) gorel.sterner@ncm.gu.se Intensivundervisning i matematik Bakgrund Vad är Responsiveness to
Läs merWiggo Kilborn. Om tal i bråkoch decimalform en röd tråd
Wiggo Kilborn Om tal i bråkoch decimalform en röd tråd Tal i bråkoch decimalform en röd tråd Wiggo Kilborn Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet 20 Detta verk är licensierad
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Taluppfattning och tals Tal Vecka Förstå hur vårt Genomgång
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs merFörsök till förändring
Försök till förändring Inom ramen för projektet Matematikundervisningens metodik, MMM, genomfördes höstterminen 1977 ett lokalt förändringsförsök i Staffanstorp. Projektledaren Leif Hellström ger först
Läs merStrukturerad intensivundervisning
Susanne Lantz & Helena Roos Strukturerad intensivundervisning i aritmetik I en undervisning som är inkluderande betraktas olikheter som tillgångar och alla elever ges möjligheter att vara aktiva. Här beskriver
Läs merNär vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation
Maria Flodström & Lina Johnsson Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen Multiplikation i läromedel för årskurs 1 3 Här ger 2011 års Göran Emanuelssonstipendiater sin analys av hur multiplikation
Läs merUtvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Läs merMa Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet
Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera
Läs merMatematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1
Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Läs merUmeMatte.nu. en forskningsbaserad undervisningsmetod för att öka motivationen och stötta elever i matematiksvårigheter. Mike Bergström Cicki Nyberg
UmeMatte.nu en forskningsbaserad undervisningsmetod för att öka motivationen och stötta elever i matematiksvårigheter Mike Bergström Cicki Nyberg Jag har typ inte sovit på 36 timmar och har sömnbrist,
Läs merLaborationen ett måste
Laborationen ett måste WIVI GUSTAFSSON Vi laborerar inte för laborationens egen skull. Laborationen skapar en gemensam upplevelsebakgrund till det språk som används på matematiklektionerna. Med några exempel
Läs mer9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet
9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under vecka 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri
Läs merFöra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.
Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra
Läs merMatematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
Läs merDaniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (
Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning
Läs merVad är det som gör skillnad?
Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström
Läs merRäkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20
Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse
Läs mera) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?
1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA
Läs merTALSYSTEMET. Syfte Lgr 11
TALSYSTEMET Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att formulera och lo sa problem med hja lp av matematik samt va rdera valda strategier och metoder,
Läs mer8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet
8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under vecka 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merKunskap om samband mellan lässvårigheter
görel sterner Lässvårigheter och räknesvårigheter Här presenteras några exempel på hur specialundervisning i matematik kan läggas upp med tanke på svårigheter kopplade till fonologi, arbetsminne, automatiseringsprocesser
Läs merTankar om elevtankar
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE HÖJMA-projektet drivs vid Högskolan i Jönköping, avdelningen för matematik. Det bekostas med medel för forskningsanknytning som numera finns inom varje högskoleregion,
Läs merÅRSKURS 1 9 STUDIEHANDLEDNING. Diamant. Enligt Lgr DIAMANT Diagnoser i matematik 0,25 1 2, 4, 6, 8,
ÅRSKURS 1 9 STUDIEHANDLEDNING Diamant Enligt Lgr 11 1 7+3 1 1 1 37+3 1,2 1 DIAMANT Diagnoser i matematik Geometri a 2,,, 8, Mätning bra Skolverket 1 2 Stockholm Telefon: 827 332 www.skolverket.se Grafisk
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs mer